Ålands Näringslivs trendbarometer

Transkript

1 Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra företagarnas villkor. Vi tittar närmare på företagsklimatet utgående från sex olika rubriker. Vi följer en betygsskala så att det ska bli lättare att se om det har skett framsteg. Dessutom lyfter vi ut några löften ur regeringsprogrammet som vi följer upp med trafikljus. Färgen indikerar hur arbetet fortskrider med den specifika delen. Sammanlagt medelbetyg 2016 Januari 8,0 Maj 8,0 September 7,7 Barometern tas fram av Ålands Näringslivs styrelse och landskapsregeringen bedöms utgående från de initiativ och förändringar som de genomför. Skalan ,2 7,2 7,2 går från 4-10 där 10 anger utmärkta, 9 berömliga, 8 goda, 7 nöjaktiga, 6 försvarliga, 5 svaga och ,2 7,2 6,8 underkända ,5 Datapunkter: feb16, maj16, okt16, feb17, jun17, sep17, mar18, maj18, sep18, jan19 Sammanfattning Betygen något sämre beroende på att de stora frågorna tar mycket resurser från andra saker som nu inte verkar bli gjort. Utmanarrätter blir inte aktuellt den här mandatperioden heller, näringsrätten fortsätter sin föråldrade tillvaro och avgiftsnivån är fortsatt hög för de åländska företagen. Det finns ljusglimtar i att man erkänner den svaga konkurrenskraften, men vi ser få reformer som åtgärdar dem.

2 Bedömning av Konkurrenskraft Januari Maj September Nordens enklaste regelverk Näringslivskonsekvensbedöming vid beslut Negativa effekterna av skattegränsen minimeras Regelverk på svenska Goda transporter öster- och västerut Tydliga ägardirektiv i offentligt ägda bolag Vårt gemensamma arbete med kostnaderna för den åländska industrin har gett insikter. Redan innan såg man flera faktorer till varför kostnaderna är högre, men nu har det framkommit en förståelse för att offentliga avgifter för infrastruktur måste hållas på en bra nivå. Man måste avgränsa verksamheterna i redovisningen så att det går att ha en kostnadskontroll. Därutöver bör man införa en målsättning att årligen sänka kostnaderna. ÅMHM:s avgifter sänktes till livsmedelssektorn efter en mycket utmanande sommar. Det var bra. Fortfarande ser vi att andra delar av myndighetens avgiftstabell fortfarande ligger på höga nivåer jämfört med t.ex års avgifter, eftersom man har höjt dem konsekvent i många år. Den är dessutom långt ifrån lättläst. Vi är besvikna över att alkoholreglerna för restaurangerna går i långbänk. Riket införde i mars 2018 nya, förenklade regler som har underlättat administrationen för skötsamma restauratörer. Ansvarige ministern utlovade motsvarande regelverk som i riket, men fortfarande har vi inte sett en tillstymmelse till det. Istället siktar man in sig på en större förändring som knappast hinner träda i kraft innan sommaren. Däremot är man snabb att genomföra förändringar som skapar extra kostnader för restaurangerna. Förslaget om ursprungsmärkning av kött tycks få en expressfil i lagtinget. Även om detta till stor del redan är implementerat på restaurangerna, så visar det tyvärr på en underlig prioritering av frågorna. Från regeringsprogrammet och. Avbyråkratiseringsprocess inleds, med modell från finska regeringens kommande förslag Välfungerande flygtrafik både öster- och västerut. KRAFTSAMLING: ÅMHM:s verksamhet ses över med fokus på enklare vardag för åländska företagare Implementering av Ägarpolicy och riktlinjer för landskapsägda bolag och penningautomatföreningen. Näringslivskonsekvensbedömning vid beslut om nya regler.

3 Bedömning av Samhällsservice Januari Maj September Offentlig samhällservice fungerar så effektivt som möjligt. Hänsyn behöver tas till ökad trygghet för medborgarna i mindre kommuner och ökad demokratisk insyn i de kommunala beslutsprocesserna. Fortsatta bolagiseringar, driftsprivatisering, införandet av utmanarrätter samt offentlig-privat samverkan inom offentliga sektorn, vilket tydliggör kostnader och frigör resurser som kan användas inom vård, skola och omsorg. I regeringsprogrammet lovade man titta närmare på offentlig upphandling. Tyvärr vågade man inte sträcka sig till att införa utmanarrätter. Vi är nu tyvärr mycket långt ifrån dylika processer. Förhoppningsvis återkommer de i nästa landskapsregering. Det vore ett enkelt sätt för offentliga myndigheter att konkurrensutsätta olika verksamheter och därmed generera effektivare förvaltning. Det är svårt att förstå oviljan att genomföra detta. En outsourcad uppgift ger mer resurser att fördela till andra områden. Idag har vi också pressade offentliga finanser varvid man borde se på alla möjligheter man kan uppbringa. Från regeringsprogrammet och. Offentlig privat samverkan (OPS) vid investeringar som minskar driftsutgifterna. Bedömning av vilka landskapsverksamheter som kunde utföras helt eller delvis av privata bolag. Utmanarrätter införs inom teknik och infrastruktur. Utvärdering av driftsprivatiseringarna inom skärgårdstrafiken, i syfte att förbättra och effektivisera. Nya verksamheter inom ÅHS i samverkan med privat sektor. Hållbarhet inom den offentliga ekonomin (positivt årsbidrag samt en buffert för framtida lågkonjunktur) KRAFTSAMLING: Översyn, utredning och lagstiftning kring kommunstrukturen Landskapsövergripande samhälls och vattenplanering Uppdatering av den digitala agendan, införs mer konkreta mål och prioriteringar

4 Bedömning av Självstyrelsens utveckling Januari Maj September Näringslivskonsekvensbedömning inför eventuellt övertagande av ytterligare behörighet till självstyrelsen, samt ifall överföring sker, en motsvarande justering av avräkningsbeloppet Ett tydligt klargörande hur ett övertagande av beskattningsrätten skulle främja det åländska näringslivet. Vad blir bättre och enklare? Alla kontakter med rikets beslutsfattare fortsätter vara bottenfrusna. Det talas om institutionell kris och inte ens ingångna löften tycks hålla flera regeringsmöten! Vi har tidigare lyft hur Ålands relationer med fastlandet påverkar näringslivet. Det börjar nu komma flera exempel där man helt enkelt har missat att beakta konsekvenserna för Ålands del. Riskerna med att bedriva företag på Åland har ökat. Lyckligtvis är det val i april och det kan väl bara bli bättre ur självstyrelsens perspektiv! Från regeringsprogrammet och. Diskussion med näringslivet kring utvecklande av självstyrelsen och dess förutsättningar. Eftersträvar en justering av avräkningsgrunden. Tydligt klargörande hur egen beskattningsbehörighet kunde gynna Åland Näringslivskonsekvensbedömning vid övertagande av nya självstyrelsebehörigheter

5 Bedömning av Hållbar utveckling Januari Maj September Ett livskraftigt näringsliv som utvecklas i en hållbar riktning samt att näringslivet inkluderas i arbetet med den framtida strategin för hållbar utveckling Det är viktigt att det skapas incitament för hållbar utveckling, snarare än ökad regelbörda Det arbetas på många håll med hållbart företagande, men det finns en risk att målsättningarna glider isär. Vi har nu enats om att hållbarhet är viktigt - men vilken del av hållbarhet är viktigast? Är det den miljömässiga hållbarheten, den sociala eller den ekonomiska? Snart inleds arbetet med en ny vattenlag och då ställs dessa frågor på sin spets. Ska vi prioritera näringslivets förutsättningar att bli ekonomiskt och socialt hållbara, eller ska vi fokusera på den miljömässiga hållbarheten? Eller lyckas vi kombinera dessa. Återstår att se. Vi ser tyvärr inte stora incitament för hållbart företagande. Visserligen införs det miljödiesel, eltransporter och andra miljöförbättrande åtgärder men dessa sker till stor del på företagens egna initiativ. Om vi ska få stora resultat behöver vi dock se till att incitamenten för hållbara produktionsmetoder blir märkbara. Helst på en sådan nivå att producenter inte kan låta bli! En ny avfallslag är införd, vilken ska underlätta för Åland att bli del av de nationella systemen för återvinning. Tyvärr är det i skrivande stund oklart hur detta ska fungera i praktiken. Gällande exempelvis producentansvaret så faller fortfarande en stor del av ansvaret på relativt få företag. Från regeringsprogrammet och. Utvärdering och konkretisering av verksamhet kopplad till hållbarhetsarbete, näringslivsutveckling, sysselsättning och samhällsplanering Hållbar utveckling i nära samarbete med näringslivet Skapa incitament för hållbar utveckling, snarare än ökad regelbörda.

6 Bedömning av In- och återflyttning Januari Maj September Fortsatt stark in- och återflyttning av kvalificerad arbetskraft Avskaffande av näringsrättsbestämmelserna, för att göra oss mer attraktiva för kompetens och investeringar utifrån. Jordförvärvsbestämmelserna uppdateras för att underlätta inflyttning av kvalificerad kompetens Hembygdsrätten öppnas upp för samtliga EU-medborgare. Vi kan åter konstatera att Landskapsregeringen med AMS i spetsen arbetar bra med attraktionskraften på Åland. Tyvärr tvingas vi konstatera att förslag som syftar till att på riktigt välkomna nya arbetstagare på Åland skjuts på framtiden. Näringsrätten och jordförvärvsrätten förblir vackra skrivningar i regeringsprogrammet, som inte kommer att genomföras under mandatperioden. Från regeringsprogrammet och. Åtgärder för att underlätta in- och återflyttning av kvalificerad arbetskraft Skärgårdsnämnden/Företagsam skärgård inriktas på näringsliv och inflyttning Översyn av näringsrätten Översyn av jordförvärvslagstiftningen

7 Bedömning av Entreprenörskap Januari Maj September Ökad samordning av rådgivningsresurser till entreprenörer och företagsutveckling, där man proaktivt underlättar för entreprenörer och byggande av exporterande företag Stärka entreprenörskapet i utbildningen Entreprenörskapet är centralt för det åländska samhällets överlevnad på sikt. Det är via nya och befintliga entreprenörer som vi skapar förutsättningar för morgondagens välfärd. Vi har mycket gott ställt när det gäller rådgivning och muntligt stöd till företag. Det finns ett antal rådgivare och projekt som kan hjälpa företag komma igång. Där får man hjälp i hela kedjan - från nystart till vidareutveckling av företaget. Enda smolket är i bägaren är finansieringen. Vi har saknar fortfarande jämförbara möjligheter med riket vad gäller finansiering vid nystart av företag. De stöd som nyföretagade kan få på rikssidan saknar motsvarighet på Åland. Detta borde likställas med rikets lagstiftning. Landskapsregeringen konstaterar i sin budget för 2019 att Ålands tillväxt har halkat efter. Trots detta saknas i mångt och mycket konkreta satsningar på tillväxt och nya företag. Givetvis finns det befintliga projekt som är aktiva på området, men vi behöver krafttag om Åland åter ska ha en BNP-utveckling som är bäst i Norden. Från regeringsprogrammet och. Revidering av läroplanerna med utgångspunkt i det utbildningspolitiska programmet (entreprenörskap) KRAFTSAMLING: Satsning på att skapa fler företag och fler arbetsplatser med fokus på tillväxtbranscher Det ska vara enkelt att starta och driva företag på Åland med hänsyn till finansiering, starthjälp, internationalisering samt kompetenshöjning Ökad samordning av rådgivningsresurser till entreprenörer.