Ålands Näringslivs trendbarometer

Transkript

1 Ålands Näringslivs trendbarometer Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra företagarnas villkor. Vi tittar närmare på företagsklimatet utgående från sex olika rubriker. Vi följer en betygsskala så att det ska bli lättare att se om det har skett framsteg. Dessutom lyfter vi ut några löften ur regeringsprogrammet som vi följer upp med trafikljus. Färgen indikerar hur arbetet fortskrider med den specifika delen. Sammanlagt medelbetyg 2016 Januari 8,0 Maj 8,0 September 7,7 Barometern tas fram av Ålands Näringslivs styrelse och landskapsregeringen bedöms utgående från de initiativ och förändringar som de genomför. Skalan ,2 7,2 7,2 går från 4-10 där 10 anger utmärkta, 9 berömliga, 8 goda, 7 nöjaktiga, 6 försvarliga, 5 svaga och ,2 7,2 6,8 underkända. Datapunkter: feb16, maj16, okt16, feb17, jun17, sep17, mar18, maj18, sep,18 Sammanfattning Vi ser ett sjunkande betyg efter sommaren. Arbetet som lagts ned på självstyrelserevisionen samt det mycket digra arbetet med samhällsservicereformen för med sig att andra frågor blir lidande som t.ex. den nödvändiga översynen av jordförvärvsrätten och näringsrätten. Vi hoppas också man inför utmanarrätter som utlovat i regeringsprogrammet. Det finns ypperliga projekt som kunde omfattas av detta just nu.

2 Bedömning av Konkurrenskraft Januari Maj September Nordens enklaste regelverk Näringslivskonsekvensbedöming vid beslut Negativa effekterna av skattegränsen minimeras Regelverk på svenska Goda transporter öster- och västerut Tydliga ägardirektiv i offentligt ägda bolag Konkurrenskraften på Åland är inte bra i en jämförelse med närregionerna. Betyget hålls kvar eftersom Ålands Näringsliv och Landskapsregeringen arbetar tillsammans med hur man ska kunna se över konkurrenskraften. Arbetet är långt ifrån i mål men det är viktigt att landskapsregeringen inser att befintliga verksamheter ständigt behöver effektivisera sig. Då skapar man själv utrymme för framtida investeringar. Den här verkligheten lever alla industrier med och vi behöver nu ta detta tänkesätt till offentliga systemleverantörer. Vi är lite oroade över en utbredd politisk uppfattning att näringslivet är överfyllt med pengar - ett ymnighetshorn att ösa ur. Vi ser det t.ex. i landskapets VA-plan där en av förslagen är att investeringarna ska bäras av användarna. Det stämmer, men lösningen är inte att automatiskt öka avgifterna för att finansiera investeringen. Lösningen är att effektivisera verksamheterna över tid så att investeringarna ryms i de befintliga avgiftsstrukturen. Skillnaden tankesätt är grundläggande för den framtida åländska tillverkningssektorn. Flygtrafiken har varit ett stort orosmoment senaste halvåret. Här ska LR ha beröm för att situationen löstes snabbt. Inom en månad var ett nytt (nygammalt) flygbolag i luften och man kunde flyga Mariehamn-Arlanda igen. Det är en oerhört vikigt logistik för det åländska näringslivet. Man kan förstås diskutera hur det fungerar i praktiken - det har givetvis uppkommit kritik. Det viktiga är ändå att linjen finns. Därefter kan man arbeta med att förbättra den. Avbyråkratiseringsprocess inleds, med modell från finska regeringens kommande förslag Välfungerande flygtrafik både öster- och västerut. KRAFTSAMLING: ÅMHM:s verksamhet ses över med fokus på enklare vardag för åländska företagare Implementering av Ägarpolicy och riktlinjer för landskapsägda bolag och penningautomatföreningen. Näringslivskonsekvensbedömning vid beslut om nya regler.

3 Bedömning av Samhällsservice Januari Maj September Offentlig samhällservice fungerar så effektivt som möjligt. Hänsyn behöver tas till ökad trygghet för medborgarna i mindre kommuner och ökad demokratisk insyn i de kommunala beslutsprocesserna. Fortsatta bolagiseringar, driftsprivatisering, införandet av utmanarrätter samt offentlig-privat samverkan inom offentliga sektorn, vilket tydliggör kostnader och frigör resurser som kan användas inom vård, skola och omsorg. Samhällsstrukturen är av hög vikt för Åland. Där har landskapsregeringen klart deklarerat sin målsättning och även arbetat envetet mot målet att effektivisera samhällsservicen. Nu har det även kommit ett förslag som i praktiken säger att Åland ska bestå av fyra kommuner. Ålands Näringsliv har ingen åsikt om antalet kommuner, men vi ser att ökat samarbete inom offentliga Åland är ett måste - inte minst ur perspektivet med infrastrukturinvesteringar. Därför är detta definitivt ett steg i rätt riktning. Trots positiva uttalanden om utmanarrätter och privatiseringar verkar det vara oerhört svårt att ta till sig detta i praktiken. Vi har ett mycket bra exempel med trafiklösning till Föglö där man kunde på riktigt se på ett OPS-projekt. Med en införd utmanarrätt skulle detta kunna bli ett perfekt exempel på hur offentlig sektor sparar resurser genom att låta privata konsortier sköta en mycket opolitisk infrastrukturlösning. Nu slår man bakut och vaktar sitt territorium utan att ens undersöka alternativen. Det ser ut som man inte ens är intresserad av att spara en halv landskapsbudget över tid - bara för att vi har ett val nästa år. Vi skrev om den nya VA-planen ovan. Det är bra att man gör en helåländsk planering, men i praktiken har man fortfarande många olika aktörer. Planen verkar ändå inte vara att sköta detta för hela Åland, utan snarare genom frivilliga samarbeten se till att detta blir av. Lika lite som vi sett kommunstruktur förändras de senaste 30 åren, kommer detta att förändras på frivillig väg. Någon kommer alltid ha en bättre situation utanför resten av det åländska samarbetet. Offentlig privat samverkan (OPS) vid investeringar som minskar driftsutgifterna. Bedömning av vilka landskapsverksamheter som kunde utföras helt eller delvis av privata bolag. Utmanarrätter införs inom teknik och infrastruktur. Utvärdering av driftsprivatiseringarna inom skärgårdstrafiken, i syfte att förbättra och effektivisera. Nya verksamheter inom ÅHS i samverkan med privat sektor. Hållbarhet inom den offentliga ekonomin (positivt årsbidrag samt en buffert för framtida lågkonjunktur) KRAFTSAMLING: Översyn, utredning och lagstiftning kring kommunstrukturen Landskapsövergripande samhälls och vattenplanering Uppdatering av den digitala agendan, införs mer konkreta mål och prioriteringar

4 Bedömning av Självstyrelsens utveckling Januari Maj September Näringslivskonsekvensbedömning inför eventuellt övertagande av ytterligare behörighet till självstyrelsen, samt ifall överföring sker, en motsvarande justering av avräkningsbeloppet Ett tydligt klargörande hur ett övertagande av beskattningsrätten skulle främja det åländska näringslivet. Vad blir bättre och enklare? Det var en varm sommar, men självstyrelsens utveckling har bottenfrusit. Det finns ingen utveckling nu och inte ens en åländsk EU-parlamentsplats kunde regeringen få till trots långtgående löften för några år sedan. På pappret har det förstås kommit ett förslag till ändrad finansieringsmodell för självstyrelsen, men det beror endast på att SOTE-reformen har gett Åland en förhandlingsposition. Det har väldigt lite att göra med finska regeringens vilja att utveckla självstyrelsen. Allt kan man förstås inte skylla på landskapsregeringen. Det krävs två för att samarbeta och om ena parten är helt ointresserad av att utveckla självstyrelsen, så är det svårt att komma vidare. Ur ett näringslivsperspektiv vidhåller vi vikten av att stärka våra relationer österut blev dock året då alla inser att det här samarbetet bör byggas med lag - inte med politiska överenskommelser. Diskussion med näringslivet kring utvecklande av självstyrelsen och dess förutsättningar. Eftersträvar en justering av avräkningsgrunden. Tydligt klargörande hur egen beskattningsbehörighet kunde gynna Åland Näringslivskonsekvensbedömning vid övertagande av nya självstyrelsebehörigheter

5 Bedömning av Hållbar utveckling Januari Maj September Ett livskraftigt näringsliv som utvecklas i en hållbar riktning samt att näringslivet inkluderas i arbetet med den framtida strategin för hållbar utveckling Det är viktigt att det skapas incitament för hållbar utveckling, snarare än ökad regelbörda Hållbarhetsarbetet präglas av mycket teoretiska diskussioner och strategidokument. Vi har nu diskuterat i två och ett halvt år och det finns inte mycket konkret att visa upp ännu. I landskapets budget för finns det flera åtgärder som tar tag i detta. Bra. Fortfarande saknar vi dock styrmedel för att hjälpa framförallt mindre företag och organisationer att komma vidare med hållbarhetsarbetet? Vilka stödmedel gynnar företagens förändring mot att skapa bättre produktionsmönster? Vi ser att arbetet går sakta framåt, även om många tycker det är mest seminariedagar och lite konkreta åtgärder. Betyget håller sig men med en uppmaning att bli mer konkret. Utvärdering och konkretisering av verksamhet kopplad till hållbarhetsarbete, näringslivsutveckling, sysselsättning och samhällsplanering Hållbar utveckling i nära samarbete med näringslivet Skapa incitament för hållbar utveckling, snarare än ökad regelbörda.

6 Bedömning av In- och återflyttning Januari Maj September Fortsatt stark in- och återflyttning av kvalificerad arbetskraft Avskaffande av näringsrättsbestämmelserna, för att göra oss mer attraktiva för kompetens och investeringar utifrån. Jordförvärvsbestämmelserna uppdateras för att underlätta inflyttning av kvalificerad kompetens. Hembygdsrätten öppnas upp för samtliga EU-medborgare. Landskapsregeringen har med AMS i spetsen tagit stafettpinnen rejält när det gäller attraktionskraften för Åland. Det genomförs projekt, åtgärder och drivs på för att lyfta Åland i olika rekryteringssammanhang. #braingain, rekryteringsmässor, Jobbchansen och andra direkta projekt underlättar för företagen att fylla sitt rekryteringsbehov. Man har också skapat rekryteringsplattformar som ger företagen verktyg att hitta kompetens. Bra jobbat! I övrigt leder de digra reformerna inom offentliga Åland till att andra får flyttas fram. Näringsrätten och jordförvärvsrätten är två ärenden som regeringen hade skrivit i regeringsprogrammet och som bör ses över om vi menar allvar med att välkomna människor att flytta till Åland. Med samhällsservicereformen på bordet måste vi dock konstatera att dessa reformer högst antagligen inte blir av under denna mandatperiod.. Åtgärder för att underlätta in- och återflyttning av kvalificerad arbetskraft Skärgårdsnämnden/Företagsam skärgård inriktas på näringsliv och inflyttning Översyn av näringsrätten Översyn av jordförvärvslagstiftningen

7 Bedömning av Entreprenörskap Januari Maj September Ökad samordning av rådgivningsresurser till entreprenörer och företagsutveckling, där man proaktivt underlättar för entreprenörer och byggande av exporterande företag Stärka entreprenörskapet i utbildningen Entreprenörskapet är centralt för det åländska samhällets överlevnad på sikt. Det är via nya och befintliga entreprenörer som vi skapar förutsättningar för morgondagens välfärd. Vi har ännu inte fått svar på den finansiella garanti som ska ges till små- och medelstora företag. Den togs upp i budgeten ifjol men har ännu inte blivit officiell. Det här arbetet brådskar om det inte bara ska bli ytterligare ett politiskt förslag utan bärighet i praktiken. Det pågår en hel del arbete inom entreprenörskap och framförallt Ålands gymnasium har införlivat entreprenörskapet i sin utbildning. Således håller vi kvar betyget med ett visst darr på ribban. Revidering av läroplanerna med utgångspunkt i det utbildningspolitiska programmet (entreprenörskap) KRAFTSAMLING: Satsning på att skapa fler företag och fler arbetsplatser med fokus på tillväxtbranscher Det ska vara enkelt att starta och driva företag på Åland med hänsyn till finansiering, starthjälp, internationalisering samt kompetenshöjning Ökad samordning av rådgivningsresurser till entreprenörer.