Vilka av Landskronahems områden ska säljas?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vilka av Landskronahems områden ska säljas?"

Emil Jonsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 -:ta ~, Socialdemokraterna Landskrona Landskrona IJ\N I' n,.,1_ lf- 23 Interpellation till Landskronahems styrelseordförande Kenneth Håkansson (FP) Vilka av Landskronahems områden ska säljas? Den 3 juli 2015 kallade kommunfulhnäktiges ordförande Gunlög Stenfelt (FP) till extra fulhnäktigesammanträde, sannolikt på uppdrag av kommunledningen. På dagordningen stod nya ägardirektiv till Landskronahem. På sammanträdet fastställde majoriteten - bestående av Folkpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna - de nya ägardirektiven som enligt tjänsteskrivelsen "ger ökade möjligheter för bolagets styrelse och företagsledning att utveckla AB Landskronahem (... ) Ägardirektivet ger ökade möjligheter för styrelsen utan att peka ut vad som skall göras eller när det skall göras. Svaret på vad och när blir ett uppdrag för styrelsen att arbeta fram". Anledningen till att det kallades till extra sammanträde i början på juli framgick inte men man kunde lätt få intrycket att styrelsens arbete med att förändra bolagets inriktning skulle påbörjas genast och genomföras skyndsamt. Jag vill därför fråga Lmdskronahems styrelseordfo'rande Kenneth Håkansson {FP} vad styrelsen kommit fram tilj,' helt enkelt hllr arbetet med vad som skall giiras och när det skall glirasfortskridit? E tt av de stora socialpolitiska problemen före andra världskriget var bostadsbristen och förekomsten av många olämpliga och ohygieniska bostäder. Bostadsbristen innebar också ett stort mått av trångboddhet. Den samhälleliga bostadspolitik som inleddes med bamrikehusbyggandet förändrade denna verklighet. Kommunerna bildade allmännyttiga bostadsbolag och staten understödde bostadsbyggandet av såväl flerfamiljshus som småhus. Bostadskooperationen, HSB och Riksbyggen medverkade också starkt till att bostadsbrist och trångboddhet upphörde samt att vi fick bostäder med en god bostadsstandard. Toaletter, bad/dusch och tvättmöjligheter samt köksstandarden förbättrades radikalt med ledning av allmännyttorna och bostadskooperationen. Bostadskooperationen stod också för ett demokratiskt inflytande över boendet som i senare tid även allmännyttan tagit upp delar av.

Den 3 juli 2015 kallade kommunfulhnäktiges ordförande Gunlög Stenfelt (FP) till extra fulhnäktigesammanträde, sannolikt på uppdrag av kommunledningen.

2 2 (3) Miljonprogrammet löste ut den bostadsbrist som fortsatt att vara ett problem under efterkrigstiden. Ett problem som inte minst var kopplat till urbaniseringen och folkomflyttningsrörelserna i Sverige. På bostadsområdet ansågs välfardsstaten i det närmaste "fardigbyggd" efter mitten av talet. Bostäder fanns och det var snarare problem med att man i en del kommuner "förbyggt sig", dvs. hade tomma lägenheter. Allmännyttan fick 1974 sin moderna form. För ett godkännande som allmännytrigt bostadsföretag i bostadslinansieringssammanhang kom att krävas att företaget ägdes av kommunen. EU-inträdet och EU-rätten föranledde omfattande diskussioner kring allmännyttan. Begreppet fanns inte utanför Norden och det stadiga bostadsbyggande som genomförts i Sverige hade inte genomförts i den omfattningen på kontinenten. På kontinenten fanns istället s.k. "social housing", bostäder byggda och inriktade för de sämst ställda. I de nya ägardirektiven framgår att "Bolaget ska i sin verksamhet beakta att Bolaget är ett så kallat allmännytrigt kommunalt bostads aktiebolag och ska säkerställa att denna status bibehålls.'" Jag vill fråga Landskronahems styrelseordförande Kenneth Håkansson (FP) hur han ser på Landskronabem som ett allmännyttigt bolag och hur den statusen kommer att bibehållas? Ägaren Landskrona stad ställer framöver krav på en starkare ekonomisk ställning. Bolagets soliditet bör inte understiga 25 procent.' I tjänsteskrivelsen till sammanträdet den 3 juli framgår att "för att vara ett bolag inom ramen för allmännyttan och samtidigt kunna verka i konkurrens med andra aktörer på fastighetsmarknaden behöver bolaget ha en bedömd soliditet på åtminstone 25 procent. Förstärkt soliditet kan åstadkommas på flera sätt. I detta får styrelsen återkomma." Soliditeten är ett mått på bolagets långsiktiga betalningsförmåga och bedömer hur stort det egna kapitalet är i förhållande till bolagets tillgångar. Eftersom bolagets tillgångar, i huvudsak fastigheter, tas upp till det bokförda värdet blir soliditeten lägre än om man ställer tillgångarnas faktiska värde i förhållande till det egna kapitalet. Det finns i huvudsak två sätt att synliggöra bolagets soliditet. Antingen realiserar man sina tillgångar, det vill säga säljer bostadsområden för att stärka det egna kapitalet, eller så räknar med på skuldernas och tillgångarnas faktiska värden i balansräkningen. Eftersom ägaren Mål och ekonomiska ramar för Bolagets verksamhet 2 Ibid

Bostäder fanns och det var snarare problem med att man i en del kommuner "förbyggt sig", dvs. hade tomma lägenheter. Allmännyttan fick 1974 sin moderna form.

3 3 (3) ställer det mycket rimliga kravet på att bolaget årligen ska marknadsvärdera sitt fastighetsbestånd är båda metoderna möjliga.' Med anledning av detta villjagfråga Landskronahems styrelseordförande Kenneth Håkansson (FP) hur styreism resonerar, gäller i första hand principen att sälja ut bostadsområden för att stärka soliditeten? Enligt de nya ägardirektiven ska bolaget ansvara för att kommunfullmäktige får ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Ägaren har definierat var gränsen för principiell beskaffenhet går - "Bolaget kan utan godkännande av kommunfullmäktige självt besluta att sälja maximalt tio (10) procent av det sammanlagda bokförda värdet av Bolagets befintliga fastighetsbestånd under det aktuella kalenderåret." Styrelsen har med andra ord fått en långtgående handlingsfrihet utan att inhämta ägarens, det vill säga kommunfullmäktiges, synpunkter på framtida fastighetsaffirer. Eftersom många av Landskronahems bostadsområden är väldigt attraktiva vet jag att en del fastighetsbolag varit i kontakt med bolaget och anmält sitt intresse för att köpa rill exempel Sandvången, Larvi och Säbygatan. Jag vill därfor fråga Landskronahems styrelseordfiirande Kenneth Håkansson (FP) vilka områden som styrelsen diskuterar att sälja och i mlken ordning de ska genomföras? Dag som ovan fua.(c~ {i:4~ Niklas Karlsson (S) Värdering av Bolagets fastigheter

soliditeten? Enligt de nya ägardirektiven ska bolaget ansvara för att kommunfullmäktige får ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.

4 Svar på interpellation från Niklas Karlsson (socialdem) gällande AB Landskronahem Ijuli 2015 antog kommunfullmäktige ett nytt ägardirektiv för AB Landskronahem. Vid extra bolagsstämma den 17 augusti antog bolaget det nya direktivet för att därefter börja gälla. Låt mig understryka att genom det nya ägardirektivet har bolaget fått ett tydligt besked om vad ägaren vill. Inom bolaget har därför arbetet påbörjats med att utforma en handlingsplan för hur ett genomförande av direktivet kan ske. l direktivet anges sju punkter som man vill att bolagets skall ta tag i och om möjligt försöka att lösa. Ett samlat handlingsprogram som innefattar samtliga delar i direktivet är alltså under utarbetande och kommer att redovisas inom kort för styrelsen. Vid styrelsens sammanträde i december rapporterade bolagets verkställande direktör om detta. Det är viktigt att behandla samtliga sju punkter i ett sammanhang såväl vad gäller insatser, ekonomi som finansiering. l den mån det blir aktuellt med försäljning av någon av Landskronahems fastigheter vet jag därför inte i skrivande stund utan blir en fråga för styrelsen att eventuellt ta ställning till när ett handlingsprogram presenteras. Naturligtvis vill jag personligen inte föregripa styrelsen behandling av den kommande handlingsplanen. Jag vill dock understryka att direktivet inte anger att försäljning av några bolagets fastigheter är ett mål i sig. Jag delar direktivets uppfattning att AB Landskronahem är och skall förbli ett s k allmännyttigt bostadsbolag. Utgångspunkten måste naturligvis vara lagstiftningen om allmännyttiga bostadsaktiebolag. Den lagstiftning som idag gäller är radikalt annorlunda jämfört med den som gällde före 2011 för allmännyttiga bostadsbolag. Det är klart uttalalat att bolagen skall arbeta utifrån affärsmässiga principer och långsiktig lönsamhet. Min uppfattning är att bolaget svarar upp mot kravet bäst om man kan tillhandhålla ett varierat utbud av bostäder i kommunen, är en seriös aktör på marknaden, är en god förvaltare och anpassar och utvecklar sitt bestånd över tiden. Naturligtvis med en god ekonomi i botten. För mig betyder inte det att bolagets fastighetsbestånd över tiden behöver vara exakt detsamma. Jag tycker att ägardirektivet väl beskriver vilken inriktning bolaget skall ha i framtiden.

Låt mig understryka att genom det nya ägardirektivet har bolaget fått ett tydligt besked om vad ägaren vill.

5 Bolaget står inför stora utmaningar framöver. För att klara dessa behöver bolaget naturligtvis på lämpligt sätt stärka sin ekonomi. Det kan gälla att förstärka fastighetsunderhållet, modernisera och renovera det befintliga bostadsbeståndet eller att bygga nytt. Det går då inte att hänvisa till att bolaget har en justerad soliditet som klart överstiger den synliga. Bolaget behöver då tillgängligöra visst mått av eget kapital för att klara dessa investeringar. Det är så fastighetsmarknaden fungerar om man skall arbeta på samma affärsmässiga villkor som övriga fastighetsföretag. Men hänvisning till vad som sagts ovan har styrelsen inte tagit ställning till eventuella orsäljningar av några av bolagets fastigheter.._ "/1 Kennet Håkansson Styrelseordförande AB Landskronahem

Det går då inte att hänvisa till att bolaget har en justerad soliditet som klart överstiger den synliga.

Relevanta dokument

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 Hyresgästföreningen Borlänge / Gagnef / Säter Stora utmaningar för bostadsmarknaden Merparten av Sveriges hyresrätter byggdes