Regeringens proposition till riksdagen som gäller lag om apoteksskatt och ändring av vissa lagar i anslutning till den

Transkript

1 Utkast Regeringens proposition till riksdagen som gäller lag om apoteksskatt och ändring av vissa lagar i anslutning till den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om apoteksskatt och att lagen om apoteksavgift upphävs. I propositionen föreslås det att lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, universitetslagen och läkemedelslagen ändras. I lagen föreskrivs om apoteksskatten, som ersätter den apoteksavgift som tagits ut av apotekarna. De materiella bestämmelserna i lagen om apoteksskatt motsvarar till sitt innehåll i huvudsak bestämmelserna i lagen om apoteksavgift. Bestämmelserna ändras dock så att skattens belopp endast påverkas av omsättningen av den skattskyldiges egen verksamhet. Apoteksskatten hör till Skatteförvaltningens behörighet. På beskattningsförfarandet tillämpas i huvudsak den nya lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ. På uppbörden av apoteksskatten tillämpas lagen om skatteuppbörd. Det föreslås att lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras så att det föreskrivs att apoteksskatten är en utgift som får dras av näringsinkomst. Det föreslås att i läkemedelslagen och universitetslagen görs de ändringar av teknisk natur som lagen om apoteksskatt föranleder. Lagarna avses träda i kraft vid ingången av I propositionen ingår övergångsbestämmelser som gäller tillämpningen av vissa ändringar. ALLMÄN MOTIVERING 1 Inledning I läkemedelslagen (395/1987) föreskrivs om rätten att bedriva apoteksrörelse. Apoteksrörelse får enligt läkemedelslagen drivas av en fysisk person som beviljats apotekstillstånd av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. Också Helsingfors och Östra Finlands universitet får bedriva apoteksrörelse direkt med stöd av läkemedelslagen. Apoteksrörelse bedrivs årligen av cirka 670 personer i i medeltal 640 apotek samt av Helsingfors och Östra Finlands universitet. Apotekaren ska enligt lagen om apoteksavgift (148/1946) årligen betala en apoteksavgift till staten för sin apoteksrörelse. Syftet med apoteksavgiften är att trygga riksomfattande apotekstjänster och jämna ut inkomstskillnaderna mellan apoteken. I statsbokslutet för 2012 uppgick intäkterna av apoteksavgifterna till 144 miljoner euro och intäkterna av apoteksavgiften för 2014 har budgeterats till 143,5 miljoner euro. Finansministeriet tillsatte den 9 september 2010 en arbetsgrupp för att utreda vissa uppgifter inom regionförvaltningsverken. Arbetsgruppens förslag publicerades i Finansministeriets publikationsserie (Utredning om vissa uppgifter inom regionförvaltningsverken,

2 Finansministeriets publikationer 6/2011). Arbetsgruppen föreslog bland annat att behandlingen av apoteksavgifterna ska överföras från regionförvaltningsverken till Säkerhetsoch utvecklingscentret för läkemedelsområdet. Social- och hälsovårdsministeriet ansåg inte att förslaget var ändamålsenligt utan föreslog tillsammans med Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet att det ska utredas om uppbörden av apoteksavgift kan överföras på Skatteförvaltningen. Social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet samt Skatteförvaltningen har i samarbete utrett under vilka förutsättningar och genom vilka åtgärder de uppgifter som gäller uppbörden av apoteksavgift kunde överföras på Skatteförvaltningen. I samband med utredningen konstaterades att de förfaranden som gäller apoteksavgiften i väsentliga delar är föråldrade och att det vore ändamålsenligt att apoteksavgiften, som bestäms på basis av omsättningen, i sin helhet skulle höra till Skatteförvaltningens behörighet. Propositionen ansluter sig till projektet för revidering av beskattningssystemen och verksamhetsprocesserna inom Skatteförvaltningen, som genomförs stegvis Det har planerats att förfarandena för skatter som ska deklareras och betalas på eget initiativ överförs till ett nytt datasystem från och med För att minimera kostnaderna för datasystemen vore det ändamålsenligt att genomföra ändringen av apoteksavgiften i samband med projektet för revidering av Skatteförvaltningens beskattningssystem och verksamhetsprocesser. Därför föreslås det att lagen om apoteksskatt träder i kraft vid ingången av Nuläge Apoteksavgiften bestäms på det sätt som föreskrivs i lagen om apoteksavgift på basis av apotekets justerade omsättning enligt en progressiv avgiftstabell. Den nedre gränsen i den progressiva avgiftstabellen är euro. För omsättning vars belopp som understiger denna gräns tas det inte ut någon apoteksavgift. År 2013 hade xxx apotek en omsättning som låg under den nedre gränsen, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet fastställer varje kalenderår den apoteksavgift som ska tas ut av ett apotek. När apoteksavgiften fastställs anses apoteksverksamhet som bedrivs med stöd av ett visst apotekstillstånd som en apoteksrörelse. Om apoteket under det år apoteksavgiften fastställs överförs på en annan apotekare, fördelas apoteksavgiften mellan dem i förhållande till deras omsättning. Apotekaren ska meddela de uppgifter som behövs för fastställandet av apoteksavgiften till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet senast den 1 maj följande år. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet fastställer apoteksavgiften med stöd av apotekarens anmälan. Om apotekaren inte lämnar in anmälan inom föreskriven tid och inte gör det ens efter uppmaning eller om det är uppenbart att apotekaren har uppgivit en mindre omsättning än den verkliga, har Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet rätt att fastställa apoteksavgiften enligt uppskattning av omsättningen. I lagen finns det inte någon tidsfrist för när apoteksavgiften ska fastställas. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ska dock före ingången av augusti året efter det år för vilket avgiften bestämts till regionförvaltningsverket sända en förteckning över de apoteksavgifter som ska betalas inom regionförvaltningsverkets verksamhetsområde. I praktiken debiteras apoteksavgiften i 1 4 rater på hösten året efter det år för vilket apoteksavgiften fastställs. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet skickar till apotekaren bankgiroblanketter för betalning av apoteksavgiften. Apoteksavgiften betalas 2

3 till regionförvaltningsverket i en eller flera poster, såsom Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet bestämmer. Apoteksavgifterna förfaller i allmänhet till betalning i fyra poster i september. oktober, november och december. Om apoteksavgiften fastställts till ett för lågt belopp på grund av att omsättningen uppgivits oriktigt ska apoteksavgiften enligt lagen rättas och apotekaren åläggas att betala tillägget. Avgiften får dock inte rättas, om det har förflutit fem år från utgången av det år då den avgift som ska rättas har debiterats eller borde ha debiterats. I fråga om sökande av ändring i ett beslut som Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har fattat med stöd av denna lag gäller förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ett beslut om apoteksavgift får överklagas hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. I regionförvaltningsverkets bokföring uppföljs inbetalningen av avgifterna och en betalningsuppmaning skickas ut över försenade betalningar. Övervakningen av betalningarna sker manuellt. Alla betalningar som kommer in kontrolleras i den uppbördslista som Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet skickat till regionförvaltningsverken och det registreras att betalningarna kommit in. I situationer med betalningssvårigheter kan regionförvaltningsverket vidta specialindrivningsåtgärder. Om betalningen av apoteksavgiften är försenad ska på det förfallna beloppet i avgiftstillägg betalas tolv procents årlig ränta, räknat från förfallodagen till betalningsdagen. Med stöd av hänvisningsbestämmelsen i lagen om apoteksavgift tillämpas på apoteksavgiften bestämmelserna om skattebedrägeri i strafflagen (39/1889). Enligt lagen om apoteksavgift kan apotekare, som trots uppmaning av myndighet underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet dömas till böter för apoteksavgiftsförseelse. Med stöd av 11 i lagen om apoteksavgift ger Skatteförvaltningen på begäran av Säkerhetsoch utvecklingscentret för läkemedelsområdet de skatteuppgifter som behövs för att fastställa apoteksavgiften. Skatteförvaltningen har inga andra uppgifter i anslutning till bestämmandet och uppbörden av apoteksavgift. 3 Bedömning av nuläget Apoteksavgiften är en avgift av skattenatur om bestäms på basis av omsättningen. Behöriga myndigheter är Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och regionförvaltningsverken, som inte har andra motsvarande uppgifter i anslutning till beskattningen. Att bestämma och bära upp skatt hör inte till dessa myndigheters kärnuppgifter, men de förutsätts upprätthålla datasystem och ha tjänstemän för dessa uppgifter. De nuvarande förfarandena för att bestämma apoteksavgiften och övervaka betalningen är föråldrade. Det ingår många manuella arbetsmoment i behandlingen av apoteksavgifter. Till dem hör till exempel mottagningen av anmälningar i pappersform, kontrollen, sorteringen, lagringen och övervakningen samt utskrivningen och postningen av beslut och bankgirokort. De förfaranden som gäller apoteksavgiften borde förnyas och harmoniseras med förfarandena för andra skatter. Då förfarandena förnyas är det ändamålsenligt att överföra på Skatteförvaltningen de uppgifter som regionförvaltningsverken och Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har vid hanteringen av apoteksavgiften. Skatteförvaltningen bär redan nu upp flera av de skatter som de skattskyldiga ska deklarera 3

4 och betala på eget initiativ, som till exempel mervärdesskatt och lotteriskatt. Apoteksskatten, som är en skatt som är baserad på omsättning och ska betalas på eget initiativ, skulle väl kunna anpassas till Skatteförvaltningens nuvarande verksamhetsprocesser. En skattskyldig som bedriver apoteksverksamhet får i dag ingen helhetsbild av sin beskattningssituation, eftersom apoteksavgiften inte betalas och deklareras till Skatteförvaltningen. Den apoteksavgift som ska debiteras kan inte heller direkt kvittas mot återbäring av andra skatter vid samma tidpunkt, eftersom det inte finns någon lagstiftning om kvittning mellan dessa olika myndigheter. Nu fastställs apoteksavgiften för ett visst år först på hösten följande år, vilket betyder att avgiften debiteras med lång fördröjning i jämförelse med den omsättning, för vilken apoteksavgiften betalas. Bestämmelserna om hur apoteksavgiften beräknas ingår i 1 a, 2 och 2 a i lagen om apoteksavgift. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet samlar redan nu in de uppgifter som behövs för beräkningen av apoteksavgiften från de skattskyldiga, som måste specificera de korrigeringsposter och andra poster för sin omsättning som behövs för beräkningen av apoteksavgiften. De som är skyldiga att betalas apoteksavgift har vid slutet av det år för vilket apoteksavgiften ska beräknas tillgång till de uppgifter som behövs för beräkningen av apoteksavgiftens belopp. Det föreslås att grunderna för beräkningen av apoteksskatten när förfarandena förnyas i väsentliga delar ska förbli desamma som grunderna för apoteksavgiften. Eftersom apoteksavgiften, som fastställs på basis av apotekets årliga omsättning vid byte av apotekare ska fördelas mellan den avgående och den nya apotekaren, kan beloppet av den apoteksavgift som en apotekare ska betala påverkas av omsättningen av apoteksverksamhet som bedrivits med samma apotekstillstånd av en annan apotekare. Beräkningen av apoteksavgiftens belopp i sådana fall då apotekaren byts ut förutsätter alltså att en apotekare ska ha rätt att få information om omsättningen för den apoteksrörelse som den andra apotekaren drivit med samma apotekstillstånd. Det har inte föreskrivits om några administrativa påföljder för försummelse av anmälningsskyldighet gällande apoteksavgift. Enligt bestämmelserna ska försummelse av anmälningsskyldighet bestraffas som apoteksskattförseelse, för vilken kan utdömas bötesstraff. Att bestraffa en smärre försummelse av anmälningsskyldigheten med brottsrättsliga påföljder är inte ändamålsenligt med tanke på förvaltningens effektivitet. Bestämmelserna om försummelse av anmälningsskyldighet när det gäller apoteksavgift harmoniserar inte heller med bestämmelserna om försummelse av anmälningsskyldigheter för de skatter som Skatteförvaltningen bär upp. 4 Målen och alternativen för genomförandet Det centrala innehållet i propositionen är att den nuvarande apoteksavgiften ska ersättas med en apoteksskatt och de uppgifter som gäller apoteksskatten ska överföras till Skatteförvaltningen. I de uppgifter som gäller deklaration, betalning och övervakning av apoteksskatten utnyttjas samma processer och metoder som för andra skatter som Skatteförvaltningen bär upp. Processer, som är gemensamma med andra skatteslag och så långt automatiserade som möjligt minskar arbetsmomenten i hanteringen av apoteksavgiften och ökar således effektiviteten och produktiviteten vid uppbörden av skatten. Genom reformen förtydligas också uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna. När de uppgifter som gäller apoteksskatten hör till Skatteförvaltningens behörighet kan apotekarna sköta de flesta av sina skatteärenden med Skatteförvaltningen, vilket gör det lättare för dem att sköta de skyldigheter som gäller beskattningen. 4

5 Genom att ändra apoteksavgiften till en apoteksskatt som ska betalas på eget initiativ kan man märkbart minska det manuella arbetet i samband med bestämmandet och uppbörden av avgiften. För att minimera kostnaderna för datasystemen lönar det sig att genomföra ändringen i samband med Skatteförvaltningens reform som omfattar inbyggd programvara. Det föreslås att apoteksskatten förfaller till betalning i den y i x månad året efter skatteåret. Medan den nuvarande apoteksavgiften för ett visst år debiteras på hösten följande år skulle reformen leda till att apoteksskatten betalas in ungefär ett halvt år tidigare än apoteksavgiften. När propositionen bereddes granskades också det alternativet att de uppgifter som gäller apoteksavgiften skulle bli kvar hos de nuvarande behöriga myndigheterna. Detta ansågs dock vara ett dåligt alternativ med tanke på principen att förvaltningen ska ordnas på ett ändamålsenligt sätt. De skattskyldiga skulle då också i framtiden vara tvungna att för beskattningen meddela samma uppgifter om inkomsterna till olika myndigheter och myndigheterna skulle ha kvar beskattningsuppgifter som illa passar ihop med deras övriga uppgifter. Det föreslås att den nya lagstiftningen träder i kraft så att det nya datasystem som Skatteförvaltningen tar i bruk kan användas vid förfarandena. Om de uppgifter som hänför sig till apoteksavgiften flyttas över på Skatteförvaltningen innan det nya datasystemet tas i bruk skulle man vara tvungen att inom en kort tid göra datasystemarbetet dubbelt och föra över uppgifterna från det gamla datasystemet till det nya. För att tidigarelägga inbetalningarna av apoteksskatten utreddes ett sådant alternativ att skatten liksom mervärdesskatten i regel skulle anmälas och betalas månatligen. Beloppet av den apoteksskatt som ska betalas för ett skatteår kan dock inte utredas innan året gått ut och därför föreslås inte att skatteperioden för apoteksskatten ska vara kortare än ett skatteår. De nuvarande bestämmelserna om beräkningen av apoteksskatten förblir oförändrade och grundar sig också i framtiden på en progression som är bunden till omsättningen under kalenderåret och, om apoteket har ett filialapotek, också på beräknandet av ett vägt medeltal. 5 De viktigaste förslagen 5.1 Stiftandet av en lag om apoteksskatt I propositionen föreslås att en ny lag om apoteksskatt stiftas och att lagen om apoteksavgift och den förordning om apoteksavgift för kulturhistoriskt värdefulla apotek, som utfärdats med stöd av den, upphävs. Det är typiskt för avgifter att de är ersättningar eller vederlag för tjänster från det allmännas sida. Övriga betalningar till staten är däremot skatter. Apoteksavgiften är från statsförfattningsrättslig synpunkt en skatt, som apotekaren årligen ska betala till staten på basis av omsättningen. Skattesatsen är progressiv på grundval av beloppet av omsättningen. Eftersom apoteksavgiften genom reformen blir en skatt som betalas på eget initiativ och hör till Skatteförvaltningens behörighet är det motiverat att ändra namnet apoteksavgift till apoteksskatt. Då kan om apoteksskatten således användas de allmänt använda begreppen gällande skatter och beskattning i skattelagstiftningen. 5.2 Skattskyldighet I 38 i läkemedelslagen definieras en apotekare som en person som har beviljats tillstånd att hålla apotek. Det föreslås att apotekarna ska vara skattskyldiga för de privata apotekens apoteksverksamhet. Bestämmelserna motsvarar till dessa delar bestämmelserna om skattskyldighet i lagen om apoteksavgift. Det föreslås att definitionen av skattskyldiga preciseras så att utöver apotekarna också de universitet som bedriver apoteksverksamhet ska 5

6 vara skattskyldiga när det gäller apoteksskatt. Med stöd av 42 i läkemedelslagen har Helsingfors universitet rätt att hålla ett apotek i Helsingfors och Östra Finlands universitet ett apotek i Kuopio. Skatteförvaltningen kommer att övervaka de apoteksskattskyldiga på basis av de uppgifter om skattskyldighet som fås från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och de skattskyldiga behöver inte särskilt registrera sig som skattskyldiga. Den som driver apoteksrörelse ska enligt 13 i läkemedelsförordningen (693/1987) på förhand meddela Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet datum för när han eller hon börjar driva apoteksrörelse. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet meddelar på basis av dessa uppgifter Skatteförvaltningen när skattskyldigheten för apoteksskatt börjar och slutar. 5.3 Beräkningen av apoteksskattens belopp Grunden för apoteksskatten och skatteskalan motsvarar i huvudsak gällande lag om apoteksavgift. Beräkningen av apoteksskatten i sådana fall då ett apotedk överförs på en ny apotekare mitt under kalenderåret föreslås dock ändras så att apotekaren kan beräkna apoteksskattens belopp på basis av omsättningen för sin egen apoteksverksamhet. Enligt lagen om apoteksavgift ska apoteksavgiften om apoteket under det år apoteksavgiften fastställs överförs på en annan apotekare, fördelas mellan apotekarna i förhållande till storleken av deras omsättning. En apoteksrörelse anses såldes vara apoteksverksamhet som drivs med ett apotekstillstånd. Begreppet apoteksrörelse föreslås i lagen om apoteksskatt vara annorlunda än i lagen om apoteksavgift. En apoteksrörelse definieras som apoteksverksamhet som drivs av en skattskyldig i stället för apoteksverksamhet som drivs med ett apotekstillstånd. Eftersom apotekaren ska beräkna, deklarera och betala apoteksskatten på eget initiativ bör dessa åtgärder kunna utföras på grundval av den skattskyldiges egna uppgifter. Det faktum att omsättningen för en apoteksrörelse som drivits av en annan apotekare inte längre påverkar beräkningen av skatten för en skattskyldig påverkar de apotekare som inleder eller avslutar apoteksverksamhet under skatteåret samt de apotekare som byter apotek. 5.4 Behörig myndighet Skatteförvaltningen blir enligt 4 i lagen om skatt på eget initiativ behörig myndighet när det gäller förfaranden i anslutning till apoteksskatten. På motsvarande sätt blir Skatteförvaltningen med stöd av 6 i den nya lagen om skatteuppbörd behörig myndighet i uppgifter som bestäms enligt skatteuppbördslagen. Skatteförvaltningen sköter således alla uppgifter som hör till skatteförfarandet och uppbörden av apoteksskatt. Då lagen om apoteksavgift upphävs slopas de uppgifter som Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och regionförvaltningsverken har när det gäller fastställandet och debiteringen av apoteksavgiften. 5.5 Beskattningsförfarandet Bestämmelserna om förfarandet i lagen om apoteksavgift gäller apoteksavgift om debiteras och kan således inte tillämpas på apoteksskatten, som deklareras och betalas på eget initiativ. Avsikten är att det inte ska ingå bestämmelser om beskattningsförfarandet i lagen om apoteksskatt, utan på apoteksskatten tillämpas bestämmelserna om beskattningsförfarandet för skatter som betalas på eget initiativ. De tillämpas som på övriga skatter på eget initiativ som hör till Skatteförvaltningens behörighet, med undantag för överlåtelseskatt. 6

7 5.5.1 Skatteår och skatteperiod Enligt 4 i den föreslagna lagen om apoteksskatt ska kalenderåret vara den period för vilken apoteksskatten beräknas. Också enligt 15 i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ föreslås kalenderåret vara den skatteperiod för vilken apoteksskatten ska deklareras och betalas. Eftersom skatteperioden för apoteksskatten är kalenderåret kommer skatten att betalas in redan på våren året efter skatteåret. Skatten skulle således inflyta cirka ett halvt år tidigare än den nuvarande apoteksavgiften. Med tanke på tillsynen över apoteksskatten kräver en skatt som anmäls och betalas en gång om året färre tillsynsåtgärder än en skatt som ska anmälas och betalas med kortare intervaller Deklaration av apoteksskatt Det föreslås att på deklaration av apoteksslatt ska tillämpas bestämmelserna i 3. kap. i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ. Apoteksskatten för skatteåret ska anmälas med en skattedeklaration som fastställs av Skatteförvaltningen. Det föreslås att i lagen inte ska ingå uttömmande bestämmelser om vilka uppgifter som ska ges i samband med deklaration av apoteksskatt utan att Skatteförvaltningen befullmäktigas att föreskriva om innehållet i deklarationen. Skatteförvaltningen bestämmer vilka uppgifter som ska ges i skattedeklarationen i enlighet med skattekontrollens behov. Skattedeklarationen för apoteksskatten ska lämnas in elektroniskt. På grund av att den elektroniska deklarationen är obligatorisk behövs inga skattedeklarationer i pappersform. Apoteksverksamhet år verksamhet för vilken krävs tillstånd och som kräver elektronisk databehandling och inlämnande av uppgifter till olika myndigheter. De som är skattskyldiga för apoteksskatt kan således anses ha tillräckliga datatekniska färdigheter för att deklarera apoteksskatten elektroniskt. Apoteksskatten för skatteperioden ska deklareras senast den y i x månaden efter skatteperioden. Grunden för apoteksskatten är apotekets justerade omsättning. Det kan således förutsättas att skatten deklareras och betalas med samma fördröjning som mervärdesskatten deklareras och betalas efter skatteperiodens slut. Om en apoteksskatteskyldig upphör med sin apoteksverksamhet mitt under en skatteperiod ska skatteperioden anses sluta det datum verksamheten avslutas. I sådana fall då verksamheten upphör ska skatten för skatteperioden deklareras inom två månader från utgången av den månad då verksamheten upphör Rättelse av fel Om rättelse av fel i skattedeklaration bestäms i 25 i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ. En skattskyldig ska i regel rätta ett fel i skattedeklarationen genom att lämna in en korrigerad deklaration för skatteperioden. Den skattskyldige ska rätta ett fel i skattedeklarationen inom tre månader från skatteårets slut. Skatteförvaltningen rättar en skatt till den skattskyldiges fördel oberoende av felets art eller av vem som förorsakat felet alltid då det uppräcks ett fel som är till den skattskyldiges nackdel. En ändring i beskattningen görs till den skattskyldiges fördel oberoende av om felet uppkommit i den skattskyldiges deklaration, Skatteförvaltningens beslut eller i någon annan situation. En skatterättelse kan gälla sak-, skriv- eller räknefel och också andra fel Fastställande av skatt och rättelse av beslut 7

8 Det föreslås att på bestämmande av skatt och rättelse av beslut ska tillämpas bestämmelserna i 7 kap. i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ. Skatteförvaltningen bestämmer att den skattskyldige ska betala en skatt, som deklarerats som för liten eller som av annan orsak blivit betald till ett för litet belopp eller annars ändra ett beslut till den skattskyldiges nackdel. På motsvarande sätt ska Skatteförvaltningen, om det i skatteförvaltningens beslut finns ett fel till den skattskyldiges nackdel, eller om den skattskyldige annars påförts för stor skatt, rätta skattens belopp så beloppet blir riktigt. Om den skattskyldige trots uppmaning inte lämnar in skattedeklaration föreslås det att Skatteförvaltningen fastställer skatten enligt uppskattning. Skatteförvaltningen föreslås kunna fastställa skatten inom tre år efter skatteårets slut Ändringssökande Det föreslås att på ändringssökande som gäller apoteksslatt ska tillämpas bestämmelserna i 9 kap. i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ. I skatteförvaltningens beslut om apoteksskatt kan sökas ändring hos skatterättelsenämnden inom tre år från utgången av skatteåret. Det föreslås att de skattskyldiga ska ha rätt att överklaga skatterättelsenämndens beslut hos förvaltningsdomstolen och överklaga förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen, om besvärstillstånd beviljas Administrativa sanktioner och straffbestämmelser Det föreslås att på dröjsmålsavgiften och skatteförhöjningen som gäller apoteksskatt ska tillämpas bestämmelserna i 6 kap. i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ. De administrativa påföljderna av försummelse av deklaration av apoteksskatt skulle således vara gemensamma med andra skatteslag. Dröjsmålsavgiften och skatteförhöjningen ersätter det bötesstraff för apoteksavgiftsförseelse som nu utdöms för försummelse av anmälningsplikt. Det föreslås att på apoteksskatt med stöd av 79 i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ ska tillämpas bestämmelserna om skattebedrägeri i 29 kap. i strafflagen Utomståendes och myndigheters skyldighet att lämna uppgifter Det föreslås att det i 34 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ ska föreskrivas att Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet är skyldig att ge Skatteförvaltningen uppgifter om dem som är skyldiga att betala apoteksskatt och om när skattskyldigheten börjar och upphör. Uppgifterna om att skattskyldighet inleds och upphör ska ges månatligen. Enligt 13 i läkemedelsförordningen, som utfärdats med stöd av läkemedelslagen, ska en apotekare på förhand meddela Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet datum för när han eller hon börjar driva apoteksrörelse. För att övervakningen av apoteksskatten ska kunna hänföras exakt till de skattskyldiga behöver Skatteförvaltningen för övervakningen uppgifter om de personer som bedriver apoteksverksamhet. För att minska den administrativa bördan på de skattskyldiga skaffas dessa uppgifter i stället för från den skattskyldiga från en annan myndighet som har tillgång till uppgifterna. Det föreslås att på apoteksskatt enligt 34 i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ tillämpas bestämmelserna om skyldighet att lämna uppgifter i 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande. I 20 i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om myndigheternas särskilda skyldighet att lämna uppgifter, enligt vilken statliga myndigheter på begäran av Skatteförvaltningen ska ge utlåtanden samt göra beräkningar i frågor inom sitt 8

9 verksamhetsområde. Skatteförvaltningen kunde med stöd av denna bestämmelse av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet begära till exempel utlåtanden om grunden för apoteksskatt och skyldigheten att betala apoteksskatt. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har mångsidig sakkunskap om läkemedelsbranschen och apoteksverksamheten, som kan behövas vid tillämpningen av lagen om apoteksskatt. Det föreslås att på apoteksskatt med stöd av 34 i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ ska tillämpas bestämmelserna om utomståendes särskilda skyldighet att lämna uppgifter i lagen om beskattningsförfarande. Enligt bestämmelsen ska var och en på uppmaning av Skatteförvaltningen, på basis av namn, bankkontonummer, kontotransaktion eller annan motsvarande identifikation lämna sådana uppgifter som kan behövas för beskattning av någon annan skattskyldig, för skattegranskning eller behandling av en ändringsansökan och som framgår av handlingar som han eller hon har i sin besittning eller annars känner till, ifall inte han eller hon enligt lag har rätt att vägra vittna i saken. Ingen får dock vägra lämna sådana uppgifter om någon annans ekonomiska ställning som inverkar på beskattningen Denna bestämmelse skulle ge Skatteförvaltningen motsvarande rätt som enligt 10 i lagen om apoteksavgift att av utomstående få nödvändiga uppgifter för övervakningen av apoteksskatten. Dessa uppgifter kan till exempel behövas för att fastställa skatten i sådana fall då den skattskyldige inte lämnat in skattedeklaration Bokföring I 32 i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ kommer att föreskrivas om specialkrav gällande anordnandet av de skattskyldigas bokföring. Enligt paragrafen ska den skattskyldige anordna sin bokföring så att av den på ett tillförlitligt sätt framgår de faktorer som är av betydelse för fastställandet av apoteksskatten. Den skattskyldige ska till exempel enligt 5 i lagen om apoteksskatt följa upp omsättningsposter som påverkar grunden för beräkningen av skatten Skattegranskning Det föreslås att på skattegranskning som gäller apoteksskatt ska tillämpas bestämmelserna i 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ. Enligt 26 i lagen ska den skattskyldige på uppmaning av Skatteförvaltningen i Finland visa sin bokföring, sina anteckningar samt allt material och alla tillgångar som ansluter sig till verksamheten och annat material och tillgångar, som kan behövas vid behandlingen av beskattningen eller ändringssökande som gäller beskattningen. Denna bestämmelse ersätter bestämmelsen om skyldighet att lämna uppgifter i 10 i lagen om apoteksavgift Förhandsavgörande Det föreslås att ett förfarande med förhandsavgörande tas i bruk inom apoteksbeskattningen. Om förhandsavgörande föreskrivs i lagen om apoteksskatt. Förfarandet föreslås vara av samma typ som för de skatter som ingår i Skatteförvaltningens behörighetsområde. Skatteförvaltningen kan på ansökan av den skattskyldige utfärda ett förhandsavgörande om apoteksskatten, som då det vunnit laga kraft ska följas på det sätt som bestäms i förhandsavgörandet. 5.6 Skatteuppbörd Betalning av skatt 9

10 På betalning av apoteksskatt tillämpas bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd. Det föreslås att apoteksskatten förfaller till betalning i den y i x månad året efter skatteåret. Som betalning av apoteksskatten räknas inbetalningar på skattekontot eller andra betalningar som ska bokföras som krediteringar. Om det på skattekontot samtidigt finns flera obetalda skatter kan de skattskyldiga inte välja vilken förpliktelse de vill betala med krediteringen, utan de krediteringar som kommer in på skattekontot hänförs till de förpliktelser som är obetalda i enlighet med den stadgade användningsordningen. Det föreslås att apoteksskatten ska förfalla till betalning i en rat, vilket innebär en förändring jämfört med när den nuvarande apoteksavgiften förfaller. När det gäller antalet betalningsrater blir förändringen ändå inte märkbar eftersom de nuvarande fyra betalningsraterna förfaller inom en relativt kort tid och dessutom efter en betydligt längre tid efter att den omsättning som ligger till grund för skatten har uppkommit Skattelättnad Enligt 8 i lagen om apoteksavgift kan statsrådet av särskilda skäl helt eller delvis befria en apotekare från apoteksavgift. För att skattesystemet ska vara enhetligt borde också förfarandet för befrielse från apoteksskatt vara gemensam med andra skatter som betalas på eget initiativ. Därför föreslås att befogenheten att befria från apoteksskatt överförs från statsrådet till Skatteförvaltningen. På apoteksskatten tillämpas liksom för de övriga skatter som betalas på eget initiativ förutsättningarna för befrielse från skatt enligt lagen om skatteuppbörd. I lagen om apoteksavgift ingår bestämmelser om nedsättning av apoteksavgift för kulturhistoriskt värdefulla apotek. Genom nedsättning av avgiften har man velat trygga att kulturhistoriskt värdefulla apoteksmiljöer bevaras. I praktiken har bestämmelsen om nedsättning inte i ett enda fall tillämpats vid bestämmandet av apoteksavgiften för en avgiftsskyldig. Därför föreskrivs i lagen om apoteksskatt inte om skattelättnad, utan på befrielse från apoteksskatt tillämpas i alla situationer det allmänna förfarande om vilket föreskrivs i lagen om skatteuppbörd. Skatteförvaltningen kan på ansökan bevilja befrielse från skatt om den skattskyldiges skattebetalningsförmåga har försämrats väsentligt på grund av sjukdom, arbetslöshet, underhållsskyldighet eller av något annat motsvarande skäl eller om det med anledning av den skattskyldiges skuldsanering finns särskilda skäl till befrielse, eller om det av någon annan särskild orsak är uppenbart oskäligt att driva in skatten. 6 Apoteksavgift som betalas på Åland Med stöd av punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör ärenden som gäller skatter och avgifter till rikets lagstiftningsbehörighet, med de undantag som bestäms i 18 5 punkten. Enligt denna punkt har landskapet lagstiftningsbehörighet i ärenden som gäller landskapet tillkommande tilläggsskatt på inkomst och tillfällig extra inkomstskatt samt närings- och nöjesskatter, grunderna för avgifter till landskapet samt kommunerna tillkommande skatter. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande om reseskatt (GrUU 5/1991) tagit ställning till tolkningen av begreppet näringsskatt i självstyrelselagen för Åland. Enligt utlåtandet har vid tolkningen av självstyrelselagen med begreppet näringsskatt avsetts en specialskatt som påförs avkastningen av en viss näring. Apoteksavgiften, som är en avgift som utjämnar skillnaderna mellan små och stora apotek, är en specialavgift som påförs avkastningen av en viss näring. Det ingår därför i landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet att bära upp apoteksavgift för apoteksverksamhet som bedrivs på Åland. Lagen om apoteksavgift tillämpas således inte i landskapet Åland. Ålands lagting 10

11 har utfärdat en landskapslag, Landskapslag om apoteksavgift i landskapet Åland (1947:6). Enligt landskapslagen ska för apoteksverksamhet som bedrivs på Åland betalas apoteksavgift till landskapsstyrelsen. Landskapslagens bestämmelser om apoteksavgiftens belopp motsvarar i väsentliga delar bestämmelserna i lagen om apoteksavgift. Apoteksskatten blir liksom apoteksavgiften en skatt som uppbärs för avkastningen på en viss näring, och bestämmelserna om lagstiftningsbehörigheten i självstyrelselagen för Åland tolkas därför för apoteksskatten på samma sätt som de tolkats för apoteksavgiften. Lagen om apoteksskatt ska således inte tillämpas på apoteksverksamhet som bedrivs på Åland, 7 Propositionens konsekvenser Då förfarandebestämmelserna för apoteksskatten harmoniseras med bestämmelserna för andra skatteslag minskar komplexiteten i förfarandebestämmelserna för beskattningen och skattelagstiftningen förenhetligas. Förslaget gör det enklare för de skattskyldiga att sköta de skyldigheter som gäller beskattningen, då också deklarations- och betalningstrafiken för apoteksskatten sköts genom Skatteförvaltningens skattekontoförfarande. De materiella bestämmelserna i lagen om apoteksskatt motsvarar huvudsakligen bestämmelserna i lagen om apoteksavgift. Förändringen skulle därför inte ha några märkbara ekonomiska konsekvenser. Apoteksskatten för apotekare som inleder eller avslutar sin verksamhet under skatteåret skulle i vissa situationer minska i jämförelse med den nuvarande apoteksavgiften. I sådana situationer är årligen cirka 20 skattskyldiga. Apoteksskatten för en apotekare som byter apotek under skatteåret kunde i vissa situationer vara större än den nuvarande apoteksavgiften. Apoteksskatten för en apotekare som inleder eller avslutar sin apoteksverksamhet beräknas endast på basis av apotekarens egen omsättning. Apoteksskatteprocenten kan då för en apotekare som bedrivit apoteksverksamhet endast en del av året vara mindre än eller lika stor som den nuvarande apoteksavgiftsprocenten. Exempelvis för en apotekare som inleder apoteksverksamheten i november bestäms apoteksskatteprocenten för det första skatteåret på grundval av endast två månaders omsättning. Nu bestäms apoteksavgiftsprocenten för ett apotek som drivs med samma apoteksstillstånd på basis av apotekets omsättning för ett helt år, och skatten fördelas mellan apotekaren som upphör med sin verksamhet och apotekaren som inleder sin verksamhet i förhållande till deras respektive omsättning. Ändringen minskar i många fall apoteksskatten för det första året för en apotekare som inleder apoteksverksamhet första gången jämfört med den nuvarande situationen och minskar således apotekarens startkostnader för verksamheten. Apoteksskatten för en apotekare som byter apotek under skatteåret kunde vara större än den nuvarande apoteksavgiften i de fall då det nya och det gamla apotekets omsättning avviker från varandra så att apoteksskatteprocenten som bestäms utgående från den sammanlagda omsättningen är större än den apoteksskatteprocent som bestäms enbart på basis av omsättningen för hela året för det apotek som överlåts eller inleds. Apoteksskatteprocenten kunde stiga också i sådana situationer då den skattskyldige redan tagit i besittning ett nytt apotek, men samtidigt fortfarande sköter det apotek, som han eller hon ska avstå från. Avvikande från det nuvarande förfarandet för apoteksavgiften ska den skattskyldige själv beräkna apoteksskattens belopp. Detta ökar dock inte märkbart den administrativa bördan för de skattskyldiga, eftersom de skattskyldiga redan nu ska anmäla de uppgifter som behövs för bestämmandet av apoteksavgiften till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. 11

12 Förändringen kommer inte märkbart att öka tjänstemännens arbetsuppgifter inom Skatteförvaltningen, eftersom man vid övervakningen av deklarationen och betalningen av skatten utnyttjar de övervakningsmetoder som tillämpas för övriga skatter som uppbärs av Skatteförvaltningen. Ändringen medför kostnader för programmering av datasystemen. Ändringen minskar kostnaderna för beskattningen, eftersom de uppgifter inom betalningsövervakningen, som utförs som tjänsteuppdrag, faller bort, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet behöver inte heller upprätthålla ett separat datasystem för fastställande av apoteksavgiften. Den arbetsmängd som används för att fastställa apoteksskatten minskar när de skattskyldiga på eget initiativ deklarerar och betalar apoteksskatten och Skatteförvaltningen endast i undantagsfall bestämmer om betalning av apoteksskattens Det arbete som utförs vid Regionförvaltningsverken för att debitera apoteksavgiften minskar med 0,4 årsverke. 8 Beredning av propositionen Propositionen har beretts vid finansministeriet i samarbete med Skatteförvaltningen. DETALJMOTIVERING I Lagförslagens motiveringar 1 Lag om apoteksskatt 1. Tillämpningsområde. Enligt denna paragraf ska de skattskyldiga betala apoteksskatt till staten för den apoteksrörelse de bedriver. En skattskyldigs apoteksverksamhet behandlas som en apoteksrörelse, även om den skattskyldige under skatteåret har bedrivit apoteksverksamhet på basis av flera apotekstillstånd. Skatt ska inte betalas för militärapotek, sjukhusapotek och läkemedelscentraler, vilket motsvarar de nuvarande bestämmelserna. I övrigt motsvarar tillämpningsområdet för lagen om apoteksskatt lagen om apoteksavgift. Skattetagare för apoteksskatten är liksom för apoteksavgiften staten. 2. Andra författningar som tillämpas på apoteksskatt. I lagen om apoteksskatt finns inga bestämmelser om skatteuppbörden och beskattningsförfarandet, med undantag för förfarandet för förhandsavgörande. På deklaration av apotekskatt, fastställande av skatten, ändringssökande och det övriga beskattningsförfarandet tillämpas samma förfarandebestämmelser som för andra skatter som betalas på eget initiativ, vilka hör till Skatteförvaltningens behörighet. Om det enhetliga beskattningsförfarandet kommer att föreskrivas i en ny lag om beskattningsförfarandet för skatter som betalas på eget initiativ. Om skyldighet att lämna uppgifter föreskrivs i den nuvarande lagen om beskattningsförfarande. På betalning, återbäring och indrivning av skatt tillämpas bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd. 3. Skattskyldighet. Enligt paragrafen är apotekare som driver apoteksrörelse med stöd av apotekstillstånd skyldiga att betala apoteksskatt och Helsingfors universitet och Östra Finlands 12

13 universitet är skattskyldiga för apoteksrörelse som drivs av universitet. Enligt lagen om apoteksavgift är apotekarna skyldiga att betala apoteksavgift. Den föreslagna definitionen av de skattskyldiga, där universiteten nämns särskilt, motsvarar nuvarande tillämpningspraxis, eftersom bestämmelsen trots sin ordalydelse har tillämpats så att apoteksavgift för universitetens apoteksverksamhet har fastställts för de universitet som bedriver denna verksamhet. 4. Skatteår. Den skattskyldiges skatteperiod påverkar inte skatteåret för apoteksskatten, som i samtliga fall är kalenderåret. Det är nödvändigt att definiera skatteåret därför att då den progressiva apoteksskattens belopp beräknas måste man definiera den tidsperiod, enligt vilken skattegrunden för den upplupna omsättningen bestäms. 5. Skattegrund. Enligt paragrafens 1 mom. beräknas apoteksskatten liksom nu på omsättningen för apoteket, dess filialapotek och medicinskåp, serviceställena för apoteket och apotekets webbtjänst, från vilken mervärdesskatten avdras. Eftersom apoteksskatten kommer att vara en skatt som betalas på eget initiativ hänvisas i paragrafen inte till fastställande av apoteksskatt utan till beräkning av apoteksskattens belopp. I paragrafens 2 mom. bestäms om de korrigeringar som ska göras i den omsättning som ligger till grund för skatten. 6. Skatteskala. Skatteskalan motsvarar den nu gällande skatteskalan. 7. Beräkning av skattens belopp. Bestämmelserna om hur apoteksskatten beräknas motsvarar i huvudsak bestämmelserna om beräkningen av apoteksavgiften. Enligt paragrafens 1 mom. beräknas apoteksskatten separat för varje skattskyldig. Beräkningen av skattens belopp avviker från beräkningen enligt lagen om apoteksavgift i sådana situationer då apoteket överlåtits till en ny apotekare. För att den skattskyldige ska kunna beräkna, deklarera och betala apoteksskatten på eget initiativ bör skattens belopp kunna beräknas på basis av uppgifter som den skattskyldiga har tillgång till. Därför är det inte längre motiverat att koppla beräkningen av skattebeloppet till omsättningen för apoteksverksamhet som drivs av en annan skattskyldig. I paragrafens 2 mom. bestäms hur apoteksskatten ska beräknas då den skattskyldige inte haft något filialapotek under skatteåret. Apoteksskatten beräknas då enligt grunden för apoteksverksamheten sammanlagda skatt med tillämpning av skatteskalan i 6. I paragrafens 3 mom. föreskrivs om hur apoteksskatten beräknas då den skattskyldige har haft ett filialapotek under skatteåret, och den sammanlagda justerade omsättningen för hela apoteksrörelsen understiger euro. I paragrafens 4 mom. föreskrivs om hur apoteksskatten beräknas då den skattskyldige har haft ett filialapotek under skatteåret, och den sammanlagda justerade omsättningen för hela apoteksrörelsen överstiger euro. Då beräknas grunden för apoteksskatten enligt den gemensamma skattegrunden för apoteksverksamheten och för varje filialapotek görs ett särskilt avdrag. Ett sådant avdrag görs dock inte om filialapoteket har grundats minst fem år innan skatteåret går ut och om dess omsättning för skatteåret överstiger medelvärdet av de privata apotekens omsättning under året före skatteåret. Det föreslås att Skatteförvaltningen befullmäktigas att årligen fastställa medelvärdet av de privata apotekens omsättning. 13

14 I paragrafens 5 mom. föreskrivs om hur apoteksskatten beräknas då den skattskyldige har haft ett filialapotek under skatteåret, och den sammanlagda justerade omsättningen för hela apoteksrörelsen är minst euro, men högst euro. I paragrafens 6 mom. föreskrivs hur de kalkylerade apoteksskatterna bestäms för beräkning av det vägda medelvärde som avses i 5 mom. I paragrafens 7 mom. föreskrivs om koefficienterna för de kalkylerade apoteksskatterna för beräkningen av det vägda medelvärde som avses i 5 mom. 8. Förhandsavgörande. I paragrafen bestäms om förhandsavgöranden som utfärdas av Skatteförvaltningen. I apoteksbeskattningen införs ett nytt förfarande för förhandsavgörande, som är gemensamt med de andra skatteslagen. Enligt paragrafens 1 mom. kan Skatteförvaltningen utfärda ett förhandsavgörande om apoteksskatt. Den skattskyldige ska lämna in ansökan om förhandsavgörande skriftligen. Enligt paragrafens 2 mom. ska sökanden i ansökan specificera om vilken fråga förhandsavgörande söks och den utredning som behövs för att avgöra frågan ska lämnas in. Enligt paragrafens 3 mom. ska förhandsavgörandet på ansökan av sökanden följas såsom bindande på det sätt som bestäms i förhandsavgörandet. Enligt paragrafens 4 mom. ska ärenden som gäller förhandsavgöranden behandlas skyndsamt i Skatteförvaltningen. I lagen om apoteksskatt intas inte bestämmelser om ändringssökande som gäller förhandsavgörande och det förfarande som ska följas, utan bestämmelserna om ändringssökande föreslås ingå i den nya lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ. Om ändringssökande i beslut som gäller förhandsavgörande bestäms i 66 och 67 i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ. 9. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelse. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari I paragrafens 2 mom. upphävs lagen om apoteksavgift. I momentet intas en övergångsbestämmelse som gäller skatteåret 2016 och tidigare år, enligt vilken lagen om apoteksavgift tillämpas på apoteksavgift som fastställts för 2016 och för tidigare år. 2 Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 8. Det föreslås att till 8 i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet fogas en ny 20 punkt som innehåller en bestämmelse om apoteksskatten avdragsgillhet. Det har i rättspraxis ansetts att apoteksavgiften är avdragbar utgift det skatteår, under vilket året för fastställande av apoteksavgift slutat. För att det etablerade rättsläget ska bibehållas föreslås att bestämmelsen om apoteksskatt intas i lagen. 3 Läkemedelslagen 58. I paragrafen hänvisas till skatteskalan i 6 i lagen om apoteksskatt i stället för till avgiftstabellen för apoteksavgit. Enligt den ersätts ordet avgiftsprocent med ordet skatteprocent. 14

15 84 b. Paragrafens 1 mom. ändras så att antingen apoteksskatten eller apoteksavgiften ska dras av från försäljningsbidraget innan kvalitetskontrollavgiften bestäms. Bestämmelsen om apoteksavgift i läkemedelslagen upphävs inte eftersom de apotek som bedriver apoteksrörelse på Åland fortfarande betalar apoteksavgift till landskapet Åland enligt landskapets egen lag om apoteksavgift trots att lagen om apoteksavgift upphävs. 89. I paragrafen föreskrivs om informationsplikten för aktörer inom läkemedelsbranschen. I paragrafen föreslås ett nytt 3 mom. Enligt momentet ska den som driver apoteksverksamhet till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet lämna för centrets utvecklingsplanerings- och tillsynsuppgifter samt framställning av statistik behövliga uppgifter om apoteksverksamheten samt annan affärsverksamhet som bedrivs i samma lokaler som apoteket. Till de uppgifter som ska lämnas hör identifieringsuppgifter samt uppgifter om verksamhetens inkomster och utgifter och den ekonomiska ställningen. Social- och hälsovårdsministeriet får genom förordning utfärda närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet får meddela närmare föreskrifter om det förfarande som ska iakttas vid lämnandet av uppgifter. Enligt 2 i lagen om Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (593/2009) ska centret bl.a. övervaka utlämnandet av läkemedel till konsumtion samt utveckla läkemedelsområdet samt funktionsdugligheten och säkerheten i läkemedelsförsörjningen, inklusive apoteksverksamheten. Enligt 84 b i läkemedelslagen ska apoteken betala två tusendedelar av skillnaden mellan läkemedlens mervärdesskattefria försäljningspris och inköpspris till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet för kontroller som hör till tillsynen över handeln med läkemedel och läkemedelssubstanser (kvalitetskontrollavgift). Genom förslaget till 3 mom. kompletteras den rätt att få information enligt 1 mom. som närmast gäller uppgifter om läkemedel. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har i sina utvecklings-, planerings- och tillsynsuppgifter samt vid bestämmandet av kvalitetskontrollavgiften kunnat utnyttja uppgifterna i den anmälan som lämnats med stöd av 3 i lagen om apoteksavgift (148/1946). Genom förslaget till 3 mom. tryggas rätten för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet att få motsvarande uppgifter av apoteken även efter att lagen om apoteksavgift har upphävts. 89 b. I paragrafen föreslås ett nytt 2 mom. i vilket det föreskrivs om rätten för Säkerhetsoch utvecklingscentret för läkemedelsområdet att av Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för tillsynen över apoteksverksamheten enligt läkemedelslagen och som gäller den som driver apoteksverksamhet och dennes skatteskulder och betalningsarrangemang samt apoteksskatt. Genom den föreslagna bestämmelsen säkerställs det att Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet efter att lagen om apoteksavgift har upphävts av Skatteförvaltningen kan få de sekretessbelagda uppgifter som centret behöver med tanke på sina uppgifter. Bestämmelsen ger rätt att av Skatteförvaltningen få mera omfattande sekretessbelagda uppgifter om skatteskulder och betalningsarrangemang än de som finns i det offentliga skattekuldsregistret. I dessa uppgifter ingår, utöver kundens identifieringsuppgifter, uppgifter om förfallna skatter och avgifter inklusive dröjsmålspåföljder samt om betalningsarrangemang och betalningsplaner inklusive betalningsrater som ingår i dem. Tillgången till information gäller således alla skatteslags skatteskulder och beskriver apotekarens ekonomiska situation i ett vidare perspektiv än t.ex. enbart uppgifterna om apoteksskatten. Tillgången till information ska förutsätta en specificerad begäran och är möjlig endast i sådana situationer då uppgifterna behövs för tillsynen över apoteksverksamheten. 15

16 I den föreslagna bestämmelsen föreskrivs på det sätt som grundlagsutskottets tolkninspraxis förutsätter om rätten för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet att av Skatteförvaltningen få uppgifter om skatteskulder och betalningsarrangemang via en teknisk anslutning eller på annat sätt i elektronisk form. II Närmare föreskrifter Avsikten är att det i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ föreskrivs att Skatteförvaltningen befullmäktigas att utfärda närmare bestämmelser om deklaration av apoteksskatt. III Ikraftträdande Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari Bestämmelserna i 58 b i läkemedelslagen tillämpas första gången på det minutförsäljningspris som ska användas 2017, i 84 på den kvalitetskontrollavgift som ska betalas för 2017 och i 89 på uppgifter som ska lämnas för kalenderåret IV Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning Med stöd av 81 i grundlagen bestäms om statsskatt genom lag, som ska innehålla bestämmelser om grunderna för skattskyldigheten och skattens storlek samt om de skattskyldigas rättsskydd. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 16

17 Lagförslag 1. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om apoteksskatt 1 Tillämpningsområde Den skattskyldige ska betala apoteksskatt till staten för apoteksrörelse. Befriade från apoteksskatt är militärapoteken, sjukhusapoteken och läkemedelscentralerna. 2 Andra författningar som tillämpas på apoteksskatt Utöver bestämmelserna i denna lag tillämpas på apoteksskatt vad som särskilt föreskrivs om beskattningsförfarande och skatteuppbörd. 3 Skattskyldighet Apotekarna, Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet är skyldiga att betala apoteksskatt. Skatteåret för apoteksskatt är ett kalenderår. 4 Skatteår 5 Skattegrund När apoteksskatten för skatteåret beräknas ska mervärdesskatten avdras från omsättningen för apoteket, dess filialapotek, serviceställena för apoteket, apotekets webbtjänst och medicinskåp. Från den mervärdesskattefria omsättningen dras ytterligare följande mervärdesskattefria poster av: 1) värdet av den försäljning som sker på basis av avtalstillverkning som avses i 12 2 mom. i läkemedelslagen (395/1987) samt läkemedelsförsäljning till social- och hälsovårdsinrättningar, 2) värdet av försäljningen av sådana läkemedelspreparat avsedda för substitutionsbehandling med nikotin som enligt läkemedelslagen får säljas även på andra ställen än på apotek, och 17

18 3) försäljning av andra produkter än läkemedel, dock högst 20 procent av omsättningen från vilken avdrag enligt 1 och 2 punkten har gjorts. 6 Skatteskala Apoteksskatten beräknas per omsättningsgrupp som följer: Omsättning Apoteksskatt Skatteprocent euro vid omsättningens nedre gräns, euro för omsättning som överskrider den nedre gränsen, % , , , , , , , , , ,20 7 Beräkning av skattens belopp Apoteksskatten beräknas separat för varje skattskyldig. Om ett apotek inte har filialapotek, beräknas apoteksskatten enligt den sammanlagda omsättningen för apoteket, dess serviceställen, webbtjänst och medicinskåp i enlighet med skatteskalan i 6. Om ett apotek har ett eller flera filialapotek och den sammanlagda, enligt 5 bestämda omsättningen för apoteket, dess filialapotek, serviceställen, webbtjänst och medicinskåp är mindre än euro, beräknas apoteksskatten på den sammanlagda omsättningen för apoteket och dess serviceställen, webbtjänst och medicinskåp samt separat enligt varje filialapoteks skattegrund i enlighet med skatteskalan i 6. Om ett apotek har ett eller flera filialapotek och den sammanlagda, enligt 5 bestämda omsättningen för apoteket, dess filialapotek, serviceställen, webbtjänst och medicinskåp överstiger euro, beräknas apoteksskatten på nämnda gemensamma skattegrund i enlighet med skatteskalan i 6. Från filialapotekets skattegrund, som beräknats enligt 5, dras i detta fall ytterligare av en tredjedel, dock minst euro och, om filialapotekets omsättning blir mindre än euro, hela omsättningen innan filialapotekets skattegrund läggs till den gemensamma skattegrunden. Ett sådant avdrag görs dock inte för filialapotek vars omsättning fem år efter det år det inrättades motsvarar minst hälften av medelvärdet av det föregående årets omsättning för de privata apoteken i landet, i vilket inte räknas in omsättningen för filialapoteken. Skatteförvaltningen fastställer årligen medelvärdet för de privata apotekens omsättning. 18

19 Om den sammanlagda omsättningen enligt 5 för ett apotek och dess filialapotek, serviceställen, webbtjänst och medicinskåp är minst euro, men högst euro, beräknas apoteksskatten som ett vägt medelvärde på omsättningen så som bestäms i 6 och 7 mom. När det vägda medelvärdet beräknas bestäms på det sätt som föreskrivs i 3 mom. en kalkylmässig apotekskatt i enlighet med skatteskalan i 6. Dessutom bestäms separat en kalkylmässig apoteksskatt på det sätt som föreskrivs i 4 mom. i enlighet med skatteskalan i 6. Sedan de kalkylmässiga apoteksskatterna bestämts beräknas apoteksskattens belopp som ett vägt medelvärde i enlighet med koefficienter som bestäms utifrån den sammanlagda grunden för apoteksverksamheten som följer: Omsättning Koefficient för skatt som beräknas enligt 3 mom. euro ,90 0, ,80 0, ,70 0, ,60 0, ,50 0, ,40 0, ,30 0, ,20 0, ,10 0,90 Koefficient för skatt som beräknas enligt 4 mom. 8 Förhandsavgörande Skatteförvaltningen kan på skriftlig ansökan av den skattskyldige utfärda ett förhandsavgörande om apoteksskatten. I ansökan ska specificerat anges om vilken fråga förhandsavgörande söks och den utredning som behövs för att avgöra frågan ska lämnas in. Ett förhandsavgörande som vunnit laga kraft ska på ansökan av sökanden följas såsom bindande på det sätt som bestäms i förhandsavgörandet. Ett ärende som gäller ett förhandsavgörande ska i Skatteförvaltningen behandlas skyndsamt. Om ändringssökande i beslut som gäller förhandsavgörande bestäms i 66 och 67 i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ ( / ). 9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelse Denna lag träder i kraft den 20. Genom denna lag upphävs lagen om apoteksavgift (148/1946). På apoteksavgift som ska betalas för 2016 och tidigare år tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 19

20 2. Lag om ändring av 8 i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet I enlighet med rikdagens beslut ändras i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) 8 1 mom. 19 punkten sådan den lyder i lag 490/2012, och fogas till 8, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 661/1989, 1539/1992, 21/1997, 1001/1977, 511/1998,1168/2000, 717/2004, 1077/2008, 471/2009, 938/2010, 490/2012, 1238/2013, 183/2014, 1087/2014, en ny 20 punkt som följer: 8 Ovan i 7 avsedda avdragbara utgifter är bland andra: 19) rundradioskatt för samfund som ska betalas med stöd av lagen om rundradioskatt (484/2012), 20) apoteksskatt som ska betalas med stöd av lagen om apoteksskatt (--- /---). Denna lag träder i kraft den Lag om ändring av 58 och 84 b i läkemedelslagen I enlighet med rikdagens beslut ändras i läkemedelslagen (395/1987) 58 1 mom. och 84 b 1 mom. sådana de lyder, 58 1 mom. i lag 22/2006 och 84 b 1 mom. i lag 595/2009, och fogas till 89, sådan den lyder i lag 1112/2010, ett nytt 3 mom. och till 89 b, sådan den lyder i lag 1200/2013, ett nytt 2 mom. som följer: som följer: 58 Priset i den läkemedelstaxa som utfärdas genom förordning av statsrådet är minutförsäljningspriset för ett läkemedel. Priset i läkemedelstaxan ska basera sig på det partipris för hela landet som innehavaren av försäljningstillståndet har uppgett enligt 37 a, ett försäljningsbidrag beräknat enligt partipriset och mervärdesskatten. Det utgående från partipriset beräknade försäljningsbidraget på ett enskilt läkemedelspreparat kan vara mindre än den skatteprocent som fastställs enligt 6 i lagen om apoteksskatt ( / ). 84 b Apoteken, inberäknat Helsingfors universitetsapotek och Östra Finlands universitetsapotek, partiaffärerna och läkemedelstillverkarna ska betala två tusendedelar av skillnaden mellan 20