Rapport 5 preliminär, version maj Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne
|
|
- Emil Johansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,
2 Bakgrund och tillvägagångssätt I syfte att undersöka hur coacherna upplevt sin roll i projektet, hur de ser på deltagarna och på projektet som helhet har vi valt att träffa alla coacher i fokusgrupper under projektets gång. Fokusgrupperna är utspridda under projekttiden med start i mitten på februari och pågående till slutet av oktober. Detta medför att vi på ett konstruktivt och utvecklande sätt får en inblick i coachernas syn på sin roll, på deltagarna och på projektets utveckling för att sedan kontinuerligt kunna återföra resultatet och lärande till projektledning och styrgrupp. En fokusgrupp fokuseras ett begränsat antal frågeställningar och det personliga mötet gör att frågor kan ställas om, förtydligas, ifrågasättas, fördjupas etc. i dialog mellan coach och utvärderare men också i dialog coacherna emellan. Svaren blir därmed mer nyanserade och innehållsrika och kan ge upphov till ytterligare frågor, tex. att ta upp i kommande fokusgrupper eller enkäter. De fokusgrupper som här presenteras fokuserar frågor kring hur coacherna ser på sin roll, hur de ser på deltagarna och deras möte med myndigheten samt vad de tycker och tror kring projektet som helhet. För att alla coacher ska kunna komma till tals på lika villkor utformar vi mötena på följande sätt: Varje deltagare får ett svarsformulär där de linjerade sidorna är numrerade från 1 till 6. Vi utvärderade läser därefter upp fråga 1 och ber deltagarna att skriva ner sina tankar och reflektioner på sidan 1. Efter en stund får alla komma till tals och svara muntligt på frågan. De muntliga svaren dokumenteras via dator. Därefter löper processen vidare på samma sätt till och med fråga 6. Coachernas skriftliga svar samlas in och full anonymitet garanteras. De sex fokusfrågorna återfinns i bilaga 1. Denna preliminära rapport omfattar två fokusgrupper omfattande totalt 8 coacher, varav 3 är kvinnor och 5 män. De svar som återges är de muntliga svar deltagarna lämnade under fokusgruppen och de är i stort sett ordagranna, endast små justeringar av språklig karaktär har i vissa fall gjorts. På några ställen har någon del av svaret tagits bort för att ej röja anonymiteten. Ortnamn och personnamn har genomgående ersatts med X. Svaren återges nedan fråga för fråga följt av en kort sammanfattning. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,
3 Om coachrollen 1. Hur kom Du med i projektet och blev coach? - Tillfrågad om jag var intresserad om att vara coach frågade vad innebär det? fick en lätt information om projektet och vad det innebar och sade ja. Likaså har det varit intressant att träffa andra och få informera om projektet. De trodde väl att jag var lämplig. - Vi hade besök av X och han frågade om jag var intresserad att bli coach. Det verkade intressant. Dels är jag intresserad av människor och att det är spännande med ungdomar och andra kulturer. När vi var i Växjö, då tänkte jag jösses är det så här mycket. - - Jag tyckte att det kändes naturligt. - Blev tillfrågad. Har bred bakgrund, är lite tävlingsmänniska. Tackade ja, tyckte det skulle vara rolig, en chans till egen utveckling och chans att hjälpa. Ny mark att bryta. Att rätt människor var med var också avgörande. - Tillfrågad av handledaren. Har varit aspiranthandledare sedan länge, detta var en annorlunda utmaning. Är själv född utomlands (men svensk) så det kändes naturligt. De flesta coacher blev tillfrågade av någon av handledarna om de var intresserade. Det förefaller oss som att handledarna frågat de som på olika sätt kunde förväntas vara lämpliga, tex. hade erfarenheter från handledning av aspiranter och/eller hade sådana arbetsuppgifter/arbetsområden att de hade praktiska möjligheter att avsätta tid för coachandet, att de var intresserade av uppgiften etc. 2. Vad innebär det (för Dig) att vara coach? - Att ha en daglig kontakt med ungdomarna. Jag har två avdelningar jag går medvetet och pratar med dem dagligen. Vardagliga frågor. När vi äldre har ungdomarna närvarande så blir det ett bättre språk, utan fördomar och jargong, och definitivt när det gäller tjejerna. - Jag tycker det svåra är hur mycket jag skall göra uppföljningar och hur många andra uppföljningar som görs i projektet. Jag saknar information om vad som händer i projektet. Saknar stöd / information från X (handledaren). - Man får inte information från projektledaren utan genom deltagaren. Han talar om och jag boka in i almanackan. Man får det inte från projektledaren. - Alla coacher sitter ju inte bredvid deltagarna. - Att coacha innebär ju också att omvandla och börja jobba med den kunskap de fått. Jag jobbar i en större reception och är borta periodvis. Som coach handlar det om att följa upp vad som händer när jag inte är där och likaså med den ordinarie personalen. Vi är ett stort antal personal och jag måste ju pejla läget med dem, att stå mitt emellan. Detta är betydligt mer än vad som står i projektet. Sedan har jag samtal där jag antingen försöker dämpa eller stötta beroende på. Man får passa sig så att det inte blir en smäll och motsättningar mellan grupper. Och det är ingen liten roll. - Vi har ju lite lågsäsong i X (ortsnamn), mitt i sommaren hade det ju aldrig funkat. - Att vägleda. Projektets målsättning är tydlig, vi vill ha in fler utomnordiska medarbetare. Vill först ta reda på deltagarens målsättning. Det gäller att hantera dels deltagaren, dels hans omgivning. Lägger mycket krut på deltagaren, viktigt att jobba med rätt saker (i detta fall språket) för att nå hans mål, deltagaren har varit ganska kort tid i Sverige, därför är språket viktigt. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,
4 - Få honom accepterad i organisationen, bearbeta hans attityder, få förtroende, försökt forma honom så att det ska fungera. Arbetar med hans personlighet. Han vill bli polis men har behövt plockas ner på jorden, lära sig jobbet från grunden. Att stötta och vägleda är de vanligaste nyckelorden i svaren (gäller speciellt de skriftliga). Att döma av de muntliga svaren ovan i den dialog som kom till stånd i fokusgruppen förefaller en del coacher ta ett större ansvar/avsätter mer tid än andra. Detta kan möjligen relateras till deltagarnas varierande syn på coacherna. Om deltagarna 3. Vad tycker Du har varit det positiva i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetar i, och dess medarbetare? - För mig är det hur fint de har kommit in i gänget. Vi är för lite personal redan. De har bara flutit in i kretsen och blivit en i gänget. Då får vi andra ju börja anpassa oss och tänka på ett annat vis. - Flutit väl in och de andra tar sig väl an och berättar om sina arbetsuppgifter och involverar dem i verksamheten. - När de var på rundtur så berättade de om olika ställen och då sa X (namn): Oh, där i X (ortsnamn) är det bara gamla gubbar. - Förvånansvärt snabbt har de kommit med i gänget. Det finns mycket nytänk och lite som också går att applicera och att förändra det som alltid har varit. - För oss var det en avlastning. Det blev väl lite av en överraskning att det faktiskt inte var så mycket arbete som fanns. Dvs. det fanns inte så mycket skitgöra. Det blev ett resurstillskott. Sedan får vi leta arbetsuppgifter för att fylla hans tjänst och det tar mycket kraft. Sedan lånar vi ut honom till X (ortsnamn). Medarbetarna upplever att han tillfört andra diskussioner kring ungdomar och hur de tänker. - De har andra religioner, varför äter inte muslimer griskött, jag kan tycka att det är intressanta diskussioner. Det kan jag använda sedan när jag talar med muslimer. Jag har lättare att rikta diskussioner om olikheter. - Hur man kan se på namnet vilket språk eller vilken dialekt de pratar. - Vi använder X (namn) till att söka på nätet på sitt språk om saker vi behöver information om. - Språket har varit bra, när man får in kunder som pratar deras språk. Vi kommunicerade innan genom att jag skrev på lappar och nu talar han direkt. - Anade fördomar, men polisen är duktig, har inte varit så mycket av det. Djupt imponerad över hur bra det gått. Fungerat förbaskat bra. Positiva attityder, inte hört mycket negativt om projektet. De har blivit behandlade och bemötta som alla andra, det har överraskat mig. Utvecklande. Organisationen har tagit hand om det bra, vi är förbaskat duktiga, vana att ta hand om nya, är utbildade handledare, har fått utbildning som coacher. Polisen uppfattas nog som mer främlingsfientliga än vad de är. - Gett omgivningen annan syn på nysvenskar. Omdömena om projektdeltagarna och hur de blivit emottagna i sina verksamheter är genomgående mycket positiva. Deltagarna har snabbt och med sin bakgrund och därtill hörande kunskaper och erfarenheter blivit en resurs man delvis saknat tidigare. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,
5 4. Vad tycker Du har varit det negativa i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetar i, och dess medarbetare? - Det negativa upptäckte vi ju innan projektet. Att man såg att varför skall just dessa ungdomar favoriseras istället för de svenska ungdomarna när vi har rekryteringsstopp inom polisen. - Och de finns ju de som har den attityden fortfarande. - Informationen om projektet kunde ha varit bättre. Personalen tolkade det som en gräddfil och att de tar arbetena ifrån oss. Det är något nytt och något främmande. Antingen har man inte varit mottagliga för informationen eller så ja. - Tror att det har löst sig. - Den svenska kulturen, vi är välorganiserade men deltagaren har lite problem med detta, lite annan syn på tid och plats. Måste lära sig detta fullt ut. Jobbar på det. - Inte sett något direkt negativt. Vissa uppfattade det som gräddfil, lite gny om att deltagarna fick vissa fördelar, korridorsnack i början och innan de kom. Det fanns inledningsvis en viss skepsis gentemot projektet, en uppfattning om att deltagarna genom projektet fick en gräddfil till polisutbildningen. Någon menar att detta berodde på bristande information eller att alla inte tagit åt sig den information som getts. Denna problematik förefaller nu vara över. Om projektet 5. Vad tror Du att projektet leder till? - Ökad kunskap kring att umgås och leva med invandrare. Man får ibland kommentarer som man inte kunnat förutse och får tänka till en gång till. - Merit för deltagarna, eventuellt anställning, här eller någon annan stans. - Får en annan bild av polisen, tala positivt om myndigheten, som ringar på vattnet. - Arbete för deltagarna, möjlighet att bli säker på att yrket är rätt och att möjligheten finns, motivationen ökade. - Det finns möjlighet att faktiskt bli polis. Fått en sansad bild av vad polisen står för. - Kontakter för sommarjobb, timanställning, osv. - Vidgade vyer: i Sverige inom polismyndigheten och andra myndigheter. Minskar rasismen, vi blir mer vidsynta. På sikt bättre integration in i samhället. Fler civilanställda med denna bakgrund kommer att utveckla verksamheten. Bekymret ej inom myndigheten utan allmänheten tex. träffar kompisar i jobbet, behöva gripa några av sina egna etc. Deltagarna är till speciell nytta inom polisen: underrättelsetjänst har stor nytta - gäller då att de är på vår sida. Spanare. Tror stenhårt på detta. Tiden är mogen för detta. USA är mångkulturellt, det är på väg här också. Vissa invandrare tänker annorlunda, ser annorlunda, beskriver annorlunda, viktigt för oss att lära om detta. Deltagare har berättat sådana saker för oss. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,
6 - Positivt för polisen med mångfald, vi stöter på olika kulturer, fungerar olika. Lärorikt för polisen och för invandrare. Hoppas på fortsättning. Har fått bra deltagare. Måste se lite annorlunda, fostran för båda parter. Svaren handlar dels om betydelsen för projektdeltagarna, att dessa får en chans att lära och förstå vad polisarbetet innebär och därmed underlätta för dem i framtiden. Den andra infallsvinkeln är vad projektet innebär för myndigheten, att den ger medarbetarna nya kunskaper och färdigheter, inblickar i och förståelse för andra kulturer och andra människors sätt att tänka och agera i olika situationer och därmed göra organisationen bättre rustad för de förändringar globaliseringen medför. 6. Om Du skulle ändra på något, vad skulle det då vara? - Informationsarbetet. - Hur man hittar informationen om projektet. - Resurstilldelning. - Tid för coachning av coacherna. - Ingenting. Gäller bara att individanpassa, det gör vi. Olika bakgrund och behov, kan inte köra alla på samma sätt. Coacherna har fått en stor, fri roll, det är bra. En stor eloge till Elizabeth. Cheferna har handlat rätt, alla backar upp fullt ut. - Det är negativt att projektdeltagarna ses som en resurs på PKC i sommar, att de ska fylla luckor. Behövde se mer till deltagaren och vad denna behöver, kunde ha gjort annat och utvecklats mer inom annat område, coacherna vet detta men måste släppa deltagare till PKC. (PKC=Polisens KontaktCenter, finns i Helsingborg och Hässleholm efter flytt från Malmö har inneburit personalbrist då alla inte velat flytta med). Coacherna är genomgående nöjda med projektet såsom det utvecklats sig. Vissa upplever brister i kommunikationen av projektet och att coacherna önskat mer tid för att utveckla coachrollen. Någon betonar den frihet och därmed möjlighet coachrollen innebär. Sammanfattande reflektion Vi har hittills bara mött en tredjedel av coacherna, våra uttalanden måste därför i dagsläget bedömas därefter. När man möter människor, i det här fallet coacher, personligen i en fokusgrupp får man också information utöver det talade eller skrivna ordet: det allmänna uppträdandet, stämningen, hållningen, känsloläget etc. Vi kan utifrån vår samlade information säga att vi främst mött positiva, entusiastiska coacher som präglas av stort engagemang för sina deltagare men också de som förefaller mindre engagerade och entusiastiska inför projektet och sina deltagare, vilket även framgår då de beskriver sin roll som coach. Projektdeltagarna har kommit in i organisationen och blivit accepterade på ett bra sätt, idel positiva omdömen om arbetsinsatser och idérikedom. Inledningsvis, och kanske främst före projektstarten, fanns emellertid en tämligen spridd uppfattning om att deltagarna fått en gräddfil som andra ungdomar inte var förunnade. Coacherna upplever att projektet har en stor uppgift att fylla då det gäller att sprida kunskap om andra språk och kulturer, tänkande och agerande etc. inom myndigheten kunskaper och färdigheter som myndigheten måste vara öppna för och skaffa sig för att möta nuets och framtidens utmaningar. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,
7 Bilaga 1 Fokusgrupp, coacher projekt VIS, Världen i Skåne Om coachrollen 1. - Hur kom Du med i projektet och blev coach? 2. - Vad innebär det att vara coach? Om deltagarna 3. - Vad tycker du har varit det positiva i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetat i, och dess medarbetare? 4. - Vad tycker du har varit det negativa i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetat i, och dess medarbetare? Om projektet 5. - Vad tror Du att projektet leder till? 6. - Om Du skulle ändra på något, vad skulle det då vara? Bengt Arne Larsson & Martin Persson,
Hur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Ämnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Verktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Lära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!
Praktikintyg Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB! Syfte med dagen Att öka chanserna att få jobb Hur? Att fram intyg som visar vad du kan och har gjort Att förstå praktikintyg och arbetsintyg
Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Coachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Roligaste Sommarjobbet 2014
Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde
2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras
Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets
Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt
Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt Till dig som ska börja ditt sista år på en arkitekt- eller ingenjörsutbildning inom Lantmäteri, Mark & Fastighetsjuridik, Väg & Vatten, GIS eller Samhällsplanering.
Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Pedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Att överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare
Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Inför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
{ karriär & ledarskap }
CHEFENS SJU Slut ögonen och dröm dig bort en stund. Se en värld framför dig där ingen chef bryter mot någon av chefens sju dödssynder. Där alla chefer är riktigt bra ledare och brinner för sina medarbetares
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015
TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här
Besöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen
Besöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen Påståenden (1 = stämmer sämst och 4 = stämmer bäst), 2015 års resultat i blått 1 Personalen lyssnar, förstår och respekterar
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb
ÖKA ENTUSIASMEN Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb ÖKA ENTUSIASMEN Inom Dale Carnegie använder vi ofta ordet entusiasm. Entusiasm är ofta den
Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Utvärdering Filmkollo 2010 - målsman
Utvärdering Filmkollo 2010 målsman Utvärdering Filmkollo 2010 målsman v.26, 27 & 31. Var informationen innan kollot tillräcklig? (57 svar) 60 50 40 30 20 10 0 Ja (98%, 56 st) Nej (2%, 1 st) Om nej, vad
Jämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Sammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas
5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun
Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Utvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Framtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Bättre Självförtroende NU!
Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:
Har du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Riskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner
RISKBEDÖMNING: Införandet av VNS-pilot Datum:140923 Sida: 1 (12) Analysobjekt: Pilot VNS Deltagare: Se grundförutsättningarna Myndighetskrav: Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Underlag: SWOT-analys
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
VARGAVINTER JOJO SNÖN DEN FINNS FORTFARANDE KVAR MEN DET FINNS ÄNDÅ DE SOM TROR ATT DET BLIR EN VÅR
11:ans medlemsblad Brf Stockholmshus nr 11 Gubbängen www.stockholmshus11.se Nummer 1 Våren 2013 VARGAVINTER JOJO SNÖN DEN FINNS FORTFARANDE KVAR MEN DET FINNS ÄNDÅ DE SOM TROR ATT DET BLIR EN VÅR Snön
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade
Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat
Trädgårdsdiakoni -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Bakgrund På initiativ från kyrkogårdsföreståndare Magnus Näsström och diakon Margareta Thomasson har Allerums pastorat sedan flera år tillbaka
Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.
Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg
Tentamen IE1204 Digital design
Tentamen IE1204 Digital design Underkända tentander orsak? 2014 januari, TIDAB, TKOMK och TIEDB Anders Sjögren, as@kth.se, KTH ICT, 2014-01-31 Underlaget bygger på en icke anonym enkät till de studenter
Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Ett coachande förhållningssätt i ledarskapet Av Johan Tornberg
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs ETU 2011 Ett coachande förhållningssätt i ledarskapet Av Johan Tornberg Handledare: Göran Pegenius 2011 04 27 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 2 2. Bakgrund sid
Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!
för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för
Uppgift 24A - Reflektion över boken "Vem snodde osten?"
Uppgift 24A - Reflektion över boken "Vem snodde osten?" Här har vi plockat ut sex citat som vi tycker är extra viktiga. Om du inte förändras riskerar du att utplånas Att bara stå och stampa på ett och
Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten.
POLISASPIRANTPOLICY DATUM: 2005-09-11 DIARIENR: A-761-4849/05 PERSONALENHETEN Policy beträffande polisaspiranter (Syfte, mål och innehåll enligt nationell plan samt lokala tillägg med inspiration från
Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Arbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen
Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma
Likabehandlingsplan. Linblommans förskola
Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Kunskap och personlig utveckling Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? Världen förändras i snabb takt. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen
Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Projektet Yrkesmentorer inom Rotary
Nyhetsbrev nr 2-2013 från Projektet Yrkesmentorer inom Rotary Ordföranden har ordet visat sig vara ett viktigt stöd för de akademiker som kommit hit från andra länder. Nu i juni avslutas projektet men
Online reträtt Vägledning vecka 26
Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han
Personal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker
Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Det är helt knäppt att vårt samhälle är så segregerat. Blanda mer! Den åsikten uttryckte nästan alla de drygt 130 ungdomar som intervjuades i projektet RÖST.
Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?
Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7
Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Praktikrapport. ABC Aktiva insatser för människa och miljö
Praktikrapport ABC Aktiva insatser för människa och miljö Som praktikplats för hösten 2012 valde jag att ansöka om en plats på ABC aktiva insatser för människa och miljö. Då jag under mina tre senaste
Förarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Se dig omkring för dina affärers skull
Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen
Bakgrund. Rikshem erbjuder sommarjobb som en del i vår CSR-satsning. 2012 anställdes 35 ungdomar i Uppsala som en första insats.
Rikshems sommarjobb Bakgrund Rikshem erbjuder sommarjobb som en del i vår CSR-satsning. 2012 anställdes 35 ungdomar i som en första insats. 2013 anställdes ungefär 80 ungdomar på sju olika orter i landet,,,
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14
Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Vi har fått in svar från 27 föräldrar. Vi har ca 70 barn i fyran och femman, resten är sexor. Alla frågor kunde ni svara på med ett
Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig