Jordbrukets miljöeffekter 2020

Transkript

1 Jordbrukets miljöeffekter 2020 en framtidsstudie Rapport 2007:7 Foto: Mats Pettersson

2

3 Jordbrukets miljöeffekter 2020 en framtidsstudie Miljöenheten Referens Bo Norell,

4

5 Innehåll 1 Sammanfattning Vad händer i omvärlden? Hur förändras jordbruket? Påverkan från omvärlden Struktur- och teknikutveckling Påverkan på miljön fram till år Inledning Vad händer i omvärlden? Studiens fokus Anpassning till dagens jordbrukspolitik (MTR 2007) Tillväxt i jordbruket (MTR 2020) Framtida gap mellan EU-priser och världsmarknaden Känsliga faktorer i prognoserna Produktivitetsutveckling Ett nytt WTO-avtal (WTO 2020) Läget i förhandlingarna Viktiga delfrågor Ett möjligt utfall Effekter på jordbruksmarknaderna Fortsatta CAP-reformer (Avreglering 2020) Åkermark för bioenergi (Bioenergi 2020) Hur påverkas svenskt jordbruk? Modellberäkningar Strukturförändringar och regional specialisering Mjölkproduktionen Nötköttsproduktionen Spannmålsodling Teknikutveckling I vilken omfattning kan produktionstekniken komma att ändras? Vilken betydelse har rådgivning för införande av miljövänlig teknik? Vilken produktionsteknik kommer att öka fram till 2020? Typkommuner Hur tillförlitliga är resultaten?

6 4.5.1 Är antagandena i scenarierna rimliga? Är modellresultatet tillförlitligt? Påverkan på miljömålen Ett rikt odlingslandskap /växt- och djurliv Vilka faktorer påverkar ett rikt odlingslandskap? Vad betyder de olika scenarierna för biodiversiteten? Vad betyder de olika scenarierna för kulturvärdena? Vad betyder de olika scenarierna för åkermarkens produktionsförmåga? Ingen övergödning Vilka faktorer påverkar övergödningen? Hur mycket betyder de olika scenarierna för övergödningen? En giftfri miljö Vilka faktorer är viktiga för en giftfri miljö? Hur mycket betyder de olika scenarierna? Myllrande våtmarker Vilka faktorer är viktiga för våtmarkerna? Scenarier för jordbruksmarkens alternativvärde Begränsad klimatpåverkan Vilka faktorer är viktiga för mängden växthusgaser? Beräkning av växthusgaser Hur mycket betyder de olika scenarierna? Slutsatser Referenser

7 1 Sammanfattning Resultatet av denna studie är inte en prognos i vanlig bemärkelse. Flera av faktorerna, inte minst framtida priser och produktivitetsutveckling, är alltför osäkra för att denna studie skall kunna göra anspråk på att redovisa det mest sannolika utfallet. Den modell som använts i studien är dessutom en kraftig förenkling av verkligheten. Svensk politik har också antagits vara oförändrad vilket naturligtvis inte kommer att vara fallet. Avsikten med studien har dock inte varit att göra den bästa förutsägelsen utan snarare att illustrera hur olika delar av jordbruket kan tänkas påverkas av möjliga förändringar i omvärlden. Detta för att bättre kunna förstå vilka faktorer som är avgörande för miljöeffekterna. 1.1 Vad händer i omvärlden? Under perioden fram till år 2020 kommer jordbruket att påverkas av nya beslut i Bryssel och Geneve om ändringar i jordbruks- och handelspolitiken. Ett nytt jordbruksavtal inom WTO (World Trade Organization) håller på att förhandlas fram och processen mot nya reformer inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy) pågår. Detta sker samtidigt som lantbruket håller på att anpassa sig till den senaste CAP-reformen, MTR. På de globala marknaderna kommer ökade inkomster och befolkningstillväxt tillsammans med ett större behov av bioenergi att öka efterfrågan på jordbruksprodukter samtidigt som den globala tillväxten av jordbruksproduktionen fortsätter. Fortsatt teknik- och strukturutveckling i det svenska jordbruket och förändringar samhällsutvecklingen påverkar jordbrukets förutsättningar både nationellt och regionalt. För att visa på hur det svenska jordbruket kan komma att påverkas av olika förändringar i omvärlden och vilka miljöeffekter detta kan få har fem scenarier tagits fram. Scenarierna återspeglar tänkbara förändringar i omvärlden med syftet att visa på vad som kan komma att hända i svenskt jordbruk. Scenarierna förutsätter oförändrad svensk politik t.ex. när det gäller stödnivåer i landsbygdsprogrammet och nationell utformning av CAP. MTR 2007 (Anpassning till dagens jordbrukspolitik) Dagens produktpriser och insatspriser antas vara oförändrade liksom aktuell produktionsteknik. Scenariot syftar till att illustrera vad en anpassning till redan beslutad politik, främst MTR-reformen, kan leda till. 3

8 MTR 2020 (Stark tillväxt i jordbruket globalt) Här antas OECD:s prisprognos för jordbruksprodukter gälla där den globala efterfrågan ökar med en ökande befolkning, en större andel kött i konsumtionen och ökad användning av bioenergi. Den globala jordbruksproduktionens tillväxt svarar dock upp mot efterfrågan och den historiska trenden med fallande realpriser på världsmarknaden fortsätter. Utvecklingsländer tar marknadsandelar från OECD-länderna och länder som Argentina,Brasilien, Kazachstan och Ukraina har en betydligt snabbare produktionsökning än EU. Produktivitsökningen i det svenska jordbruket antas vara i genomsnitt tre procent per år men med skillnader mellan olika produktionsgrenar och regioner. WTO 2020 (Ett nytt WTO-avtal) Samma förutsättningar som i MTR 2020 men dessutom antas ett nytt WTO-avtal träda i kraft som bl.a. innebär sänkta tullar, exportsubventioner och direktstöd samt ökade tullkvoter. Ett nytt WTO-avtal skulle tvinga fram förändringar i CAP vilket skulle påverka priserna och stödnivåerna inom jordbruket i EU och därmed i Sverige. Enligt en OECD-studie skulle EU-priserna i första hand sjunka på nötkött, mjölk och foderspannmål men inte i någon dramatisk omfattning (5-15 %). Avreglering 2020 (Fortsatta CAP reformer) Samma förutsättningar som WTO 2020 men CAP reformeras ytterligare och mer än vad ett WTO-avtal kräver. Djurbidrag och gårdsstöd avskaffas liksom sockerkvoter, mjölkkvoter och kravet på träda. Borttagna produktionsbegränsningar medför ökad produktion på EU-nivå och fallande priser på socker och mjölk. Bioenergi 2020 (Högt oljepris och ökade priser på jordbruksprodukter) Samma förutsättningar som i Avreglering 2020 men OECD:s prisprognos (Outlook 2006) ersätts med betydligt högre priser. Drivkraften är kraftigt stigande oljepriser (100 $ per fat) som ökar kostnaden för jordbruksprodukter och medför en ökad efterfrågan på bl.a. spannmål och raps för energiproduktion. 4

9 1.2 Hur förändras jordbruket? Påverkan från omvärlden Med hjälp av en ekonomisk modell, SASM (Swedish Agricultural Sector Model) över svenskt jordbruk analyseras omvärldsförändringarnas påverkan på jordbruket. Modellen beräknar vilken anpassning till ändrade priser och politik som skulle vara mest lönsam för lantbruket. Modellen är en förenklad beskrivning av verkligheten och resultaten kan inte ses som säkra kvantitativa prognoser. Något omfattande arbete har inte lagts ned på att bedöma de mest sannolika antagandena om framtida priser, politik och produktivitetsutveckling utan scenarierna skall ses som möjliga och därför intressanta att analysera med andra antaganden blir naturligtvis resultatet ett annat. Ett annat skäl till att resultaten inte kan göra anspråk på att vara en prognos är att tidpunkten inte fastställts för förändringarna i scenarierna (t.ex. ett nytt WTO-avtal). Skulle t.ex. alla politiska beslut dröja till slutet av perioden hinner de naturligtvis inte få samma genomslagskraft som om de sker i början. Resultaten visar dock på riktningar i förändringar och pekar på hur känsliga olika produktionsgrenar och regioner är för olika typer av förändringar. Bland annat kan följande lyftas fram bland resultaten av modellberäkningarna. Om inga nya politiska beslut tas kommer ändå mycket att hända. Anpassning till redan beslutade förändringar i politiken, främst MTR-reformen, fortsätter och innebär en fortsatt minskad areal spannmålsodling och minskat antal mjölkkor. Den utveckling som skett sedan 2003 (referensåret) går i samma riktning som modellresultatet visar. På längre sikt kommer även pris och produktionsförutsättningar att ändras. Med OECD:s prisprognos (OECD/FAO 2006) ligger priserna inom EU relativt oförändrade nominellt vilket innebär realt fallande priser. Även stöd, t.ex. miljöersättningar och gårdsstöd kommer att urholkas av inflationen. Jordbruket inom EU och Sverige kommer alltså att uppleva stigande kostnader men oförändrade priser och stöd. Detta kräver en stark produktivitetstillväxt för att produktionen inte skall minska. Med en genomsnittlig produktivitetstillväxt på tre procent kommer produktionen att vara relativt oförändrad men odlade arealer och antalet djur fortsätter att minska i betydande utsträckning speciellt i marginella områden. Vid en lägre produktivitetstakt kommer arealer och djur att minska ännu mer på grund av försämrad konkurrenskraft mot omvärlden. Arealer som inte används jordbruket kan komma att användas för bioenergi (t.ex. energiskog) eller hållas öppna med hjälp av gårdsstödet. En stark produktivitetstillväxt förutsätter snabb strukturrationalisering med färre och större gårdar samt att ny teknik och nya grödsorter anammas. En sådan utveckling kommer i större utsträckning att gynna produktionen i bättre slättbygd än i skogsbygd. Extensiv nötköttsproduktion, betesmarksutnyttjande och spannmålsproduktion i skogsbygden är utsatt för fortsatt pressad lönsamhet i ett scenario med hög produktivitetstillväxt. WTO och CAP-reformer påverkar delar av jordbruket kraftigt Produktionskopplade stöd och priser har minskat i och med den senaste MTR-reformen och priserna inom EU har närmat sig och fortsätter fram till 2020 att närma sig världsmarknadspriserna. Detta gör att jordbruksproduktionen är mindre känslig för förändringar i handels- och jordbrukspolitiken än tidigare. 5

10 För några produkter såsom socker, nötkött och mjölk kan dock kommande WTO-utfall förväntas leda till sänkta priser och lägre produktion. Brödspannmål och oljeväxter ligger däremot redan på världsmarknadsprisnivå och påverkas obetydligt av förändringar i handelspolitiken. Fortsatta reformer av CAP kommer sannolikt att ske oavsett vad som händer i WTOförhandlingarna. Den extensiva nötköttsproduktionen är speciellt känslig för borttagna gårdsstöd och nötköttsproduktionen missgynnas generellt av borttagna handjursbidrag. Om produktiviteten inte ökar kraftigt inom den specialiserade nötköttsuppfödningen, kan denna minska kraftigt som en följd av omvärldsförändringarna. För mjölk- och sockersektorn kan avskaffade produktionskvoter leda till minskad produktion om konkurrenskraften i förhållande till övriga EU är svag. Jordbruket blir alltmer beroende av priserna på världsmarknaden Jordbruket i Sverige går in i en helt ny och unik situation där förutsättningarna i allt mindre utsträckning bestäms av politiska beslut utan avgörs av förändringar på världsmarknaden och produktivitetsutvecklingen inom sektorn. Tidigare var jordbruket mer eller mindre isolerat från förändringar på världsmarknaden och prognoser handlade mer om att bedöma politiska beslut för t.ex. priser och produktionskvoter. Resultatet av scenarierna i denna studie visar på en stor spännvidd i produktionseffekter beroende på antaganden om framtida utveckling på världsmarknaden och produktivitetsutveckling. Främst gäller detta spannmålsodling i områden där lönsamheten står och väger såsom i Svealands slättbygder. I skogsbygderna fortsätter spannmålsodlingen att minska i samtliga scenarier på grund av minskad lönsamhet. I den bättre slättbygden klarar sig odlingen även i de mer pessimistiska scenarierna. Med minskad politisk styrning minskar den politiska osäkerheten för lantbrukarna men den ersätts av en ökad marknadsosäkerhet. De olika scenarierna visar att man kan förvänta sig en ökad variation i priser när förändringar i världsmarknadspriset tillåts slå igenom på EUmarknaden. Efterfrågan på bioenergi kan lyfta världsmarknadspriset Samtidigt som världsmarknadspriserna blir alltmer avgörande för svenskt jordbruk har det också blivit allt svårare att bedöma dessa. Speciellt svårt är det att bedöma hur stor effekt en ökad global efterfrågan på jordbruksprodukter för energiframställning kan få. I scenariot Bioenergi 2020 antas oljepriserna stiga kraftigt och detta drar med sig priserna på oljeväxter och spannmål och därmed också på mjölk och kött. Detta scenario leder till en kraftig ökning i spannmålsproduktionen men med mer blygsamma effekter för animalieproduktionen. Animalieproduktionen möter ökade kostnader för foder och det är mer osäkert hur efterfrågan på animalier påverkas när priserna stiger. De högre spannmålspriserna gynnar främst produktion i slättbygderna och trots den höga totala produktionen minskar arealerna i delar av landet. En ökad potential finns även för energiskog. Modellresultaten indikerar att Salix i första hand konkurrerar ut spannmål i en del slättbygder vilket begränsar ökningen i spannmålsproduktionen. I skogsbygd är Salix emellertid inte lika lönsamt och relativt stora arealer riskerar att förbli outnyttjade för jordbruks och energiproduktion 1. 1 För närvarande pågår en bioenergiutredning som skall vara färdig våren 2007 där dessa frågor kommer att behandlas mer ingående. 6

11 Det ligger en mycket stor osäkerhet i bedömningen av i vilken utsträckning och när en ökad efterfrågan på bioenergi från åkermark kommer att lyfta priserna på jordbruksprodukter. Priset kan stiga kraftigt redan om en liten andel fossila bränslen byts ut mot bioenergi samtidigt som det råder stor osäkerheten om bl.a. den framtida energipolitiken i omvärlden. Resultatet när det gäller flertalet miljöeffekter visar sig ändå vara relativt stabilt för ändrade priser. Med bakgrund av den osäkerhet som finns på energimarknaden skall resultaten i denna studie inte ses som precisa prognoser utan snarare som en beskrivning av jordbrukets känslighet för olika förändringar. Faktorer som inte är med i omvärldsförändringarna Ett flertal faktorer som påverkar jordbruket har inte varit möjligt att direkt analysera även om de kan få betydelse under perioden. Detta gäller t.ex. klimatförändringar, teknikskiften, regional utveckling och demografiska förändringar samt utveckling i insats-och förädlingsleden Struktur- och teknikutveckling Den pågående strukturrationaliseringen och teknikutvecklingen inom jordbruket fortsätter oavsett politiska beslut och förändringar på världsmarknaden. Strukturmässigt kommer huvuddelen av spannmålsodlingen bedrivas i stora enheter med hektar. Ägostrukturen kan dock inte förväntas hänga med och inte heller arrendemarknaden. Istället blir det i många fall frågan om samverkan, driftsbolag eller om inlejda maskiner. Strukturen kommer därmed att se mer småskalig ut på pappret än vad den blir i realiteten när det gäller maskinsystem etc. Spannmålsodlingen har redan koncentrerats till slättbygderna och detta förstärks när skördarna per hektar ökar och arealen minskar. Inget talar för att spannmålsodlingen kommer tillbaka i skogsbygder där den nu har försvunnit. Tvärtom kommer gränsen för vad som är lämplig spannmålsmark att förskjutas mot allt bättre mark. När det gäller mjölkproduktionen minskar antalet företag från till år Detta sker genom att flertalet av de mindre företagen upphör medan några få växer. Besättningar med mindre än 25 mjölkkor kommer att vara mycket ovanliga år Produktionen domineras istället av besättningar på kor. Två tredjedelar av mjölkkorna beräknas finns på besättningar med minst 75 kor och medeltalet bland dessa blir 150 kor. Det kommer även att finnas många företag med mer än 200 kor. Regionalt uppstår en förskjutning i och med att de större besättningarna tenderar att återfinnas i bättre jordbruksområden. Det innebär att av de kvarvarande besättningarna kommer huvuddelen av de mindre besättningarna att finnas i skogsbygderna men de större tenderar att ligga mer kustnära. Dessa stora mjölkföretag kan också förväntas vara specialiserade mot mjölkproduktion med mest vallgrödor på åkrarna. Även i skogsbygden kommer konkurrensen att driva fram större besättningar och en starkare specialisering mot vallodling. I marginella jordbruksområden med en begränsad tillgång till åkermark inom rimligt avstånd från brukningscentrum kommer det att bli svårt att hålla rationella besättningsstorlekar. I sådana områden kommer mjölkproduktionen att vara speciellt känslig för lönsamhetsförsämringar. Inom nötköttsproduktionen sker betydligt mindre strukturomvandling. Antalet dikor per besättning förväntas öka från 14 till 28 kor men karaktären av småskalighet består. Till skillnad från mjölkföretagen som drivs som heltidsföretag kan nötköttsföretagen kombineras med annan sysselsättning. 7

12 Oavsett produktionsinriktning kommer ny teknik att anammas när investeringar i nya byggnader och maskiner sker. Nya grödsorter kommer också att introduceras, vilket också är en förutsättning för de avkastningsökningar som antagits i scenarierna. Slättbygden kommer i större utsträckning än marginella områden att dra nytta av produktivitets- och teknikutvecklingen, varför produktionen i mindre gynnade områden hotar att minska även vid en generellt sett hög produktivitetstillväxt. 1.3 Påverkan på miljön fram till år 2020 Jordbrukets anpassning till en förändrad omvärld påverkar såväl de positiva effekterna av jordbruk (t.ex. kulturvärden och biologisk mångfald) som miljöbelastningen (tex. ammoniakavgång, övergödning, och klimatpåverkan). I samtliga scenarier minskar miljöbelastningen och, inte oväntat, mest i de scenarier där jordbruket krymper. I scenariot Avreglering 2020 sker en minskning med mer än 30 % av ammoniakavgången övergödning och växthusgaser Men även i scenarier där produktionen bibehålls eller ökar tenderar miljöbelastningen att minska. Orsaken är att miljöbelastningen i flera fall är starkare kopplad till utnyttjad areal och antal djur än till produktionsnivån som i stor utsträckning bestäms av produktivitetsutvecklingen. När t.ex. mjölkavkastningen per ko ökar leder detta till minskade växthusgaser och ammoniakavgång vid samma totala produktion. På samma sätt är t.ex. utlakning av näringsämnen per kg produkt i allmänhet lägre på högavkastande marker. Den antagna teknik- och produktivitetsutvecklingen ökar effektiviteten i produktionen och minskar i flera fall miljöbelastningen vid given produktion. Resultaten är relativt stabila när det gäller miljöbelastningen såtillvida att flertalet scenarier ger resultat i samma riktning. Resultaten utesluter dock inte att viss miljöbelastning kan öka i en situation där höga spannmålspriser kombineras med uteblivna reformer och där spannmål och oljeväxter står för bioenenergiproduktionen utan att konkurrera med Salix. Ett sådant scenario förefaller dock i dagsläget mindre sannolikt än övriga analyserade scenarier. När det gäller positiva värden av jordbruk såsom biologisk mångfald och kulturvärden tenderar dessa att minska i samtliga scenarier även om bilden inte är helt entydig. Arealen naturbetesmark minskar i samtliga scenarier p.g.a. att betesmarksstöd och gårdsstöd urholkas av inflationen men också eftersom betande djur minskar i antal. Resultatet pekar på att betesmarkerna är beroende av riktade stöd och att de inte gynnas särskilt mycket av en hög produktivitetstillväxt eller höga priser på spannmål och oljeväxter. Minskad mångfald i skogsbygden kan bli följden av att den redan höga vallandelen ökar ytterligare när spannmålen minskar. Det är också här som den största relativa minskningen av spannmål sker. För kulturvärden kan den fortsatta strukturrationaliseringen ha en negativ inverkan med ett fortsatt tryck på förbättrad arrondering i slättbygden och glesare mellan gårdarna i skogsbygden. Här är dock andra faktorer av betydelse och det har t.ex. inte varit möjligt att analysera befolkningstrender i olika regioner som kan vara avgörande för om gårdar och kulturelement fortsätter att bevaras även efter att heltidsjordbruk har försvunnit. Hoten mot natur- och kulturvärden påverkas inte lika mycket av olika antaganden om pris och produktivitetstillväxt som den totala miljöbelastningen. Detta beror på att de negativa miljöeffekterna är starkare kopplat till storleken på jordbruksproduktionen och till hur stor areal som brukas och antalet djur. Bevarandet av natur- och kulturvärden är mer beroende av förekomst av lantbruk samt hur skötsel och bevarande sker. För dessa blir därför utformningen av riktade åtgärder och regional anpassning mer avgörande. 8

13 Sammantaget indikerar de scenarier som målas upp i denna studie en minskad negativ miljöbelastning men ett ökat hot mot bevarandet av natur- och kulturvärden om inga ytterligare åtgärder vidtas. 9

14

15 2 Inledning Regeringen har givit Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet fortlöpande följa och utvärdera miljöeffekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP (Common Agricultural Policy). Projektet som kallas CAP:s miljöeffekter har presenterat ett flertal studier där miljöeffekterna av tidigare CAP-reformer analyserats. Främsta uppgiften för projektet är att analysera vad politiken i sig bidrar till, d.v.s. att försöka isolera politikens påverkan från andra faktorers påverkan. Det finns dock ett ökat intresse av framtidsbedömningar där även andra förändringar än CAP analyseras för att kunna göra en sammantagen bedömning av den framtida utvecklingen. Inom miljömålsarbetet har Jordbruksverket fått i uppgift att göra en bedömning av hur miljötillståndet inom sektorn utvecklas fram till år Denna rapport har tagits fram som ett underlag för denna bedömning och som ett mer generellt underlag för en diskussion om jordbrukets framtid. Utgångspunkten har dock varit miljöeffekterna utifrån de svenska miljömålen och förändringar som påverkar dessa och många andra viktiga aspekter på jordbrukets utveckling såsom t.ex. landsbygdsutveckling och sysselsättning har inte behandlats här. En annan avgränsning är att endast miljöeffekter i Sverige behandlas. Effekter på miljön i andra länder som en följd av marknadspåverkan har inte studerats här. För gränsöverskridande miljöeffekter som t.ex. utsläpp av växthusgaser behöver ökningar/minskningar i Sverige inte betyda försämringar/förbättringar totalt sett om motsvarande minskningar/ökningar uppstår som en följd av att produktionen flyttar mellan länder. Att isolerat analysera effekterna i Sverige av gränsöverskridande miljöproblem kan alltså överskatta förändringen i miljöeffekterna totalt sett. I denna studie har ett antal scenarier tagits fram. Syftet är att visa på effekterna av ett antal omvärldsförändringar som inte är en följd av svenska politiska beslut. Studien skall alltså svara på frågan: Vad kan hända om vi inte gör något? Scenarierna gör inte anspråk på att nödvändigtvis vara de mest sannolika utan är snarare framtagna för att illustrera hur olika delar av jordbrukssektorn kan påverkas av tänkbara förändringar fram till år Studien kan alltså ses som en blandning av prediktiva scenarier (Vad kommer att hända?) och explorativa scenarier (Vad kan hända?). Studien är disponerad på följande sätt: i kapitel 3 beskrivs omvärldsscenarierna, i kapitel 4 redovisas hur jordbruket påverkas av de olika scenarierna med hjälp av en jordbruksekonomisk modell (SASM). Här bedöms också strukturförändring och teknikutveckling som kan vara av betydelse för miljöeffekterna. I slutet av kapitel 4 förs en diskussion om trovärdigheten i de olika scenarierna och tillförlitligheten i modellberäkningarna. Miljöeffekterna av de olika scenarierna bedöms i kapitel 5. Modellberäkningar av effekterna för jordbrukssektorn (4.1), bedömningen av strukturutvecklingen (4.2) samt avsnittet om typkommunerna (4.4) har gjorts på konsultbasis av Lars Jonasson som ansvarar för resultaten i dessa delar. 11

16

17 3 Vad händer i omvärlden? 3.1 Studiens fokus Det är naturligtvis omöjligt att behandla alla aspekter av de förändringar som kommer att påverka jordbruket fram till år Denna studie fokuserar på marknadsförändringar och förändringar av jordbrukspolitiken, vilka följaktligen diskuteras mer i detalj. När det gäller antaganden om t.ex. förändrade insatspriser och produktivitetsutveckling görs ingen djupare kvantitativ analys av hur de bakomliggande drivkrafterna i framtiden kan skilja sig från idag. En kortare diskussion förs dock under respektive avsnitt. Med bakgrund av ovanstående har fem scenarier har valts ut för att illustrera vad svenskt jordbruk kan komma att möta fram till år 2020: 1. Anpassning till dagens jordbrukspolitik (MTR 2007) 2. Tillväxt i jordbruket (MTR 2020) 3. Ett nytt WTO-avtal (WTO 2020) 4. Fortsatta CAP-reformer (Avreglering 2020) 5. Bioenergi (Bioenergi 2020) I scenario 1 som utgör ett grundscenario, sker inga förändringar i beslutad politik. Dessutom är priser och produktionsteknik oförändrade. I scenario 2 kompletteras scenario 1 med en prisprognos från OECD samt antaganden om produktivitetsutveckling. Scenario 3 är identiskt med scenario 2 men med ett nytt WTO-avtal och i scenario 4 genomförs dessutom omfattande reformer av CAP. Scenario 5 innebär ett trendbrott på världsmarknaden då efterfrågan på jordbruksprodukter för energiproduktion får en betydande påverkan på priserna. Scenarierna bygger i huvudsak på varandra vilket innebär att förutsättningarna är desamma förutom de specifika ändringar som tillkommer i varje scenario. 3.2 Anpassning till dagens jordbrukspolitik (MTR 2007) MTR 2007 Ingen förändring av politik, produktionsteknik eller priser sker. Förutsättningarna för jordbruket konserveras till de förhållanden som råder idag d.v.s. ingen produktivitetsutveckling och inga prisförändringar för produkter eller insatsmedel. Redan beslutade politiska förändringar antas bli genomförda, vilket innebär att de sista stegen i MTR-reformen samt EU:s sockerreform genomförs. Detta scenario kan ses som ett grundscenario (brukar i scenarioanalyser kallas business as usual ), vilket dock inte innebär att jordbruket förblir oförändrat. År 2005 infördes den senaste jordbruksreformen den s.k. MTR-reformen. Den centrala delen av reformen var att produktionskopplade stöd till areal och djur avskaffades och ersattes med stöd frikopplade från produktionskrav men med miljö- och skötselkrav. Dessutom sänktes de administrativa mjölkpriserna vilket bör resultera i sänkta priser till mjölkproducenterna. Sceneriet skall illustrera en anpassning till den senaste reformen givet att marknadspriserna är oförändrade. 13

18 De priser och den produktivitet som antagits baseras på förhållandena vid MTR-reformens införande Namnet på scenariot MTR 2007 avser det år då MTR-reformen var fullt genomförd. 3.3 Tillväxt i jordbruket (MTR 2020) MTR 2020 Den globala efterfrågan på jordbruksprodukter ökar med en ökande befolkning, en större andel kött i konsumtionen och ökad användning av bioenergi. En ökande jordbruksproduktion svarar dock upp mot efterfrågan och den historiska trenden med fallande realpriser på världsmarknaden fortsätter. Utvecklingsländer tar marknadsandelar från OECD-länderna och länder som Argentina, Brasilien, Kazachstan och Ukraina har en betydligt snabbare produktionsökning än EU där produktionen snarare stagnerar. Inom EU har MTR-reformen precis införts och priserna på mjölk och nötkött har närmat sig världsmarknadspriset. Lantbruket inom EU kommer dessutom att behöva anpassa sig till den beslutade sockerreformen under perioden. Trots viss ökning av produktionen minskar arealen något. Vetearealen inom EU-15 ligger relativt oförändrad medan arealen foderspannmål minskar något (ca en milj. ha). Inom EU ligger priser och stöd relativt oförändrade styrda av interventionspriser och världsmarknadspris men urholkas realt av inflationen. I Sverige sker en anpassning till MTR-reformen, ett nytt landsbygdsprogram och den prisutveckling som har kommit att bli alltmer styrd av förhållanden på världsmarknaden. Genom avkastningsökningar och effektiviseringar antas svenskt jordbruk få en produktivitetstillväxt kring tre procent per år, i paritet med historisk utveckling, men med skillnader mellan regioner och produktionsgrenar. Grundscenariot utgår från att de politiska beslut som tagits inom EU ligger fast, men att inga nya tillkommer. Därmed inkluderas effekterna av den senaste jordbruksreformen (inklusive gårdsstödet), det nya landsbygdsprogrammet, och den senaste sockerreformen. Däremot ingår inte exempelvis den planerade reformen av frukt- och grönsakssektorn, och inte heller några tullsänkningar föranledda vare sig av bilaterala eller multilaterala handelsavtal. Scenariot tar också hänsyn till hur världsmarknadspriserna kan komma att utvecklas under de kommande femton åren med utgångspunkt från OECD:s prognos (OECD/FAO 2006). Eftersom prognosen inte går längre än till 2015 antas priserna ligga kvar oförändrade de återstående fem åren till

19 Int. pris Smör Int. Pris SMP EU pris smör EU pris SMP VMP smör VMP ssmp Figur 1: Prisprognos (världsmarknadspris, VMP, Interventionspris och marknadspris) för smör och skummjölkspulver (SMP) euro per 100 kg, OECD/FAO Interventionspris Foderspannmål Vete Figur 2: Prisprognos för foderspannmål och vete, euro per ton. OECD/FAO

20 Enligt OECD:s prognos sker inga dramatiska förändringar i prisnivåerna fram till 2015, som är prognosens sista år. Detta gäller trots att flera faktorer driver på den globala efterfrågan på jordbruksprodukter: ökad befolkning, ökad efterfrågan på animalieprodukter, ökad konsumtion per capita samt ökad efterfrågan på bioenergiprodukter. Med andra ord räknar OECD med att den globala produktionen kommer att öka tillräckligt mycket för att matcha den ökade efterfrågan. Den största delen av den ökningen väntas ske i länder utanför OECD. OECD:s prognos är uttryckt i nominella priser, som alltså är relativt oförändrade under perioden. Det betyder att den inte motsäger den långsiktiga tendensen med sjunkande reala priser på jordbruksprodukter Framtida gap mellan EU-priser och världsmarknaden Trots att världsmarknadspriserna väntas öka i nominella termer kommer de för flera produkter inte att nå upp till priserna på EU-marknaden, även om avståndet minskar. För vete och foderspannmål väntas interventionspriset bara ligga några procent över nivån på världsmarknaden, medan socker 2 - och smörproducenter inom EU enligt scenariot även i framtiden får betydligt mer för sina produkter än konkurrenterna på världsmarknaden Interventionspris Socker VMP Figur3: Prisprognos för socker; världsmarknadspris och interventionspris, euro per ton, OECD/FAO För kött är det svårare att hitta ett rättvisande världsmarknadspris, bland annat eftersom marknaderna påverkas av sjukdomssituationen i olika länder. Om man jämför EU:s väntade producentpriser med en ungefärlig motsvarighet i Argentina och Brasilien ser man dock att EU-nivån även i framtiden tros ligga en bra bit högre det är t.o.m. så att gapet kan öka något (figur 4). 2 Socker omfattas inte av OECD:s prognos. Här har antagits att priserna till betodlare följer sänkningarna av de administrativa priserna vilket innebär prissänkningar på närmare 40 % när reformen är fullt genomförd

21 300,0 250,0 200,0 Nötkött EU Griskött EU Nötkött (Argentina) Griskött (Brasilien) 150,0 100,0 50, Figur 4: Prisprognos för griskött och nötkött i producentled (euro per 100 kg), OECD/FAO Känsliga faktorer i prognoserna OECD:s prognoser vilar på ett antal antaganden. Om dessa ändras kan också priserna komma att utvecklas mycket annorlunda än vad som sägs i Outlook-rapporten (OECD/FAO 2006). Några av de viktigaste antagandena är följande: normalt väder inga stora sjukdomsutbrott inget WTO-avtal ganska låga oljepriser fortsatt stark ekonomisk utveckling i Brasilien, Indien och Kina stabila växelkurser Att flera av antagandena innebär en förenkling av verkligheten betyder inte att OECD:s prognoser är dåliga, utan belyser bara hur svårt det är att försöka säga något om framtiden. Man måste också komma ihåg att prognoserna syftar till att bedöma priset ett normalår justerat för tillfälliga variationer. Det är därför fullt naturligt om prognosen avviker från observerade värden för enskilda år som t.ex. p.g.a. ogynnsamma väderförhållanden. Man kan t.ex. notera att prognosen inte har med den kraftiga prisökning som skedde framför allt för spannmål under slutet av Mycket pekar på att OECD:s kommande prisprognos kommer att justeras upp åtminstone för spannmål och oljeväxter. Under avsnitt diskuteras risken för att den använda prisprognosen underskattar framtida priser och vad det kan betyda för resultatet. 17

22 3.3.3 Produktivitetsutveckling Produktiviteten i svenskt jordbruk är inte statisk, utan påverkas av en rad faktorer. Ny teknik, nya sorter och varmare klimat är exempel på saker som kan leda till ökad svensk produktivitet. Produktivitetsutvecklingen i svenskt jordbruk blir helt avgörande för möjligheterna att möta ökade insatspriser och nominellt oförändrade eller mycket svagt stigande produktpriser. Det är inte lätt att utifrån historiska trender avgöra framtida produktionsmöjligheter, ny teknik, nya sorter och förbättrade odlingsmöjligheter. Ett sätt att empiriskt mäta arbetsproduktiviteten är att utnyttja underlag från EAA (Economic Accounts for Agriculture) och från Statistiska Centralbyråns årliga arbetskraftsundersökning (den s.k. ÅRSYS). EAAs resultatbegrepp entrepreneurial income motsvarar vad som återstår till eget arbete och ersättning för eget kapital. Genom att återföra kostnader för främmande arbete kan resultatbegreppet vidgas till allt arbete och eget kapital. Detta begrepp har utgjort grunden för antagandet om produktivitetsutveckling under prognosperioden. En rensning har gjorts schablonmässigt för ersättning för eget kapital. Efter gjorda justeringar motsvarar siffrorna från EAA vad som återstår till ersättning för allt arbete. I ÅRSYS kan man bl.a. läsa ut antalet årsarbetsverk i jordbruket. Ställs beloppen för ersättning för allt arbete i relation till dessa siffror bildas en kvot som speglar arbetsproduktiviteten i jordbruket. Beräkningar för perioden visar att arbetsproduktiviteten under perioden stigit med i genomsnitt knappt tre procent per år. Underlagen från EAA och ÅRSYS medger ingen nedbrytning på region eller produktionsgren. Bearbetningar av den s.k. PRG-modellen 3 indikerar att produktivitetsutvecklingen inom produktionsgrenen mjölk varit någon procentenhet högre än vad EAA-beräkningen för hela sektorn indikerar. För andra produktionsgrenar än mjölk är underlaget i PRG för osäkert för att göra produktivitetsskattningar. På basis av ovanstående beräkningar och OECD:s bedömningar av den allmänna utvecklingen har en produktivitetstillväxt på cirka två procent antagits för sektorn som helhet. Detta är i nivå med samhället i övrigt. Inom jordbruket har produktivitetstillväxten antagits bestå av avkastningsökningar och minskning av produktionsmedel per kg produkt. Dessa har varit något olika fördelade på produktionsgrenar och regioner. De mest centrala antagandena är årliga avkastningsökningar inom växtodlingen med en procent per ha och år (ingen avkastningsökning på naturbetesmark) och inom mjölkproduktionen med 1,5 % per ko och år. Inom nötköttproduktionen antas inga avkastningsökningar. Minskning av arbetsinsats per ha respektive per djur antas till två procent per år. Detta innebär en ökning av arbetsproduktiviteten med tre procent i växtodlingen, 3,5 procent i mjölkproduktionen men bara två procent för dikor och uppfödningen av slaktdjur. En stor del av ökningen av arbetsproduktiviteten tas ut i form av ökade löner. Reallöneökningarna har antagits bli två procent i såväl jordbrukssektorn som i samhället i övrigt. 3 PRG står för Jordbruksverkets produktionsgrenskalkyler där teknikutvecklingen över tiden är beskriven i termer av ändrade insatsförhållanden. 18

23 När det gäller övriga insatsmedel antas en minskning av förbrukningen med en procent per år räknat per hektar respektive per djur. Mark och byggnader är då undantagna. Sammantaget ger detta en total produktivitetsökning med ca två procent per år inkl skördeökning mm, något mer för mjölk men mindre för dikor etc. När det gäller gödning och kraftfoder antas dock först behovet öka proportionellt med avkastningsökningen och sedan minska med den generella produktivitetsökningen. Detta innebär att mängderna per hektar respektive djur i stort sett blir oförändrade. I LFA-området beräknas inte produktiviteten få fullt genomslag. Avkastningsökningarna antas vara de samma men den generella minskningen av insatsförbrukningen antas bli 0,5 % mindre än i slättbygden. Övriga insatser exklusive mark och byggnader minskar därmed bara med - 0,5 % per år vilket också slår igenom på arbetskraft som stannar på 1,5 % och så vidare. Stödområde 5c har fått ett mellanläge med 0,25 % mindre produktivitetsutveckling än slätten. Sammantaget ger dessa antaganden ett scenario där jordbruket ligger ungefär i nivå med samhället i övrig när det gäller produktivitet. Det finns några inslag som gör att ökningen blir lägre än två procent t ex att inte dikor har någon avkastningsökning och att produktiviteten är lägre i LFA-områdena men andra som gör att de hamnar högre t ex att arbete har tre procent och övrigt två procent vilket i genomsnitt blir mer än två procent. Delar av struktureffekten kommer också med som en extra pluspost. Den antagna årliga avkastningsökningen för spannmål på en procent kan förefalla hög i jämförelse med föregående flerårsperiod. Som exempel kan nämnas att under perioden var normskördarna för höstvete i stort oförändrade till skillnad från perioden då de ökade med i genomsnitt en procent per år. Det finns dock några skäl som talar för att avkastningsökningen kan bli högre i framtiden. Dels har politiken med arealersättning samt bidrag som gynnat mer extensiv odling gjort att den observerade skördeökningarna underskattat skördeökningspotentialen. Dessutom pekar en del studier på att klimatförändringarna redan under perioden fram till 2020 kan ha en mätbar positiv effekt på både avkastningsnivåer och möjligheten till ändrat gröd- och sortval. Ingen av dessa faktorer har dock analyserats i denna studie. Den antagna avkastningsökningen skall därför ses som explorativ och i linje med antagna avkastningsökningar i OECD:s prognos där en genomsnittlig skördeökning för världen som helhet ligger på över en procent. Som redan påpekats används ovanstående antaganden om produktivitetsutvecklingen genomgående i scenarierna. En känslighetsanalys görs dock utifrån scenariot MTR 2020 men med en halv procent lägre produktivitet. 19

24 3.4 Ett nytt WTO-avtal (WTO 2020) WTO 2020 WTO-förhandlingarna om ett nytt jordbruksavtal strandade i juli Förhandlingarna var relativt långt gångna och det är inte osannolikt med ett nytt avtal. Viktiga förhandlingsfrågor som direkt berör EU är sänkta tullar och exportsubventioner, ökat marknadstillträde och minskade subventioner till jordbruket. Förändringar i denna riktning skulle tvinga fram förändringar i CAP vilket skulle påverka priserna och stödnivåerna inom jordbruket i EU. Befintliga studier pekar dock på relativt små förändringar för EU. Detta beror bl.a. på att Agenda 2000 och MTR-reformen redan anpassat direktstöden och prisnivåerna till ett förväntat utfall. Enligt en OECD-studie som utgör scenariot WTO 2020 skulle EU-priserna minska med 6 % på foderspannmål och mjölk, 14 % på nötkött och någon procent på oljeväxter och vete. På världsmarknaden stiger priserna på mjölkprodukter, kött och foderspannmål men sjunker obetydligt på vete och oljeväxter, det senare som en följd av ökad export från EU när köttproduktionen minskar. I studien hade bl.a. antagits 50 % reduktion av tullar, exportsubventioner och direktstöd Läget i förhandlingarna Till skillnad från industrivaror har livsmedel och jordbruksvaror inte omfattats av de globala handelsliberaliseringar som ägde rum före 1990-talet. Sedan 1995 finns dock en uttalad strävan inom WTO (World Trade Organization) att successivt liberalisera även handeln med jordbruksvaror. Förutom tullskydd berörs sedan 1995 även jordbruksstöd och exportstöd av ett särskilt jordbruksavtal i WTO. I WTO pågår sedan några år handelsförhandlingar i den s.k. Doharundan. En övergripande målsättning för dessa förhandlingar är att gynna världsekonomin genom en friare handel med minskad reglering. Ett uttalat syfte är att ett nytt WTO-avtal ska gynna u-länderna. Jordbruket har en nyckelroll i förhandlingarna Viktiga delfrågor Förhandlingarna om jordbruket berör en rad delfrågor och delas oftast upp enligt avtalets tre pelare marknadstillträde, exportkonkurrens och interna stöd. Marknadstillträde handlar främst om sänkta jordbrukstullar som idag är ca fem gånger så höga som tullarna på industriprodukter. Under exportkonkurrens förhandlas om minskade stöd till export. Detta gäller t.ex. EU:s exportbidrag och USA:s exportkrediter. Interna stöd avser marknadsprisstöd (åtgärder som höjer den inhemska prisnivån) samt budgetfinansierade stöd till jordbruket t.ex. EU:s djurbidrag och miljöstöd inom landsbygdsprogrammet Ett möjligt utfall Generellt sett har ambitionerna höjts under förhandlingsprocessen när det gäller hur långt ett nytt WTO-avtal bör gå. EU:s interna reformer, främst MTR-reformen, har i hög grad bidragit till denna utveckling och möjliggjort mer långtgående förhandlingsförslag om tull- och stödtak samt reduktionsåtaganden. T.ex. har MTR-reformen inneburit att EU:s areal- och 20

25 djurbidrag nästan helt försvunnit vilket gör det enklare för EU att gå med på begränsningar för den här typen av stöd. Det är fortfarande ytterst osäkert om och när Doharundan leder fram till ett nytt avtal. Trots att betydande framsteg har gjorts på framförallt teknisk nivå, återstår det att lösa fundamentala intressekonflikter mellan parterna. Viktiga parametrar i ett nytt avtal kommer bland annat att vara hur mycket och vilka tullar som skall sänkas samt framtida villkor för interna stöd. På senare tid har en genomsnittlig tullreduktion på drygt 50 procent diskuterats. EU:s ursprungliga tullbud motsvarade en genomsnittlig tullreduktion i storleksordningen 39 procent. Frågan om känsliga produkter och därtill hörande undantag från ordinarie reduktionskrav är fortfarande under förhandling. Inom internstöden finns utsikter att de mest handelsstörande stöden (den s.k. gula boxen) kan komma att reduceras med procent för de största parterna, dvs. EU, USA och Japan. Villkoren för delvis störande stöd (den s.k. blå boxen) ska enligt ramverket stramas upp genom att ett stödtak introduceras samt genom nya reduktionsåtaganden. En än så länge olöst men viktig fråga gäller vilket stödutrymme som kommer att ges i en ny blå box, särskilt anpassad för att passa USA:s stöd (Countercyclical payments). Idag tyder det mesta på att stödkriterierna för de minst handelsstörande stöden (den s.k. gröna boxen) kommer att lämnas i stort sett oförändrade vilket bl.a vilket sannolikt innebär att ett kommande WTO-avtal inte kommer att tvinga EU till större ändringar i landsbygdsprogrammet. Förhandlingsfrågan är dock ännu olöst och starka krafter vill skärpa kriterierna för den gröna boxen. Sannolikt kommer vissa anpassningar att göras av kriterierna med syftet att tillgodose u-länders skiftande behov Effekter på jordbruksmarknaderna Friare handel och minskad reglering av jordbrukets marknader skulle gynna världsekonomin, det är i stort sett alla studier överens om. Hur stor effekten kan bli och hur den fördelas mellan länder och intressegrupper är mer osäkert. Uppskattningar om effekten på världsekonomin som helhet hamnar inom intervallet miljarder dollar i global årlig realinkomstökning. Generellt väntas en fortsatt reformprocess leda till ökade världsmarknadspriser för reformerade sektorer. På inhemska marknader kan priserna väntas falla i länder med tullskydd och stödnivåer som överstiger snittnivåerna. I fattigare länder och i nettoimporterande länder kan prisnivåerna komma att öka, åtminstone i ett kortare tidsperspektiv. Därför kan det här krävas motåtgärder i form av ökat livsmedelsbistånd. Med ökade världsmarknadspriser förväntas dock många u-länder att ges incitament att öka sin jordbruksproduktion. Reformer medför också allokeringseffekter då resurser tenderar att flyttas från skyddade sektorer till mindre reglerade sektorer i ekonomin. Enligt flertalet studier blir den ekonomiska nettoeffekten i för i-länder positiv eftersom fördelarna för konsumenter och skattebetalare bedöms vara större än nackdelarna för berörda producenter. I u-länder kan högre världsmarknadspriser vara till fördel för många småbrukare och till nackdel för konsumenter. Reformerna i EU, USA och i andra i-länder ändrar långsamt karaktären på jordbruksstöden med verkningar för produktionsvolym och lokalisering. Jordbrukspolitiken i i-länder kommer därmed att baseras på allt mindre handelsstörande stöd vilket minskar den negativa påverkan på u-ländernas produktionsförutsättningar. I i-länderna verkar reformerna prispressande och gynnar därmed konsumenterna. Sammantaget beräknas de handelsstörande stöden reduceras för EU, USA och Japan från totalt ca 300 mdr USD/år till drygt 100 mdr USD/år. OECD har i studien Commodity Market Impact of Trade and Domestic Agricultural Policy Reform (OECD 2006)) studerat hur effekterna av ett nytt jordbruksavtal i WTO kan komma 21

26 att påverka enskilda länder eller sektorer. OECD:s studie skiljer sig på flera punkter från andra liknande studier. OECD-studien är förhållandevis aktuell och bygger dessutom på antaganden som ligger ganska nära de avtalsvillkor som för närvarande diskuteras. OECD:s Agricultural Outlook som redovisar framskrivningar av globala trender för konsumtion, produktion, handel och priser under perioden har fungerat som ett basscenario för studien (OECD 2006). Studien är inriktad på ett begränsat antal jordbrukssektorer och avser effekterna av förändrade tullar, tullkvoter, exportbidrag och interna stöd. Hur tullkvoterna påverkar världsmarknadspriserna ägnas särskild uppmärksamhet. Resultaten visar att nya avtalsvillkor i WTO (definierade som en 50-procentig sänkning av tullar, exportbidrag och interna stöd) inte behöver medföra generellt höjda världsmarknadspriser i alla sektorer. Effekterna på världsmarknadspriserna bestäms också av den relativa stödnivån för sektorer i olika länder samt av substitutionseffekter i produktion och konsumtion. Inte oväntat visar studien att sänkta tullar är det enskilda instrument som ger kraftigast genomslag på världsmarknadspriserna. En 50-procentig tullsänkning kommer dock inte att eliminera all luft i tullarna för samtliga länder och produkter som omfattas av studien. I enstaka fall kan sänkta tullar till och med resultera i ökad inhemsk prisnivå. Största påverkan skulle de tänkta avtalsvillkoren få på prisutvecklingen inom mjölksektorn. För övriga sektorer är prisutfallet mer begränsat. För en av de minst skyddade sektorerna oljeväxter visar studien till och med sänkta världsmarknadspriser som följd av ökad export från EU om produktionen av nötkött minskar. Förändringar i tullar, exportbidrag, interna stöd liksom importkvoter kan ha olika påverkan på sektorerna eftersom dessa faktorer kan vara mer eller mindre bindande för olika sektorer. OECD-studien betonar vikten av en samlad reforminsats för samtliga pelare. I annat fall riskerar minskade stödinsatser under en pelare medföra att andra stödmekanismer ökar i motsvarande grad. Tabell 1: Påverkan på världsmarknadspriset av OECD:s liberaliseringsscenarier. Sektor Genomsnittlig procentuell pris-förändring Nötkött (Stilla havs-marknaden) 0,86 Nötkött (Mercosur-marknaden) 2,85 Griskött (Stilla havs-marknaden) 0,72 Smör 13,66 Ost 11,81 Skummjölkspulver 5,50 Helmjölkspulver 11,74 Oljeväxtfrö -0,14 Vegetabiliska oljor 2,79 Fodergrödor 1,83 Ris 1,93 Vete -0,14 Källa: OECD (2006) 22

27 Som framgår av tabell 1 medför minskade handelshinder högre världsmarknadspriser på flertalet jordbruksprodukter. För länder med höga tullar och stödnivåer kommer istället priserna att sjunka vilket gäller för flera jordbruksprodukter på EU-marknaden. På EU-marknaden påverkas främst de produkter där priserna ligger betydligt över världsmarknadspriserna och där bl.a. tullsänkningar och minskade exportsubventioner innebär att priserna närmar sig världsmarknaden. Enligt OECD:s studie gäller det främst nötkött (-14%), mjölk (-6%) och foderspannmål (-6%). Övriga produkter antas påverkas obetydligt, för t.ex. vete sjunker priset med mindre än en procent och då delvis som en följd av att världsmarknadspriset sjunker. Effekter på sockermarknaden behandlades inte i studien. 3.5 Fortsatta CAP-reformer (Avreglering 2020) Avreglering 2020 Förutom anpassningar till ett nytt jordbruksavtal inom WTO kan ytterligare CAPreformer komma att ske. I det här scenariot antas att kvarvarande djur- och arealbidrag frikopplas, samtidigt som produktionsbegränsningar och gårdsstöd tas bort: -Handjursbidragen avskaffas -Gårdsstödet avskaffas -Uttagsplikten avskaffas -Sockerkvoterna avskaffas -Mjölkvoter avskaffas På EU-nivå leder borttagna produktionsbegränsningar till ökad produktion och lägre priser. Med ett nytt WTO-avtal kommer EU att tvingas anpassa den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Men även på områden som inte direkt påverkas av WTO kan avregleringar komma att ske som en följd av inre påtryckningar eller för att regleringar inte längre är aktuella. Nyligen genomfördes 2003-års jordbruksreform (MTR) och för närvarande pågår en översyn (den s.k. hälsokontrollen) av CAP som förväntas leda fram till förslag om förändringar under nuvarande budgetperiod. Under kommande finansiella period är osäkerheten större om vilka delar av CAP som kan tänkas ändras. För att få underlag för att ta fram scenarier för framtidens CAP har ett antal experter tillfrågats. Åtta jordbrukspolitiska bedömare inom myndighets- och forskningsvärlden 4 valdes ut för att ge en bild av vilka förändringar av CAP som är sannolika fram till Experterna gav en relativt enhetlig bild av vilka förändringar som kommer att ske inom CAP fram till 2020 (tabell 2). 4 Livsmedelsekonomiska Institutet, Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet och Jordbruksdepartementet. 23