rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING Ikraftträdande... LAGTEXTER...

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER..."

Transkript

1 1991 rd - RP 49 Regeringens proposition till Riksdagen med iörslag till lagar om ändring av 5 kap. ärvdabalken och 6 lagen om iniöraode av ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL A v sikten med propositionen är att minska antalet ärenden som gäller arv vilka har tillfallit staten (danaarv) och vilka behandlas vid statsrådets allmänna sammanträde. Enligt ärvdabalken beslutar statsrådet om vidareöverlåtelse av egendom som har tillfallit staten såsom arv i de fall där kvarlåtenskapens bouppteckningsvärde är större än mark. I propositionen föreslås att penninggränsen skall slopas i lagen och i stället fastställas genom förordning. Efter detta kan penningbeloppet dimensioneras genom förordning så att endast de mest betydande ärendena angående danaarv skall handläggas i statsrådet. Handläggningen av övriga ärenden angående danaarv skall överföras på finansministeriet eller statskontoret. Propositionen hänför sig till projektet för utvecklande av statsrådets allmänna sammanträde. I samband med detta föreslås även att de stadganden som gäller handläggningen av ansökningar angående vidareöverlåtelse av egendomen skall kompletteras. En tidsfrist skall utsättas för ansökningarna och förutsättningarna för vidareöverlåtelse av egendomen skall preciseras. I propositionen har också beaktats det stadgande i den nya självstyrelselagen för Åland som gäller landskapet Ålands rätt till kvarlåtenskapen efter en person som dött utan arvingar. Egendom som landskapet har fått i arv skall enligt nämnda lag i vissa fall delvis tillfalla staten. Därför föreslås att till ärvdabalken fogas ett stadgande om vidareöverlåtelse av sådan egendom till en person som stått arvlåtaren nära eller till kommunen. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt sedan de har antagits och blivit stadfästa. 3!0993L

2 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Sida ALLMÄN MOTIVERING.... l. Nuläget och reformbehovet De föreslagna ändringarna Beredning av propositionen Propositionens organisatoriska verkningar. 5. Propositionens ekonomiska verkningar.... DETALJMOTIVERING.... l. Motivering till lagförslagen Ärvdabalken Lagen om införande av ärvdabalken Ikraftträdande.... LAGTEXTER.... l. Lag om ändring av 5 kap. ärvdabalken.. 2. Lag om ändring av 6 lagen om införande av ärvdabalken.... BILAGOR.... Bilaga l. Parallelltexter.... Bilaga 2. Förordning om överlåtelse av egendom som tillfallit staten såsom arv Il Il 14

3 1991 rd - RP 49 3 ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläget och reformbehovet stadgandena om statens rätt till arv ingår i 5 kap. ärvdabalken. Enligt dessa tillfaller arv staten om arvlåtaren inte efterlämnat arvingar eller testamentstagare. Syftet med lagen är dock inte att egendomen förblir hos staten i samtliga fall. Egendomen kan överlåtas vidare i sin helhet eller delvis om det inte föreligger särskilda skäl att behålla egendomen i st~~ens ägo eller att använda den på annat sätt. Overlåtelsen kan ske till arvlåtarens sista hemkommun eller om det är fråga om fast egendom, till den kommun där fastigheten är belägen. Egendomen kan även överlåtas till arvlåtarens släkting eller någon annan närstående person, om detta med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt. Dessutom kan staten avstå från att klandra ett testamente efter en person som avlidit utan arvingar, fastän orsak till klander skulle föreligga. På detta sätt kan förfaras om testamentet trots felaktigheter utan tvivel motsvarar testatorns verkliga avsikt. Ursprungligen fattades beslutet om överlåtelse av egendom och avstående från att klandra testamente i samtliga fall av statsrådet. År 1978 ändrades 5 kap. ärvdabalken så att beslutanderätten till en del överfördes på statskontoret. Enligt gällande lag fattar statskontoret beslut om överlåtelse av egendom och avstående från att klandra testamente i de fall där kvarlåtenskapens bouppteckningsvärde uppgår till högst mark. statskontoret kan dock fatta beslut om överlåtelse av egendom endast i de fall då kvarlåtenskapen inte omfattar bostadsaktier eller fast egendom. Förraringsstadgandena om behandling av ärenden angående danaarv finns i 6--8 lagen om införande av ärvdabalken. Enligt dessa bevakar statskontoret statens rätt till en avliden persons kvarlåtenskap. Ä ven anhållan om överlåtelse av arvlåtarens egendom till kommun eller till en person som stått arvlåtaren nära skall göras hos statskontoret. Om kvarlåtenskapens bouppteckningsvärde är större än mark skall statskontoret hänskjuta ärendet till statsrådet för avgörande. De ändringar av 5 kap. ärvdabalken som gjordes 1978 förmodades leda till att ansökningar om överlåtelse av egendom endast i förhållandevis få och betydelsefulla fall skulle tas upp till behandling vid statsrådet. I praktiken har det dock visat sig att till statsrådet i större utsträckning än väntat förs ärenden som är av tämligen liten samhällelig och ekonomisk betydelse. Handläggningen av dessa skulle inte kräva beslutsfattande på statsrådsnivå. Den ovan beskrivna utvecklingen beror dels på att penningvärdet sjunkit, dels på att de principer angående värdering av egendom som använts vid bouppteckning har förändrats. Det har skett en förskjutning från låga bouppteckningsvärden till gängse värden. Av dessa skäl motsvarar gränsvärdet om mark inte längre sitt syfte. I de kvarlåtenskaper som tillfaller staten ingår även oftare än tidigare fast egendom eller bostadsaktier och i dessa fall är statskontoret inte behörigt att besluta om överlåtelse av egendomen. Många av dessa ärenden är av sådan natur att de onödigt belastar statsrådets allmänna sammanträde. Under åren har statskontoret i medeltal behandlat cirka 490 arvsärenden per år. I de flesta fallen har de arvlåtaren haft ett testamente. Antalet arv som tillföll staten var därför betydligt mindre, i medeltal 180 per år. I största delen av dessa fall gjordes ansökningar om vidareöverlåtelse till statskontoret och i många fall till och med flera ansökningar per ärende. A v följande tabell framgår det totala antalet ansökningar under åren samt deras fördelning mellan olika sökande. Ansökningar om vidareöverlåtelse av arv som tillfallit staten : År Sökande Kommun Privata Andra Sammanlagt l l 180 Såsom det framgår av tabellen kommer de

4 rd - RP 49 flesta ansökningarna från kommunerna. Den näst största gruppen sökande utgörs av privatpersoner som hänvisar till att de stått arvlåtaren nära. Stiftelser, församlingar och övriga samfund är rätt sällan sökande. Det totala antalet ansökningar överstiger antalet arv som tillfaller staten årligen, vilket beror på att det i många fall förekommer flera ansökningar om vidareöverlåtelse av samma arv. Största delen av ansökningarna har av ovannämnda orsaker handlagts till statsrådet. statsrådet har avgjort ca 70 % av ansökningarna och statskontoret resterande 30 %. Fördelningen motsvarar inte det man strävade efter år 1978, då 5 kap. ärvdabalken ändrades. Målet var att ca två tredje delar av fallen skulle ha avgjorts av statskontoret. I stadgandena som gäller arv vilka tillfaller staten finns det förutom detta även andra bristfälligheter som lämpligen kan korrigeras i detta sammanhang. Enligt gällande lag kan egendom under inga omständigheter överlåtas till sökanden, om det finns särskilda skäl för att bibehålla egendomen i statens ägo. Detta bör uppfattas som ett missförhållande. Det kan nämligen förekomma fall där starka skälighetsorsaker talar för ett godkännande av ansökan. Exempelvis har en person som bott tillsammans med arvlåtaren i gemensamt hushåll ofta större behov än staten att erhålla egendomen eller en del av denna. Överlåtelse av egendomen till en sådan person motsvarar vanligtvis även arvlåtarens förmodade vilja. Vid oväntade dödsfall har det visat sig att arvlåtaren inte alltid haft ett färdigt testamente över sin egendom. Den omständighet att staten har en sådan användning för egendomen som kan anses utgöra ett särskilt skäl, skall i detta fall inte ovillkorligt få hindra att egendomen överlåts till sökanden. Handläggningen av ansökningarna om överlåtelse av egendom har i viss mån försvårats av att ingen tidsfrist har utsatts för ansökan. Detta har fördröjt skötseln av ärendena angående danaarv och lett till att principen om gemensam handläggning av ansökningar vilken förutsätts i 14 lagen om förvaltningsförfarande (598/82) har varit svår att förverkliga. I vissa fall har man varit tvungen att avslå ansökan på den grund att beslut om egendomen fattats redan före ansökan anlänt. Frågan om hur man skall förfara i ärenden som gäller överlåtelse av egendom i de fall då flera ansökningar om samma arv har inkommit, har för närvarande inte alls reglerats. Detta bör anses som en brist. Det vore nödvändigt att stöda beslutsfattaren med anvisningar om de grunder som skall beaktas då sökandenas förtursrätt bestäms. Behovet av reglering i saken ökar då beslutanderätt överförs från statsrådet på statskontoret. Det är mest ändamålsenligt att reglera saken genom en förordning, vilket förutsätter att till 5 kap. ärvdabalken fogas ett stadgande om bemyndigande att utfärda förordning. Riksdagen har den 21 maj 1991 godkänt den nya självstyrelselagen för Åland. Enligt 63 tillfaller ett arv landskapet Åland, om det inte finns någon arvinge till den som vid sitt frånfälle var fast bosatt i landskapet. Fast egendom eller därmed jämförbar annan egendom som landskapet har fått i arv och som finns utanför landskapet skall likväl i regel överlåtas till staten. Eftersom det inte är ändamålsenligt att egendom som staten har fått på detta sätt i alla situationer kvarstår hos staten, föreslås att till 5 kap. ärvdabalken fogas ett stadgande enligt vilket egendomen kan överlåtas till en person som stått arvlåtaren nära eller till kommunen. 2. De föreslagna ändringarna Det föreslås att 5 kap. ärvdabalken ändras på ett sätt som möjliggör att statskontoret kan avgöra de flesta ärenden angående danaarv. Därför föreslås att det penningbelopp som reglerar statskontorets kompetens stryks i 5 kap. 2 ärvdabalken och att det stadgas att beloppet fastställs genom förordning. Dessutom föreslås att statskontoret får avgöra en ansökan angående överlåtelse av arv också i de fall då det ingår bostadsaktier i kvarlåtenskapen. Besluten om huruvida staten avstår från att klandra ett av arvlåtaren uppgjort testamente föreslås i sin helhet bli överförda på statskontoret. Frågan om ett testamente kan anses motsvara arvlåtarens verkliga avsikt är inte av sådan natur att den bör avgöras vid statsrådets allmänna sammanträde. Ovan beskrivna ändringsförslag hänför sig till ett mera omfattande projekt vars syfte är att endast de mest betydande ärendena angående danaarv skall prövas av statsrådet. Enligt 2 3 mom. lagen om ärendenas handläggning i statsrådet och dess ministerier (49/31) kan på

5 1991 rd - RP 49 5 statsrådet ankommande förvaltningsärenden genom förordning anförtros ministerium till avgörande. Avsikten är att med stöd av detta stadgande överföra beslutanderätt i frågor som gäller danaarv från statsrådet på finansministeriet. Beslut i ärenden angående vidareöverlåtelse av egendom fattas efter detta antingen av statsrådet, finansministeriet eller statskontoret. Till vilken myndighets kompetens saken i ett enskilt fall hör, bestäms av kvarlåtenskapens storlek. storleken på kvarlåtenskapen skall dock inte vara det enda kriteriet som reglerar kompetensen. statskontoret skall inte heller efter att reformen har förverkligats kunna avgöra ansökningar angående överlåtelse av fast egendom. En fastighet som staten erhållit såsom arv är ofta föremål för flere olika bruksbehov. Förutom de som ansöker om vidareöverlåtelse av egendomen kan även flera olika statliga myndigheter hysa intresse för fastigheten och av varierade särskilda skäl anföra att den skall bibehållas i statens ägo. Olika bruksbehov kan bäst beaktas och sammanjämkas genom att beslutanderätten bibehålls hos statsrådet eller dess ministerium. De stadganden om vidareöverlåtelse av egendom för vilka har redogjorts ovan skall också tillämpas på egendom som landskapet Åland har överlåtit till staten enligt 63 självstyrelselagen för Åland. Närmare stadganden om överlåtelse av egendom som tillfallit staten som arv skall utfärdas genom förordning. I förordningen skall även ingå direktiv om förfarandet i sådana fall då egendomen kan överlåtas till flera än en sökande. Ett utkast till förordning har bifogats denna proposition. Förutom de föreslagna ändringarna i myndigheternas beslutanderätt föreslås smärre ändringar i de stadganden som berör förutsättningarna för vidareöverlåtelse av egendom. Huvudprincipen skall fortfarande vara att egendomen inte kan överlåtas i fall där det finns särskilda skäl för att den bibehålls i statens ägo eller används på något annat sätt. Det oaktat skall egendomen kunna överlåtas till en person som har stått arvlåtaren nära, om överlåtelsen uppenbart kan anses motsvara arvlåtarens yttersta vilja. Det föreslås att en tidsfrist utsätts för ansökningar angående överlåtelse av egendom. Ansökan skall göras inom ett år från arvlåtarens död. En senare gjord ansökan kan ändå beaktas om den har ankommit innan beslut om bibehållande av egendomen i statens ägo eller vidareöverlåtelse av den har fattats. 3. Beredning a v propositionen Tidigare har färdigställts två förslag om ändring av 5 kap. ärvdabalken. Den år 1968 tillsatta kommitten för danaarv föreslog i sitt betänkande (kommittebetänkande 1968: A 13) att de förutsättningar med stöd av vilka den egendom som tillfallit staten som arv kan överlåtas vidare skulle utvidgas. Den omständigheten att staten skulle ha haft särskilda skäl att bibehålla egendomen hos sig skulle inte ovillkorligt ha hindrat överlåtelse av egendomen. Enligt förslaget skulle de tillgångar som tillfallit staten närmast ha använts för ändamål som befrämjar barn- och ungdomsarbete samt vård av åldringar och invalider. Den år 1972 tillsatta arvsrättskommitten föreslog stadganden om vidareöverlåtelse vilka var mera detaljerade än de nuvarande (kommittebetänkande 1975:84). Förslagen förverkligades delvis år 1978 då lagen om ändring av 5 kap. 2 och 3 ärvdabalken (19/78) gavs. Detta förslag har beretts som tjänsteuppdrag vid justitieministeriet. Propositionen hänför sig till projektet för utveckling av statsrådets allmänna sammanträde. Utlåtanden om utkastet till propositionen begärdes av utrikesministeriet, försvarsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, statskontoret och byggnadsstyrelsen. Ovannämnda myndigheter förhöll sig positivt till förslaget. Vid den slutliga utformningen av propositionen har beaktats i utlåtandena anförda ändringsförslag angående detaljer. 4. Propositionens organisatoriska verkningar Den föreslagna lagändringen möjliggör att antalet ärenden angående danaarv som behandlas i statsrådet väsentligt kan minskas och att statskontorets behörighet i dessa frågor kan utvidgas. Enligt det utkast till förordning som finns bifogat till propositionen skall statsrådet avgöra ansökningar om vidareöverlåtelse av egendomen endast i de fall där kvarlåtenskapens bouppteckningsvärde uppgår till minst en miljon mark. Detta leder till att endast ett fåtal

6 rd - RP 49 ansökningar per år med stöd av 5 kap. 2 ärvdabalken ankommer på statsrådet. I de fall då bouppteckningsvärdet är under en miljon mark skall finansministeriet enligt utkastet till förordning avgöra ansökningarna, om bouppteckningsvärdet är minst mark eller om i kvarlåtenskapen ingår fast egendom. Om ärendet härvid anses vara av den omfattningen eller principiella betydelse att ministeriet inte skall avgöra det, skall ministeriet enligt 13 2 mom. reglemente för statsrådet (995/43) hänskjuta ärendet till statsrådet, som skall avgöra huruvida ärendet skall avgöras vid allmänt sammanträde. Det kan antas att några ärenden angående danaarv årligen skulle överföras till statsrådet på denna grund. Dylika fall kunde t.ex. vara de då staten erhållit betydande fast egendom och flera statliga myndigheter med stöd av från varandra avvikande särskilda skäl anfört att egendomen skall bibehållas i statens ägo. Delegeringen av rätten att fatta beslut till finansministeriet och statskontoret ökar inte nämnvärt dessa myndigheters arbetsbörda, eftersom de redan idag sköter om förberedelsen av de ärenden angående danaarv som avgörs i statsrådet. 5. Propositionens ekonomiska verkningar Godkännande av proposttlonen möjliggör att egendom som tillfaller staten såsom arv, något oftare än för närvarande kan överlåtas till en person som stått arvlåtaren nära. Detta har dock ingen nämnvärd inverkan på den offentliga ekonomin. DETALJMOTIVERING l. Motivering till lagförslagen 1.1. Ärvdabalken 5 kap. Om statens rätt till arv. 2. Paragrafen innehåller de centrala stadgandena om vidareöverlåtelse av egendom som tillfallit staten såsom arv. Såsom även för närvarande kan egendomen överlåtas antingen till person som stått arvlåtaren nära eller till kommunen. I stadgandet nämns inte längre separat arvlåtarens släktingar. släktingar skall ändå fortfarande komma i fråga som mottagare av överlåtelsen förutsatt att de haft ett nära förhållande till arvlåtaren. Paragrafens 2 mom. uttrycker principen om att egendomen inte kan överlåtas ifall det finns särskilda skäl att bibehålla den i statens ägo eller att använda den på annat sätt. Denna princip ingår även i nuvarande lag. Principen skall dock inte längre tillämpas absolut. Egendom skall kunna överlåtas till en person som stått arvlåtaren nära, om överlåtelsen med fog kan antas motsvara arvlåtarens yttersta vilja. Genom ändringen kan oskäliga följder undvikas i sådana fall då arvlåtaren inte kunnat eller hunnit bestämma om egendomen med tanke på dödsfall men där man på basis av omständigheterna kan dra slutsatser angående hans yttersta vilja. Uttrycket "med fog kan antas" uttrycker att full bevisning inte krävs angående arvlåtarens yttersta vilja. Det kan antas att tillämpningen av stadgandet aktualiseras i praktiken närmast i de fall då sökande är en person som stått arvlåtaren mycket nära, t.ex. en livskamrat eller ett fosterbarn. Paragrafens 3 mom. är en följd av att ett stadgande om landskapet Ålands rätt till arv har intagits i den nya självstyrelselagen för Åland. Enligt 63 självstyrelselagen skall landskapet i vissa fall överlåta till staten fast egendom eller därmed jämförbar egendom som landskapet har fått i arv. Paragrafens 3 mom. gör det möjligt för staten att överlåta denna egendom vidare på samma sätt som sådan egendom som staten har fått enligt 5 kap. l ärvdabalken. Paragrafens 4 mom. motsvarar 3 mom. i den nu gällande paragrafen. Det föreslås att det markbelopp som begränsar statskontorets kompetens stryks ur momentet. Om penningbeloppet skall i stället stadgas genom förordning. Samtidigt föreslås att termen bouppteckningsvärde, som ingår i gällande lag, skall definieras. Med bouppteckningsvärde avses

7 1991 rd - RP 49 7 skillnaden mellan kvarlåtenskapens tillgångar och skulder enligt bouppteckningen, d.v.s. kvarlåtenskapens nettovärde. Definitionen motsvarar nuvarande praxis. Vid tolkningen av begreppet bouppteckningsvärde bör man ta till utgångspunkt de värderingsprinciper som tillämpas vid värdering av tillgångar och skulder när arvsskatten fastställs. Detta bör likväl inte tolkas så att man först efter det att skattemyndigheten har fastställt boets värde kan avgöra vilken myndighet som är behörig. För att ärendena om överlåtelse av egendom skall kunna avgöras tillräckligt flexibelt, bör man kunna utgå från att de markbelopp som angivits i bouppteckningsinstrumentet kan ligga som grund för beräkningen, om det inte finns en uppenbar orsak att frånse dem. Ytterligare föreslås att paragrafens 4 mom. skall ändras så att statskontoret kan besluta om överlåtelse av egendom fastän det skulle ingå bostadsaktier i kvarlåtenskapen. Enligt de erfarenheter som fåtts av den nuvarande lagen, har vid överlåtelse av bostadsaktier inte förekommit sådana problem som skulle förutsätta att saken avgörs i statsrådet eller dess ministerium. Orsakerna till de föreslagna ändringarna har behandlats utförligare i samband med den allmänna motiveringen. 3. Det föreslås att till början av paragrafen skall göras ett tillägg enligt vilket staten har i de fall som avses i 5 kap. l ärvdabalken rätt att klandra arvlåtarens testamente så som stadgas i 14 kap. 5 ärvdabalken. Det är fråga om ett förtydligande som inte i sak ändrar lagen. Dessutom föreslås att paragrafen skall ändras så att behörigheten i ärenden angående rätten att avstå från att klandra testamente helt och hållet skall överföras på statskontoret. K varlåtenskapens storlek har alltså inte längre betydelse för behörigheten. Avsikten med propositionen är att minska antalet ärenden angående danaarv som skall behandlas vid statsrådets allmänna sammanträde. Vid övervägande av huruvida man skall avstå från att klandra testamentet är det av avgörande betydelse huruvida man utan tvivel kan utreda testatorns avsikt. Frågan är inte av den art att den bör avgöras i statsrådet. 4. Paragrafen innehåller ett bemyndigande att utfärda förordning. Närmare stadganden om överlåtelse av egendom som tillfallit staten utfårdas genom förordning. Ett utkast till förordning har bifogats propositionen. Ikraftträdelsestadgande. De nya stadgandena skall tillämpas om arvlåtaren avlidit efter det lagen trätt ikraft. Om avlåtaren har avlidit därförinnan tillämpas tidigare lag. Den tidigare lagen kommer således att tillämpas jämsides med den nya lagen under en tämligen kort övergångsperiod. Antalet ärenden angående danaarv som handläggs av statrådet, kommer på grund av detta att minska stegvis tills den nya lagen efter övergångsperioden verkar med sin fulla kraft Lagen om införande av ärvdabalken 6. Paragrafens 2 mom. föreslås ändrat så att en tidsfrist utsätts för ansökningar om överlåtelse av egendomen. I regel skall ansökan göras inom ett år från arvlåtarens död. Avsikten med förslaget är att effektivera handläggningen av ärenden angående danaarv och möjliggöra att alla ansökningar handläggs gemensamt. Tidsfristen på ett år kan ur sökandenas synvinkel sett anses vara tillräcklig. Personer som stått arvlåtaren nära får vanligtvis vetskap om dödsfallet kort därefter. Avsikten är att effektivera delgivandet till kommunerna genom att ålägga statskontoret en skyldighet att informera ifrågavarande kommun om möjligheten att göra en ansökan. Det är ändamålsenligt att meddela det behövliga stadgandet genom förordning. Med beaktandet av syftet för tidsfristen finns det dock inte anledning att förhindra behandlingen av en för sent inkommen ansökan ifall beslutet om överlåtelse av egendomen eller bibehållande av denna i statens ägo inte ännu fattats vid den tidpunkt då ansökan anländer. Därför föreslås ett stadgande enligt vilket en för sent inkommen ansökan kan beaktas i dessa fall. I slutet av momentet regleras det fall att statskontoret inte är behörigt att avgöra ansökan. Ärendet skall inte längre hänskjutas till statsrådet utan det skall överföras till finansministeriet. Ändringen beror på att de ärenden vilka inte hör till statskontorets behörighet, huvudsakligen överförs till finansministeriet efter att de föreslagna ändringarna och till dem anslutna stadgandena på förordningsnivå träder i kraft. Om inte heller finansministeriet är

8 rd - RP 49 behörigt i saken, skall den avgöras vid statsrådets allmänna sammanträde vid föredragning från finansministeriet. Som 3 mom. har tagits in ett stadgande som anger att det förfarande för vilket har redogjorts ovan skall tillämpas också när ansökan gäller egendom som landskapet Åland har överlåtit till staten enligt 63 självstyrelselagen för Åland. Ikraftträdelsestadgande. Har arvlåtaren avlidit innan denna lag trätt ikraft tillämpas tidigare lag. Detta innebär bl.a att den tidsfrist som föreslås för ansökningar om överlåtelse av egendom inte gäller ansökningar angående kvarlåtenskap efter någon som avlidit innan lagen trätt i kraft. 2. Ikraftträdande Lagarna föreslås träda i kraft så snart de har antagits och blivit stadfästa. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

9 1991 rd - RP 49 9 l. Lag om ändring av 5 kap. ärvdabalken I enlighet med riksdagens beslut ändras i ärvdabalken av den 5 februari 1965 (40/65) 5 kap. 2 och 3 sådana de lyder, 2 delvis ändrad genom lag av den 13 januari 1978 (19/78) och 3 i nämnda lag samt fogas till 5 kap. en ny 4 som följer: 5 kap. Om statens rätt till arv 2 Om det med hänsyn till omständigheterna anses vara skäligt, kan statsrådet besluta att egendom som har tillfallit staten, i sin helhet eller delvis skall överlåtas till en person som har stått arvlåtaren nära. Egendomen kan också överlåtas till den kommun där arvlåtaren sist var bosatt. Fast egendom kan därtill överlåtas till den kommun där egendomen är belägen. Egendom får inte överlåtas på det sätt som stadgas i l mom., om det finns särskilda skäl att behålla den i statens ägo eller att använda den på något annat sätt. Detta hindrar dock inte att egendom överlåts till någon som har stått arvlåtaren nära, om det med fog kan antas att överlåtelsen skulle motsvara arvlåtarens yttersta vilja. Vad som stadgas i l och 2 mom. tillämpas också på egendom som har överlåtits till staten enligt 63 självstyrelselagen för Åland ( l ). Är skillnaden mellan kvarlåtenskapens tillgångar och skulder (bouppteckningsvärde) mindre än ett belopp om vilket stadgas genom förordning och hör till kvarlåtenskapen inte fast egendom, fattas det beslut som avses i l och 2 mom. av statskontoret. 3 Staten har rätt att klandra arvlåtarens testamente på det sätt som stadgas i 14 kap. 5. Trots att staten har anledning att klandra testamentet, får statskontoret besluta att testamentet inte skall klandras, om det inte finns något tvivel om testatorns verkliga avsikt. 4 Närmare stadganden om överlåtelse av egendom som har tillfallit staten utfärdas genom förordning. Denna lag träder i kraft den 19. Om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet tillämpas dock de stadganden som gällde vid ikraftträdandet L

10 rd - RP Lag om ändring av 6 lagen om införande av ärvdabalken I enlighet med riksdagens beslut ändras 6 2 mom. lagen den 5 februari 1965 om införande av ärvdabalken (41/65), sådant det lyder i lag av den 13 januari 1978 (20/78) samt fogas till 6 ett nytt 3 mom., som följer: 6 Vill någon att arv enligt 5 kap. 2 i den nya ärvdabalken skall överlåtas till en person som har stått arvlåtaren nära eller till en kommun, skall ansökan om detta göras hos statskontoret inom ett år från arvlåtarens död. En ansökan som har gjorts senare kan dock beaktas, om den anländer till statskontoret innan något beslut om överlåtelse eller behållande av egendomen i statens ägo har fattats. statskontoret skall i andra fall än sådana som avses i 5 kap. 2 4 mom. ärvdabalken överföra ärendet till finansministeriet. Vad som stadgas i 2 mom. gäller också egendom som landskapet Åland har överlåtit till staten enligt 63 självstyrelselagen för Åland ( j ). Denna lag träder i kraft den 19. Om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet, tillämpas dock de stadganden som gällde vid ikraftträdandet. Helsingfors den 14 juni 1991 Republikens President MAUNO KOIVISTO Justitieminister Hanne/e Pokka

11 1991 rd - RP Bilaga l l. Lag om ändring av 5 kap. ärvdabalken I enlighet med riksdagens beslut ändras i ärvdabalken av den 5 februari 1965 (40/65) 5 kap. 2 och 3 sådana de lyder, 2 delvis ändrad genom lag av den 13 januari 1978 (19/78) och 3 i nämnda lag samt fogas till 5 kap. en ny 4 som följer: 5 kap. Om statens rätt till arv Gällande lydelse 2 Beträffande egendom, som tillfallit staten såsom arv, må statsrådet, såvitt ej särskilda skäl finnas att bibehålla den i statens ägo eller att använda den på annat sätt, besluta, att den i sin helhet eller till någon del skall överlåtas åt den kommun där arvlåtaren sist var bosatt. Fast egendom må likväl överlåtas åt den kommun, där egendomen är belägen. Egendom, som tillfallit staten såsom arv, må även överlåtas åt arvlåtarens skyldeman eller annan person som stått honom nära, om sådan överlåtelse med hänsyn till omständigheterna bör anses skälig. Är kvarlåtenskapens bouppteckningsvärde högst mark och hör till denna icke fast egendom eller bostadsaktier, fattas i l mom. avsett beslut av statskontoret. 3 Ä ven om staten skulle ha anledning att klandra testamente, men tvivel om testators verkliga avsikt icke föreligger, kan statsrådet eller, då kvarlåtenskapens bouppteckningsvärde Föreslagen lydelse 2 Om det med hänsyn till omständigheterna anses vara skäligt, kan statsrådet besluta att egendom som har tillfallit staten, i sin helhet eller delvis skall överlåtas till en person som har stått arvlåtaren nära. Egendomen kan också överlåtas till den kommun där arvlåtaren sist var bosatt. Fast egendom kan därtill överlåtas till den kommun där egendomen är belägen. Egendom får inte överlåtas på det sätt som stadgas i l mom., om detfinns särskilda skäl att behålla den i statens ägo eller att använda den på något annat sätt. Detta hindrar dock inte att egendom överlåts till någon som har stått arvlåtaren nära, om det med fog kan antas att överlåtelsen skulle motsvara arvlåtarens yttersta vilja. Vad som stadgas i l och 2 mom. tillämpas också på egendom som har överlåtits till staten enligt 63 självstyrelselagen för Åland (../ ). Ar skillnaden mellan kvarlåtenskapens tillgångar och skulder ( bouppteckningsvärde) mindre än ett belopp om vilket stadgas genom förordning och hör till kvarlåtenskapen inte fast egendom, fattas det beslut som avses i l och 2 mom. av statskontoret. 3 Staten har rätt att klandra arvlåtarens testamente på det sätt som stadgas i 14 kap. 5. Trots att staten har anledning att klandra testamentet, får statskontoret besluta att testa-

12 rd - RP 49 Gällande lydelse är högst mark, statskontoret besluta att testamentet ej skall klandras. Föreslagen lydelse mentet inte skall klandras, om det inte finns något tvivel om testatorns verkliga avsikt. 4 Närmare stadganden om överlåtelse av egendom som har tillfallit staten utfärdas genom förordning. Denna lag träder i kraft den 19 Om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet tillämpas dock de stadganden som gällde vid ikraftträdandet.

13 1991 rd - RP Lag om ändring av 6 lagen om införande av ärvdabalken I enlighet med riksdagens beslut ändras 6 2 mom. lagen den 5 februari 1965 om införande av ärvdabalken (41/65), sådant det lyder i lag av den 13 januari 1978 (20/78) samt fogas till 6 ett nytt 3 mom., som följer: Gällande lydelse 6 Föreslagen lydelse 6 Vill någon att arv enligt 5 kap. 2 i den nya ärvdabalken skall överlåtas till kommun eller arvlåtarens skyldeman eller annan person som stått honom nära, skall anhållan därom göras hos statskontoret, som i andra än i 2 mom. av ovan nämnda 2 avsedda fall skall hänskjuta ärendet till statsrådet för avgörande. Vill någon att arv enligt 5 kap. 2 i den nya ärvdabalken skall överlåtas till en person som har stått arvlåtaren nära eller till en kommun, skall ansökan om detta göras hos statskontoret inom ett år från arvlåtarens död. En ansökan som har gjorts senare kan dock beaktas, om den anländer till statskontoret innan något beslut om överlåtelse eller behållande av egendomen i statens ägo har fattats. statskontoret skall i andra fall än sådana som avses i 5 kap. 2 4 mom. ärvdabalken överföra ärendet till finansministeriet. Vad som stadgas i 2 mom. gäller också egendom som landskapet Åland har överlåtit till staten enligt 63 självstyrelselagen för Åland ( l ). Denna lag träder i kraft den 19. Om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet, tillämpas dock de stadganden som gällde vid ikraftträdandet.

14 rd - RP 49 Utkast Bilaga 2 Förordning om överlåtelse av egendom som tillfallit staten såsom arv På föredragning av justitieministern stadgas med stöd av 2 lagen den 30 mars 1922 om ärendenas handläggning i statsrådet och dess ministerier (79122) och 5 kap. 2 och 4 ärvdabalken av den 5 februari 1965 (40165), dessa lagrum sådana de lyder, förstnämnda lagrum i lag av den 6 februari 1931 (49131) och sistnämnda lagrum i lag av den ( l ): l När bouppteckning har förrättats efter någon som saknar arvingar och det konstateras, att staten enligt 5 kap. l ärvdabalken eller 63 självstyrelselag för Åland ( l ) har fått egendom, skall statskontoret meddela detta till den kommun där arvlåtaren sist var bosatt. Om staten har fått fast egendom, aktier som berättigar till besittning av en lägenhet eller någon annan egendom för vilken det kan finnas särskild användning inom statsförvaltningen, skall detta meddelas till alla ministerier. Om fast egendom skall meddelandet dessutom lämnas till den kommun där egendomen är belägen. 2 Är bouppteckningsvärdet för kvarlåtenskap som har tillfallit staten såsom arv mindre än en miljon mark, fattas beslut enligt 5 kap. 2 ärvdabalken om överlåtelse eller behållande av egendom av finansministeriet i stället för av statsrådet. Om kvarlåtenskapens bouppteckningsvärde är mindre än mark och i den inte ingår fast egendom, fattas beslutet dock av statskontoret. 3 Om värdet av den egendom som landskapet Åland enligt 63 självstyrelselagen för Åland har överlåtit till staten är mindre än en miljon mark, beslutar finansministeriet i stället för statsrådet i enlighet med 2 om överlåtelse eller behållande av egendom hos staten. 4 Om flera personer har ansökt om överlåtelse av samma egendom och det finns flera än en sökande till vilka egendomen enligt 5 kap. 2 kan överlåtas, skall den egendomen som överlåts delas mellan sökandena på ett sådant sätt som kan anses vara ändamålsenligt och skäligt med beaktande av arten av förhållandet mellan arvlåtaren och sökanden, det ändamål för vilket egendomen används och arvlåtarens förmodade vilja. Om det inte är ändamålsenligt att dela egendomen, skall den överlåtas till den sökande som på ovan nämnda grunder skall ställas i främsta rummet. 5 Denna förordning träder i kraft den 19.

Lagen om skatt på arv och gåva innehåller

Lagen om skatt på arv och gåva innehåller 1994 rd - RP 21 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 20 kap. ärvdabalken och vissa lagar som har samband med det PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning 1.7.2004 JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP

STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning 1.7.2004 JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP 1 Lagstiftning om lån med karaktären av ett bidrag Lagen om grundförbättring

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att kyrkolagen ändras så, att bestämmelser om rätten för vice ordföranden

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 29/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 5 c barnskyddslagen, ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen samt 30 c lagen om planering

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 17 lagen om utredande av dödsorsak, 49 folkhälsolagen och 59 lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 98 i lagen om statens pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer

l. Nuläge RP 203/1995 rd

l. Nuläge RP 203/1995 rd RP 203/1995 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 38 och 42 lagen om arbetsavtal samt 41 och 45 sjömanslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om kommunala tjänsteinnehavare, upphävande av 26 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal samt ändring av 35 i statstjänstemannalagen

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 sysselsättningslagen, 9 lönegarantilagen, 8 lagen om lönegaranti för sjömän och lagen om kollektivavtal PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 217/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om upphävande av lagen om arvode och pension för den som valts till företrädare för Finland i Europaparlamentet och om ändring

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 212/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav50 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Det föreslås att i vägtrafiklagen samlas bestämmelser

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 147/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 329/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och 14 i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av 30 i språklagen PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 177/2007 rd. fronttillägg när det gäller skyldighet att anmäla förändringar som kan inverka på förmånen.

RP 177/2007 rd. fronttillägg när det gäller skyldighet att anmäla förändringar som kan inverka på förmånen. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om frontmannapension, lagen om betalning av fronttillägg utomlands, 61 i lagen om pension för lantbruksföretagare och 17

Läs mer

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att utlänningslagens bestämmelser om beviljande

Läs mer

1993 rd - RP 287 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 287 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1993 rd - RP 287 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet samt lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 232/2008 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 232/2008 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. RP 232/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 24 kap. 1 i strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att strafflagen ska ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 82/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om dödförklaring och om ändring av 6 lagen om beräknande av laga tid PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen

Läs mer

Guide för delägare i dödsbon

Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Då en närstående avlider måste de anhöriga utöver sorgen bära ansvar för många praktiska ärenden i anslutning till dödsfallet. Andelsbankerna har

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 204/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 8 och 12 i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten. RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 148/2000 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag tilllag om ändring av gruvlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 148/2000 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag tilllag om ändring av gruvlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 148/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag tilllag om ändring av gruvlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att gruvlagen ändras så att den helhetsbetonade

Läs mer

RP 117/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 117/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 3 och 5 ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att bestämmelserna

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 12 01 31 Helsingfors/Mariehamn 29.10.2012 Nr 30/12 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 21.9.2012, nris 158/2012. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslag

Läs mer

RP 195/2012 rd. I denna proposition föreslås det att landsvägslagen. för el- och kommunikationsnäten och

RP 195/2012 rd. I denna proposition föreslås det att landsvägslagen. för el- och kommunikationsnäten och RP 195/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 42 i landsvägslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att landsvägslagen

Läs mer

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014.

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014. RP 192/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 18 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så

Läs mer

RP 23/2010 rd. I denna proposition föreslås att den nya lagen om bostadsaktiebolag ändras så att aktielägenheter

RP 23/2010 rd. I denna proposition föreslås att den nya lagen om bostadsaktiebolag ändras så att aktielägenheter Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. 32 och 34 i lagen om bostadsaktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att den nya lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 och 8 lagen om handikappbidrag och av folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen och 2 i lagen om skogsvårdsföreningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om Propositionen hänför sig till

Läs mer

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

statsutskottets betänkande 30/1995 rd

statsutskottets betänkande 30/1995 rd StaUB 30/1995 rd- RP 68/1995 rd statsutskottets betänkande 30/1995 rd Regeringens proposition med förslag tilllag om ändring av lagen om skatt på arv och gåva Riksdagen remitterade den 19 september 1995

Läs mer

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, RP 67/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om likabehandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelsen om förfarande

Läs mer

I Finland består säkerhetsupplagen av olja av statens säkerhetsupplag av olja, som ägs av Försörjningsberedskapscentralen,

I Finland består säkerhetsupplagen av olja av statens säkerhetsupplag av olja, som ägs av Försörjningsberedskapscentralen, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen och av 7 i lagen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 197/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om kommunala pensioner och lag om införande av lagen om kommunala pensioner

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av fastighetsbildningslagen och lagen angående vissa grannelagsförhållanden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och 9 lagen om statens familjepensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 136/2005 rd. I denna proposition föreslås att aravabegränsningslagen

RP 136/2005 rd. I denna proposition föreslås att aravabegränsningslagen RP 136/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravabegränsningslagen och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Nr 11 Nr 11 LAG om ändring av självstyrelselagen för Åland Föredragen för Republikens President den 20 januari 2004 Givet i Helsingfors den 30 januari 2004* Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen som gäller lag om apoteksskatt och ändring av vissa lagar i anslutning till den

Regeringens proposition till riksdagen som gäller lag om apoteksskatt och ändring av vissa lagar i anslutning till den Utkast 2.7.2015 Regeringens proposition till riksdagen som gäller lag om apoteksskatt och ändring av vissa lagar i anslutning till den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 95/2016 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statens konstnärsstipendier

RP 95/2016 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statens konstnärsstipendier Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statens konstnärsstipendier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om statens konstnärsstipedier

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen Regeringens proposition om komplettering av regeringens proposition om ändring

Läs mer

Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011

Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011 Promemoria 1 (14) Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011 Lagen om ändring av jordlegolagen och lagen om upphävande av 25 kap. 1 b 4 mom. i ärvdabalken trädde i kraft 1.2.2011. I det följande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås

Läs mer

1994 rd- MiUB 24- RP 304

1994 rd- MiUB 24- RP 304 1994 rd- MiUB 24- RP 304 Miljöutskottets betänkande nr 24 om regeringens proposition med förslag till nya hyreslagar och till ändring av lagar i anslutning till dem Riksdagen remitterade den Il november

Läs mer

RP 92/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 92/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av folkpensionslagen och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av semesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det ändringar i semesterlagen. Reglerna för beräkning

Läs mer

RP 28/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket

RP 28/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om utövning

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 10 lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

RP 38/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 38/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 statistiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av statistiklagen. Enligt personuppgiftslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 111/2014 rd. som för närvarande finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet,

RP 111/2014 rd. som för närvarande finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet, Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med förslag till diskrimineringslag och vissa lagar som har samband med den (RP 19/2014 rd) PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 5 juni 2001 Nr 441 451 INNEHÅLL Nr Sidan 441 Lag om ändring av rättegångsbalken... 1249 442 Lag om ändring av lagen om utnämning av domare...

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år).

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år). 5HJHULQJHQVSURSRVLWLRQWLOO5LNVGDJHQPHGI UVODJRP JRGNlQQDQGH DY GHQ QRUGLVND YHUHQVNRPPHOVHQ RP VDPRUGQLQJ DY SHQVLRQVUlWW HQOLJW VWDWOLJD SHQVLRQVRUG QLQJDURFKWLOOODJRPLNUDIWWUlGDQGHDYGHEHVWlPPHOVHUL YHUHQVNRPPHOVHQVRPK

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om statsrådet och vissa lagar i samband med den INLEDNING

GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om statsrådet och vissa lagar i samband med den INLEDNING GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lag om statsrådet och vissa lagar i samband med den INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 14 januari 2003 en proposition

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag

Lag. om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag Lag om ändring av lagen om öppna bolag och kommanditbolag I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om öppna bolag och kommanditbolag (389/1988) 7 kap. 1, ändras 1 kap. 1, 2 och 4, 2 kap. 1 1 mom.

Läs mer

1994 rd- RP 2. MOTIVERING l. Nuläge och de föreslagna ändringarna

1994 rd- RP 2. MOTIVERING l. Nuläge och de föreslagna ändringarna 1994 rd- RP 2 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av person med anställning vid Nordiska Investeringsbanken och lag om ändring av 2 och 5 lagen

Läs mer

Nr 233/1993. Given i Helsingfors den 26 februari 1993. Lag. om handel med utsäde. I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1 kap.

Nr 233/1993. Given i Helsingfors den 26 februari 1993. Lag. om handel med utsäde. I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1 kap. Page 1 of 7 Nr 233/1993 Given i Helsingfors den 26 februari 1993 Lag om handel med utsäde I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1 kap. Allmänna stadganden 1 Syfte Syftet med denna lag är att upprätthålla

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Utgiven i Helsingfors den 1 april 2008 Nr 167 175 INNEHÅLL Nr Sidan 167 Lag om ändring av 1 ilagen om verkställighet av böter... 425 168 Lag om ändring av 10 i lagen om

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 59/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 88 lagen om fiske PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att den fiskevårdsavgift som

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 126/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i revisionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen i revisionslagen

Läs mer

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen RP 92/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att vissa bestämmelser om körrätt

Läs mer

RP 97/2009 rd. i sådana fall där den skattskyldige inte har kunnat dra av skatten i mervärdesbeskattningen.

RP 97/2009 rd. i sådana fall där den skattskyldige inte har kunnat dra av skatten i mervärdesbeskattningen. RP 97/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om återbäring i vissa fall av den skatt på bilskatten som är av samma storlek som mervärdesskatten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar inom justitieministeriets förvaltningsområde PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 185/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Arbetspensionslagstiftningen revideras vid ingången

Läs mer

RP 32/2009 rd. Lagen avses träda i kraft sommaren 2009.

RP 32/2009 rd. Lagen avses träda i kraft sommaren 2009. RP 32/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kommersiell godstransport på väg PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:9

Regeringens proposition 1996/97:9 Regeringens proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1996/97:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om posttjänster PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om posttjänster ändras så att

Läs mer

ANVÄNDNINGSPOLICY FÖR ELEKTRONISK POST VID ÅBO AKADEMI

ANVÄNDNINGSPOLICY FÖR ELEKTRONISK POST VID ÅBO AKADEMI ANVÄNDNINGSPOLICY FÖR ELEKTRONISK POST VID ÅBO AKADEMI Vid behandlingen av elektroniska dokument tillämpas inom Åbo Akademi principerna om brevhemlighet, skydd för privatlivet och god förvaltningssed på

Läs mer

RP 117/2007 rd. av produkter med dubbel användning

RP 117/2007 rd. av produkter med dubbel användning Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av kärnenergilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar i kärnernergilagen. I enlighet med kraven

Läs mer

ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN

ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Studiedag 5.11.2014, Vasa ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo,Vasa förvaltningsdomstol Varför förvaltningsdomstolen? Barnskyddslag 683/1983 (gamla

Läs mer

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan RP 36/1996 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om Helsingfors handelshögskola och lagen om Svenska handelshögskolan PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RP 58/2010 rd. I denna proposition föreslås att varumärkeslagens

RP 58/2010 rd. I denna proposition föreslås att varumärkeslagens RP 58/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av varumärkeslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att varumärkeslagens bestämmelser

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 mars 2015 305/2015 Lag om ändring av lagen om utländska försäkringsbolag Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden Std.1 ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995 Sammanträden och behandling av ärenden 1 Reglering av fullmäktiges verksamhet 2 Bildande av fullmäktigegrupper

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 164/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 mervärdesskattelagen. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

RP 292/2014 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdmyndigheten.

RP 292/2014 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdmyndigheten. RP 292/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om alterneringsledighet

Läs mer

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande. FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 3 april 2001 en proposition med förslag

Läs mer

Lag om ändring av patentlagen

Lag om ändring av patentlagen RSv 170/1995 rd - RP 161/1995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av patentlagen samt vissa lagar som har samband med den Till riksdagen har överlämnats regeringens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 10 juni 2003 Nr 423 433 INNEHÅLL Nr Sidan 423 Språklag... 1999 424 Lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda... 2008 425 Lag

Läs mer