Ålands Näringslivs trendbarometer

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ålands Näringslivs trendbarometer"

Georg Svensson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Företagsklimatets trendbarometer (maj 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra förtagarnas villkor. Vi har valt att titta närmare på företagsklimatet utgående från fyra olika rubriker. Vi följer en betygskala så att det ska bli lättare att se om det har skett framsteg. Barometern tas fram av Ålands Näringslivs styrelse och bedöms utgående från de initiativ och förändringar som de genomför. Skalan går från 4-10 där 10 anger utmärkta, 9 berömliga, 8 goda, 7 nöjaktiga, 6 försvarliga, 5 svaga och 4 underkända. 10 Ålands Näringslivs trendbarometer Sammanfattning Enkelhet och Gränsdragning Konkurrenskraft Varumärket Åland Entreprenörskap Datapunkter: jan12, maj12, sep-12, jan13, maj13, sep13, apr14, maj14

Barometern tas fram av Ålands Näringslivs styrelse och bedöms utgående från de initiativ och förändringar som de genomför.

2 Enkelhet & gränsdragning Vi har sett ett historiskt framsteg när det gäller principerna för offentligt ägda bolagsstyrelser. Landskapsregeringen antyder att man ser över regelverket för att bättre vara i balans med OECD:s principer som bl.a. stipulerar att offentliga förtroendeuppdrag ej går att kombinera med styrelsearbete i företag verksamma på en konkurrensutsatt marknad. Dagens situationer reser vissa frågetecken för detta, men inför kommande bolagsstämmor har valberedningarna chansen att lyfta in kandidater som ej tillsätts på partipolitiska grunder. Ålands Näringsliv välkomnar således detta initiativ, även om det ännu är i utredningsskedet. Här bör även kommuner hörsamma principerna. Det finns några kommunalt ägda bolag inom landskapet och de bör också följa OECD:s principer. Även om kommunalpolitiken ej räknas till lagstiftande församling, har kommun- och landskapspolitiken en nära relation. Därmed kan det resas misstankar om hur besluten tas och i vems syften. På en marknads där privata aktörer får offentlig konkurrens, kan en politiskt tillsatt styrelse misstänkas gynna det offentligt ägda bolaget via förtroendeuppdragen. Den misstanken bör undvikas till varje pris, vilket kan möjliggöras om kommunerna anammar s kommande principer. Ålands Näringsliv vill också lyfta fram beslut om ytterligare privatiseringar. Vi har främst den norra linjen där det nu innan sommaren begärs in anbud för driften av verksamheten. Kostnaderna bör sjunka från dagens nivåer vilket bör frilägga resurser som kan läggas på annat. Det finns även andra områden där konkurrensutsättning är aktuellt t.ex. inom avbytarservicesen. Vi ser förstås positivt på detta och ser gärna att fler verksamheter börjar fungera enligt dessa principer.

Dagens situationer reser vissa frågetecken för detta, men inför kommande bolagsstämmor har valberedningarna chansen att lyfta in kandidater som ej tillsätts på partipolitiska grunder.

3 Konkurrenskraft Konkurrenskraften är en central del av Ålands Näringslivs uppdrag. Vi arbetar för att höja konkurrenskraften och vi vill att näringslivet på Åland har motsvarande (eller bättre) möjligheter att verka än närregionerna. Därför ogillar vi byråkrati, högre kostnader och uteblivna möjligheter. Vi tvingas tyvärr konstatera att EU-programmen har förskjutits ytterligare. Det här beror inte på, men då det mesta av näringslivsutvecklingen har fokuserats till EUprogrammen blir konsekvensen att Åland under 2014 har begränsade möjligheter till offentlig stimulans. Vi har nationella medel som kan användas i vissa typer av investeringar. Bra. Men när det gäller branschöverskridande näringslivsstimulans är 2014 ett mellanår. Då vi samtidigt ser ÅSUB:s statistik gällande Ålands ekonomiska situation, kommer detta ytterst olägligt. Vi vet att det finns en politisk vilja att lösa detta prekära läge, men hittills har diskussionerna inte utmynnat i konkreta åtgärder. Det hoppas vi ändrar inom kort. Ålands Digitala Agenda har fått ny fart efter chefsbytet. Offentligt har inte mycket setts av processen, men uppenbarligen börjar man bli nära att skriva avtal med en stor del av kommunerna. Vi hoppas dock att fokus blir på att digitalisera förvaltningen. Just nu verkar det istället vara att sammanslå offentliga upphandlingar, varav den senaste ITupphandlingen ger några frågetecken. Åter har man ställt kraven på en sådan nivå att de lokala IT-bolagen endast kan ge anbud genom att ingå långtgående partneravtal med större aktörer. Det är förstås tråkigt, eftersom den uttalade ambitionen har varit att så långt som möjligt kunna ge lokala aktörer en chans att komma med anbud. Här verkar man nu redan i ett tidigt skede valt rikta in sig på större internationella koncerner som får ta del av våra skattepengar. Det är naturligtvis önskvärt att dessa medel kanaliseras lokalt, till konkurrenskraftiga företag som kan bygga Ålands framtida välfärd.

Därför ogillar vi byråkrati, högre kostnader och uteblivna möjligheter. Vi tvingas tyvärr konstatera att EU-programmen har förskjutits ytterligare.

4 Varuma rket Åland Det nya förslaget till hembygdslagstiftning andas en efterlängtad modernitet, då man bl.a. vill underlätta för ålänningar som studerar att behålla sin hembygdsrätt längre än de två år som gäller idag. Vi hoppas förslaget bidrar till att förmedla bilden av Åland som ett välkomnande samhälle dit man kan flytta hem igen. Åland behöver kompetens och ivrigt arbetande människor. Därför väntar vi även med spänning på när den parlamentariska kommittén kommer med sitt betänkande, gällande bl.a. att slopa kravet på finskt medborgarskap för hembygdsrätten. Det skulle ytterligare bidra till en positiv bild hos icke-ålänningar, när det gäller möjligheten att se Åland som en framtida boningsort.

Därför väntar vi även med spänning på när den parlamentariska kommittén kommer med sitt betänkande, gällande bl.a. att slopa kravet på finskt medborgarskap för hembygdsrätten.

5 Entreprenörskap Bravo! Nu händer det för Ålands blivande entreprenörer! Åland Business Lab har introducerats och kommer att starta upp till hösten. Verksamheten ger åländska entreprenörer en fantastisk chans att starta upp sin ide eller nystartade verksamhet. Det handlar kort och gott om att ta iden över puckeln och göra iden till ett bärkraftigt företag. Näringsministern har tack vare sitt nätverk inom Tillväxtrådet skapat en bra förutsättning för att projektet ska lyckas och det finns även en långsiktighet i planeringen som bådar gott. Det här kan bli riktigt bra.

Verksamheten ger åländska entreprenörer en fantastisk chans att starta upp sin ide eller nystartade verksamhet.

6 Sammanfattning (medeltal) ,75 7,00 6, ,00 6,75 7, ,75 7,25 Vi inleder sommaren med en höjning av betyget. Det handlar framförallt om ämnesområdena entreprenörskap samt enkelhet och gränsdragning där konkreta förslag lyfter situationen. Vi ser med tillförsikt på vad dessa åtgärder ska resultera i och vi uppskattar den tydliga linjen från regeringens sida. Samtidigt ser vi en sänkning inom konkurrenskraft. Vi hoppas den blir tillfällig, eftersom den här delen behövs för att skapa ett framgångsrikt, framtida Åland. Det här mellanåret är det sista vi behöver just nu och vi hoppas verkligen att Ab Åland inte drabbas av negativa konsekvenser. Mer anmärkningsvärt är dock den digitala agendan där upphandlingen verkar rikta sig utanför Åland redan från början. Vi hoppas att man tar med IT-Åland i den här processen.

Vi ser med tillförsikt på vad dessa åtgärder ska resultera i och vi uppskattar den tydliga linjen från regeringens sida. Samtidigt ser vi en sänkning inom konkurrenskraft.

Relevanta dokument

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra