Sälj inte ditt frö för billigt!

Transkript

1 Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls- och oljeväxtodling blivit sämre och de flesta lantbrukare letar efter nya alternativ. Den svenska vallfröodlingen har legat stabilt kring dryga 8000 hektar under ganska lång tid. Denna odling har i stort sett varit helt inriktad på att tillgodose det inhemska behovet av vallfrö. Samtidigt ser vi att inom EU finns en import från tredje land av fler fröslag, bland annat timotej, ängssvingel och rödklöver. Just dessa tre fröslag är något av vår svenska specialitet. SFO har under flera år efterfrågat en större aktivitet från fröfirmornas sida att sälja svenskt frö på denna marknad. Denna vår har nu också exportkontrakt börjat att skrivas med odlare. Vi ser naturligtvis med glädje på denna utveckling där man nu går från ord till handling. En ny typ av kontrakt ställer dock alltid nya krav även på odlaren. Det gäller att vara uppmärksam och sätta sig in i vad kontraktsvillkoren innebär t.ex. vad är ett rimligt pris på frövaran, vilka regler gäller för kvalitetsregleringen, hur kan vi förvänta oss att marknaden ser ut framledes osv. Några råd före kontraktsteckning Man bör som odlare vara uppmärksam på vilken s o rt kontraktet gäller. Är det en sort som odlats tidigare i Sverige eller är det en helt ny sort. En hög och jämn avkastning är den viktigaste faktorn för ett bra ekonomiskt resultatet. Sveriges nordliga odlingsläge innebär att de sorter som vi normalt fröodlar här är avsedda för just våra förhållanden. När det gäller export till länder söder om oss kan det ofta vara ett annat sortmaterial som blir aktuellt. Nya okända sorter innebär alltid att det uppstår en osäkerhet kring fröavkastningsförmågan. Av erfarenhet vet vi ju att en avkastning i ett annat land inte går att överföra direkt på våra egna förhållanden. Det är därför rimligt att osäkerheten med en ny sort på något sätt speglas i avräkningspriset. Avkastningsförsök med nyare sorter pågår och när vi får fram skörderesultat från dessa kommer detta att bli till god hjälp i möjligheten att bedöma vilken avkastningspotential en sort har. SV E N S K FR Ö T I D N I N G N R 4 MA J

2 Vallfröpriserna bestäms för ett år i taget och varierar mer eller mindre mellan åren, beroende på vilka priser som finns på världsmarknaden. Innan man tecknar ett 7,50 7,00 6,50 6,00 5,50 5,00 4,50 4,00 fastpriskontrakt är det viktigt att försöka informera sig om marknadsutvecklingen. Grundpriset som fastställs gäller vid 13% vattenhalt och en normalk- Grundpris och kvalitetsreglerat pris på timotej Grundpris Rent grott frö,% (renhet*grobarhet/100) Renhet, Grobarhet, Frön av annan art, % % vikts-% Timotej ,5 Ängssvingel ,5 Frön av annan art totalt, vikts-% Timotej och ängssvingel 90 0,3 Kvalitetsreglerat pris valitet dvs före kvalitetsreglering för renhet och grobarhet. Kommer det att göras någon kvalitetsreglering på den levererade frövaran i ett exportkontrakt? Kvalitetsregleringen innebär att en vara med bättre kvalitet än den fastställda normalkvaliteten får ett pristillägg och med sämre kvalitet fås ett avdrag på grundpriset. De kvalitetsparameterar som påverkar priset är renhet, grobarhet och förekomst av främmande art. I vår svenska normalkvalitet är kraven för timotej och ängssvingel följande: (se grön tabell). Dessutom gäller för ängssvingel att om varan innehåller kvickrot i ett prov av viss storlek görs 5% avdrag på grundpriset. I diagrammen här intill visas grundpriserna för timotej och ängssvingel de senaste fem åren samt vad priset blivit när man tar hänsyn till kvalitetsregleringen. Åren anser vi vara mest relevanta eftersom de gäller efter Sveriges EU-inträde. Som diagrammen visar har det i genomsnitt under de senaste fem åren varit ett prispåslag efter kvalitetsreglering för både timotej och ängssvingel. Prisdifferensen kan dock i enskilda odlingar vara betydligt större än vad diagrammets genomsnitt visar. När det gäller EU:s utsädesstöd 14 SV E N S K FR Ö T I D N I N G N R 4 MA J

3 utbetalas det för vara som uppfyller EU:s minimikrav, dvs: (se lila tabell) Bidragskalkyler SFO har utformat bidragskalkyler för de olika fröslagen. Nedan redovisas kalkylerna för timotej och ängssvingel, med två olika grundprisnivåer för fröet, dels 1999 års pris och dels ett lägre pris. Detta för att i någon mån visa vilken betydelse olika prisnivåer har för slutresultatet. Avkastningsnivån som har använts oavsett pris är ett medeltal för resp fröslag under tre år. Dessa kalkyler kan användas som ett underlag i bedömningen 10,00 9,50 9,00 8,50 8,00 7,50 7,00 6,50 6,00 Grundpris och kvalitetsreglerat pris på ängssvingel Grundpris av den egna gårdens förutsättningar och vara en hjälp i bedömning- Kvalitetsreglerat pris en av vad som är ett godtagbart pris på fröet. Vad händer på marknaden? Marknaden har en avgörande betydelse för det fröpris som odlaren får. För vallfrö finns inte någon börs där man kan gå in och studera prisnivåer, utan det handlar mera om bedömningar av arealutveckling och avkastningar i olika länder. Vi ger nedan några korta marknadskommentarer om de större svenska vallfröslagen och den förväntade utvecklingen. Ängssvingel. Det svenska priset på 9 kr är ett relativt bra pris historiskt sett. Därmed är det också realistiskt att vi får en tillbakagång. Förhoppningen är att priset består under 2000 men därefter får vi räkna med en nedgång. De som tecknar fastpriskontrakt skall givetvis försöka få ett så bra pris som möjligt, men ett pris nedåt 7,50 är realistiskt. Timotej. Det svenska timotejpriset har länge legat lågt och brottats med ett importtryck från i första hand Kanada. I höstas fick vi en prisuppgång bl.a. orsakad av exportmöjligheter till Finland. Priserna på exportkontrakt kommer i stor utsträckning vara beroende av sorten, där priser kring 7 kr/kg är möjliga men i de flesta lägen får man acceptera lägre priser. Det ryktas dock om priser nedåt 5 kr/kg vilket vi anser vara oacceptabelt. Rödklöver. De svenska priserna är internationellt sett höga. Hittills har vi producerat för ett inhemsk marknad. Framförallt gäller detta de tetraploida sorterna. Vi tycks nu har nått taket för produktion av ytterligare svenskt frö. För export gäller i första hand diploida sorter men även tetraploida kan förekomma. Men det är svårt att få ut det höga svenska priset på exportkontrakten. Rödsvingel fick vi en mindre tillbakagång på rödsvingelpriset till 8 kr/kg, men som trots detta fortfarande ligger på en relativt bra nivå. Priset hålls för närvarande upp bl.a. av en måttlig skördenivå i Danmark 1999 samt exportmöjligheter till Kanada. En viss tillbakagång på priset för sorter av Wilma- typ (tättuvade) inför skörd 2000 är trolig, men på det hela taget bör priset bestå ytterligare något år. Ängsgröe. Flera länder i Europa tvingas pga. av ökande ogräsproblem att minska sin areal. Detta öppnar möjligheter för svenska odlare eftersom vi ännu inte har så mycket av de för gröe typiska ogräsen. Det svenska priset på 11,60 är bra och bör kunna bestå även skörd Inför skörd 2001 är prisnivån mer osäker. Men det är viktigt att vi i Sverige utnyttjar de svårigheter som man tycks ha i bl.a. Danmark och Holland att lägga ut ängsgröe. Vi rekommenderar alla med bra odlingslägen att vara öppna för att så in gröe. Engelskt rajgräs. Ett mycket lågt pris (3,75 för fodertypen) orsakat av ett besvärande stort EU-lager. Men arealerna har gått ned under 1998 och 1999 och lagret kommer att sjunka. En prisvändning är att vänta. Förhoppningsvis till hösten 2000 och i vart fall Men priset är i hög grad beroende av storleken på skörden SV E N S K FR Ö T I D N I N G N R 4 MA J

4 ODLINGSKALKYL, 1999 års pris ODLINGSKALKYL TIMOTEJ Frö, normalkvalitet 525 7, EU-stöd 525 7, Summa intäkter 7976 TIMOTEJ Frö, normalkvalitet 525 5, EU-stöd 525 7, Summa intäkter 7136 Utsäde 6 kg 27,00 162/2 81 Gödsel N 100 kg 7, Ariane S 3 l 74,00 222/2 111 Pyretroid 0,4 l 180,00 80/3 24 Rensning 650 fast 450, / 10 + ( 0, 65 * 650 ) rörl 0, Torkning 225 Analys 570,00 570/10 57 Fröodl.avgift 1,50% 45 Summa rörliga kostnader 2050 Utsäde 6 kg 27,00 162/2 81 Gödsel N 100 kg 7, Ariane S 3 l 74,00 222/2 111 Pyretroid 0,4 l 180,00 80/3 24 Rensning 650 fast 450, / 10 + ( 0, 65 * 650 ) rörl 0, Torkning 225 Analys 570,00 570/10 57 Fröodl.avgift 1,50% 32 Summa rörliga kostnader 2038 Täckningsbidrag 1 (Intäkter - rörl kostnader) 5926 Täckningsbidrag 1 (Intäkter - rörl kostnader) 5098 Strängläggning 1ggr Summa arbets- och maskinkostnad 3723 Strängläggning 1ggr Summa arbets- och maskinkostnad 3723 Täckningsbidrag 2 (TBI -arb. och maskinkostn.) Täckningsbidrag 2 (TBI -arb. och maskinkostn.) SV E N S K FR Ö T I D N I N G N R 4 MA J

5 ODLINGSKALKYL, 1999 års pris ODLINGSKALKYL ÄNGSSVINGEL Frö, normalkvalitet 750 9, EU-stöd 750 3, Summa intäkter ÄNGSSVINGEL Frö, normalkvalitet 750 6, EU-stöd 750 3, Summa intäkter 7773 Utsäde 10 kg 27,00 270/2 135 Gödsel N 100 kg 7, Ariane S 3,5 l 83,00 291/2 145 Rensning 950 fast 600, / 8 + ( 950 * 0, 65 ) rörl 0, Torkning 330 Analys 850,00 850/8 106 Fröodl.avgift 1,5% 85 Summa rörliga kostnader 2603 Utsäde 10 kg 27,00 270/2 135 Gödsel N 100 kg 7, Ariane S 3,5 l 83,00 291/2 145 Rensning 950 fast 600, / 8 + ( 950 * 0, 65 ) rörl 0, Torkning 330 Analys 850,00 850/8 106 Fröodl.avgift 1,5% 51 Summa rörliga kostnader 2570 Täckningsbidrag 1 (Intäkter - rörl kostnader) 7412 Täckningsbidrag 1 (Intäkter - rörl kostnader) 5203 Summa arbets- och maskinkostnad 3323 Summa arbets- och maskinkostnad 3323 Täckningsbidrag 2 (TBI -arb. och maskinkostn.) Täckningsbidrag 2 (TBI -arb. och maskinkostn.) SV E N S K FR Ö T I D N I N G N R 4 MA J