Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
|
|
- Nils Jakob Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget med tre olika utsädesmängder från 75., 85. till 95. frö/ha och enbart ett gödslingsnivå på de enskilda försöksplatserna upprepades. Även i år hade vi samma två ogrässtrategier som skulle jämföras med varandra: hälften av alla försöksrutor ogräsharvades enbart längs raderna och andra hälften harvades med en ogräsharv tvärsöver raderna kompletterad av radrensningar längs radarna. Enda förändring i år var att vi upprepade tvärsöverharvningen en gång, så att man vid denna enskilda åtgärd körde både fram och tillbacka för att kunna uppnå en förhoppningsvis bättre effekt än i 28 med enbart enkel körning i sammanhanget. Eftersom ekologisk fodermajs är svår att odla och ställer höga krav på en fungerande odlingsoch ogrässtrategi i ett ekologiskt odlingssystem kan vi inte direkt överföra odlingserfarenheter från konventionella majsodlingar krävs ett helhetsgrepp. Majs konkurrerar mycket dåligt mot ogräs innan raderna täcker markytan. Därför påbörjades föreliggande försök för att undersöka sambandet mellan tre olika utsädesmängder och två ogrässtrategier. Det skulle också undersökas vilket som är en optimal utsädesmängd. Genom spridning av försöken över landet från Västerås över Öland till Kristianstad täcker vi den största delen av potentiella majsjordar. I eko-majsodling arbetar vi särskilt med hänseende till växtnäringsförsörjningen med naturliga växtprocesser. Samtidigt har majs förmågan att klarar torkan bättre än vall och ta upp organiska kväveämnen långt fram i växtsäsongen, då huvudskörden byggs upp via bildandet av kolvandelen. Majs är ett starkt alternativ till vårspannmål och även till vallodling i områden med försommartorka, där man ibland (t.ex. på Öland) riskerar att förlora delar eller hela andra vallskörden. Samtidigt kan fodermajs ersätta en del kraftfoder i foderstaten när man utgår ifrån tillräckligt proteinrikt vall i foderstaten. Majsen är även användbart som komplementärfoder i betessäsongen.
2 Särskilt 29 var ett växtodlingsår med en kallare vår än 28. Ändå var det tillräckt varmt vid såddtidpunkten åtminstone på Öland och i Kristianstad Det gav särskilt mycket och upprepad nederbörd i Västerås. I Västerås ställdes försöket in pga. upprepad nederbörd, som gjorde det omöjligt att blindharva och i fortsättningen även att radrensa. Kvickroten gjorde entré och tog över odlingen. I de andra områdena fick vi mer nederbörd, undslapp en försommartorka. Med andra ord hade vi mycket goda villkor för majsodlingen i Kristianstad och på Öland i 29. Upplägg 3 försöksplatser fördelad över 3 län: Öland, Kristianstad, Västerås Totalt 18 rutor Bruttoyta per ruta 12 m x 6 m, anpassad för 6 m ogräsharv Variation A 75. frö/ha B 85. frö/ha C 95. frö/ha 2 olika ogrässtrategier: a) ogräsharv enbart längs raderna b) ogräsharv tvärsöver i rätt vinkel mot raderna, 2x; utöver harvningen längs raderna Upprepningar 3 Försöksplan B C A B /// A /// C /// C B A B /// A /// C /// A B C C /// A /// B/// Såriktningen blev nerifrån och uppåt eller tvärtom. Tvärsöverharvningen kördes fram och tillbacka i de snedsträckade parceller. Platser Öland, Färjestaden Kristianstad Västerås
3 Växtföljd, sort, gödsling Förfrukt Majssort Gödsling Öland Fodermajs Beethoven 4 ton höns + 15 ton nötfast/ha före och (29 4:e år) (FAO 2) 3 ton nötflyt/ha efter plöjningen Kristianstad Vall Katy 5 ton nötflyt/ha förre sådd, Biofer med (minst 2 år) (FAO 2) 15 kg/ha vid sådd, 3 dagar efter sådd MnSulfat 2 kg/ha Västerås Havre Revolver 25 ton nötflyt/ha innan sådd, Biofer 1-3-, 4kg/ha (FAO 16) vid sådd Gödsling (antagen klass III P + K) Tillgängligt N P K kg/ha kg/ha kg/ha Öland gödslad (innan plöjning 4 ton höns fast, 15 nötdjup, efter plöjn 3 ton nötflyt/ha) Behov genomsnitt ,8 ton ts/ha Gäller Öland: tidigare angiven gödsling med 6 ton nötflyt/ha ändrades, då lantbrukaren behandlade sina tre skiften fodermajs olika angående fördelning av stallgödseln Kristianstad, nötflyt Biofer ,5 Totalt Förfrukt vall (uppskattning) 6 Behov genomsnitt ,6 ton ts/ha Västerås nötflyt Biofer gödslad Behov vid uppskattat 9 ton Kommentar Gödsling Utifrån STANK skulle man för 13,8 ton/15,6 ton ts/ha behöver långt över 15 kg N/ha. Samtidigt vet vi från t.ex. årets 29 konventionella majstävling på Öland Tidningen Lantmannen - att N-givor med kg N/ha var fullt tillräckligt för ännu högre majsskördar än ovan nämnda. SJV: s gödslingsrekommendationer hjälper med hänseende till majs inte heller vidare, då antagandet för en nödvändig N-gödsling är för högt. En stor osäkerhet i sammanhanget är hur mycket jordbunden N som finns i marken innan sådd.
4 En N-min analys skulle kanske ge en förklaring till en relativ låg total N-giva på Öland och samtidig hög avkastning. Stallgödselinnehåll beräknades efter en standardmall och 8 % N-utnyttjandet. Samtidigt får man beakta att majsen på Öland odlas för 4: e året på samma skifte. Det betyder att man gödslade 4 år efter varandra stallgödsel i storleksordningen 6 ton nötflyt/ha eller 4-5 ton hönsfastgödsel + 3 ton nötflyt. Man får bara anta att det finns en påtaglig N-min förråd i marken, i efterhand skulle man gärna ha gjord en N-min analys. Kaliumbehovet kan tillgodoses via stallgödselgivor och ligger i överskott. Fosforbehovet är enligt STANK högt och motsvaras av stallgödselgivorna, + 1 kg/ha Öland, - 21 kg Kristianstad. I Västerås kan vi bara anta en förväntad skörd, då försöket inställdes pga jordmån i förbindelse med olycklig väderlek och för högt ogrästryck. De man får anta är, att det finns ett samband mellan en mycket god P + K-försörjning i förhållande till uppnådd hög skörd i försöken på Öland och i Kristianstad. I Kristianstad var även N-försörjningen i förbindelse med eko-vall som förfrukt kanske ett snäpp för mycket. De relativ låga 31,3 % ts-halt tyder på otillräckligt avmognandet, kanske pga den höga totala N-tillgången. Samtidigt vet vi inte precis hur mycket klöver som fanns i eko-vallen inför vallbrottet, som indirekt styr N-leveransen efter vallbrott. Majsen på Öland såddes 1 dagar senare, skördetidpunkt var samma. Sådd Datum Utsädesmängd kärnor/ha Radavstånd A B C C/C Kalmar cm Kristianstad cm Västerås cm Hermann Leggedör, 21/5/29 Vi använde t.ex. på Öland en bogserad pneumatiskt precisionssåmaskin Det är ett mycket medvetet mål som ligger bakom den stora spridningen mellan de olika utsädesmängderna. Omkring kärnor/ha är en vanlig utsädesmängd i Kalmartrakten och på Öland och längre norrut. I Skåne, med mycket större problem med
5 fågelangrepp (kajorna) och tillhörande plantförluster, ligger man i eko-odling därför vid 9. och upp till 1. kärnor/ha. Betningsmedlet Mesurol (mot Fritflyga, Knäpparlarv, fågelskador) som vanligt rekommenderas och används i konventionell odling, får vi inte använda i eko-odlingen. I Kalmartrakten har vi bara mindre problem med kajorna, däremot kan det komma tranor som påtagligt kan skada nysådd majs (t.ex. i 28). På Öland använder man i konventionell odling normalt kärnor/ha. I skånsk ekorådgivning använder man sig gärna av erfarenheterna från Danmark och hänvisar till utsädesmängder upp till frö/ha. I 29 års fodermajstävling på Borgeby vann en deltagare från DK med precis 13. kärnor/ha (och 147 kg N/ha). Vinnaren i kärnmajstävlingen använde 95. kärnor/ha (och 139 kg N/ha). (Källa: Även om det var en tävling för konventionell majsodling får man se på potentialen med högre majsutsädesmängder. Ogrässtrategi Blindharvning Oräsharvning Radrensning efter uppkomst av majs Kalmar 29/5 6/ Direkt innan uppkomst Alla rutor längs raderna av majs hälften av rutorna tvärsöver fram och tillbaka majs 3/4-blad Kristianstad 19/5 8/6 29/5 Alla rutor längs raderna 25/6 hälften av rutorna tvärsöver 3/7 fram och tillbaka Västerås ingen 3/4 omöjligt Pga blöt mark 7/5 misslyckad 13/5 försök inställd Kort sammanfattning varför försöket i Västerås blev inställd: Mycket småregnande efter sådden gjorde det svårt att blindharva. Jordarten är Mh ML. I början av juni började kvickroten göra entré, samtidigt som det fortsatte att regna ofta. Radrensning, i ett försök att störa kvickroten gjordes, men resultatet var nedslående och beslut om att avbryta försöket togs i andra halvan juni. Inga ogräsräkningar gjordes, då knappt några örtogräs syntes pga konkurrensen från kvickrot. Odlingen nedputsad i mitten av augusti. Odlingen var då mycket ojämn och kolvbildningen knappt påbörjad. Parcellerna gick inte att urskilja och inga ledvis skillnader gick att se. I utvärderingen för 29 skriver vi nu främst om försöken i Kristianstad och på Öland. Att blindharvning ogräsharvning innan uppkomst av huvudgrödan de flesta år ger en mycket bra effekt mot ogräs, är en allmänt beprövad och nödvändig åtgärd (spannmål, ärter, bönor).
6 Däremot är det mindre utspritt att ogräsharva på tvären, särskilt i majsodlingen, och särskilt efter uppkomsten av majsen. I spannmålsodling praktiserar man, även där, att köra lite snett mot spannmålsraderna. Pga goda erfarenheter från en skånsk gård i tidigare år med harvningen på tvären byggde vi in det som en del av en alternativ ogrässtrategi. Ett känt problem är ogräs (t.e.x. målla, pilört) som etablerar sig i majsraderna. Även med en mycket noggrant inställd radrensare kommer man inte in i raderna, närmast är bara några cm ifrån raden i början av majsutvecklingen. Mållan, men även pilört kan kväva hela raderna. Året 28 hade vi pga en torr försommar en relativ sen groning av främst målla. 29, med god markfuktighet och ingen försommartorka grodde mållan som vanligt tidigt i samband med majsetableringen och vi fick en god effekt med blindharvningen. Det har förresten ingen betydelse vilken körriktning man väljer vid blindharvningen, bara man får det gjord. Trots lyckad blindharvning fick vi på Öland, antagligen pga förökad målla i tidigare 3 år med majs på samma ställe, ändå en senare påtaglig mållatillväxt. På alla försöksplatser användes ogräsharv och radrensare. Och räknar man in direkta upprepningar vid bekämpningstillfällen, genomfördes mellan 2-4 ogräsharvningar plus 2 3 radrensningar. Det första året 28 genomfördes tvärsöverharvningen enbart med en överfart. Då vi knappt såg någon synlig effekt, ökade vi till sammanlagt två körningar (fram och tillbaka vid samma dag). Hastigheten låg då kring 4 5 km/h. Om nu någon skulle undra hur man ställer in ogräsharven till de små rutorna (6x12 m). På Öland låg försöksrutorna i ett befintligt majsfält (6,9 ha), så man provkörde i runtomkringliggande fältet för att sedan börjar de konkreta körningar i försöksrutorna. Även i Kristianstad låg försöket i ett befintligt majsfält. Sammanfattning av ogräsåtgärderna Försöksplatser Blindharvning harvning radrensning efter uppkomst Kalmar 1 2 tvärs raderna 2 1 längs raderna Kristianstad 1 2 tvärs raderna 3 1 längs raderna Västerås försök inställd
7 Hermann Leggedör, 6/6/29 6 m ogräsharv Einböck i insats. Hermann Leggedör 6/6/29 Ogräsharvning vid 3-4 bladstadiet Ogrässammanställning Öland och Kristianstad I varje försöksruta har totalt en kvm ogräsräknats och vägts. Öland Diagram 1. Visar fördelningen i % mellan de olika ogräsen på Öland vid ogräsräkningen 31 augusti. Mållan dominerar totalt och utgör 92 % av den totala ogräsvikten i hela försöket. De två nästa ogräsen i vikt är Veronika och Nattskatta med 2,4 och 2,3 % av totalvikten ogräs.
8 antal ogräs % av totalvikt Målla Veronika Viol Våtarv Lomme Maskros Nattskatta Som visas i diagram 1 dominerade mållan på Öland. Mållan väljs därför ut för närmare studier för hur de olika behandlingarna har påverkat detta ogräs. Beskrivning över vad förkortningarna innebär i diagrammen. A = 75 kärnor/ha B = 85 kärnor/ha C = 95 kärnor/ha 1 = Ogräsharvning enbart längs raderna 2 = Ogräsharvning tvärsöver i rät vinkel mot raderna Diagram 2 Mållans variation i de olika leden på Öland antal ogräs vikt i gram 4 2 A1 A2 B1 B2 C1 C2 Snittet för mållan i C-leden med högst utsädesnivå ligger 176 g under snittet för A-leden med lägst utsädesmängd. Det finns dock en avvikelse i B2 med mycket höga mållavikter.
9 På Öland går det inte att hävda en förbättrad ogräseffekt mot mållan med tvärsogräsharvning. Både i B och C-leden ökar vikten målla när körning gjorts på tvären mot raderna. Kristianstad Diagram 3. Ogräsräkning den 9 juli i Kristianstad. Även här är mållan det dominerande ogräset och utgör 5 % av den totala ogräsvikten vid räkningen. Höga vikter har också åkerbinda och lomme samt örtogräs som inte gick att artbestämma då de var för små antal ogräs % av totalvikt 2 1 Målla Åkerbinda Lomme Viol Örtogräs Ogräs ospec Diagram 4. Resultat av ogräsräkning målla (g/kvm) i Kristianstad relaterat till de olika behandlingarna i respektive led antal ogräs vikt i gram A1 A2 B1 B2 C1 C2
10 I detta försök syns en tydlig skillnad mellan om ogräsharvning gjorts längs raderna eller tvärs raderna. Vid samtliga utsädesmängder A-B-C har ogräsharvning tvärs raderna reducerat ogräsvikten rejält. Led A tvärsharvning har sänkt mållavikten 74,6 g/kvm Led B tvärsharvning har sänkt mållavikten 363, g/kvm Led C tvärsharvning har sänkt mållavikten 118,7 g/kvm Den högre utsädesmängden i led C har tenderat att sänka mållavikten jämfört med led A och B med lägre utsädesmängder. Det kan då vara intressant att se om samma tendenser finns för Lomme i Kristianstad som har någorlunda jämn fördelning över försöket liksom mållan. Åkerbindan är svårare att utvärdera då dess fördelning inte är lika jämn. Diagram 5. Ogräsräkning i Kristianstad för lomme (g/kvm) antal ogräs vikt i gram 5 A1 A2 B1 B2 C1 C2 Även för lomme är det klart att tvärsharvning har sänkt ogräsvikten vid de tre olika utsädesmängderna. Däremot går det för lomme inte att se något samband mellan reducerad vikt på ogräset vid högre utsädesmängder.
11 Skörd Datum skördad areal i rutorna Kalmar ,5 kvm Kristianstad ,5 kvm Västerås ingen skörd Skörderesultat 29 Hermann Leggedör, juli 29 Eko-Majsfält ovanifrån, Öland A. 75 kärnor/ha 2=ogräsharv tvärs raderna 1=ogräsharv längs B. 85 kärnor/ha rader C. 95 kärnor/ha Medel av harvning+utsädesmängd Öland Harvning Uts.mängd Ts % Avk kg ts/ha Stärkelse g/kg ts Stärkelse kg/ha Öland A1 1 A A2 2 A B1 1 B B2 2 B C1 1 C C2 2 C ,6 Genoms Kristianstad Kristianstad A1 1 A A2 2 A B1 1 B B2 2 B C1 1 C C2 2 C ,3 Genoms Skillnad d mellan Öland och Kristianstad d -3 d+979
12 Det fanns ingen försommartorka som under 28, vilket återspeglar sig tydligt i en högre avkastningsnivå i 29 Genomsnittlig avkastning över alla rutor jämfört mellan 28 och Ton ts/ha ton ts/ha Öland 1,68 13,87 Kristianstad 13,87 15,6 Öland TS-skörden låg i genomsnitt över alla rutor på kg ts/ha Med 75. kärnor/ha leder en tvärsöverharvning (A2) till 542 kg mindre avkastning, som tyder på att även en del nödvändiga majsplantor försvann, även stärkelsehalt och skörd minskade Avkastningen vid 85. kärnor ökade däremot från enbart längsharvning till tvärsharvning med 995 kg ts/ha. Däremot har vi vid 95. kärnor/ha nästan ingen skillnad mellan C1 och C2 i avkastning ts/ha Från A2 till B2 höjs avkastningen med kg ts/ha som styrker den positiva effekten av ökad utsädesmängd till 85. kärnor/ha och skillnad stärkelseskörden är +82 kg/ha Mellan B1 och C1 (längsharvning) ökar avkastningen med 1.14 kg ts/ha, däremot finns knappt någon ökning längre mellan B2 och C2. Mycket tyder på att en ökande utsädesmängd har här den största avkastningshöjande effekt. Tvärsöverharvningen får man ser som en försäkring, eller också som ovan beskriven som en minskning av ogräsmängden Lantbrukaren som har odlat fältet omkring (totalt 6,9 ha), genomförde tvärsöverharvningen på sitt fält en vecka senare och med ännu bättre effekt mot mållan, däremot uppkom i hans fält i stället för första gången påtaglig nattskatta Sådden skedde sent den 21/5 pga att man inte fick tillgång till såmaskinen, man sådde 1 dagar senare än i Kristianstad; skulle man ha fått tillgång till såmaskinen tidigare, skulle en 2 veckor tidigare sådd har varit fullt möjligt med goda groningsbetingelser och kanske en antagligen högre stärkelseskörd som följd (skördetidpunkt skedde samma dag på både försöksplatser), ändå var majsen skördemogen i den meningen att tillräckligt höga tshalter uppnåddes (34 35 % ts, undantagsvärd med 23 %) Jordmånen här är mindre vattenhållande än i Kristianstad och därmed mer torkkänsligt, det är en varm jord var avkastningen begränsas främst av vattentillgång Växtföljden kunde ha varit bättre än att ha tre år majs som förfrukt
13 Öland A1 A2 B1 B2 C1 C Avk kg ts/ha Stärkelse kg/ha Stärkelse g/kg ts Avkastning kg ts/ha: Stärkelse kg/ha: Stärkelse g/kg ts: röd blå gul Bokstav A, B, C + 1 = enbart ogräsharvad längs raderna Bokstav A, B, C + 2 = ytterligare harvad 2 x tvärs mot raderna (fram/tillbaka) Utsädesmängd A = 75. kärnor/ha B = 85. kärnor/ha C = 95. kärnor/ha Hermann Leggedör, juli 29, i försöket på Öland
14 Hermann Leggedör, juli 29, nattskatta kom upp påtaglig för första gången i omgivande fältet. Här lyckades man mot mållan. Det talar bl.a. emot 4 år majsodling efter varandra Kristianstad Med 75. kärnor/ha leder en tvärsöverharvning till 666 kg mindre avkastning, som tyder på att även en del nödvändiga majsplantor försvann, stärkelsehalt och skörd ökade däremot med 61 g/kg ts resp kg stärkelse/ha Men även vid 85. och 95. frö/ha leder den tvärsöverharvningen till minskningar i avkastningen med 29 resp. 658 kg/ha Däremot ökar stärkelsehalten från B1 till B2 med 56 g resp. 834 kg stärkelse/ha Totalt sett har man en jämnt hög avkastningsnivå (ts) vid B1 + 2 och C1, högsta TSskörd vid B1. Med nästan lika TS-skörd har C1 den högsta stärkelseskörden med 328 g och 5.31 kg stärkelse/ha I år hade det inte behövts en tvärsöverharvning för bättre ogräskontroll, det motsvarar bilden från 28. Det beror antagligen också på vall som förfrukt. Jordmånen är en mellanlera lättlera, dessutom mycket bra vattenhållande. Ingen bevattning genomfördes jämfört med 25 mm vid rätt tidpunkt i 28 var vi hade en påtaglig försommartorka TS-skörden låg i genomsnitt av alla 18 rutor på kg ts/ha Man får anta att vall som förfrukt ger ett betydligt lägre ogrästryck, jämfört med tre år majs som förfrukt på Öland
15 Kristianstad A1 A2 B1 B2 C1 C Avk kg ts/ha Stärkelse kg/ha Stärkelse g/kg ts Kg ts/ha: röd Stärkelse kg/ha: blå Stärkelse g/kg ts: gul Bokstav A, B, C + 1 = enbart ogräsharvad längs raderna Bokstav A, B, C + 2 = ytterligare harvad 2 x tvärs mot majsraderna (fram/tillback) A = 75. kärnor/ha B = 85. kärnor/ha C = 95. kärnor/ha Harvningsmetod Medel av harvningsmetod Avk kg ts/ha Stärkelse kg/ha Stärkelse g/kg ts Kr-stad längs Kr-stad tvärs Öland längs Öland tvärs I Kristianstad var ogrässtrategin med enbart harvning längs raderna den effektivaste metoden med hänseende till ts/ha
16 På Öland återspeglar medeltalen ett mer jämnt resultat mellan längs- och tvärsöverharvad, däremot har vi set vid 85. kärnor/ha att tvärsöverharvningen gav en meravkastning med 995 kg ts/ha och ett negativ utslag vid låga 75. kärnor/ha och ett jämnt resultat vid 95. kärnor Följande förtydligar bara diagrammet och tolkningen innan, däremot ser man också stärkelseskörden ökas i Kristianstad ett snäpp (+298 kg/ha) Samtidigt ser man att ts-halten sjunker i tvärshavade rutorna, mer på Öland än i Kristianstad. Siffran får däremot tas med förbehåll, då ts-halterna på Öland egentligen ligger mellan % (genomsnitt 34,6%, A1 till C1), då i C2 uppnås enbart 23 %, som kan verka ligger utanför de andra rutorna Förhållande ogräsharvning längs eller tvärs till medelavkastningen Medel av harvning Harvning Avk kg Ts % ts/ha Stärkelse g/kg ts Stärkelse kg/ha Kristianst Kr-stad längs Kristianst Kr-stad tvärs Öland Öland längs Öland Öland tvärs Radrensning Det är särskilt viktigt att använda skyddsplåtar eller skyddstallrikar vid första körningen med radrensaren. Majsplantorna får aldrig täckas med jord då de inte återhämtar sig. Först i 3 4 blad stadiet får man våga köra enbart med hackaggregaten och anpassad hastighet för att får en redan kupande effekt mot små ogräsplantor, men samtidigt inte en täckande effekt av majsplantorna. Med tilltagande storlek av majsplantorna får man kupa mer aggressivt (ökad hastighet) in i raderna, som ger den önskade ogräsbekämpande effekt. Utsädesmängd Medel av utsädesmängd Avk kg ts/ha Stärkelse kg/ha Stärkelse g/kg ts Öland 95 Öland 85 Öland 75 Kr-satd 95 Kr-stad 85 Kr-stad 75
17 På Öland tydligt ökande ts-mängd med ökande utsädesmängd Ökande stärkelseskörd med ökande utsädesmängd Stärkelsehalt ökar med tilltagande utsädesmängd Avkastningsoptimum med ts/ha nås i K-stad med 85. kärnor/ha Förhållande utsädesmängd till medelavkastning Medel av kärnor/ha Ort Led Ts % Avk kg ts/ha Stärkelse g/kg ts Stärkelse kg/ha Kriststad Kr-stad Kriststad Kr-stad Kriststad Kr-satd Öland Öland Öland Öland Öland Öland Över lag ser man tydligt en ökande avkastning från 75. till 85. kärnor/ha, i Kristianstad är skillnad kg ts/ha och på Öland kg/ha Vid 95. kärnor sjunker ts-avkastningen i Kristianstad igen ett snäpp men kompenseras av den högsta stärkelseskörden. På Öland når man högsta avkastningen ts vid 95. kärnor och uppnår samtidigt högsta stärkelseskörden Sammanfattning och perspektiv på 21 Föreliggande mellanresultat för 29 bekräftar trenden vi sett i 28 mellan ökad utsädesmängd och ökad skördemängd i ts/ha och även stärkelseskörd Försöket i Västerås ställdes in pga upprepad nederbörd, stort ogrästryck av i senare skedet främst kvickrot. Det bekräftar en gång till att val av odlingsplatsen särskilt för fodermajs är avgörande för att kunna genomföra alla nödvändiga mekaniska ogräsåtgärdar. Effekten av tvärsöverharvningen var 28 inte tillräckligt tydlig. I 29 såg vi i alla fall en tydlig effekt av tvärsöverharvning på Öland när man använder 85. frö/ha. Dessutom fördubblade vi tvärsöverharvningen, som antagligen gav en bättre effekt mot ogräset. På Öland gav tvärsöverharvningen B2 en meravkastning med 995 kg ts/ha, jämfört med B1 enbart harvad längs raderna och 85. kärnor/ha. Även lantbrukaren, som körde tvärsöverharvningar på sina olika fält däremot 1 vecka senare hade en bättre effekt mot målla, men fick en påtaglig tillväxt av nattskatta på två skiften av fyra för första gången, i försöket var det omvänt. Kanske skulle en ytterligare harvning ha varit effektivare särskilt när man skulle ha missad rätt tidpunkt.
18 Samtidigt ger utvärderingen av ogräsgraderingen en mycket spridd bild på Öland. Delvis ökar mållan vid 85. kärnor och tvärsöverharvning. Men jämför man A1 (75. kärnor) och C1 (95. kärnor) både enbart längsharvat, ligger C1 med 175 g Måla/kvm under vägningen på A1, som tyder på bra ogräskonkurrerande effekt av högsta utsädesmängd. I Kristianstad var sambandet mellan graderad vikt av målla och tvärsöverharvningen mycket tydligare. Vid samtliga utsädesmängder A-B-C har ogräsharvning tvärsöver raderna reducerat ogräsvikten rejält. Även lomme reduceras tydligt med tvärsharvningen. Ännu säkrare får man tolka resultat därhän att en ökad utsädesmängd med 85. kärnor/ha och mer har en höjande effekt på avkastningen och stärkelseavkastningen och kan ses som en försäkring för en hög skördepotential. Den högsta utsädesmängden med 95. kärnor/ha har största ogräskonkurrerande förmågan. Man skulle kunna säga också att det antagligen är lämpligare med 85. kärnor/ha på Öland med hänseende till vattenförsörjningen och risk för försommartorkan och att på en bra vattenhållande jordmån som Kristianstad vid försöksstället en utsädesmängd med 95. kärnor är mer lämpad för att kunna utnyttja avkastningspotentialen. I övrigt verkar 95. frö ger en mycket konkurrenskraftig majsgröda. Både försöket och lantbrukarens odling på Öland gav mycket bra avkastning, däremot får man avråda från majsodling flera år i sträck, som producerar ett högt ogrästryck (målla + nattskatta). I försöket hade vi högt tryck med målla. Hade man haft tillgång till såmaskinen, kunde sådden ha skedd tom 2 veckor tidigare under goda groningsbetingelser. Försöket i Kristianstad lyckades perfekt. Vid ett besök i höstas (1-9-21) kunde vi bara konstatera att ogräsåtgärderna lyckades mycket bra, majsbeståndet var frodig. En viktig förutsättning var vall som förfrukt. Vi fick med enbart 1 blindharvning + 1 harvning längs raderna + 3 radrensningar ett mycket bra resultat. Ytterligare 2 körningar tvärsöver med ogräsharvning gav inte mer avkastning, däremot mer stärkelsskörd, men tydlig sänkt ogrästryck (målla, lomme) På Öland fick vi trots fjärde året av majsodling en bra avkastning. Här behövdes tvärsöverharvningen. Totalt 1 blindharvning + 1 harvning längs och 2 harvningar tvärs + 2 radrensningar. Då man ville utnyttja ett gammalt miljöstöd för fånggrödor blev vi tvungna att ha den sista radrensningen ungefär i mitten av juni. En senare efterföljande, kompletterande radrensning som i Kristianstad hade varit bättre. Skördepotentialen bekräftas av följande siffror, dessutom ser man tydligt att 28 hade vi ett år med mycket (för-) sommartorka, 29 hade vi god vattentillgång ton ts/ha ton ts/ha Öland 1,68 13,87 Kristianstad 13,87 15,6 Att man har lyckats 29 på de två försöksplatserna, och i praktiken hos majsodlande ekobönder beror inte på användandet av avancerad teknik. Istället styrs framgången av rätt tidpunkt, lämplig väderlek, anpassad inställning av befintliga ogräsredskap som långfinger-/ogräsharv och radrensare och att inte spara på utsädet. Dessutom är jordmån, skiftesläge en viktig framgångsfaktor, eller rentav begränsande som i Västerås. En fungerande växtföljd med flera grödor, men främst vall underlättar hanteringen av ogräset. Majs kan vara en lyckad gröda när man prioriterar ogräsåtgärderna som oftast krockar med första vallskörden. Är man tveksam angående en lyckad ogräshantering är en körning med ogräsharv/radrensare för mycket bättre än en för lite.
19 21 Förutsatt att projektet beviljas även 21 kommer vi att fortsätta med försöksupplägget och kanske kan få en ytterligare bekräftelse av årets resultat. På Öland får vi försöka att få in en sista senare radrensning trots stöd för fånggrödor för att får en bättre ogräseffekt. Det vore intressant att undersöka N-min om våren för att få en bättre koll på N- försörjningen åtminstone på Öland och i Kristianstad och för att få en bättre förståelse varför ett teoretiskt underskott på kväve på Öland ändå räcker så långt (13,8 ton ts/ha) Vi måste hittar ett lämpligt ställe i Västerås som tillåter alla nödvändiga ogräsåtgärder i majsodlingen. I slututvärderingen efter tredje året vore en statistisk utvärdering av försöksresultaten önskansvärd. Författare, Hermann Leggedör, HS Rådgivning Agri AB, Flottiljvägen 18, Kalmar , hermann.leggedor@hush.se, i samarbete med Gösta Roempke, HS Konsult och Stefan Lundmark, HS Kristianstad. Ett stort tack till försöksavdelningar på HS i Kristianstad, Kalmar och Västerås och till lantbrukarna som ställer upp för försöksmöjligheten. Finansierat av EU och Svenska Staten via Landsbygdsprogrammet.
Tredje årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2010
Tredje årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 21 Inledning - Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merMajs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merRedovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman
Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,
Läs merBekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merKlippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Läs merVad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merNya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merVit- och rödklöver i två- och treskördesystem
Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem Maria Stenberg & Nilla Nilsdotter-Linde, Fältforskningsenheten, SLU Magne Tuvesson, Inst för ekologi och växtproduktionslära, SLU Hur skiljer sig rödklöver
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merSälj inte ditt frö för billigt!
Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merTeknik för etablering av vall
Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.
Läs merSvavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16
Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften
Läs merGårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan
Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merDOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merKURS I GROVFODERVERKTYGET
KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...
Läs merFörsta erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2008
Första erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2008 Syftet och inledning Sedan 2008 gäller kravet på 100 % ekologiskt foder i foderstater
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs mer129 människor drunknade 2013
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merAktuella ogräsförsök i spannmål och majs
Henrik Hallqvist, Jordbruksverket, Alnarp Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Sammanfattning och
Läs merSkörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall
JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merMisslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Läs merOgräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard Jordbruksinformation 21 2003 Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson,
Läs merTrafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Läs merEtablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!
Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se
Läs merÄGG ÄR KLIMATSMART MAT
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merAlternariaförsök 2013
Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merEKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Ogräsreglering. av Johan Ascard
EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Ogräsreglering av Johan Ascard Förord Denna skrift är en uppdaterad och utökad version av ett häfte med titeln Ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling från 2003. I
Läs merUTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS
UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS av Gunnar Torstensson, Inst. för Mark och miljö, SLU Kväve- och fosforutlakning i samband med majsodling har studerats i två utlakningsförsök i södra Sverige. Resultaten visar
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merLantbrukets effekter på Åland 2014
8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin
Läs merInnehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merModulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder
Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merIntegrerad växtodling på Logården
Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas
Läs merKadmium i potatis. Artikeln följer här. Diagram (och text) finns i slutet. Ur "Växtpressen" (Nr 3/99):
Kadmium i potatis I tidningen "Växtpressen" (Nr 3/99) finns en artikel om kadmium i potatis. Forskaren Kerstin Olsson redovisar resultat från 4 års försök vid Svalöf Weibull AB. Växtpressen, som är en
Läs merBekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merEkologiska spannmålsmarknaden 2015
Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merSkörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall
JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed
Läs merGröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.
Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till
Läs merFöretagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer
Läs merSammanställning av intervjuer med rådgivare
Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2015
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs mer1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3
Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens
Läs merÖrternas uthållighet i vallodling - 1 -
Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merPlanförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna
Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi
Läs merÖkad storlek. Kenneth Olsson. Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013
Ökad storlek Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013 Kenneth Olsson Affärsrådgivare Ängelholm SLA 1978 2005 LRF konsult 2006 Eget företag Styrelsearbete 1 Höstvete 1994-2002 2003-2010 förhållande
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merBORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merTranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)
1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merAllt farligare att jobba på vägen
Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning
Läs merTrafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal
Trafiksäkerhet för förskolebarn - en konsumentenkät till föräldrar och personal NTF Skåne 25 Sammanfattning Det totala antalet föräldrar som besvarat enkäten var 945, 8% mammor och 2% pappor. Bland barnen
Läs merSlutrapport för projektstöd
Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet
Läs merFörfattare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merBilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis
Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps
Läs meroch odling i typområden
Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande
Läs mer