Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform"

Transkript

1 MARIA DIRKE Tel & fax E-post 8 mars 2004 Till Jordbruksdepartementet Stockholm Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform Ekologiska Lantbrukarna tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslagen i Ds 2004:9 men måste samtidigt påpeka att remisstiden är orimligt kort för en fråga av denna storleksordning och komplikationsgrad. Allmänt Departementsskrivelsen präglas av den forcerade tidplan som gällt för arbetet. Som beslutsunderlag för en helt ny fördelning av en budget på över 6 miljarder kronor är den svag. Framförallt är kopplingen otillräcklig mellan de allmänna resonemang som förs i de beskrivande kapitlen och de förslag som sedan lämnas. Det hänvisas till en rad policybeslut och målsättningar som ska vara styrande för svensk jordbrukspolitik, inklusive de överordnade målen om ekologisk, ekonomisk och social uthållighet. Men det saknas resonemang som förklarar på vilket sätt dessa målsättningar lett fram till de ställningstaganden som görs. Det är bara två konkreta målsättningar som regelbundet återkommer i resonemangen kring de val som gjorts. Den ena är önskan att minimera oönskad omfördelning av stödpengar (i förhållande till nuvarande stödsystem). Den andra är att garantera fortsatt hävd av naturbetesmarkerna. Trots tonvikten på dessa målsättningar innebär förslaget enligt våra och andras konsekvensberäkningar en kraftig sänkning av stödnivåerna framförallt för köttproduktion i regioner med låga arealstöd, samtidigt som stödnivåerna ökar för motsvarande produktion i regioner med höga arealstöd. Effekten drabbar såväl den intensiva som den extensiva köttproduktionen och är särskilt kraftig i de regioner där merparten av landets grovfoder- och betesbaserade nöt- och lammproduktion finns. Om förslaget genomförs kan många av dessa företag förväntas upphöra med produktionen. Eftersom det bland annat drabbar merparten av de företag som har Sågargatan 10 A Uppsala Telefon rikskansli Telefax rikskansli Webplats

2 störst betydelse för hävden av naturbetesmark, innebär det samtidigt att stora betesarealer tas ur bruk. Motsvarande tendens finns också för mjölksektorn, även om beloppen och därmed konsekvenserna är mycket mindre. Detta är ur vårt perspektiv en synnerligen oönskad omfördelning, särskilt som dessa företag även i övrigt ger ett stort bidrag till miljömål och landsbygdsutveckling. Våra ändringsförslag som redovisas nedan anvisar en möjlig väg att undvika den. Våra utgångspunkter Som vi tidigare redovisat har Ekologiska Lantbrukarna i arbetet med MTR-beslutet haft följande utgångspunkter, som vi tror delas av en mycket bred opinion såväl inom som utom lantbruket. Mer marknadsmässighet Dagens stödsystem styr i stor utsträckning lantbrukarens val av grödor och produktionsformer, ofta i miljöskadlig riktning. Det behöver göras mer neutralt så att lantbrukaren kan välja inriktning mer utifrån optimering av odlingssystemet än av stödutfallet. Samma eller bättre miljöprofil I huvudalternativet innebär reformen en försvagad miljöprofil, främst därför att alla incitament till en extensivare köttproduktion försvinner. Detta måste kompenseras med andra styrmedel. Så långt möjligt bör också lösningar väljas som förbättrar miljöstyrningen i andra avseenden, till exempel stimulerar till goda växtföljder med ökat vallinslag, minskad kemisk bekämpning och en djurhållning i bättre balans med växtodlingen både på gårds- och regionnivå. All areal kvar i bruk Det ska finnas ekonomisk möjlighet att hålla nuvarande areal i bruk i alla regioner. Det gäller både åker- och naturbetesarealen. Gynna aktiv produktion I möjligaste mån ska lösningar väljas som premierar aktiv jordbruksproduktion framför passivt öppethållande. Dessa utgångspunkter leder till följande prioriteringar: Utjämna grundersättning till all areal Utjämna stödnivåer mellan olika delar av animaliesektorn Använd så mycket som möjligt av stödformer som kräver fortsatt djurhållning (kopplade stöd, nationellt kuvert) Använd så lite som möjligt av stödformer som baseras på referensperiod (gårdsmodell) Premiera företag med grovfoderbaserad produktion Premiera företag som brukar naturbetesmark Vi föreslår därför följande ändringar av det förslag som lämnas i Ds 2004:9. 2

3 Nationellt kuvert Det nationella kuvertet är det enda styrmedel i reformen som möjliggör att rikta ersättningar direkt till den del av djurproduktionen som har de största positiva och de minsta negativa miljöeffekterna. Det måste därför utnyttjas maximalt för detta ändamål, dvs genom att avsätta 10 procent av samtliga generella stöd. Vi har gemensamt med Svenska Naturskyddsföreningen utarbetat ett konkret förslag till utformning av ett nationellt kuvert som kan ge en tilläggsersättning till merparten av mjölk-, nötkött- och lammköttproducenterna förutsatt att de släpper sina djur på bete och har ett visst minsta arealunderlag för sin djurproduktion. Detaljerna i detta förslag redovisas i ett separat dokument som bifogas. Vi anser inte att det nationella kuvertet ska användas för kvalitets- och marknadsfrämjande åtgärder av det slag som föreslås i rapporten. Det kan för övrigt ifrågasättas om det är en tillåten användning av medlen, med tanke på att EUförordningen tydligt anger att kuvertet ska användas till årliga tilläggsersättningar till lantbrukare. Den tankegång som finns i rapporten om att reservera rätten till senare användning av nationellt kuvert "vid behov" saknar stöd i EU-förordningen. Sverige måste ge en fullständig redovisning av hur reformen ska genomföras senast 1 augusti året innan genomförandet inleds. Det gäller även eventuella övergångslösningar och infasningar. Regional utjämning Nuvarande stödsystem har en kraftig regional slagsida eftersom merparten av medlen går till spannmål, oljeväxter och proteingrödor, en produktion som är starkt koncentrerad till slättbygdsområdena i södra Sverige. Slagsidan förstärks ytterligare eftersom ersättningarna är kopplade till regional avkastning. Förslaget i rapporten innebär att hela denna historiska snedfördelning permanentas i och med att samtliga medel låses till de regioner där de utgår idag. Det omöjliggör den större marknadsmässighet och neutralitet mellan olika produktionsval som anges vara ett huvudmål för reformen. För att nå det målet måste den regionaliserade grundersättningen jämnas ut mellan regionerna. Detta innebär kraftiga förändringar för många enskilda producenter och måste därför ske stegvis. Vi föreslår att det sker genom att ersättningarna i ett första steg utjämnas till 50 procent, på så sätt att halva den regionaliserade arealersättningen beräknas på genomsnittet för landet och andra halva på genomsnittet för regionen. Under en femårsperiod reduceras sedan den regionbaserade andelen med 10 procentenheter per år tills resterande skillnader utjämnats. 3

4 Moduleringsmedel Moduleringsmedlen är avsedda att förstärka LBU-budgeten. Detta var från början en huvudpunkt i Fischlers reformförslag, som såvitt vi vet alltid stöddes av svenska regeringen. Under förhandlingen urvattnades moduleringen alltmer, men även de återstående obligatoriska procenten innebär ett viktigt tillskott och en viktig signal om den framtida riktningen för jordbruksstöden. Att mot denna bakgrund dra in moduleringsmedlen till statskassan är helt oacceptabelt. Tvärtom bör regeringen använda de möjligheter som finns att komplettera de modulerade medlen med ytterligare nationell finansiering. Så sent som i budgetpropositionen i höstas markerade jordbruksministern särskilt att det var högt prioriterat att använda moduleringsmedlen till förstärkning av LBU-budgeten. Det gäller fortfarande, och i ännu högre grad om regeringen avser att genomföra reformen på ett sätt som allvarligt försämrar de ekonomiska villkoren för de delar av jordbruket som visat höga miljöambitioner. En indragning skulle också ge en mycket olycklig signal inför EU-förhandlingarna om Sveriges tilldelning av LBU-medel i nästa långtidsbudget. Länder som inte visar intresse av att utnyttja existerande medel har alltid svårt att försvara en ökad eller ens oförändrad budget. Kopplade stöd Möjligheten till kopplade stöd bör användas i ytterligare två fall förutom till handjur. I samtliga tre fall bör stöden förbli kopplade utan slutdatum. De kopplade stöden har ett helt annat värde än en utläggning enligt gårdsmodellen, eftersom det styrs till aktiva producenter, inte efter historisk produktion. Tackbidragen bör behållas till 50 procent. Det är sant som rapporten konstaterar att detta är en förhållandevis liten summa. Att fårnäringen har en mycket låg stödnivå jämfört med nötköttet är dock inget bra argument för att dra in även det lilla som finns. Tvärtom bör alla ansträngningar göras för att utjämna nivåerna. Ur totalbudgetens synpunkt är summan dessutom försumbar. Torkstödet till spannmål i Norrland bör behållas kopplat till 100 procent. Spannmålsodlingen sker i huvudsak på gårdar med animalieproduktion och stödet är därmed ett bra sätt att gynna dem framför djurlös areal, samtidigt som växtföljdseffekten är positiv. Procentsatser gårdsmodell Om ett nationellt kuvert införs enligt den modell vi föreslagit finns möjlighet att ytterligare begränsa procentsatserna för gårdsmodellbaserade stöd. De bör dessutom i möjligaste mån jämnas ut. Vi föreslår därför att de sätts till 40 procent för amkostödet, extensifieringsstödet och slaktbidraget, men till 55 procent för mjölkbidraget, eftersom mjölksektorn inte får något tillskott från kopplade stöd. Eftersom även de gårdsmodellbaserade stöden räknas på en tio procent lägre summa efter avsättningen till nationellt kuvert, motsvarar procentsatserna 36 respektive 49,9 procent av nuvarande stödramar. 4

5 Skötselkrav åker och bete För att begränsa möjligheterna till ersättning för passivt öppethållande och motverka risken för att markägare säger upp arrendemark enkom för att skörda bidrag, bör skötselkrav för både åkermark och naturbeten sättas högt. För åkermark kan man till exempel överväga krav på bortförsel av avslagen gröda och/eller kontroll av ogräsväxtlighet och spridning. För naturbeten bör hävdkraven sättas på samma nivå som för grundersättningen i LBU-stöden. Detta kan självklart leda till att mark som skulle ha anmälts för stöd vid lägre hävdkrav inte kommer med i systemet. Men om målsättningen är en hävd värd namnet är det knappast meningsfullt med en lägre nivå än dagens modesta krav på stängsling, röjning och bete som förebygger ansamling av förna från år till år. Infasning Även utöver den infasningsmekanism som vi föreslagit när det gäller de regionaliserade arealstöden finns anledning att överväga ett stegvis införande. Framförallt när det gäller specialiserade handjursuppfödare blir effekterna mycket abrupta. Med ett nationellt kuvert enligt vårt förslag kompenseras den grupp som har betesdrift till en del, men inte de helt inomhusuppfödda djuren. Vi tycker det är rimligt att stöden reduceras kraftigt till denna produktion, som idag har de allra högsta stödnivåerna trots små mervärden i form av miljöfördelar eller landsbygdsutveckling. Men det måste ske i former som ger möjlighet till anpassning av produktionen. Införandetidpunkt Vi har från första början ifrågasatt visdomen i ett mycket snabbt införande, eftersom vi fruktade en ytlig utredningsprocess med ofullständig belysning av olika alternativ, dålig förankring av valda lösningar hos berörda aktörer och små möjligheter till demokratiskt inflytande från medborgare och folkvalda organ. Våra farhågor har inte mildrats under resans gång. Vi bedömer fortfarande att det klokaste beslutet nu skulle vara att skjuta på införandet till tidigast 2006 för att ge möjlighet till normal remiss- och riksdagsbehandling samt betydligt grundligare utredning av olika alternativ till exempel ifråga om nationellt kuvert och regional fördelning. Det finns inga tvingande skäl att inleda genomförandet redan Konsekvensanalyser Vi har gjort konsekvensanalyser för fyra alternativ med den beräkningsmodell som tagits fram för vår räkning av Hushållningssällskapet Skaraborg. De fyra alternativen är: Enligt Ds 2004:9 Enligt ändringsförslag från LRF vid hearingen 3 mars Enligt vårt förslag med nationellt kuvert och 100% regional utjämning Enligt vårt förslag med nationellt kuvert och 50% regional utjämning En sammanfattning av resultaten bifogas. Ett utförligare material kan hämtas på under länken Näringspolitik. Där finns även en uppdaterad 5

6 Excel-kalkyl som nu kan användas även till att räkna på andra siffror och procentsatser för samtliga stödformer inklusive det nationella kuvertet. Analysen visar i korthet att LRFs ändringsförslag, som främst innebär sänkt ersättning till naturbetesmarker och höjda gårdsmodellsummor, endast förbättrar utfallet nämnvärt för en enda produktionsgren, ungtjurar i inomhusuppfödning. Samtidigt försämras utfallet betydligt för alla producenter med naturbetesmark. De kraftiga regionala skillnaderna i stöd inom köttproduktionen kvarstår eller till och med förstärks. För mjölkproduktion och spannmålsodling är utfallet identiskt med jordbruksdepartementets förslag. I båda alternativen med nationellt kuvert blir utfallet bättre för samtliga mjölk- och köttproducenter som klarar kvalificeringsgränsen, vilket är merparten av produktionen. Undantag är endast inomhusuppfödda tjurar och mjölkproducenter med extremt litet arealunderlag. Den regionala fördelningen är i båda alternativen mycket jämnare än i jordbruksdepartementets och LRFs förslag. /Enligt uppdrag Med vänlig hälsning Maria Dirke verksamhetsledare 6

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING

Läs mer

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu. PM 2015-01-14 Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.se Ewa Rabinowicz Tel: 046 222 07 83 E-post: ewa.rabinowicz@slu.se

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119)

Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119) SVENSKA PM Bilaga KOMMUNFÖRBUNDET 1998-04-07 1 (7) Boendeprojektet Rolf A Karlson Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119) Ekonomiskt stöd föreslås för följande fyra ändamål: 1. Ny- och ombyggnad.

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamheten under perioden har koncentrerats kring följande områden: Norrlandsgruppens årskonferens 2011 Utfallet av

Läs mer

Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig politik för ett hållbart jordbruk

Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig politik för ett hållbart jordbruk 1(67) YTTRANDE 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 Bilaga Regeringskansliet Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig

Läs mer

Ansökan om ökad tilldelning av medel för konstnärlig utsmyckning - Konstprojekt Pontushallen

Ansökan om ökad tilldelning av medel för konstnärlig utsmyckning - Konstprojekt Pontushallen Kommunstyrelsen 2012-11-12 246 597 Arbets- och personalutskottet 2012-11-12 250 516 Dnr 12.636-86 novkf20 Ansökan om ökad tilldelning av medel för konstnärlig utsmyckning - Konstprojekt Pontushallen Ärendebeskrivning

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Ekologiska livsmedel i Stockholms stad

Ekologiska livsmedel i Stockholms stad PM 2006 RI+VIII (Dnr 119-2171/2006) Ekologiska livsmedel i Stockholms stad Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Kommunfullmäktige m.m. anvisas tilläggsanslag med 6 mnkr som

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Göteborg & Co Kommunintressent A B Org nr 556427-8751 Styrelsen 2015-04-28

Göteborg & Co Kommunintressent A B Org nr 556427-8751 Styrelsen 2015-04-28 Utfärdat 2015-04-21 Handläggare Camilla Nyman Förslag till beslut att fullfölja tidigare tecknad avsiktsförklaring med övriga delägare i Göteborg & Co Träffpunkt AB genom att förvära näringslivets aktier

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Vi söker företag som vill arbeta med kompetensutveckling på landsbygden under 2009-2010 i Skåne län

Vi söker företag som vill arbeta med kompetensutveckling på landsbygden under 2009-2010 i Skåne län asdf OFFERTFÖRFRÅGAN 1(8) Vår referens Landsbygdsavdelningen Vi söker företag som vill arbeta med kompetensutveckling på landsbygden under 2009-2010 i Skåne län Har du kunskaper som kan utveckla företag

Läs mer

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk) Motion till riksdagen 1987/88: av Lars Werner m. fl. (vpk) om allas rätt till arbete Arbetslöshetsstatistikens baksida Sverige lever i dag i slutskedet av en högkonjunktur- en högkonjunktur som har gått

Läs mer

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 190/2014 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2014/3383 2015-02-16 Remissyttrande avseende betänkande Förenklade skatteregler för enskilda

Läs mer

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om ökad forskning om könsspecifika skador och sjukdomar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om ökad forskning om könsspecifika skador och sjukdomar. Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. (SD) Jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

BESLUT din ansökan om projektstöd

BESLUT din ansökan om projektstöd Returadress Länsstyrelsen Östergötland 581 86 [Eventuell Linköping Leader-logga] Regionalekonomiska enheten Jonas Jernberg Tfn: 010-2235294 E-postadress: jonas.jernberg@lansstyrelsen.se Motala kommun Box

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Stockholm 18 juni 2008

Stockholm 18 juni 2008 Från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Till Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag om precisering av begreppet hållbart nyttjande inom jordbruket (Jordbruksverkets rapport 2007:23)

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen 2005-03-17. Kansliet Kommunförbundet Skaraborg. Skövde.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 1 Styrelsen 2005-03-17. Kansliet Kommunförbundet Skaraborg. Skövde. Sammanträdesdatum Blad 1 Plats och tid Kansliet Kommunförbundet Skaraborg. Skövde. Kl. 10.00 12.00 Beslutande Jan-Erik Wallin, ordf. Ulla Göthager Björn Bergquist Pelle Pellby Ingalill Andersson Gert-Inge

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5)

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5) Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Anders Kring lars-anders.kring@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 2011-03-24 MN 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ORGANISATION... 3 2. BASVERKSAMHET... 3 2.1 OPINION... 3 2.2 KUNSKAP... 3 2.3 INFORMATION... 3 3. NATIONELLA

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 Rapport HSB och dubbelbeskattningen en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Syfte 4 Bakgrund 4 Så har insamling och bearbetning gått till 6 Undersökning

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mälardalens avlopp i kretslopp Projektägare: Lantbrukarnas

Läs mer

Remissyttrande - Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58)

Remissyttrande - Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Staben för regionala frågor +4616104894 2015-12-01 LS-LED15-1662-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen

Läs mer

Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16

Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16 Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020 Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16 Min presentation Inledning Generell info Budget Tidsplan Gårdsstöd LFA Miljöstöd Flerfond CLLD Transnationell komponent

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM34. Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM34. Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-12-20 Dokumentbeteckning COM 2004 (490) Proposal for a Council

Läs mer

YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120

YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120 Jordbruksdepartementet Rättssekreteriatet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120 Sveriges Jordägareförbund har

Läs mer

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten.

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten. AV STAFFAN DANIELSON 03092014 Vem äger Sveriges lantbruk, igår, idag och imorgon? Några fakta och synpunkter Sveriges skogsmarksareal uppgår till 28 milj. hektar. Av denna areal är 22,5 miljoner hektar

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB)

Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB) Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) (Dnr N2015/5139/PUB)

Läs mer

Nya lagar och förordningar

Nya lagar och förordningar Den 1 januari 2014 införs ändringar i skatteförfarandelagen om deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration för redovisningsperiodens beskattningsår samordnas

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Här är de samlade svaren från riksdagspartierna med motiveringarna till svaren på frågorna. Moderaterna Ja, Alliansen vill inom ramarna för vår

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Åhlman Michael Datum 2015-11-02 Diarienummer KSN-2015-1467 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Läs mer

Ramar för utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv

Ramar för utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv Näringsutskottets yttrande 2007/08:NU2y Ramar för utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv Till finansutskottet Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra

Läs mer

REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE

REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE 1 (5) Agneta Dreber Göran Persson Olle Wästberg REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE Föreliggande rapport har inte sänts på remiss men HSB Riksförbund anser att

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-85943-98-2 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2010 Förord Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 17 juni 2009 att

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

Investor ABs årsstämma den 12 maj 2015. Dagordningspunkt 16

Investor ABs årsstämma den 12 maj 2015. Dagordningspunkt 16 Investor ABs årsstämma den 12 maj 2015 Dagordningspunkt 16 Styrelsens förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra medlemmar i ledningsgruppen samt program

Läs mer

Regionala ägarrådet och Västtrafik

Regionala ägarrådet och Västtrafik Sekretariatet för Regionala ägarrådet 2007-09-28 Minnesanteckningar Samrådsmöte mellan Regionala ägarrådet och Västtrafik Torsdagen den 13 september kl (09.00) 10.00 13.30 i Skövde Närvarande: Regionala

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg Bra i konkurrenskraftsutredningen Konkurrenskraftsutredningen lägger grunden för en verklighetsbaserad

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-12-22 Handläggare Peter Kreitz Telefon: 08-508 22 020 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/0833/ITP Handelskammarens diarienummer 2016-0010 Stockholm den 13 maj 2016 Remissvar avseende betänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74 Kommittédirektiv Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås Dir. 2010:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 2010 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt beredning,

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer