Ålands Näringslivs trendbarometer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ålands Näringslivs trendbarometer"

Transkript

1 Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra förtagarnas villkor. Vi har valt att titta närmare på företagsklimatet utgående från fyra olika rubriker. Vi följer en betygskala så att det ska bli lättare att se om det har skett framsteg. Barometern tas fram av Ålands Näringslivs styrelse och bedöms utgående från de initiativ och förändringar som de genomför. Skalan går från 4-10 där 10 anger utmärkta, 9 berömliga, 8 goda, 7 nöjaktiga, 6 försvarliga, 5 svaga och 4 underkända. 10 Ålands Näringslivs trendbarometer Sammanfattning Enkelhet och Gränsdragning Konkurrenskraft Varumärket Åland Entreprenörskap Datapunkter: jan12, maj12, sep-12, jan13, maj13, sep13, apr14, maj14, dec14

2 Enkelhet & gränsdragning Driftsprivatiseringarna av skärgårdstrafiken är intressanta steg mot lägre kostnader. Det borde inte vara möjligt att spara 38 % på driften men visar väl ändå hur privata aktörer kan underlätta för det offentliga. Nu frigörs resurser som uppenbarligen behövs på många andra håll. Bekymret är att man gör detta av tvingande skäl istället för att se möjligheterna. Trafikministern redogjorde mycket vältaligt i en intervju i augusti om fördelarna, men när börjar man utvärdera andra delar av förvaltningen och se möjligheterna med driftsprivatiseringarna? Det finns vägarbeten, IT-system och inspektionstjänster som kunde skötas i privat regi. Varför anlitar vi t.ex. dyr sjukvård i Uppsala och Åbo, när vi i vissa fall kunde utnyttja de lokala, privata aktörerna? Åland skulle ha mycket att vinna på att utnyttja privata krafter. Samhällsservicereformen är alltid på agendan. Ålands landskapsregering har största ansvaret för detta, men vi bör i ett vidare perspektiv fortsätta översynen av hela vår offentliga sektor. Vi har en stor organisation relativt vår lilla befolkning. Sällan tittar man på kostnaden för detta, men vår hypotes är att vi låser upp en hel del resurser. Få tycker vi ska anställa en (1) åländsk kommundirektör med en månadslön på euro. Ännu färre verkar inse att vi redan betalar för det, trots att vi delar upp denna orimliga månadslön i 16 poster. Här behöver kostnaderna konkretiseras och utredas närmare. Är effektiviteten god i dagsläget eller finansierar vi ett system där 16 beslutsfattare har vetorätt i alla beslut? I den här frågan upplever Ålands Näringsliv att samhällsservicereformen riskerar landa i ytterligare ett lager av administration. Det är anmärkningsvärt att kommunerna ser ökade kostnader trots att man bör hitta inbesparingar genom ökat samarbete. Från sidan ter sig kostnadsökningen drivas av att man samtidigt höjer kraven på servicenivån. Ett samarbete baserat på befintlig service vore att rekommendera. Kostnadsfrågan är central ur vårt perspektiv på samhällsservicereformen. Åland saknar idag medel att genomföra nödvändiga infrastrukturinvesteringar och senaste veckorna har vi tydligt upplevt nödvändigheten av fungerande infrastruktur. Det gäller inte endast elförsörjningen, utan även vägar och broar. I det här ljuset måste vi lägga pengar på rätt saker och fördela medlen klokt. Kan vi producera tjänster till lägre kostnader bör vi göra det. Ålands Näringsliv vill understryka behovet av att diskutera driftskostnaden av vår infrastruktur. När man tar beslut om byggnation idag saknas den beräkningen, även om man bör reservera ca 0,75 % av investeringskostnaden för driften. Alla projekt har en driftskostnad trots att de är färdigt byggda. Detta är viktigt att komma ihåg när man diskuterar nybyggen. Faktum är att en konkretisering av driftskostnaden öppnar nya möjligheter för finansiering av infrastrukturen. Man kan bjuda in privata aktörer som underlättar investeringsbördan för det offentliga. Med tanke på den ansträngda budgeten, är detta något man borde överväga i ännu högre grad.

3 Konkurrenskraft Åland ska införa Nordens enklaste regelverk. Det gynnar vår konkurrenskraft och vore en central del i vår vardag. På detta område översköljs vi av nya regler och åländska företagare tvingas i princip varje år lära sig en ny rapport som ska lämnas in till myndigheterna. Just nu har alla bolag inom byggsektorn en rapporteringsskyldighet som saknar motstycke och tyvärr kommer fler branscher att omfattas. Dessa regler kommer oftast från Bryssel eller Helsingfors, men de drabbar det åländska näringslivet extra hårt p.g.a. vår småskalighet. Vi behöver på allvar fundera hur vi kunde lindra effekterna av detta? De senaste veckorna har Åland erfarit hur viktigt elöverföringen är. Bristen på kontinuerlig tillgång på reservkraft har skapat stora problem för den åländska industrin och situationen har tyvärr ställt många inför frågan huruvida de kan lita på kraftförsörjningen. När Finlandskabeln blir klar kommer den att säkerställa tillgången till reservkraft. Elförsörjningen är en så självklar del av vår konkurrenskraft att ingen har reflekterat över detta. Tyvärr görs detta för tillfället och vi hoppas resultatet blir positivt för Ålands del. Vår industri har också en utmaning när det gäller elöverföringsavgifterna. Investeringskostnaden för Finlandskabeln kommer att kosta det åländska näringslivet och hushållen 70 miljoner euro. Ingen kritiserar behovet av investeringen, men vi behöver se till att konkurrenskraften upprätthålls. Detta är en del av infrastrukturen och inget som ska finansieras enskilda bolag som verkar på en global, konkurrensutsatt marknad. I budgeten har däremot Ålands landskapsregering tagit några kliv framåt när det gäller konkurrenskraften. Vi har tidigare kritiserat bristen på branschöverskridande näringslivsstimulans, då EU-programmen har förskjutits och i skrivande stund inte är fastställda. Nu har det anslagits medel för tillväxt via Team Åland. Visserligen kunde man önska sig mer inför de stora utmaningarna vi har, men samtidigt är detta en start i ett trängt budgetläge. LR släpper förstås ansvaret för åtgärderna, men samtidigt har man finansieringen på plats. Ålands Digitala Agenda (ÅDA) har fått ny fart och ny inriktning under året. Vi uppskattar den dialogen som har inletts från deras sida och ÅDA:s ambition att öppna för lokala IT-bolag. Vi har inte sett det konkret ännu, men bara att uttala den ambitionen är en förändring av färdriktningen jämfört med årsskiftet. Vi ser fram emot att ÅDA verkligen stärker de IT-system som behövs för en effektiv förvaltning.

4 Varuma rket Åland Ökad inflyttning står högt på agendan hos Landskapsregeringen vilket sammanfaller med Ålands Näringslivs uppfattning. Trots en ökad arbetslöshet finns det en brist på kvalificerad arbetskraft inom många sektorer. Att hitta specialister som antingen bor eller är villiga att flytta till Åland är en stor utmaning hos företag. I det ljuset ser vi med tillförsikt på översynen av självstyrelselagen som ska se över hur dessa första generationens ålänningar kan verka och bo på Åland. Vi hoppas Landskapsregeringen vågar följa upp sin uttalade ambition att underlätta för ökad inflyttning, genom att lindring av våra strikta regler på Åland. Är man villig att verka och bo på Åland, ska man också få möjlighet till det. När det gäller hållbarhet verkar Åland sträva efter att vara i framkant. Man har antagit en hållbarhetsstrategi med höga målsättningar. Det ska nu anställas en hållbarshetsstrateg som under några år ska formalisera strategin. Vi ifrågasätter huruvida hållbarhetsstrategen behöver flera år för att genomföra sitt uppdrag? Man kunde önska sig en större tidspress i uppdraget. Ålands Näringsliv är mycket positiva till att Åland konkretiserar vad vi kan göra på detta område, men är givetvis lite avvaktande då man historiskt har sett att dylika initiativ endast leder till ökade regler och kostnader för näringslivet. Därför vill vi vara med i diskussionen kommande åren, vilket vi i dagsläget upplever att vi är.

5 Entreprenörskap Entreprenörskapet har varit en paradgren för näringsministern. Business Lab inledde sin verksamhet nu i november, skraknästet drog internationell uppmärksamhet under våren och inom vårt projekt Ungt Entreprenörskap har Landskapsregeringen varit till stor hjälp. Vi behöver skapa nya företag på Åland och vi behöver återuppliva den entreprenörsanda som vi ofta hänvisar till, men som tyvärr har avtagit det senaste decenniet. På utbildningssidan har man startat en hel del kommittéer som ska se till Ålands framtida utbildningsbehov. Man har involverat näringslivet i detta och vår förhoppning är att man även lyssnar till näringslivet åsikter inom den konservativa utbildningssektorn. Kommittéerna ska vara klara med sitt arbete redan till vårvintern och vi har stora förhoppningar på deras arbete. Ålands Näringsliv är mycket positiva till att man har lagt in Entreprenörskap i utbildningsprogrammen för gymnasieskolan. Det är centralt att våra elever ser möjligheten att bli entreprenörer (inte nödvändigtvis företagare) i framtiden. Entreprenörer behövs i etablerade företag, i nystartade företag och i offentlig sektor. Entreprenörer driver utvecklingen framåt och åländska gymnasieelever behöver utbildas om entreprenörsegenskaperna. Det gynnar framtidens Åland.

6 Sammanfattning (medeltal) ,75 7,00 6, ,00 6,75 7, ,75 7,25 7,25 Betyget stannar på samma nivå som tidigare, vilket dock är den högsta nivån sedan barometern infördes. När vi har under ett år kvar till valet har man engagerat näringslivet i olika frågor. Dialog och samarbete är bra. Det bygger en grund för bättre beslut och en bredare förståelse för svåra avvägningar. Däremot önskar vi se konkreta resultat och initiativ i svåra frågor. Samhällsservicereformen. Vad kostar det oss att inte genomföra den? Driftsprivatiseringar. Se möjligheterna till att frigöra offentliga resurser, genom att ta hjälp av lokala aktörer. Offentligt-privat samfinansiering (OPS). Här kan den privata sektorn hjälpa den offentliga med investeringar som krävs de kommande decennierna. Infrastruktur hur prioriterar vi att Åland har grundläggande infrastruktur utan att medborgare och näringslivs drabbas av högre kostnader.

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (maj 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra förtagarnas

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13 FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004 Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Innovationslandskapet Åland

Innovationslandskapet Åland Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Ålands skärgårdsnämnd

Ålands skärgårdsnämnd Ålands skärgårdsnämnd Protokoll nr: 3/07 Tidpunkt: 28.9 kl 1300-1500 Plats: Lagtinget, Konferensrum 1 Deltagare: Roger Husell, Brändö, Ethel Sundblom, Föglö, Mats Perämaa och Jim Eriksson, Kumlinge, Harry

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Lokala företagsklimatet Skola, utbildning. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Lokala företagsklimatet Skola, utbildning. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Lokala företagsklimatet Skola, utbildning Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster Företag

Läs mer

Lokala företagsklimatet Fastigheter. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Lokala företagsklimatet Fastigheter. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Lokala företagsklimatet Fastigheter Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster Företag

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Reviderade kommentarer till Vaxholms stad. mål och budget 2015 2017, ny version

Reviderade kommentarer till Vaxholms stad. mål och budget 2015 2017, ny version Vaxholm 2014-11-13 Reviderade kommentarer till Vaxholms stad mål och budget 2015 2017, ny version Miljöpartiets yrkanden och tillägg i kursiv, grön text. Övergripande yrkanden: Bostäder Vaxholm har alltför

Läs mer

Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Företagsklimatet i Eda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Eda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Eda kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015 HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Skärgårdsnämnden. Möteskallelse

Skärgårdsnämnden. Möteskallelse Skärgårdsnämnden Möteskallelse Kallelse nr: 1-2008 Tidpunkt: 4.2 2008 kl 1100-1500 Plats: Kallade: Kommungården, Kumlinge Till skärgårdsnämnden valda representanter från Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar,

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Strategiska innovationsområden

Strategiska innovationsområden Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Småföretag om förmånsrättslagen

Småföretag om förmånsrättslagen Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag 1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Företagsklimatet i Linköpings kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Linköpings kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Linköpings kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625).

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625). 1(5) Trafikverket Ärendemottagningen Fredrik Brokvist, Söp Box 810 78128 Borlänge Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1 VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande: Bilaga 5 Urvalskriterier För varje ansökan om finansiering, kommer en bedömning att göras huruvida projektet uppfyller och till vilken grad med programmets urvalskriterier. Uppfyller ett projekt inte urvalskriterierna

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Urvalskriterier. Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

Urvalskriterier. Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande: Bilaga 1 till N1015E07_28042015 Urvalskriterier För varje ansökan om finansiering, kommer en bedömning att göras huruvida projektet uppfyller och till vilken grad med programmets urvalskriterier. Uppfyller

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

En gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden

En gemensam e-tjänsteplattform i Värmland drifts- och servicenämnden Dnr DSN-2015-9 Dpl sid 1 (6) TJÄNSTEYTTRANDE KOMMUNLEDNINGSKONTORET IT-enheten 2015-06-29 Per-Erik Karlsson, 054-540 12 20 Per-erik.karlsson@karlstad.se Drifts- och Servicenämnd En gemensam e-tjänsteplattform

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK STÄRKER DITT FÖRETAG! 2007 ombildades Linköpings kommuns näringslivskontor till aktiebolaget NuLink, som betyder

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN FÖR JOBBPLAN JÄRFÄLLA FÖR NORRTÄLJE KOMMUN Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar Krav på individen att anstränga sig ska förenas med ökade möjligheter

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar

Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar FEBRUARI 2011 Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar Sammanfattning Ett bra lokalt företagsklimat handlar till stor del om

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri

Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt investerings främjande för regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri e Regeringen Regeringsbeslut 2016-11-24 N2016/07305/FÖF 14 Näringsdepartementet Sveriges export- och investeringsråd Klarabergsviadukten 70 111 64 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för ett stärkt

Läs mer