Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om"

Transkript

1 Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om Ekostödet och oberoendet av insatsmedel jämnar ut intäkterna mellan åren. Det verkar som att lönsamheten är bättre i ekologisk produktion samtidigt som den ekonomiska risken är mindre. Den som vill förklara varför regeringens mål om ekologisk areal inte har uppnåtts får alltså fundera på andra faktorer än de rent ekonomiska. Det menar Åsa Sterte som snart ska presentera sitt exjobb på SLUs institution för ekonomi i Uppsala. I uppsatsen har hon jämfört två hypotetiska sydsvenska gårdar, en konventionell och en ekologisk, båda två med blandad växtodling och utan djur. Det är alltså ett sorts tankeexperiment, men baserat på skördedata och prisdata från perioden Och åtminstone under förutsättningarna i studien är resultatet tydligt: lönsamheten är betydligt bättre i ekoproduktionen samtidigt som den ekonomiska risken är lägre. Inte bara priset Det här med lönsamheten var ingen stor överraskning för Åsa Sterte. Flera andra studier har pekat på att lönsamheten är bättre i ekologiskt lantbruk, och därför har det förstås föreslagits olika idéer till varför inte fler lägger om. Ett vanligt förslag är att ekoproduktionens lönsamhet skulle variera kraftigare eftersom priser och skördar uppfattas som osäkra i ekopro Diagram över ekoarealens utveckling Källa: Jordbruksverket. (21) Ekologisk växtodling 29. Statistikrapport 21:6. Tillgänglig på nätet: duktion. Möjligen skulle lantbrukare föredra en lägre lönsamhet om det samtidigt medförde mindre variation, och därför valde Sterte att se vilka fakta som finns i målet. Att bara titta på priser och skördestatistik kan ge bilden att risken är högre i ekoproduktion, men det finns andra faktorer man får räkna in också, förklarar Åsa Sterte. I analysen har hon alltså tagit med flera viktiga skillnader mellan ekologisk och konventionell produktion. Förutom variationerna i priser och skördar också kostnader för insatsmedel och förstås ekostödet. Ekologisk areal i Sverige (tusen ha) Karens Certifierad Nettoresultatet jämnare Mellan olika år har ekologiskt ofta större variation i både avkastning och priser, men enligt Åsa Sterte är förhållandet för ekologiska grödor generellt att priserna går upp när skördarna går ner, så den sammanlagda variationen verkar faktiskt dämpas jämfört med konventionellt. Samtidigt har ekolantbruket ingen påverkan av varierande priser på konstgödsel och bekämpningsmedel, och dessutom en säker inkomst i ekostödet. Om man tittar på helheten drar Åsa Sterte slutsatsen att variationen 3, EKOLOGISKT LANTBRUK 4/211

2 i nettoresultat är mindre för den hypotetiska ekogården. Hon är försiktig med att dra för många slutsatser, särskilt som beräkningarna bara gäller rena växtodlingsgårdar. Men i den här analysen blev ändå resultatet tydligt. Det blev en ganska betydande skillnad. Det finns marginal nog att säga att enligt data för de senaste åren har det nog varit ett bättre alternativ att vara ekologisk, säger Sterte. Och då kvarstår bara frågan: varför lägger då inte fler om? Omställning en tröskel Till att börja med betonar Åsa Sterte att själva omställningen tar tid, kräver nya kunskaper och kostar pengar. Möjligen blir själva karensperioden ett bekymmer eftersom de ekonomiska fördelarna inte kommer direkt. Men hon vill inte heller påskina att människan bara skulle vara kallt beräknande i sina beslut. Vi är ju verkligen inte rationella! Jag har själv hört en del anledningar, som att det skulle se skräpigt ut med ogräset på ekogårdar till exempel. Eller att det inte blir lika grönt utan konstgödsel, det vet jag inte om det är sant, säger Sterte. Det är väl också naturligt att tveka inför en omläggning, menar hon. Det är mycket jobb med förändringar som leder in i något okänt. Har du redan en gård så vet du vad du har. Ska du lägga om vet du inte vad du får, och det kan vara en nog så stor tröskel, funderar Åsa Sterte. Det är faktorer som inte går att sätta en siffra på och ta in i en modell. RASMUS EINARSSON Åsa Stertes uppsats kommer att finnas tillgänglig på SLU:s webbplats i mitten av juni. Den hittas då med en sökning på namnet Åsa Sterte sv/samverkan/sok-publikationer/ Åsa Sterte nås på epost Varför lägger växtodlarna inte om? Åsa Sterte (se artikeln invid) har i ett examensarbete konstaterat att över en sexårsperiod var lönsamheten och nettointäkten bättre och jämnare fördelad i ekologisk växtodling än i konventionell. Men ändå går omläggningen av växtodlingsgårdar trögt. Varför fattar lantbrukarna inte det beslut som verkar mest ekonomiskt rationellt? Ekologiskt lantbruk ställde frågan till tre aktiva inom marknad och rådgivning. ANNEKE SVANTESSON Ecotrade, Lantmännen Produktionskulturen är ett hinder Jag funderar jättemycket på detta! De behöver i alla fall inte låta bli för att de inte är informerade. Sedan tio år tillbaka finns det bra och kompetent rådgivning att få, menar Anneke. Och bland dem som är igång med ekologisk odling är det få som hoppar av, man är nöjd. Men det finns förstås också de som inte får det att fungera, t ex ogräset. Andra tvivlar, antingen på sin egen förmåga eller på att kalkylerna är sanna. Stort hinder för att fler ska lockas av utmaningen att lägga om ser Anneke Svantesson också i produktionskulturen. Det är en rätt hård stil, man ser bara till produktionen och bryr sig inte om vad marknaden vill ha. Man vill ha roligt på jobbet, och då ska det inte finnas tistelruggar, grödan ska vara mörkgrön och skörden hög. Eko är helt enkelt mer OK på marknaden än bland bönderna. Man undrar hur stort eko ska FOTO: ANN HELÉN MEYER VON BREMEN behöva bli för att betraktas som en riktig produktion, utbrister Anneke. Det är ett ohälsotecken att ekologiskt inte nämns i LRFs nya livsmedelsstrategi. Anneke kommer också in på den ekonomiska sidan av produktionskulturen. Som konventionell lantbrukare kan man idag möta vikande lönsamhet på andra sätt än genom att söka bättre betalning på en nischmarknad, t ex genom olika sätt att prissäkra, börshandel m m. Många finner en stor tillfredsställelse att kunna styra försäljningen och betalningen. Vi har öppnat för terminshandel även på ekosidan, säger Anneke, men det finns inte samma möjligheter, paletten är mindre och risken vid prissäkring är större. Fast det finns mer att göra, men vi är inte där mentalt ännu, vi är kvar i gammalt tänkande och beter oss fortfarande som en fyraåring i den nya marknaden. Men är man inte intresserad av att själv skapa sig en marknad så är eko bra. Vi tar hand om dem bättre och sköter deras försäljning på ett stabilt sätt. Anneke påpekar också att eko har en annan ekonomisk styrka, och det är att inte vara beroende av prisfluktuationerna på insatsmedel, främst konstgödseln. Gödselföretagen räknar på lantbrukets betalförmånga och sätter priset därefter, så går det bra åker priset på gödning upp. Till slut ställer Ekologiskt lantbruk också frågan om lantbrukarna är trygga med de politiska villkoren och ekostödet, eller om osäkerhet kan vara ett skäl till det bristande intresset för omläggning bland växtodlarna? Nej, där finns ingen osäkerhet om att ett stabilt ekostöd är en del av kalkylen. Odlarna är väl medvetna EKOLOGISKT LANTBRUK 4/211 15

3 om det politiska stödet för ekologisk produktion. Men stödet är ett viktigt smörjmedel att ha kvar, även när det går bra. Det jag är livrädd för är drastiska politiska förändringar som kan förstöra marknaden i ett slag, säger Anneke Svantesson. Hon har dock synpunkten att de femåriga åtagandena är för långa utom när man går in i det ekologiska stödet första gången. Fem år är en för lång planeringshorisont och lägger hinder. Se t ex på arrendeavtalen, de är sällan så långa som fem år. JAN HILL, ekologisk rådgivare i största ekolänet Västra Götaland Det är förhållandevis enkelt att vara konventionell bonde Att det är lönsammare att vara ekoodlare visste jag, men att fluktuationerna i inkomst var mindre visste jag faktiskt inte. Det ska bli intres- FOTO: ANN HELÉN MEYER VON BREMEN sant att ta del av det här exjobbet, svarar Jan Hill. Jan Hill ser tre skäl till att det är segt att få växtodlarna att lägga om, alla mer eller mindre mentala. Det första är att man inte vet om att ekologisk odling är lönsammare, eller kanske rättare sagt att man inte velat ta reda på det och inte velat ta till sig budskapet. Det andra är att det är förhållandevis enkelt att vara konventionell bonde. Det kräver stora förändringar att lägga om. Det tredje är att det ska se ut på ett visst sätt, en fin gröda, det är en yrkesstolthet och den understöds av LRF, SLU och stora delar av rådgivningen. Jan påpekar också att det varit hygglig ekonomi de senaste åren i den konventionella odlingen. Då bryr man sig inte om att eko skulle ge ännu bättre ekonomi. Och då får vi inga deltagare på våra omläggningskurser. När det det går sämre ekonomiskt inom den konventionela odlingen blir våra kurser fulla. Och utbildning ger omläggare, det vet vi. Varför är ni i Västra Götaland bästa ekolänet med flest omlagda växtodlingsgårdar? Vi har haft en rådgivning som lett till bättre omläggning. I Mälardalen har man nog av tradition en tuffare rådgivning med väldigt lite vall i växtföljderna och då blir problemen med både ogräs och växtnäringsförsörjning sämre. KARL DELIN, konventionell rådgivare i ekolänet Västra Götaland Man misstror de ekonomiska beräkningarna Har man inte intresset så hjälper det inte med kalkyler. Man har ett intresse för sin produktion, man vill vara duktig, och då ska det vara grönt och ogräsfritt. Men det finns också en misstro mot de ekonomiska beräkningarna, menar Karl Delin- Lönsamheten är hållhaken, man tror helt enkelt inte på förutsättningarna i kalkylerna. Och så finns det ett ökande intresse för den handel man kan göra för att prissäkra sin skörd i konventionell produktion. Men visst finns det ett större intresse för eko när det konventionella går dåligt. Misstror du själv också kalkylerna? Nej, jag misstror dem inte, men det är inte självklart att man lyckas med en omläggning. LENA KARLSSON Vallväxter BESTÄLL VÅRA KATALOGER Gröngödsling Mogatan 6, Helsingborg, Tel Fax Fånggrödor 16 EKOLOGISKT LANTBRUK 4/211

4 Spannmål säljarens marknad Det växande antalet ekodjur har gjort Sverige till nettoimportör av spannmål. Samtidigt som spannmålsodlarna är svårflirtade för omläggning ökar de ekologiska djuren i antal och därmed behovet av ekologisk foderspannmål. Vi har brist på ekologisk spannmål inom landet och är nu nettoimportörer. Därmed finns också risk för snabba och stora kostnadsökningar i animalieproduktionen på grund av händelser i de länder vi importerar från. Priserna sätts i internationell handel och orsakerna till höjningarna är flera. Torka i viktiga spannmålsproducerande länder, ökad konkurrens om spannmål till bioenergi, ökad köpkraft i Asien, beslut om exportstopp i flera länder. Kanske kraftigaste påverkan på kort sikt kommer från spekulation om ytterligare stigande priser. Eftersom de ekologiska volymerna är mindre och exportländerna färre får låg skörd i vissa länder ett större genomslag än på den konventionella spannmålen. Men oavsett sådana störningar finns kopplingar till prisnivån på konventionell spannmål. Om priset på konventionell spannmål går upp krävs generellt ett högre pris på ekologisk spannmål av säljarna och köparna accepterar i de flesta fall detta. Världsproduktionen styr Världsproduktionen av spannmål har stor betydelse för priset. Sedan skördeåret 4/5 har produktionen vissa år stigit eller sjunkit med 5 %. Eftersom lagren är förhållandevis små får ändringar i produktionen snabbt genomslag i priserna. Världsproduktionen av spannmål (vete och fodersäd) sjönk skördeåret 5/6 och sjönk ytterligare 6/7, vilket stämmer väl överens med prishöjningar. Skördeåren 7/8 och 8/9 var två år med höjd produktion jämfört med året innan och priserna sjönk. För skördeåret 9/1 rapporterades ännu en nedgång i produktionen och priserna steg. Berg- och dalbana Spannmålspriserna låg under 199- talet och första åren av 2-talet på en relativt stabil nivå för både ekologisk och konventionell spannmål. Mellan 1997 och 25 betalades konventionellt höstvete med i genomsnitt 99 öre/kg med liten variation mellan åren. Ekologiskt höstvete betalades med i genomsnitt 1,6 kr/kg men med större variation mellan åren. Vissa år var priset 25 % högre än genomsnittet och vissa år 25 % lägre. Under 26 började priserna stiga och 27 nåddes en topp på nivåer som priserna aldrig tidigare varit i närheten av. 28 vände priserna åter neråt. Även 29 sänktes priserna jämfört med året innan. Förra året nåddes återigen riktigt höga priser för ekologisk spannmål, i de flesta fall lika höga som 27. HÖSTVETE betalning kr/ton 3 25 Ekopris Konv pris Medel Garanterat ekologisk färg RAPS/RYBS betalning kr/ton Ekopris 6 Konv pris 5 4 Naturfärg. På riktigt. Med våra moderna naturfärger får du 1 % upplevelse och % lösningsmedel. En vackrare och sundare miljö helt enkelt Medel Besök vår webb för mer info Telefon Kristianstadsv. 4:9, Kivik. EKOLOGISKT LANTBRUK 4/211 17

5 Priset på konventionell spannmål vände också uppåt 21, men landade på samma nivå som 28. Oljeväxterna högst Lantmännen är största aktör och marknadsledare på den svenska ekologiska spannmålsmarknaden. Deras poolpriser för ekologisk spannmål,skördad hösten 21, når i de flesta fall inte rekordpriserna från 27 på ekologisk spannmål. Havren utgör undantag med de hittills högsta priserna. Grynhavre betalades med 311 kr/ton och foderhavre med 291 kr/ton. För de flesta andra spannmålsslag var 21 det näst bästa året. De högsta merbetalningarna fick ekologiska oljeväxter med kr/ ton över det konventionella priset, maltkorn med kr/ton och foderhavre med kr/ton. Högst procentuella merbetalning för eko fick foderhavre med 125 %, foderkorn med 17 % samt maltkorn med 15 %. Saknas 2 ha En stor anledning till de höga priserna på ekologisk spannmål är den stigande efterfrågan till foder. Antalet ekologiska mjölkkor ökade med 68 %, ekologiska värphöns med 112 %, ekologiska grisar med 5 % och ekologisk slaktkyckling med 2 % mellan 24 och 21. Från att Sverige under flera år var nettoexportör av ekologisk spannmål blev 21 ett år där vi nettoimporterade, vilket höjt prisnivån mer än den internationella prisuppgången. Enligt Ekologiska Lantbrukarnas egna uppskattningar fattas ca 2 ha ekologisk spannmålsareal akut, och ännu mer de kommande åren.viljan hos konventionella växtodlare att lägga om till ekologisk odling verkar dock inte ha påverkats av bristen och de senaste årens goda merbetalning. Under de senaste 6 åren ligger merbetalningen på ett genomsnitt för de olika spannmålsslagen, ärter, bönor och oljeväxter på ca 75 %. Trenden är stigande och de senaste 3 åren är genomsnittet ca 85 %. Det är säljarnas marknad och allt tyder på att det kommer att fortsätta vara så. LENNART LARSSON Stabila priser ett måste De foderförbrukande djurgårdarna har gemensamt intresse med växtodlarna av stabilitet i priser och tillgång. Att få igång en större omläggning av växtodlingsgårdar är inte bara en fråga om att öka den svenska produktionen utan lika mycket om att få fram säkra volymer spannmål till fodertillverkningen för ekologiska kor och höns. Olika kalkyler för ekologisk växtodling visar sedan länge avsevärt bättre täckningsbidrag för ekologisk spannmål. Vad är det då - mer än lantbrukarnas attityd - som hindrar odlarna från att ta steget? Svaret handlar om allt från ekonomi till odlingsteknik. Marknadens signaler För spannmål har det inte funnits lika stort konsumenttryck på svensk råvara som t ex när det gäller mjölk eller ägg. Större delen av spannmålen går till foderproduktion, och där har konsumenterna inte lika starka åsikter som när det gäller produkter som direktkonsumeras, minns t ex den storm som uppstod när Arla för några år sedan tog in dansk ekologisk mjölk och levererade till storköken när den svenska ekomjölken inte räckte. Marknadsledande Lantmännen har inte heller varit lika tydlig som mejeriföreningarna med att tala om att man vill ha in ekologisk råvara eller hur mycket. Att den konventionella spannmålen betalats bra några år gör också att växtodlarna inte är lika pressade att söka nya mer lönsamma vägar som mjölkbönderna varit. Annorlunda teknik Många konventionella spannmålsodlare har heltidsarbete utanför gården och driver sin spannmålsodling med några få intensiva arbetsinsatser eller lejer bort en stor del av arbetet på en maskinstation. Det ekologiska kravet på en bra växtföljd medför istället ökat engagemang och att arbetet behöver spridas ut jämfört med om man odlar en eller två grödor alla år på alla fält. Reducerad jordbearbetning utan plöjning har också effektiviserat den konventionella spannmålsodlingen ytterligare. Men det är en metod som inte alltid passar lika bra i ekologisk produktion eftersom trycket från svampangrepp ökar. Många anser att bekämpningen av rotogräs, främst tistel, i ekologisk odling fortfarande är svår att klara på ett effektivt sätt. Ny maskinteknik som kommit de senaste åren kan komma att förbättra situationen. Skillnaden större Jämfört med konventionell köttoch mjölkproduktion ligger konventionell växtodlingen på flera viktiga områden längre från ekologisk produktion. Gårdarna har ingen vallodling, ingen egen stallgödsel, stor användning av bekämpningsmedel mot ogräs och svamp, och ofta är de betydligt större. Bäst verkar ekologiska växtodlingsgårdar fungera om man kan samverka nära med en ekologisk mjölkgård, så att man får ekonomisk avsättning för ordentligt med vall i växtföljden. Men många gånger är det svårt att hitta en lämplig samarbetspartner eftersom mjölkgårdar och växtodlingsgårdar ofta är regionalt specialiserade. För att öka intresset för ekologisk spannmålsodling är det angeläget att dagens höga merbetalningar kan ligga kvar på samma nivå. Det är också önskvärt att alla köpare av ekologisk foderspannmål engagerar sig mer i att få fram svenskodlad vara. LENNART LARSSON 18 EKOLOGISKT LANTBRUK 4/211

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

MARKNADSNYTT 2016-02-21

MARKNADSNYTT 2016-02-21 Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-02-21 Den gångna veckans utfall på Paris- och Chicagobörsens spannmåls- och oljeväxtnoteringar visar en fortsatt nedgång på Paris men en uppgång på Chicago

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Pris turbulens och ekologisk S/D ekopremie Efterfrågan/utbud (S/D) avgör priset Liten tillgång driver

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Information juni 2004

Information juni 2004 2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Vad ska till för att öka konsumtionen? Utmaningar och erfarenheter Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Axelsson M. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår

Läs mer

MARKNADSNYTT 2016-06-05

MARKNADSNYTT 2016-06-05 Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-06-05 Även denna vecka steg noteringarna för spannmål oljeväxter på Paris- och Chicagobörsen. Slutkurserna och förändringen mot föregående vecka blev: Vete

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

MARKNADSNYTT 2016-05-29

MARKNADSNYTT 2016-05-29 Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-05-29 Den gångna veckan har fortsatt som tidigare med ganska stora rörelser på Paris- och Chicagobörsens spannmåls-och oljeväxtnoteringar. Det summerade resultatet

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Slutrapport för projektstöd

Slutrapport för projektstöd Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet

Läs mer

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten.

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten. AV STAFFAN DANIELSON 03092014 Vem äger Sveriges lantbruk, igår, idag och imorgon? Några fakta och synpunkter Sveriges skogsmarksareal uppgår till 28 milj. hektar. Av denna areal är 22,5 miljoner hektar

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform MARIA DIRKE Tel & fax 0155 21 74 79 E-post maria.dirke@ekolantbruk.se 8 mars 2004 Till Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform Ekologiska

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

I projektplanen för WäXa med nya grödor beskrivs situationen på spannmålsmarknaden enligt nedan.

I projektplanen för WäXa med nya grödor beskrivs situationen på spannmålsmarknaden enligt nedan. Utvärdering av : WäXa med nya grödor 2010 2012 Bakgrund LRF drev 2008-2009 projektet Alternativa grödor i Dalarna och Gävleborg. Projektet samlade odlare med intresse för grödor som speltvete, naken havre

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt

Läs mer

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR

Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR Att följa dina drömmar och förbättra världen LINA EGGEMAR INNEHÅLL Inledning 5 ATT FÖLJA DINA DRÖMMAR 7 Framtiden 8 Hur jag ser på framtiden Hur jag inte vill att min framtid ska se ut Min mardrömsframtid

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder,

Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder, Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder, mervärde och köttförsäljning. To sell locally produced meat in farm shops. A study of the store's customers, value added and meat

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Sveriges Grisföretagare har en kontinuerlig kontakt med slakt och handel. Kritiken vi ofta får handlar bland annat om den höga spädgrisdödligheten

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

G O DA N Y T T I G A VAC K R A

G O DA N Y T T I G A VAC K R A GODA NYTTIGA VACKRA Mariannes morötter kan vara gula, lila, röda, vita eller orange. I sortimentet fi nns en mångfald av färger, smaker och egenskaper. Du kan prova en knaprig, smakrik orange, en mild

Läs mer

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Swedish Meats är helt dominerande på de stora djurslagen och har rationaliserat hårt. MARIA ALARIK och YLVA ÅKERFELDT Ekokötts reklamkampanj för ekologiskt

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Utvärdering Filmkollo 2010 - målsman

Utvärdering Filmkollo 2010 - målsman Utvärdering Filmkollo 2010 målsman Utvärdering Filmkollo 2010 målsman v.26, 27 & 31. Var informationen innan kollot tillräcklig? (57 svar) 60 50 40 30 20 10 0 Ja (98%, 56 st) Nej (2%, 1 st) Om nej, vad

Läs mer

Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött.

Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Klimatdebatten har satt fokus på Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Vad är naturbeteskött och vilken miljönytta gör det?

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

SkövdeNät Nöjd Kund Analys SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens

Läs mer

Ökad storlek. Kenneth Olsson. Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013

Ökad storlek. Kenneth Olsson. Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013 Ökad storlek Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013 Kenneth Olsson Affärsrådgivare Ängelholm SLA 1978 2005 LRF konsult 2006 Eget företag Styrelsearbete 1 Höstvete 1994-2002 2003-2010 förhållande

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Datum 2012-03-20. Ansökan om medel för att Bryta utanförskap genom utveckling och arbetskraftsförsörjning på landsbygden; Ulva Park

Datum 2012-03-20. Ansökan om medel för att Bryta utanförskap genom utveckling och arbetskraftsförsörjning på landsbygden; Ulva Park KS 14 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2012-03-20 Diarienummer KSN-2012-0528 Kommunstyrelsen Ansökan om medel för att Bryta utanförskap genom utveckling och arbetskraftsförsörjning

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Hon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna

Hon vågar satsa på korna. Hon vågar satsa på korna Hur skulle en av dagens artiklar om en vardagshändelse kunnat se ut på medeltiden? Så här kanske?; Bondfrun vågar satsa på korna. Hon har 8 kor som hon satsar högt på! Nästa vecka ska hon flytta en mil

Läs mer

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis!

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Den svenskodlade ekologiska potatisen tog slut vid jul. Svegro uppger 500% ökning av ekologisk potatis Nu fylls hyllorna med ekologisk import

Läs mer

NYHETSBREV nr 23 2013

NYHETSBREV nr 23 2013 1 (7) Januari 2013 NYHETSBREV nr 23 2013 Välkommen till NYN:s nyhetsbrev som utkommer ca två gånger per år. Läs mer på Gröna Jobb Allmänt Året har precis börjat. Vi lägger 2012 till handlingarna och sammanfattar

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Mycket utveckling lite intäkter

Mycket utveckling lite intäkter Mycket utveckling lite intäkter John-Erik Erikssons första uppgift hos Konftel var att dra igång samarbetet med Essex tekniker i Sundsvall. Målet var att följa rådet från Televerkets säljare; att bygga

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer