Ålands Näringslivs trendbarometer
|
|
- Maj-Britt Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra förtagarnas villkor. Vi har valt att titta närmare på företagsklimatet utgående från fyra olika rubriker. Vi följer en betygskala så att det ska bli lättare att se om det har skett framsteg. Barometern tas fram av Ålands Näringslivs styrelse och bedöms utgående från de initiativ och förändringar som de genomför. Skalan går från 4-10 där 10 anger utmärkta, 9 berömliga, 8 goda, 7 nöjaktiga, 6 försvarliga, 5 svaga och 4 underkända. 10 Ålands Näringslivs trendbarometer Sammanfattning Enkelhet och Gränsdragning Konkurrenskraft Varumärket Åland Entreprenörskap Datapunkter: jan12, maj12, sep-12, jan13, maj13, sep13, apr14, maj14, dec14
2 Enkelhet & gränsdragning Driftsprivatiseringarna av skärgårdstrafiken är intressanta steg mot lägre kostnader. Det borde inte vara möjligt att spara 38 % på driften men visar väl ändå hur privata aktörer kan underlätta för det offentliga. Nu frigörs resurser som uppenbarligen behövs på många andra håll. Bekymret är att man gör detta av tvingande skäl istället för att se möjligheterna. Trafikministern redogjorde mycket vältaligt i en intervju i augusti om fördelarna, men när börjar man utvärdera andra delar av förvaltningen och se möjligheterna med driftsprivatiseringarna? Det finns vägarbeten, IT-system och inspektionstjänster som kunde skötas i privat regi. Varför anlitar vi t.ex. dyr sjukvård i Uppsala och Åbo, när vi i vissa fall kunde utnyttja de lokala, privata aktörerna? Åland skulle ha mycket att vinna på att utnyttja privata krafter. Samhällsservicereformen är alltid på agendan. Ålands landskapsregering har största ansvaret för detta, men vi bör i ett vidare perspektiv fortsätta översynen av hela vår offentliga sektor. Vi har en stor organisation relativt vår lilla befolkning. Sällan tittar man på kostnaden för detta, men vår hypotes är att vi låser upp en hel del resurser. Få tycker vi ska anställa en (1) åländsk kommundirektör med en månadslön på euro. Ännu färre verkar inse att vi redan betalar för det, trots att vi delar upp denna orimliga månadslön i 16 poster. Här behöver kostnaderna konkretiseras och utredas närmare. Är effektiviteten god i dagsläget eller finansierar vi ett system där 16 beslutsfattare har vetorätt i alla beslut? I den här frågan upplever Ålands Näringsliv att samhällsservicereformen riskerar landa i ytterligare ett lager av administration. Det är anmärkningsvärt att kommunerna ser ökade kostnader trots att man bör hitta inbesparingar genom ökat samarbete. Från sidan ter sig kostnadsökningen drivas av att man samtidigt höjer kraven på servicenivån. Ett samarbete baserat på befintlig service vore att rekommendera. Kostnadsfrågan är central ur vårt perspektiv på samhällsservicereformen. Åland saknar idag medel att genomföra nödvändiga infrastrukturinvesteringar och senaste veckorna har vi tydligt upplevt nödvändigheten av fungerande infrastruktur. Det gäller inte endast elförsörjningen, utan även vägar och broar. I det här ljuset måste vi lägga pengar på rätt saker och fördela medlen klokt. Kan vi producera tjänster till lägre kostnader bör vi göra det. Ålands Näringsliv vill understryka behovet av att diskutera driftskostnaden av vår infrastruktur. När man tar beslut om byggnation idag saknas den beräkningen, även om man bör reservera ca 0,75 % av investeringskostnaden för driften. Alla projekt har en driftskostnad trots att de är färdigt byggda. Detta är viktigt att komma ihåg när man diskuterar nybyggen. Faktum är att en konkretisering av driftskostnaden öppnar nya möjligheter för finansiering av infrastrukturen. Man kan bjuda in privata aktörer som underlättar investeringsbördan för det offentliga. Med tanke på den ansträngda budgeten, är detta något man borde överväga i ännu högre grad.
3 Konkurrenskraft Åland ska införa Nordens enklaste regelverk. Det gynnar vår konkurrenskraft och vore en central del i vår vardag. På detta område översköljs vi av nya regler och åländska företagare tvingas i princip varje år lära sig en ny rapport som ska lämnas in till myndigheterna. Just nu har alla bolag inom byggsektorn en rapporteringsskyldighet som saknar motstycke och tyvärr kommer fler branscher att omfattas. Dessa regler kommer oftast från Bryssel eller Helsingfors, men de drabbar det åländska näringslivet extra hårt p.g.a. vår småskalighet. Vi behöver på allvar fundera hur vi kunde lindra effekterna av detta? De senaste veckorna har Åland erfarit hur viktigt elöverföringen är. Bristen på kontinuerlig tillgång på reservkraft har skapat stora problem för den åländska industrin och situationen har tyvärr ställt många inför frågan huruvida de kan lita på kraftförsörjningen. När Finlandskabeln blir klar kommer den att säkerställa tillgången till reservkraft. Elförsörjningen är en så självklar del av vår konkurrenskraft att ingen har reflekterat över detta. Tyvärr görs detta för tillfället och vi hoppas resultatet blir positivt för Ålands del. Vår industri har också en utmaning när det gäller elöverföringsavgifterna. Investeringskostnaden för Finlandskabeln kommer att kosta det åländska näringslivet och hushållen 70 miljoner euro. Ingen kritiserar behovet av investeringen, men vi behöver se till att konkurrenskraften upprätthålls. Detta är en del av infrastrukturen och inget som ska finansieras enskilda bolag som verkar på en global, konkurrensutsatt marknad. I budgeten har däremot Ålands landskapsregering tagit några kliv framåt när det gäller konkurrenskraften. Vi har tidigare kritiserat bristen på branschöverskridande näringslivsstimulans, då EU-programmen har förskjutits och i skrivande stund inte är fastställda. Nu har det anslagits medel för tillväxt via Team Åland. Visserligen kunde man önska sig mer inför de stora utmaningarna vi har, men samtidigt är detta en start i ett trängt budgetläge. LR släpper förstås ansvaret för åtgärderna, men samtidigt har man finansieringen på plats. Ålands Digitala Agenda (ÅDA) har fått ny fart och ny inriktning under året. Vi uppskattar den dialogen som har inletts från deras sida och ÅDA:s ambition att öppna för lokala IT-bolag. Vi har inte sett det konkret ännu, men bara att uttala den ambitionen är en förändring av färdriktningen jämfört med årsskiftet. Vi ser fram emot att ÅDA verkligen stärker de IT-system som behövs för en effektiv förvaltning.
4 Varuma rket Åland Ökad inflyttning står högt på agendan hos Landskapsregeringen vilket sammanfaller med Ålands Näringslivs uppfattning. Trots en ökad arbetslöshet finns det en brist på kvalificerad arbetskraft inom många sektorer. Att hitta specialister som antingen bor eller är villiga att flytta till Åland är en stor utmaning hos företag. I det ljuset ser vi med tillförsikt på översynen av självstyrelselagen som ska se över hur dessa första generationens ålänningar kan verka och bo på Åland. Vi hoppas Landskapsregeringen vågar följa upp sin uttalade ambition att underlätta för ökad inflyttning, genom att lindring av våra strikta regler på Åland. Är man villig att verka och bo på Åland, ska man också få möjlighet till det. När det gäller hållbarhet verkar Åland sträva efter att vara i framkant. Man har antagit en hållbarhetsstrategi med höga målsättningar. Det ska nu anställas en hållbarshetsstrateg som under några år ska formalisera strategin. Vi ifrågasätter huruvida hållbarhetsstrategen behöver flera år för att genomföra sitt uppdrag? Man kunde önska sig en större tidspress i uppdraget. Ålands Näringsliv är mycket positiva till att Åland konkretiserar vad vi kan göra på detta område, men är givetvis lite avvaktande då man historiskt har sett att dylika initiativ endast leder till ökade regler och kostnader för näringslivet. Därför vill vi vara med i diskussionen kommande åren, vilket vi i dagsläget upplever att vi är.
5 Entreprenörskap Entreprenörskapet har varit en paradgren för näringsministern. Business Lab inledde sin verksamhet nu i november, skraknästet drog internationell uppmärksamhet under våren och inom vårt projekt Ungt Entreprenörskap har Landskapsregeringen varit till stor hjälp. Vi behöver skapa nya företag på Åland och vi behöver återuppliva den entreprenörsanda som vi ofta hänvisar till, men som tyvärr har avtagit det senaste decenniet. På utbildningssidan har man startat en hel del kommittéer som ska se till Ålands framtida utbildningsbehov. Man har involverat näringslivet i detta och vår förhoppning är att man även lyssnar till näringslivet åsikter inom den konservativa utbildningssektorn. Kommittéerna ska vara klara med sitt arbete redan till vårvintern och vi har stora förhoppningar på deras arbete. Ålands Näringsliv är mycket positiva till att man har lagt in Entreprenörskap i utbildningsprogrammen för gymnasieskolan. Det är centralt att våra elever ser möjligheten att bli entreprenörer (inte nödvändigtvis företagare) i framtiden. Entreprenörer behövs i etablerade företag, i nystartade företag och i offentlig sektor. Entreprenörer driver utvecklingen framåt och åländska gymnasieelever behöver utbildas om entreprenörsegenskaperna. Det gynnar framtidens Åland.
6 Sammanfattning (medeltal) ,75 7,00 6, ,00 6,75 7, ,75 7,25 7,25 Betyget stannar på samma nivå som tidigare, vilket dock är den högsta nivån sedan barometern infördes. När vi har under ett år kvar till valet har man engagerat näringslivet i olika frågor. Dialog och samarbete är bra. Det bygger en grund för bättre beslut och en bredare förståelse för svåra avvägningar. Däremot önskar vi se konkreta resultat och initiativ i svåra frågor. Samhällsservicereformen. Vad kostar det oss att inte genomföra den? Driftsprivatiseringar. Se möjligheterna till att frigöra offentliga resurser, genom att ta hjälp av lokala aktörer. Offentligt-privat samfinansiering (OPS). Här kan den privata sektorn hjälpa den offentliga med investeringar som krävs de kommande decennierna. Infrastruktur hur prioriterar vi att Åland har grundläggande infrastruktur utan att medborgare och näringslivs drabbas av högre kostnader.
Ålands Näringslivs trendbarometer
Företagsklimatets trendbarometer (maj 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra förtagarnas
Läs merÅlands Näringslivs trendbarometer (januari 2016)
Ålands Näringslivs trendbarometer (januari 2016) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra
Läs merÅlands Näringslivs trendbarometer
Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra förtagarnas villkor. Vi tittar närmare på företagsklimatet
Läs merÅlands Näringslivs trendbarometer
Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra företagarnas villkor. Vi tittar närmare på företagsklimatet
Läs merÅlands Näringslivs trendbarometer
Ålands Näringslivs trendbarometer Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra företagarnas villkor.
Läs merÅlands Näringslivs trendbarometer
Ålands Näringslivs trendbarometer Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra företagarnas villkor.
Läs merÅlands Näringslivs trendbarometer
Ålands Näringslivs trendbarometer Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra företagarnas villkor.
Läs merBra kan bli bättre - om skolan och företagen
Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola
Läs merFÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13
FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4
Läs merÅlands innovationsstrategi
Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden
Läs mermaj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona
maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna
Läs merNÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN
SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll
Läs merVem betalar inte i tid?
RAPPORT Vem betalar inte i tid? EN UNDERSÖKNING OM BETALNINGSTIDERNAS UTVECKLING BETALNINGSTIDER Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 2 Svenska Teknik&Designföretagen tycker... 3 Resultatredovisning och
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merObunden Samling för Åland r.f.
Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland
Läs merIT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet
2016-09-16 IT & Telekomföretagen ealmeoa gemensamma_principer@pts.se IT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet IT& Telekomföretagen tackar för möjligheten
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadskommittén. Dir. 2009:22. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009
Kommittédirektiv Finansmarknadskommittén Dir. 2009:22 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget Förutsättningarna för en väl fungerande och effektiv finansiell sektor i
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merLernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare
Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12
PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne
Läs merSverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004
Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser
Läs mer7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG
7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om
Läs merDigital agenda för Åland
Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala
Läs merKyrkans pensionskassas policy för hållbara investeringar
Kyrkans pensionskassas policy för hållbara investeringar Fastställd av styrelsen 2017-05-12 Kyrkans pensionskassa har antagit en hållbarhetsstrategi för alla sina placeringar som: Ingår i Placeringsriktlinjer
Läs merYttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu, SOU 2017:23
Yttrande 1(4) Kommunledningskontoret Handläggare IT-chef Britt-Inger Berntsson Telefon 0522-69 70 77 britt-inger.berntsson@uddevalla.se Yttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu,
Läs mermed anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag
Läs merMå alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merVARUMÄRKESPLATTFORM FÖR MÖLNDALS STAD
VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR MÖLNDALS STAD Vi har skapat varumärkesplattformen tillsammans Vi började med att fråga 1000 Mölndalsbor hur de uppfattar Mölndal som plats och Mölndals stad idag. Svaren visar att
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merVälkommen! Regional casting labb
Välkommen! Regional casting labb Helena Gidlöf, SKL Göran Hallin, Kontigo Peter Kempinsky Regionernas roll Rapport/kartläggning/analys Strategiska roller i det regionala utvecklingsarbetet Hur regionerna
Läs merHur klarar företagen generationsväxlingen?
Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen
Läs merUTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH
UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet
Läs merFöretagsklimatet i Emmaboda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå
Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merDatum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet
Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne
Läs merFöretagsklimatet i Svenljunga kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå
Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster
Läs merFöretagsklimatet i Sotenäs kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå
Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merÅlands skärgårdsnämnd
Ålands skärgårdsnämnd Protokoll nr: 3/07 Tidpunkt: 28.9 kl 1300-1500 Plats: Lagtinget, Konferensrum 1 Deltagare: Roger Husell, Brändö, Ethel Sundblom, Föglö, Mats Perämaa och Jim Eriksson, Kumlinge, Harry
Läs merStrategi för EU- och internationellt arbete/ antagande
Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun
Läs merYttrande över remissen på SOU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel dnr M2017/00779/Ke
Malmö 2017-06-27 Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över remissen på SOU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel dnr M2017/00779/Ke Inledning Detta remissvar har
Läs merFramtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merSkärgårdsnämnden. Möteskallelse
Skärgårdsnämnden Möteskallelse Kallelse nr: 1-2008 Tidpunkt: 4.2 2008 kl 1100-1500 Plats: Kallade: Kommungården, Kumlinge Till skärgårdsnämnden valda representanter från Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar,
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt
Läs merSmåföretagande i världsklass!
Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist
Läs merREMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM
REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM 2017-11-24 www.västsvenskahandelskammaren.se Övergripande synpunkter Västsvenska Handelskammaren vill börja med att tacka för möjligheten att svara
Läs merMedlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merYttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående
Läs merSätt fart på Sverige
Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN
ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Eskilstuna Kommunföretag AB... 6 4 Eskilstuna Energi och Miljö AB... 6 5 Eskilstuna Kommunfastigheter AB... 7 6 Parken Zoo
Läs merInItIatIvet för. socialt ansvar
InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna
Läs merÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Arbetsmarknadsbarometern. Richard Palmer
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Arbetsmarknadsbarometern 2017 Richard Palmer Det internationella läget Den globala tillväxten stärks (från 3,0 procent 2016 till 3,5 procent i år, enl. OECD). Basen
Läs merSIQ Framgångsinsikt Baserad på framgångsfaktorerna i SIQ Managementmodell Version 2018:1
SIQ Framgångsinsikt Baserad på framgångsfaktorerna i SIQ Managementmodell Version 2018:1 Framgångsfaktorer SIQ har definierat fem framgångsfaktorer som kännetecknar ledande företag och organisationer.
Läs merSmåföretag om förmånsrättslagen
Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag 1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa
Läs merEkonomirapport från SKOP om Hushållens förväntningar om arbetsmarknaden 20 juli kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
Ekonomirapport från SKOP om Hushållens förväntningar om arbetsknaden - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Minskad pessimism om sysselsättningen i Sverige - Färre än tidigare befarar stigande arbetslöshet
Läs merÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020
ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras
Läs merKAPITEL 9: SLUTSATSER
KAPITEL 9: SLUTSATSER Företagandets villkor är avgörande för Sveriges framtid. I flera avseenden är villkoren bra eller till och med mycket bra, i hög grad beroende på de reformer som genomfördes på 1990-talet.
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merInnovationslandskapet Åland
Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation
Läs merKriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merUtbildning, lärande och forskning
P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning
Läs merOffentlig sektor sackar efter i IT-användningen Svenska myndigheter behöver bli Smarta Myndigheter
Offentlig sektor sackar efter i IT-användningen Svenska myndigheter behöver bli Smarta Myndigheter Rapport kring en omfattande TNS-Sifo-undersökning av IT-användandet i näringsliv och offentlig sektor
Läs merRapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?
Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merHur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är
Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta
Läs merHANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015
HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden
Läs merHelsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg
Helsingborg 2 mars 2016 Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg AVTAL 16 Den svenska arbetsmarknaden Den svenska modellen Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna kollektivavtal i stället
Läs merTillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!
Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara
Läs merTillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!
Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara
Läs merInnovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum
Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,
Läs merGuide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Läs merPolitiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg
Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.
Läs merHandlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar
Läs merBibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)
Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs merLokala företagsklimatet Skola, utbildning. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Lokala företagsklimatet Skola, utbildning Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster Företag
Läs merLokala företagsklimatet Fastigheter. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå
Lokala företagsklimatet Fastigheter Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster Företag
Läs merStrategiska innovationsområden
Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi
Läs merReviderade kommentarer till Vaxholms stad. mål och budget 2015 2017, ny version
Vaxholm 2014-11-13 Reviderade kommentarer till Vaxholms stad mål och budget 2015 2017, ny version Miljöpartiets yrkanden och tillägg i kursiv, grön text. Övergripande yrkanden: Bostäder Vaxholm har alltför
Läs merPolicy för socialt företagande
Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter
Läs merHandlingsplan. - Bra näringslivsklimat
Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling
Läs merOECD Territorial review
OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal
Läs merDnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige
Dnr KK15/768 e-strategi för Nyköpings kommun 2016-11-08 Dnr KK15/768 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 3 Insatsområden... 5 Stärkt medborgardialog
Läs merSvar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Läs merFöretagsklimatet i Sjöbo kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå
Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster
Läs merFöretag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt
Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland
Läs merFöretagarnas Entreprenörsindex 2013
LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men
Läs mer