KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN"

Transkript

1 KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/

2 Innehållsförteckning Förord... 3 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER... 4 Hembygdsrätten... 4 Jordförvärvsrätt/tillstånd... 4 Näringsrätten... 4 Hembygdsrätten - kommunförbundets ståndpunkt... 6 Förslag till åtgärder... 6 Möjliga juridiska hinder... 6 Konsekvenser får införandet av hembygdsrätt för EU-medborgare för övrig lagstiftning såsom jordförvärvs- och näringslagstiftningen... 8 Jordförvärvsrätt/tillstånd - kommunförbundets ståndpunkt... 9 Jordförvärvstillstånd för fysiska personer... 9 Förvaltningspraxis Näringsrätten - kommunförbundets ståndpunkt Konsekvenser av en förändring av huvudregeln Nuvarande praxis Praxis som avviker från 2/3-regeln Ny praxis

3 Förord Ålands landskapsregerings handlingsprogram förutsätter att "en parlamentariskt tillsatt arbetsgrupp ges uppdraget att se över tillämpningen av näringsrätts- och jordförvärvsbestämmelserna samt hembygdsrätten särskilt när det gäller kravet på finskt medborgarskap för att erhålla hembygdsrätt." Landskapsregeringen har tillsatt en kommitté som skall analysera nuläget, lyfta fram områden som upplevs som problematiska och se om nuvarande lagstiftning är tillräcklig, alternativt komma med ändringsförslag samt se över tillämpningen av befintligt regelverk. Med anledning av detta har kommunförbundets styrelse beslutat ta fram ståndpunkter i vissa frågeställningar som berör hembygdsrätten för att användas i förbundets långsiktiga arbete. De ställningstaganden som görs är att alla EU-medborgare bör kunna få hembygdsrätt, juridiska personers jordförvärvsrätt bör begränsas och att det inte finns någon anledning att luckra upp huvudregeln för permanent näringsrätt. Om ytterligare information önskas kontakta gärna Sigurd Lindvall på Ålands kommunförbund. Ålands kommunförbund Sigurd Lindvall Förbundsdirektör 3

4 SAMMANSTÄLLNING AV KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER Kommunförbundet konstaterar inledningsvis att den åländska hembygdsrätten utgör en grundsten i Ålands självstyrelse och att den är en mycket viktig åländsk behörighet i självstyrelselagen. Hembygdsrätten är en medborgerlig status som definierar och avgör vilka personer som har rätt till de särrättigheter som är kopplade till hembygdsrätten i landskapets lagstiftning. I korthet kan man säga att hembygdsrätten utgör en garant för att det är den fast bosatta befolkningen på ålandsöarna och som kan svenska som innehar särrättigheterna. Den åländska hembygdsrätten utgör en förutsättning för att rösta och vara valbar i lagtingsval, att äga och besitta mark på Åland, rätt att utöva näring på Åland. Den åländska hembygdsrätten utgör en garant för att rätten att fatta beslut i den för självstyrelsen viktiga frågor tillkommer ålänningarna själva. Vidare fungerar den som en garant för att hålla Åland enspråkigt svenskt samt hålla marken i åländsk ägo. Hembygdsrätten Kommunförbundet vill ha en modern åländskt hembygdsrätt som ger alla EU-medborgare möjlighet att få denna. Vi vill ha ett öppet samhälle som betonar människors lika värde och där de inflyttade känner sig delaktiga i utvecklingen. Detta skulle förbättra möjligheterna att klara av framtidens konkurrens från omvärlden, när vi till exempel kommer att behöva ny arbetskraft och kompetens för att klara av en allt äldre befolkning. Åland har alla möjligheter att bli ett mer välkomnande samhälle, det enda hindret är kravet på finskt medborgarskap i självstyrelselagen. Jordförvärvsrätt/tillstånd När det gäller juridiska personers jordförvärvstillstånd så finns det anledning att snarast möjligt begränsa handlingsutrymmet i landskapsförordningen och ändra den praxis som möjliggör försäljning av strandnära aktiestugor för fritidsändamål till personer utan hembygdsrätt. Ansökningar om jordförvärvstillsånd för utförsäljning av strandnära aktiestugor för fritidsändamål som uppenbart syftar till att kringgå jordförvärvslagen borde avslås med hänvisning till att ansökan strider mot syftet med jordförvärvslagen ( att hålla åländsk jord i åländska händer ). Det är ett allmänintresse att Åland befolkas av bofasta skattebetalare och inte "skattebefriade" fritidsboende. Näringsrätten När det gäller juridiska personers ansökan om permanent näringsrätt så finns det inte anledning att luckra upp principen som säger: 4

5 att som huvudregel minst 2/3 av styrelsemedlemmarna respektive bolagsmännen har åländsk hembygdsrätt alternativt utan avbrott har varit bosatta på Åland under minst fem år. Med hänvisning till de utredningar och kommittébetänkanden som gjorts på senare år gällande det svenska språkets ställning på den åländska arbetsmarknaden så finns det ingen anledning att luckra upp kravet på tillfredsställande kunskaper i svenska för bolagsstyrelser (språkkravet i hembygdsrätten). Genom hembygdsrätt alternativt efter 5 års bosättning på Åland torde svenskakunskaperna vara tillfredsställande. 5

6 Hembygdsrätten - kommunförbundets ståndpunkt Alla EU-medborgare ska kunna få hembygdsrätt Kommunförbundet vill ha en modern åländskt hembygdsrätt som ger alla EUmedborgare möjlighet att få denna. Vi vill ha ett öppet samhälle som betonar människors lika värde och där de inflyttade känner sig delaktiga i utvecklingen. Detta skulle förbättra möjligheterna att klara av framtidens konkurrens från omvärlden, när vi till exempel kommer att behöva ny arbetskraft och kompetens för att klara av en allt äldre befolkning. Åland har alla möjligheter att bli ett mer välkomnande samhälle, det enda hindret är kravet på finskt medborgarskap i självstyrelselagen. Förslag till åtgärder Självstyrelselagen behöver ändras Självstyrelselagen behöver ändras för att alla EU-medborgare skall kunna beviljas hembygdsrätt. Hembygdsrätten regleras i självstyrelselagen från år I lagens 6 anges vem som har hembygdsrätt med stöd av lag och i lagens 7 regleras vem som skall beviljas hembygdsrätt på ansökan. Frågan ovan handlar om den hembygdsrätt det kan ansökas om och som regleras i lagens 7. Ett grundkrav för att beviljas hembygdsrätt är att personen i fråga har finskt medborgarskap enligt 7 2 mom. självstyrelselagen. I sammanhanget kan även konstateras att i 8 1 mom. självstyrelselagen anges att den som förlorar sitt finska medborgarskap även förlorar sin hembygdsrätt. Om möjligheten att förvärva hembygdsrätt utvidgas till andra än finska medborgare så behöver bestämmelsen om förlust av hembygdsrätt ändras så att personer med hembygdsrätt med annat än finskt medborgarskap förlorar sin hembygdsrätt om de förlorar sitt nationella medborgarskap. Bestämmelsen bör då även omformuleras för att beakta att personer kan ha fler än ett medborgarskap. Möjliga juridiska hinder Allmänt Om självstyrelselagen föreslås ändrad så att även andra än finska medborgare kan beviljas hembygdsrätt så kommer den ändrade bestämmelsen under beredningen och den vidare behandlingen i riksdagen att bedömas avseende bestämmelsens förenlighet med mänskliga frioch rättigheter, grundlagen, internationella fördrag, EG-rätten och andra övergripande rättsnormer. Det skulle föra för långt i detta sammanhang att göra en fullständig genomgång av 6

7 alla upptänkliga hinder för at införa regler som gör det möjligt att alla EU-medborgare skall kunna beviljas hembygdsrätt. Allmänt kan sägas att då hembygdsrätten idag är accepterad i rättssystemet av domstolar och andra rättsvårdande instanser såsom den är utformad (kopplad till finskt medborgarskap) är det svårt att se att det skulle finnas något oöverkomligt legalt hinder att utvidga möjligheten att förvärva hembygdsrätt för personer med annat medborgarskap. (HFD 1995 A 3 Landskapsstyrelsens avslag på tysk medborgares ansökan om hembygdsrätt på den grund att sökanden saknade finskt medborgarskap var inte i strid med EESavtalets krav på likabehandling. HFD 1996 A 1 Landskapsstyrelsens avslag på svensk medborgares ansökan om hembygdsrätt på den grund att sökanden saknade finskt medborgarskap var inte i strid med fördraget om Finlands anslutning till EU och den EG-rätt Finlands skall iaktta enligt fördraget samt ej heller i strid med EG-rättens förbud mot diskriminering på grund av nationalitet). Att hembygdsrätten historiskt varit kopplad till finskt medborgarskap kan inte anses utgöra ett juridiskt hinder för att alla EU-medborgare skall kunna beviljas hembygdsrätt. Som kuriosa kan nämnas att när hembygdsrätten infördes i självstyrelselagen från år 1951 så angavs att i 3 Den, som vid lagens ikraftträdande är mantalsskriven på Åland eller enligt lag borde hava blivit mantalsskriven där, men ännu icke varit där bosatt i fem år, erhåller på därom hos landskapsstyrelsen gjord anmälan åländsk hembygdsrätt, så snart han utan avbrott under sammanlagt fem års tid haft sitt egentliga bo och hemvist på Åland. För denna grupp personer uppställdes inte något krav på finskt medborgarskap för att förvärva hembygdsrätt. Så det finns i rättshistorien exempel på bestämmelser som gjort det möjligt att bevilja hembygdsrätt åt andra än finska medborgare! Principen om likabehandling och objektivitet Om möjligheten att förvärva hembygdsrätt införs för EU-medborgare så skall i princip alla EU-medborgare behandlas lika och på ett sakligt sätt. Lagstiftaren behöver beakta principen om likabehandling (att lika situationer inte får behandlas olika och olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling) och objektivitet då reglerna utformas. Det är högst troligt att det inte finns något hinder, beaktande likabehandlingsprincipen, att fortfarande ha regler som anger att personer som tidigare varit bosatta på Åland beviljas hembygdsrätt efter kortare tids bosättning än personer som inte tidigare har någon koppling till Åland. Även i dessa fall bör likabehandlingsprincipen iakttas, t.ex. det kan inte uppställas något krav på innehav av finskt medborgarskap under den tid personen tidigare bott på Åland utan en tysk medborgare som har samma tidsrymd på sin tidigare bosättning på Åland som en finsk medborgare som beviljats hembygdsrätt skall beviljas hembygdsrätt om den tyska medborgaren uppfyller övriga krav för beviljande av hembygdsrätt. 7

8 Ålandsprotokollet Av det s.k. Ålandsprotokollet följer bland annat att inskränkningar i fråga om jordförvärv och näringsrätt med hänvisning till hembygdsrätten tillåts endast på icke-diskriminerande grund. Alltså personer utan hembygdsrätt får inte behandlas olika inbördes, utan en finsk medborgare som saknar hembygdsrätt skall behandlas på samma sätt som en svensk medborgare utan hembygdsrätt i fråga om rätten att förvärva fast egendom i landskapet samt om etableringsrätten och rätten att erbjuda tjänster. Enligt protokollet är endast sådana inskränkningar i jordförvärvs- och etableringsrätten för personer som saknar hembygdsrätt tillåtna som är i kraft den 1 januari Den aktuella bestämmelsen i protokollet är inte något hinder för att utvidga hembygdsrätten så att den kan beviljas alla EU-medborgare. Konsekvenser får införandet av hembygdsrätt för EU-medborgare för övrig lagstiftning såsom jordförvärvs- och näringslagstiftningen Jordförvärvslagen för Åland anger i 2 att personer som inte har åländska hembygdsrätt får inte utan tillstånd av landskapsregeringen med äganderätt förvärva fast egendom i landskapet. Införs möjligheten att hembygdsrätt kan beviljas alla EU-medborgare får inte det några konsekvenser för bestämmelser i jordförvärvslagen. Inte heller får införandet någon verkan på bestämmelser i landskapslagen om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd. I 3 landskapslagen om rätt att utöva näring anges i 2 att myndiga fysiska personer.. som har hembygdsrätt.. har rätt att utöva rörelse eller yrke som näring i landskapet. Utvidgas möjligheten att kunna förvärva hembygdsrätt till alla EU-medborgare så får inte det någon verkan på bestämmelser i landskapslagen om rätt att utöva näring. Inte heller bestämmelser i vallagstiftningen påverkas av införandet av hembygdsrätt för EUmedborgare. 8

9 Jordförvärvsrätt/tillstånd - kommunförbundets ståndpunkt När det gäller juridiska personers jordförvärvstillstånd så finns det anledning att snarast möjligt begränsa handlingsutrymmet i landskapsförordningen och ändra den praxis som möjliggör försäljning av strandnära aktiestugor för fritidsändamål till personer utan hembygdsrätt. Ansökningar om jordförvärvstillsånd för utförsäljning av strandnära aktiestugor för fritidsändamål som uppenbart syftar till att kringgå jordförvärvslagen borde avslås med hänvisning till att ansökan strider mot syftet med jordförvärvslagen ( att hålla åländsk jord i åländska händer ). Det är ett allmänintresse att Åland befolkas av bofasta skattebetalare och inte "skattebefriade" fritidsboende Jordförvärvstillstånd för fysiska personer Jordförvärvstillstånd behöver fysiska personer som inte har jordförvärvsrätt. Frågeställningen gäller personer som har bott kortare tid en fem år på Åland och som inte är födda på Åland. Jordförvärvstillstånd skall beviljas andra än födda på Åland och personer som bott kortare tid en fem år på Åland om: Sökanden har flyttat till Åland och har för avsikt att stanna, vilket framgår av att han eller hon har fast anställning eller av andra liknande omständigheter. Markområdet understiger m 2 och skall användas för fast boende. Marken får inte gränsa till vatten och skall vara belägen inom planerat område, bykärna eller annat område som är avsett för fast bosättning. Till marken hör vare sig andel i samfällda vatten- och jordområden eller jakt- och fiskerättigheter. Sökanden är gift med eller registrerad partner till en person som har åländsk hembygdsrätt. Makarna har hemort i landskapet och skall använda marken för sitt gemensamma fasta boende. Markområdet understiger m 2 och får inte delas eller bör inte delas på grund av dess läge eller dess naturförhållanden. Marken får inte gränsa till vatten och skall vara belägen inom planerat område, bykärna eller annat område som är avsett för fast bosättning. Till marken hör vare sig andel i samfällda vatten- och jordområden eller jakt- och fiskerättigheter. Förvaltningspraxis Kommunförbundet har låtit göra en genomgång av landskapsregeringen förvaltningspraxis gällande ansökan om jordförvärvstillstånd för köp av mark från personer som har bott kortare tid en fem år på Åland och som inte är födda på Åland. Genomgången 9

10 omfattar bara beslut på enskild föredragning då av tjänstemannabeslut inte framgår vad ärendet handlar om annat än att jordförvärvstillstånd beviljats. Beaktande frågeställningen har huvudsakligen tagits med beslut om avslag även om vissa beviljade jordförvärvstillstånd kunde vara intressanta att redogöra för eftersom de i något avseende avviker från reglerna ovan, t.ex. tillstånd beviljats fast till marken har andel i samfällighet, se nedan exempel D). De som får avslag för att området är för stort eller för att sökanden inte flyttat till Åland eller för att området har andel i samfälligheter har inte inkluderats i genomgången. Tidsrymden från den 1 november 2003 tills idag har valts då reglerna ovan trädde i kraft den 1 november A) Ett par som ansökte om rätt att köpa en byggnadsplanetomt på Brändö fick avslag med motiveringen att området i praktiken enligt byggnadsplanen har en exklusiv dispositionsrätt till det markområde som är beläget mellan tomten och strandlinjen. Marken bedömdes således gränsa till vatten. Detta är ett märkligt resonemang. Dispositionsrätten till strandområdet har inte paret förvärvat. Utan deras tydligen exklusiva dispositionsrätt till stranden anges i byggnadsplan. En byggnadsplan som närhelst kan ändras av kommunen utan att paret kan hävda att de förvärvat dispositionsrätten till strandområdet. Möjligen tyckte landskapsregeringen att detta var ett alltför kreativt arrangemang för att kringgå kravet att mark inte får gränsa till vatten och av den anledningen avslog ansökan. B) Ett annat par från Brändö fick på basis av kommunens förklaring om områdets lämplighet för fast bosättning tillstånd att för fast bosättning äga och besitta ett markområde förutsatt att det förvärvade området inte angränsade till vatten. Här var inte landskapsregeringen klar över om området gränsade till vatten eller inte utan beviljade tillstånd under förutsättning att området inte gränsar till vatten. Det är nog landskapsregeringens sak att ta reda på om område gränsar till vatten eller inte. Gränsar det till vatten blir det avslag. C) Ett par som ansökte om rätt att köpa ett byggnadsplanerat område i Finström fick avslag med motiveringen att området hade egen strand. D) En person fick tillstånd att förvärva en fastighet i Saltvik med andel i byns samfällda jordoch vattenområden med motivering att fastigheten som är m 2 förvärvats tillsammans med en man som har åländsk hembygdsrätt samt att Saltviks kommun har förordat ansökan. Utredningen har inte funnit att det skulle vara något större problem att få jordförvärvstillstånd för mark på planerat område för personer som flyttat till Åland och har för avsikt att stanna här. I utredningen bara hittats de två ovan redovisade ärendena A) och C) som resulterade i avslag med motiveringen att marken gränsar till vatten. 10

11 Näringsrätten - kommunförbundets ståndpunkt När det gäller juridiska personers ansökan om permanent näringsrätt så finns det inte anledning att luckra upp principen som säger: att som huvudregel minst 2/3 av styrelsemedlemmarna respektive bolagsmännen har åländsk hembygdsrätt alternativt utan avbrott har varit bosatta på Åland under minst fem år. Med hänvisning till de utredningar och kommittébetänkanden som gjorts på senare år gällande det svenska språkets ställning på den åländska arbetsmarknaden så finns det ingen anledning att luckra upp kravet på tillfredsställande kunskaper i svenska för bolagsstyrelser (språkkravet i hembygdsrätten). Genom hembygdsrätt alternativt efter 5 års bosättning på Åland torde svenskakunskaperna vara tillfredsställande. Konsekvenser av en förändring av huvudregeln Landskapsregeringen har i princip fri prövningsrätt vid beviljandet av näringsrätt till juridiska personer, dock så att juridiska personer som har hemort i landskapet och vars samtliga bolagsmän eller styrelsemedlemmar har hembygdsrätt eller utan avbrott har varit bosatta i landskapet under minst fem år kan inte utan särskilda skäl förvägras näringsrätt. Nuvarande praxis Huvudregeln eller mer korrekt huvudregeln som den utformats i praxis idag är att 2/3 av styrelsemedlemmarna skall ha åländsk hembygdsrätt alternativt styrelsemedlemmarna skall utan avbrott haft och alltjämt ha sitt egentliga bo och hemvist i landskapet under minst fem år. Praxis som avviker från 2/3-regeln Redarnas Ömsesidiga Försäkringsbolag samt Försäkringsaktiebolagen Alandia och Liv- Alandia beviljades näringsrätt med motiveringen att de sedan länge verkat på Åland, att verksamhetsspråket är svenska, att 2/3 av de ordinarie styrelsemedlemmarna har åländsk hembygdsrätt, att bolagen utgör en betydande arbetsplats i det åländska samhället samt att bolagen tillförs värdefull kompetens. 11

12 Ålandsbanken Abp beviljades näringsrätt med motivering att banken länge verkat på Åland, att verksamhetsspråket är svenska, att 2/3 av styrelsemedlemmarna har åländsk hembygdsrätt alternativt vid en permanent bosättning på Åland har rätt att återfå den åländska hembygdsrätten, utgör en betydande arbetsplats i det åländska samhället samt att bolaget tillförs värdefull kompetens. Rederiaktiebolaget Eckerö beviljades näringsrätt med motiveringen att bolaget sedan länge verkat på Åland, att verksamhetsspråket är svenska, att majoriteten av styrelsemedlemmarna har åländsk hembygdsrätt, att bolaget utgör en betydande arbetsplats i det åländska samhället samt att bolaget tillförs värdefull kompetens. Mest intressant av dessa fall är motiveringen till Ålandsbankens näringsrätt. Det var ok att 2/3 av styrelsemedlemmarna hade hembygdsrätt eller hade möjlighet att återfå sin hembygdsrätt. Hur många som hade hembygdsrätt framgår inte av beslutet. Ny praxis Ovannämnda Ålandsprotokoll hindrar inte att landskapsregeringen mildrar inskränkningarna i etableringsrätten för juridiska personer. Någon ändring av lagstiftningen krävs inte. Mildrar landskapsregeringen sin praxis så är det dock inte möjligt att senare backa och skärpa praxis. I ett aktiebolag gäller som styrelsens beslut majoritetens åsikt, om det inte i bolagsordningen förutsätts kvalificerad majoritet. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Om praxis ändras så att det är tillräckligt att en majoritet av styrelsemedlemmarna har åländsk hembygdsrätt alternativt styrelsemedlemmar vilka utan avbrott haft och alltjämt har sitt egentliga bo och hemvist i landskapet under minst fem år (nedan benämns dessa två slag av styrelsemedlemmar ålänningar) innebär det att ålänningarna i styrelsen fortfarande har ett avgörande inflytande på styrelsens beslutsfattande. Deras vilja, om viljan är överensstämmande, avgör de frågor som det kommer an på styrelsen att besluta om med den reservationen att bolagsordningen kan kräva kvalificerad majoritet i någon fråga. Om praxis ändras så att det är tillräckligt att hälften av styrelsemedlemmarna är ålänningar innebär det att situationen blir motsvarande som redogjorts ovan om ordföranden är ålänning. Är ordföranden inte ålänning blir vid lika röstetal ålänningarna omkullröstade. Men även här med den reservationen att bolagsordningen kan kräva kvalificerad majoritet i någon fråga. Beaktas bör att ett aktiebolags styrelse är beslutför när över hälften av dess ledamöter är närvarande, om inte bolagsordningen förutsätter ett större antal. Så även om en styrelse har en majoritet ålänningar i styrelsen kan minoriteten bli en majoritet om tillräckligt många ålänningar är frånvarande. Resonemanget ovan bygger på att ålänningarna röstar lika i styrelser. Någon kunskap om så är fallet finns inte tillgänglig. Däremot kan man kanske anta att den omständigheten att en person är ålänning inte är avgörande för hur han eller hon röstar i ett styrelseärende. 12

13 Ovan har redogjorts för hur makten i bolagets styrelse påverkas av att antalet ålänningar i en styrelse minskas. En annan konsekvens blir naturligtvis att fler ickeålänningar kan väljas in i styrelser. Ett bolag med tio styrelsemedlemmar kan idag ha tre styrelsemedlemmar som inte är ålänningar. Ändras praxis så kan en sådan styrelse ha fyra (krav på majoritet) respektive fem (krav på hälften inklusive ordförande) styrelsemedlemmar som inte är ålänningar. Dessutom blir en konsekvens av ny praxis att kraven som ställs idag för bolag som inte uppfyller 2/3-regeln (sedan länge verkat på Åland, verksamhetsspråket är svenska, utgör en betydande arbetsplats i det åländska samhället samt tillförs värdefull kompetens) inte längre kommer att krävas. 13

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Betänkande från den parlamentariska kommittén för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt

Betänkande från den parlamentariska kommittén för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2009:4 Betänkande från den parlamentariska kommittén för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt ISSN 0357-735X Till Ålands landskapsregering Ålands landskapsregering tillsatte

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättserviceenheten, Rk1a

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättserviceenheten, Rk1a PROTOKOLL Nummer 7 22.1.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättserviceenheten, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister Nina Fellman

Läs mer

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 45 Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 19

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Nr 11 Nr 11 LAG om ändring av självstyrelselagen för Åland Föredragen för Republikens President den 20 januari 2004 Givet i Helsingfors den 30 januari 2004* Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 28 april 2009 i mål nr UM 3807-09, se bilaga (Migrationsverkets

Läs mer

Inrikesminister Ville Itälä

Inrikesminister Ville Itälä Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv (om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a PROTOKOLL Nummer 35 22.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve

Läs mer

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5645-08 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

DOM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3485-13 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, dom den 16 april 2013 i mål

Läs mer

Språkprogram för Nylands förbund

Språkprogram för Nylands förbund Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

Tjänsteförhållande/ arbetsavtalsförhållande

Tjänsteförhållande/ arbetsavtalsförhållande / arbetsavtalsförhållande När skall man anställa i tjänsteförhållande respektive arbetsavtalsförhållande? Enligt kommunallagen ÅFS 73/1997 57 sägs det: Den som är anställd hos kommunen är anställd i ett

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Mål nr UM 2929-15 UM 2930-15 Rättelse/komplettering Slutligt beslut, 2015-12-07 Rättelse, 2015-12-07 Beslutat av: Kammarrättsrådet Beslut Rättelse enligt 32 förvaltningsprocesslagen (1971:291) mål nr är

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 82/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om dödförklaring och om ändring av 6 lagen om beräknande av laga tid PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som

Läs mer

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE?

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE? GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE? Louise Dane, Barnrättscentrum, Stockholms universitet Karin Ödquist Drackner, UNICEF Sverige Barnrättsdagarna 12 april 2016 BAKGRUND

Läs mer

RP 166/2007 rd. omfattas av vedertagen tillämpningspraxis ska regleras i lag. Vidare föreslås det att utlänningslagens bestämmelse

RP 166/2007 rd. omfattas av vedertagen tillämpningspraxis ska regleras i lag. Vidare föreslås det att utlänningslagens bestämmelse Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av utlänningslagen och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 Målnummer: 1218-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-10-14 Rubrik: Den omständigheten att en utlandssvensk inte varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land

Läs mer

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansli Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansli Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a PROTOKOLL Nummer 39 3.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansli Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Chefsjurist

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 * LINDMAN DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 13 november 2003 * I mål C-42/02, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Ålands förvaltningsdomstol (Finland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

Arbetsgrupp för översyn av taxibranschens verksamhetsförutsättningar

Arbetsgrupp för översyn av taxibranschens verksamhetsförutsättningar SLUTRAPPORT Bakgrund Taximarknaden på Åland är en reglerad marknad vilket innebär att konkurrensen är begränsad. Systemet bygger på att landskapet är indelat i stationsplatser och verksamhetsområden och

Läs mer

RP 40/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd

RP 40/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om studiestöd ändras. Det föreslås

Läs mer

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund U 55/2010 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (saluföring och användning av sprängämnesprekursorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Kalmar kommuns upphandlingspolicy

Kalmar kommuns upphandlingspolicy KKV1015, v1.2, 2011-02-06 BESLUT 2013-03-06 Dnr 72/2012 1 (6) Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Kalmar kommuns upphandlingspolicy Beslut Kalmar kommun bryter mot 1 kap. 9 lagen (2007:1091) om offentlig

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. En ny lag om personnamn Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21 Målnummer: UM10438-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: En kvinna har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning

Läs mer

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga

Läs mer

Försäkringskassan sida 1 av 6

Försäkringskassan sida 1 av 6 1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om kommunala tjänsteinnehavare, upphävande av 26 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal samt ändring av 35 i statstjänstemannalagen

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-09-11 LS 1307-0941 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3-10- 08 0 00 0 7 Yttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget -

Läs mer

Riktlinjer för förmedling av bostäder vid stadens seniorboende

Riktlinjer för förmedling av bostäder vid stadens seniorboende Bilaga 10:12 till kommunstyrelsens protokoll den 12 maj 2004, 18 PM 2004 RVI+VII (Dnr 316-1719/2004) Riktlinjer för förmedling av bostäder vid stadens seniorboende Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (maj 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra förtagarnas

Läs mer

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att utlänningslagens bestämmelser om beviljande

Läs mer

1993 rd - RP 287 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 287 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1993 rd - RP 287 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet samt lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen

Läs mer

DOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 10438-11 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER 1. 2. Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen,

Läs mer

LAG OM NYTTIGHETSMODELLRÄTT

LAG OM NYTTIGHETSMODELLRÄTT Given i Helsingfors den 10 maj 1991 LAG OM NYTTIGHETSMODELLRÄTT I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1 kap. Allmänna stadganden 1 Den som har gjort en uppfinning eller den till vilken uppfinnarens

Läs mer

ANSÖKAN OM JORDFÖRVÄRVSTILLSTÅND

ANSÖKAN OM JORDFÖRVÄRVSTILLSTÅND Kansliavdelningen PB 1060, AX-22111 MARIEHAMN, Åland Tel. +358-18-25000, fax. +358-18-19155 e-post registrator@regeringen.ax URL www.regeringen.ax ANSÖKAN OM JORDFÖRVÄRVSTILLSTÅND SÖKANDEN Namn Medborgarskap

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

NEXSTIM ABP/VILLKORADE AKTIEANDELAR 2016 NEXSTIM ABP VILLKOR FÖR VILLKORAT AKTIEANDELSPROGRAM 2016

NEXSTIM ABP/VILLKORADE AKTIEANDELAR 2016 NEXSTIM ABP VILLKOR FÖR VILLKORAT AKTIEANDELSPROGRAM 2016 Sidan 1 av 5 NEXSTIM ABP VILLKOR FÖR VILLKORAT AKTIEANDELSPROGRAM 2016 Valberedningen i Nexstim Abp har beslutat att föreslå till årsstämman i Nexstim Abp (bolaget) som ska hållas den 31 mars 2016, att

Läs mer

BESLUT 2008-01-15 5003-07-40

BESLUT 2008-01-15 5003-07-40 Datum BESLUT Dnr 2008-01-15 5003-07-40 SKADESTÅNDSANSPRÅK MOT STATEN Justitiekanslerns beslut Arctic Air Aktiebolag, 556284-3887, tillerkänns ersättning av staten med 587 312 kr jämte ränta på beloppet

Läs mer

Ett medborgarskap som grundas på samhörighet. Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ett medborgarskap som grundas på samhörighet. Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ett medborgarskap som grundas på samhörighet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 februari 2014 Erik Ullenhag Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31 Helsingfors/Mariehamn 29.10.2012 Nr 30/12 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 21.9.2012, nris 158/2012. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslag

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a PROTOKOLL Nummer 60 2.11.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve

Läs mer

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det

Läs mer

Inget extra Enl. timtaxa --

Inget extra Enl. timtaxa -- KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 99-056 PM 2 1999-12-15 Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Östersunds kommun har vid upphandling av tjänster för

Läs mer

STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning 1.7.2004 JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP

STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning 1.7.2004 JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP 1 Lagstiftning om lån med karaktären av ett bidrag Lagen om grundförbättring

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Regeringsrådet Mirja Kurkinen Utgivningsdatum 23.2.2007 Typ av publikation

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm 1 Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm Stockholm 090925 Besvärsskrivelse avseende regeringens proposition 2008/09:210 (SRF) har tagit del av Regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning

Läs mer

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1 (10) Rättslig styrning INSTRUKTION 2010-03-11 RCI 03/2010 Rättschefens rättsliga ställningstagande angående kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1. Bakgrund Migrationsöverdomstolen

Läs mer

Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015

Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Dnr 5736-2015 Sid 1 (5) Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015 Närvarande från Riksdagens

Läs mer

7 Tidigare års underskott

7 Tidigare års underskott 197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a PROTOKOLL Nummer 51 6.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättsserviceenheten, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve

Läs mer

RP 58/2010 rd. I denna proposition föreslås att varumärkeslagens

RP 58/2010 rd. I denna proposition föreslås att varumärkeslagens RP 58/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av varumärkeslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att varumärkeslagens bestämmelser

Läs mer

Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43)

Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2011-08-25 Dnr 365/2011 1 (10) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Offentlig upphandling från eget företag?! och vissa andra frågor (SOU 2011:43) Fi2011/2235

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

DOM 2015-05-28 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-05-28 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-05-28 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 10004-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö; migrationsdomstolens dom den 16 december 2014 i mål nr

Läs mer

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritesspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråkslagarna - lagen (1999:1175) om rätt att använda

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Aktiestrukturen beskrivs närmare i Bolagets vid varje tidpunkt gällande bolagsordning. Tilläggsuppgifter finns på webbplatsen www.nordea.com.

Aktiestrukturen beskrivs närmare i Bolagets vid varje tidpunkt gällande bolagsordning. Tilläggsuppgifter finns på webbplatsen www.nordea.com. ALLMÄNNA VILLKOR FÖR NORDEA BANK AB:S (PUBL) AKTIEDEPÅBEVIS 1. Allmänt Nordea Bank AB (publ) (nedan Bolaget ) har utsett Nordea Bank Finland Abp (nedan Emittent ) till emittent av bolagets aktiedepåbevis

Läs mer

Kumlinge kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kumlinge kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 1-11 07.01.2014 1 Sammanträdestid: 18.30-19.50 Sammanträdesplats: Kommunkansliet, Kumlinge Beslutande: Ordinarie: Mia Hanström,ordförande Tommy Pettersson, viceordf. Åke Sundman Satu Numminen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2014 KLAGANDE AA MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 15 september 2011 KLAGANDE AA MOTPART Östersunds kommun 831 82 Östersund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 23 augusti

Läs mer

Vinsten uppgår till 60 000-50 000 = 10 000 (1 p; För att en poäng skulle ges förutsattes en beräkningsformel

Vinsten uppgår till 60 000-50 000 = 10 000 (1 p; För att en poäng skulle ges förutsattes en beräkningsformel 1 Uppgift 1 Överlåtelsen av änkan Maijas lägenhetshalva (3 p): Vinsten uppgår till 250 000-125 000 = 125 000 (1 p; För att en poäng skulle ges förutsattes det att examinanden presenterade en beräkningsformel

Läs mer

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1)

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) FÖRVALTNINGSSTIFTELSEN för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB YTTRANDE 2005-05-25 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Radio och TV

Läs mer

Riktlinjer för upplåtelse av bostadsrätt i andra hand

Riktlinjer för upplåtelse av bostadsrätt i andra hand Riktlinjer för upplåtelse av bostadsrätt i andra hand 2 Om denna skrift Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen har tillsammans tagit fram riktlinjer angående andrahandsupplåtelser i bostadsrättsföreningar

Läs mer

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER...

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER... 1991 rd - RP 49 Regeringens proposition till Riksdagen med iörslag till lagar om ändring av 5 kap. ärvdabalken och 6 lagen om iniöraode av ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL A v sikten med

Läs mer

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden Std.1 ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995 Sammanträden och behandling av ärenden 1 Reglering av fullmäktiges verksamhet 2 Bildande av fullmäktigegrupper

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 Målnummer: UM2028-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-18 Rubrik: En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut

Läs mer

DOM 2010-02-25 Jönköping

DOM 2010-02-25 Jönköping 1 GÖTA HOVRÄTT Avdelning 1 Rotel 13 DOM 2010-02-25 Jönköping Mål nr T 1666-09 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Örebro tingsrätts dom 2009-05-19 i mål T 1867-08, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen, Box

Läs mer

Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall (V) med flera om att ställa krav på vinstbegränsning vid upphandling

Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall (V) med flera om att ställa krav på vinstbegränsning vid upphandling Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Peter Ölund TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 19 1 (3) HSN 1411-1524 Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall

Läs mer

Lagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 februari 2007 Nyamko Sabuni Anne Kuttenkeuler (Justitiedepartementet)

Läs mer

Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt.

Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. HFD 2014 ref 4 Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. Lagrum: 7 och 8 lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 mars 2015 305/2015 Lag om ändring av lagen om utländska försäkringsbolag Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen 1. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 2 kap. 11 och temporärt 13 kap. 7 samt fogas till 7 kap. en ny 13 som följer: 2 kap Arbetsgivarens skyldigheter

Läs mer

Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet

Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet GRUNDLAGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 1/2005 rd Regeringens proposition med förslag till semesterlag och vissa lagar som har samband med den Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen

Läs mer

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Adoptionslag Utfärdad i Helsingfors den 20 januari 2012 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syftet med adoption Syftet med adoption är att främja barnets bästa genom

Läs mer

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Ändrad intäktsränta i skattekontot Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a PROTOKOLL Nummer 15 13.2.2017 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister

Läs mer

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:157

Regeringens proposition 2008/09:157 Regeringens proposition 2008/09:157 Genomförande av EG-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare Prop. 2008/09:157 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 10 juni 2003 Nr 423 433 INNEHÅLL Nr Sidan 423 Språklag... 1999 424 Lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda... 2008 425 Lag

Läs mer