Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual

Transkript

1 Beräkningsverktyg för prövning av biotopskydd -- manual Version

2 Välkommen till beräkningsverktyget för prövning av biotopskydd Med hjälp av verktyget kan du som är handläggare på länsstyrelsen räkna på kostnader och nyttor i samband med prövning av dispenser från det generella biotopskyddet. Verktyget kan också användas av dig som är jordbrukare för att bedöma möjligheterna att få dispens. Verktyget har tagits fram av Jordbruksverket tillsammans med Hushållningssällskapet och den fristående konsulten Lantbruksekonomen. Naturvårdsverket samt länsstyrelserna i Västra Götaland, Västmanland och Kalmar har ingått i en referensgrupp. Till verktyget hör förutom den här manualen kartor. Ett rikt odlingslandskap genom långsiktigt aktivt brukande Verktyget ska bidra till att standardisera tillämpningen av 7 kap. 11 b miljöbalken om dispens från det generella biotopskyddet. Skäl för en dispenspliktig åtgärd finns om 1. åtgärden behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark, och 2. biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses med hänsyn till förekomsten av samma typ av biotopskyddsområde eller med hänsyn till naturvärdena hos det biotopskyddsområde som dispensen avser och de naturvärden som biotopskyddsområdet bidrar till i landskapet. Det innebär att en dispens ska bidra till långsiktigt aktivt brukande, och därmed till bevarande av biologisk mångfald, genom att göra jordbruket mer ekonomiskt hållbart. Verktyget utgår från enhetliga indata för att dispensprövningen ska bli lika för alla. Observera att du så långt som möjligt ska se till de generella förutsättningarna att långsiktigt bedriva jordbruk i ett område. Mer om bakgrunden till lagstiftningen finns i regeringens proposition 2013/14:141 och i Jordbruksverkets rapport 2013:10. Se även Naturvårdsverkets dispensvägledning Ladda hem verktyget Verktyget är byggt i Excel och finns för fri nedladdning på Jordbruksverkets hemsida. Namnge lämpligen den nedladdade verktygsfilen efter den biotop och gård som du ska räkna på. Observera att om du ska räkna på mer än en biotop så måste du spara en namngiven verktygsfil för varje biotop. Kalkylblad - Dispensansökan Ansökan I verktygets första flik finns exempel på ansökningsformulär. Den exakta utformningen kan skilja mellan olika län. De uppgifter som behövs för en dispensprövning är desamma i hela landet: kundnummer (SAM), jordbrukets inriktning, typ av biotop (se vidare moment 3 nedan), vilket åkerblock som berörs, var i blocket biotopen ligger, vilken areal biotopen har (inklusive dess renar) samt specifika motiv till dispensansökan. 2

3 Kalkylblad Generella indata Möjligheten att få dispens beror på hur det ser ut i området där biotopen ligger. I jordbruksbygder med stora åkrar och god arrondering betyder en dispens inte så mycket för det lokala jordbrukets långsiktiga fortlevnad. Det samma kan gälla i bygder med små och utspridda åkrar om de fysiska förutsättningarna för att utveckla jordbruket är alltför begränsade. Med hjälp av verktygets inledande gallringssteg kan du snabbt bilda dig en uppfattning av om biotopen ligger i ett område där dispenser kan göra skillnad. Om så är fallet finns det goda skäl att gå vidare för att räkna på kostnader och nyttor av att ta bort biotopen. 1 2 Import av data Här kan du importera företagsuppgifter och blockdata från SAM-internet (XML-fil) eller Multikuben (SKV-fil). Uppgifterna går även att mata in manuellt. Blockdata behövs för de följande gallringsstegen. För att skapa en SKV-fil i Multikuben ska du göra följande: (1) Ställ in på Sök, Brukarens block. (2) Sök på kundnummer. (3) Klicka på Visa träfflista. (4) Klicka på Exportera till Excel-format. Grovgallring Börja med att välja län, kommun och församling (klicka bort eventuella röda kryss till höger om kolumnrubrikerna). Om en gård är utspridd i flera områden så bör du justera indata; det är området där biotopen ligger som är relevant. Om det finns block som kan delas upp i skiften som är helt åtskilda från varandra av till exempel stenmurar eller diken så kan du justera "antal åkermarksblock" (detta är dock onödigt så länge man ligger långt från övre kritiska gränsvärden enligt nedan). Generella arronderingsförutsättningar på församlingsnivå Det första gallringssteget bygger på genomsnittlig storlek på åkermarksblock på församlinsnivå, församlingsindex. För att få överblick kan du använda den karta som finns som bilaga till verktyget. Utifrån index ger verktyget en fingervisning om sannolikheten för dispens i församlingen där biotopen ligger: <2 ha. Arronderingen är troligen sådan att en dispens varken gör till eller från. Situationen kan dock se annorlunda ut på gårds- eller områdesnivå. 2-4 ha. Dispens kan vara aktuellt. Gå vidare till nästa gallringssteg. >4-6 ha. Arronderingen är troligen för bra för dispens. Situationen kan dock se annorlunda ut på gårds- eller områdesnivå. >6 ha. Knappast aktuellt med dispens. Arronderingen är sannolikt för bra. Gårdsstödsregion är ytterligare ett mått på jordbrukets förutsättningar. Regionindelningen bygger på skördeavkastning. I de mest högavkastande slättbygderna (region 1 och 2) är det i princip uteslutet att borttagande av en biotop kan ha någon generell betydelse för jordbruket. Generella arronderingsförutsättningar på gårds- eller områdesnivå I en jordbruksbygd med hyfsad arrondering kan det lokalt finnas områden med sämre förutsättningar och vice versa. Därför behövs det ett gallringssteg även på gårds- eller områdesnivå. Den första kontrollpunkten på denna nivå är gårdsstorlek baserad på total åkerareal. Om det finns flera hundra hektar åkermark omkring gårdscentrum är det inte troligt att en dispens har någon större betydelse för jordbrukets fortlevnad; om arealen istället är så liten att den inte ens räcker till för en halvtidsförsörjning är det likaledes tveksamt om en dispens kan ha någon generell betydelse: 3

4 <60 ha. Gå utanför den faktiska gården och bedöm om det finns åtminstone 60 hektar åkermark inom en radie på fyra kilometer från brukningscentrum eller inom motsvarande areal om området är långsträckt. I så fall kan det utifrån jordbrukets principiella potential i området vara aktuellt med dispens. Om arealen är mindre än så är det tveksamt om en dispens har någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad i området. OBS! Vid en mer omfattande odling av specialgrödor på gården kan det vara aktuellt med dispens även om gårds- eller områdesarealen är mindre än 60 hektar. > ha. Dispens kan vara aktuellt. >300 ha. Knappast aktuellt med dispens. Förutsättningarna för jordbruket är sannolikt för bra för att en dispens ska ha någon betydelse för jordbrukets långsiktiga fortlevnad i området. Nästa kontrollpunkt på gårdsnivån är åkermarksblockens medelareal: <2 ha. Arronderingen är troligen sådan att en dispens varken gör till eller från. 2-4 ha. Dispens kan vara aktuellt. >4-6 ha. Arronderingen är troligen för bra för dispens. Avståndet mellan åkrarna bör dock vägas in enligt nedan. >6 ha. Inte aktuellt med dispens. Arronderingen är för bra. Slutlig kontrollpunkt är gårdsindex som är en sammanvägning av medelareal och medelavstånd mellan åkrarna enligt formeln medelareal i hektar-(medelavstånd i meter/1000). Syftet är att få en mer precis bild av arronderingsförutsättningarna. Verktyget ger följande besked: <1. Arronderingen är troligen sådan att en dispens varken gör till eller från Dispens kan vara aktuellt. >4. Inte aktuellt med dispens. Arronderingen är för bra. Efter dessa steg bör du ha fått tydliga indikationer på om det är värt att gå vidare i verktyget. Kalkylblad Specifika indata Här ska du mata in sådana data som behövs för att göra de egentliga beräkningarna av kostnader och nyttor av att ta bort en biotop. 3 Biotopdata I verktyget kan du räkna på följande biotoptyper: öppet dike, stenmur, odlingsröse, småvatten och åkerholme. I första hand bör du göra separata beräkningar per biotop och skifte. I vissa fall kan det dock gå att addera element av samma typ. Företagsekonomiskt perspektiv För att de företagsekonomiska beräkningarna ska bli så realistiska som möjligt finns olika undertyper av diken och stenmurar. Dikena är indelade efter den rördiameter som behövs för fortsatt avvattning (75 mmm, 180 mm och 250 mm). Det finns även ett alternativ utan rörläggning. Stenmurarna är indelade i tre storleksklasser (figur 1-3). 4

5 Figur 1. Enkelmur. En enkel stenrad med högst fyra ovanpåliggande stenar av normalformat eller med ytterligare några lager om det rör sig om skiffersten. Bredden är högst en meter (exklusive renar). Figur 2. Mellanstor stenmur. Typisk stenmur; övergår inte midjehöjd och har en bredd på en till en och en halv meter i basen (exklusive renar). Figur 3. Stor stenmur. Omfångsrikare än föregående typer. Arbetsinsatsen för att ta bort en stor mur är betydande. För diken och stenmurar ska du ange längd och bredd. Observera att du ska inkludera elementets renar. Uppgifterna används för att räkna ut skördeavkastningen på nytillkommen odlingsareal. För punktelement ska du ange arealen direkt. Nästa uppgift som behövs gäller volymen av det material som ska tas bort samt hur långt iväg det ska transporteras. Därefter ska du ange biotopens position i förhållande till optimal körriktning vid plöjning efter borttagande av biotopen. Denna uppgift har stor betydelse för den effektivitetsökning som en dispens ska bidra till. Observera att om det handlar om längsgående element så kan det räcka med att göra öppningar för att uppnå effektivitetsvinster. Slutligen ska du ange hur mycket vändtegarna minskar till följd av att biotopen tas bort. Längden som ska anges är ofta elementets längd gånger två eftersom en biotop vanligtvis har vändteg på två sidor. Bevarandevärde Här ska du klassificera biotopen utifrån biologiskt bevarandevärde (lågt, medel, högt). OBS! Biotoper som till exempel ingår i bevarandeplaner eller på annat sätt är uppenbart omistliga är undantagna från vidare beräkningar i verktyget eftersom deras bevarandevärde går mot oändligheten. Verktygets 5

6 tre klasser ligger inom intervallet genomsnittsbiotoper där det är nödvändigt att räkna på kostnader och nyttor för att avgöra var brytpunkten går för att ta bort en biotop för att samtidigt rädda kvar andra biotoper i ett öppet jordbrukslandskap. Vid klassificeringen ska du väga in alla bevarandeaspekter inklusive betydelse för landskapsperspektiv och grön infrastruktur. Naturvårdsverket och länsstyrelserna ansvarar för att klassificeringen görs på ett adekvat och enhetligt sätt i hela landet. Lågt bevarandevärde kan gälla uppenbart triviala biotoper eller biotoper som ligger i områden med mycket hög biotoptäthet. Högt värde kan gälla till exempel biotoper som har nyckelfunktioner för den gröna infrastrukturen eller som ligger i områden med låg biotoptäthet för just denna typ av biotop. Det nominella värdet på biotoperna bygger på betalningsvillighetsstudier (Hasund m.fl. 2011, Journal of Environmental Planning and Management 54: 31-53). De personer som tillfrågats i studierna representerar samhället i stort vilket innebär att både lantbrukets och naturvårdens perspektiv på odlingslandskapets småbiotoper finns med. Alla som har bidragit till att sätta en prislapp på biotoperna har först informerats om biotopernas betydelse för biologisk mångfald. Priserna har räknats upp i enlighet med konsumentprisindex. 4 Maskinstorlek Maskinstorleken speglar odlingsförutsättningarna och har betydelse för de effektivitetsvinster som borttagandet av en biotop kan innebära. I verktyget ska du göra en klassificering av maskinstorlek utifrån vad som är normalt för området i fråga. Storleksklasserna i verktyget korrelerar ungefärligt med genomsnittlig fältstorlek i olika bygder (tabell 1). Tabell 1. Maskinstorlekar. Liten Medel Stor Genomsnittlig storlek på åkermarksblock, ha <3 3-6 >6 Antal skär på plog >6 Bredd på skördetröskans skärbord, fot < >18 Storlek på traktor med störst användning, hk < >170 5 Grödfördelning på gården och på berörda block Här ska du ange huvudsaklig grödfördelning på gården och på berörda block. I normalfallet är grödfördelningen samma före och efter åtgärd. Om exempelvis vall ingår tre år av fyra blir andelen vall 75 procent och andelen med övriga grödor 25 procent. Utgå från normal växtföljd utifrån företagets driftsinriktning. "Specialfall" är när ett obrukat fält helt eller delvis kan tas i bruk genom att en biotop tas bort; om det är aktuellt ska du ange hur stor del av det obrukade fältet som kan komma att tas i anspråk för odling. I kalkylbladet "Egen gröda" kan du räkna på och lägga till alternativa grödor. Definition av grödor Höstsäd: höstvete, rågvete, råg eller höstkorn Vårsäd: korn, havre eller vårvete Sockerbetor: sockerbetor och foderbetor 6

7 Vall intensiv: slåttervall med tre eller fler skördar per år eller majsodling till foder där medelskörden per hektar överstiger kg ts per år Vall medel: slåttervall med två till tre skördar per år där medelskörden per hektar understiger kg ts per år Betesvall: vall på åker där skörden kan slås en gång med efterföljande bete eller enbart bete hela säsongen Potatis: matpotatis, stärkelsepotatis eller chipspotatis Träda: obrukad mark under enstaka eller flera år, kan vara bevuxen eller s.k. stubbträda utan någon insådd växtlighet Övergiven mark: obrukad mark som har en påbörjad spontan igenväxning 6 Transportavstånd till och från fältet Att ta bort en biotop eller göra öppningar igenom den kan resultera i nya in- och utfarter till och från fältet och därmed kortare körsträckor till brukningscentrum eller lagringsplats. Lämna rutorna tomma om inga nämnvärda förändringar av transportavstånd är att vänta. Kalkylblad Jordbrukets bruttoresultat I detta blad får du fram den årliga bruttovinst som bortagandet av en biotop innebär för jordbruksföretaget. Beräkningarna sker med automatik, baserat på de data som du lagt in. Kostnaderna för att ta bort biotopen är inte med i detta kalkylblad. Ett borttagande av en biotop ger i regel en något större odlingsareal eftersom det går att odla där biotopen tidigare fanns. Först beräknas de uppkomna ekonomiska skillnaderna utifrån standardiserade täckningsbidrag. Om växtföljden ändras av borttagandet framgår skillnaden i täckningsbidrag före och efter åtgärden. Täckningsbidraget för denna yta läggs till och ger en liten förändring av det standardiserade totala täckningsbidraget. Alla produktionsdata kommer från Hushållningssällskapets produktionsgrenskalkyler för södra Sverige. Täckningsbidragen har dock räknats om på flera sätt. Skördarna har räknats om till genomsnittlig nivå för det skördeområde där marken finns. Arbetstid och kostnader för maskiner i form av drivmedel, smörjmedel och underhåll har anpassats efter storleken på gårdens maskinpark. Kostnaderna för jobb med egna maskiner har beräknats som motsvarande kostnader för inhyrda körslor. Gårdsstödet har tagits med som en intäkt eftersom arealen med gårdsstöd kan påverkas. De kalkyler som använts är Hushållningssällskapets efterkalkyler och maskinkostnadskalkyler för I nästa steg beräknas värdet av den skördeökning som kan uppstå av att det blir färre vändtegar. Skördeminskningen på vändtegar har bedömts vara 15 procent och bredden på vändtegarna är beroende av den valda storleken på gårdens maskiner. Tredje delen i beräkningen är den tidsvinst som görs genom bättre arrondering på fältet. Kapacitetsökningen beräknas utifrån längd och riktning av biotopen enligt de faktiska eller givna förhållandena, till exempel om en stenmur är tvärs- eller längsgående visavi körriktning. Grunddata för detta är hämtade från "Drift 2004" som är ett danskt beräkningsprogram. Tidsskillnaden är beräknad utifrån grödfördelning eller växtföljd efter ett eventuellt borttagande av biotop. 7

8 Sista delen gäller minskade kostnader för transporter till och från fältet. Om det angivits en skillnad i avstånd före och efter åtgärden, beräknas en schablonmässig tidsvinst där antalet vändor till och från fältet är beroende av grödfördelning eller växtföljd och där kostnaden för maskinerna och förare är beroende av både grödfördelningen och storleken på gårdens maskinpark. När dessa delar summeras erhålls det årliga företagsekonomiska resultatet av att vidta en åtgärd. Kalkylblad Jordbrukets nettoresultat För att få hela den företagsekonomiska effekten måste den årliga vinsten ställas mot kostnaden för biotopborttagandet som är av engångskaraktär. Kostnaderna för att ta bort olika biotoper bygger på schablonvärden framtagna av Hushållningssällskapet. Dessa bör användas så långt som möjligt så att dispensprövningen blir lika för alla. Den företagsekonomiska kalkylperioden har satts till 20 år. Först beräknas en ackumulerad vinst för dessa 20 år. Därefter reduceras värdet av de vinster som ligger långt fram i tiden med en kalkylränta på 4 procent. Detta ger ett nuvärde av de kommande årliga vinsterna. Det framräknade nuvärdet ställs sedan mot engångskostnaden för borttagandet av biotopen och detta ger ett företagsekonomiskt nettonuvärde av åtgärden. Ett positivt värde indikerar att den första punkten i lagstiftningen är uppfylld. Kalkylblad Samhällets miljönytta Syftet med det generella biotopskyddet är att slå vakt om biologisk mångfald i odlingslandskapet och då specifikt växt- och djurarter som är beroende av exempelvis stenmurar och diken som finns i ett öppet och brukat landskap. Då gäller det att hitta en god avvägning mellan ett lönsamt jordbruk och förekomst av för jordbruket stundom skrymmande småbiotoper. Var går brytpunkten för att ta bort en biotop för att rädda andra biotoper i ett öppet odlingslandskap? Att göra en samhällsekonomisk cost benefit-analys är ett neutralt sätt att bedöma om en dispensåtgärd är förenlig med biotopskyddets syfte eller inte. Beräkningsmetod Den fysiska effektivitetsvinsten är densamma i den samhällsekonomiska beräkningen som i den företagsekonomiska. Det handlar om lika många timmar, lika mycket diesel och så vidare. Värderingen blir dock en annan. Samhället har ett annat tidsperspektiv och en annan värdering av kostnaden för vissa produktionsmedel. I den företagsekonomiska kostnaden ingår ofta skatter. Dessa ska inte beaktas i en samhällsekonomisk analys eftersom de inte är en kostnad för samhället utan en omtransferering mellan parter i samhället. Eftersom en del av de faktorer som ska vara med i den samhällsekonomiska kalkylen redan har beräknats i den företagsekonomiska kalkylen utgår beräkningen i detta kalkylblad från det årliga företagsekonomiska resultatet som beräknats tidigare. Den företagsekonomiska beräkningen ändras och kompletteras därefter så att den speglar de samhällsekonomiska värdena. 1. I ett första steg räknas den del av det företagsekonomiska resultatet som är gårdsstöd bort. Gårdsstödet är på motsvarande sätt som skatterna ingen intäkt för samhället utan en transferering. Oftast handlar detta bara om gårdsstödet på den yta som tillkommer vid 8

9 borttagandet av biotopen, men har delar av arealen före åtgärden inget gårdsstöd kan beloppet som räknas bort bli större. 2. I nästa steg räknas den del av det företagsekonomiska resultatet som beror på skatt på drivmedel bort. Körtiden med maskiner kan påverkas av ändrad grödfördelning, av ökad areal, av effektivare körning genom bättre fältform och av minskade transportavstånd. Nettot av denna beräknade körtid ställs mot en beräknad timförbrukning som är beroende av storleken på gårdens maskiner. Allt har beräknats på samma sätt som drivmedelskostnaden ursprungligen beräknades i den företagsekonomiska kalkylen. Den del av kostnaden för drivmedel som är skatt rensas därefter bort i den samhällsekonomiska kalkylen. Skattesatser och återbetalning för 2014 har använts i beräkningarna eftersom det är dessa skatter som ligger med i den företagsekonomiska beräkningen. 3. I det tredje steget rensas det företagsekonomiska resultatet från den del av kostnaden för arbetskraft som är skatt på arbete. Ändring i arbetstid beror på ändrad grödfördelning, ökad areal, effektivare körning och minskade transportavstånd. Det företagsekonomiska resultatet av denna tidsvinst rensas enligt ovan från den del av kostnaden som är sociala avgifter. Detta motsvarar 50,67 kr per timme när arbetsgivaravgiften ligger på 31,42 procent och den totala företagsekonomiska arbetskraftskostnaden är 220 kronor per timme. Detta inklusive semesterersättning, OB-tillägg och 5 procent i påslag för arbetsmarknadsförsäkringar. 4. I det fjärde steget beräknas det samhällsekonomiska värdet som går förlorat om biotopen tas bort. Värdet per enhet är beroende av hur biotopen klassificerats (lågt, medelhögt eller högt bevarandevärde). OBS! Är det svårt att avgöra vilket värde biotopen har går det lätt att göra känslighetsanalyser genom att prova de tre nivåerna och se om utfallet av beräkningen ändras. I vissa fall är åtgärden samhällsekonomiskt olönsam (eller lönsam) oavsett om biotopen har högre eller lägre värde och då har denna parameter mindre betydelse. I de fall utfallet blir beroende av klassningen kan däremot en noggrannare inventering av biotopen vara motiverad. Samhällsekonomiskt nettonuvärde När alla dessa moment summeras erhålls ett årligt samhällsekonomiskt netto. Detta räknas om till ett nuvärde på liknande sätt som det företagsekonomiska värdet men med en tidsperiod på 40 år och en kalkylränta på 3 procent. De framtida värdena ges därmed högre vikt i den samhällsekonomiska beräkningen än i den företagsekonomiska. Detta nuvärde ställs slutligen mot den samhällsekonomiska investeringskostnaden för att få fram ett samhällsekonomiskt resultat (nettonuvärde) av åtgärden. Den samhällsekonomiska kostnaden för investeringen är densamma som den företagsekonomiska, bara rensad från skatterna på drivmedel och arbetskraft. Ett positivt värde indikerar att den andra punkten i lagstiftningen är uppfylld. Att ta bort en biotop leder enligt sammanvägningen av kostnader och nyttor till en trolig nettovinst för den biologiska mångfalden i det berörda området eftersom de andra biotoperna i området sannolikt räddas ifrån igenväxning. 9

10 10