Rapport 5 preliminär, version maj Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne"

Transkript

1 Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

2 Bakgrund och tillvägagångssätt I syfte att undersöka hur coacherna upplevt sin roll i projektet, hur de ser på deltagarna och på projektet som helhet har vi valt att träffa alla coacher i fokusgrupper under projektets gång. Fokusgrupperna är utspridda under projekttiden med start i mitten på februari och pågående till slutet av oktober. Detta medför att vi på ett konstruktivt och utvecklande sätt får en inblick i coachernas syn på sin roll, på deltagarna och på projektets utveckling för att sedan kontinuerligt kunna återföra resultatet och lärande till projektledning och styrgrupp. En fokusgrupp fokuseras ett begränsat antal frågeställningar och det personliga mötet gör att frågor kan ställas om, förtydligas, ifrågasättas, fördjupas etc. i dialog mellan coach och utvärderare men också i dialog coacherna emellan. Svaren blir därmed mer nyanserade och innehållsrika och kan ge upphov till ytterligare frågor, tex. att ta upp i kommande fokusgrupper eller enkäter. De fokusgrupper som här presenteras fokuserar frågor kring hur coacherna ser på sin roll, hur de ser på deltagarna och deras möte med myndigheten samt vad de tycker och tror kring projektet som helhet. För att alla coacher ska kunna komma till tals på lika villkor utformar vi mötena på följande sätt: Varje deltagare får ett svarsformulär där de linjerade sidorna är numrerade från 1 till 6. Vi utvärderade läser därefter upp fråga 1 och ber deltagarna att skriva ner sina tankar och reflektioner på sidan 1. Efter en stund får alla komma till tals och svara muntligt på frågan. De muntliga svaren dokumenteras via dator. Därefter löper processen vidare på samma sätt till och med fråga 6. Coachernas skriftliga svar samlas in och full anonymitet garanteras. De sex fokusfrågorna återfinns i bilaga 1. Denna preliminära rapport omfattar två fokusgrupper omfattande totalt 8 coacher, varav 3 är kvinnor och 5 män. De svar som återges är de muntliga svar deltagarna lämnade under fokusgruppen och de är i stort sett ordagranna, endast små justeringar av språklig karaktär har i vissa fall gjorts. På några ställen har någon del av svaret tagits bort för att ej röja anonymiteten. Ortnamn och personnamn har genomgående ersatts med X. Svaren återges nedan fråga för fråga följt av en kort sammanfattning. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

3 Om coachrollen 1. Hur kom Du med i projektet och blev coach? - Tillfrågad om jag var intresserad om att vara coach frågade vad innebär det? fick en lätt information om projektet och vad det innebar och sade ja. Likaså har det varit intressant att träffa andra och få informera om projektet. De trodde väl att jag var lämplig. - Vi hade besök av X och han frågade om jag var intresserad att bli coach. Det verkade intressant. Dels är jag intresserad av människor och att det är spännande med ungdomar och andra kulturer. När vi var i Växjö, då tänkte jag jösses är det så här mycket. - - Jag tyckte att det kändes naturligt. - Blev tillfrågad. Har bred bakgrund, är lite tävlingsmänniska. Tackade ja, tyckte det skulle vara rolig, en chans till egen utveckling och chans att hjälpa. Ny mark att bryta. Att rätt människor var med var också avgörande. - Tillfrågad av handledaren. Har varit aspiranthandledare sedan länge, detta var en annorlunda utmaning. Är själv född utomlands (men svensk) så det kändes naturligt. De flesta coacher blev tillfrågade av någon av handledarna om de var intresserade. Det förefaller oss som att handledarna frågat de som på olika sätt kunde förväntas vara lämpliga, tex. hade erfarenheter från handledning av aspiranter och/eller hade sådana arbetsuppgifter/arbetsområden att de hade praktiska möjligheter att avsätta tid för coachandet, att de var intresserade av uppgiften etc. 2. Vad innebär det (för Dig) att vara coach? - Att ha en daglig kontakt med ungdomarna. Jag har två avdelningar jag går medvetet och pratar med dem dagligen. Vardagliga frågor. När vi äldre har ungdomarna närvarande så blir det ett bättre språk, utan fördomar och jargong, och definitivt när det gäller tjejerna. - Jag tycker det svåra är hur mycket jag skall göra uppföljningar och hur många andra uppföljningar som görs i projektet. Jag saknar information om vad som händer i projektet. Saknar stöd / information från X (handledaren). - Man får inte information från projektledaren utan genom deltagaren. Han talar om och jag boka in i almanackan. Man får det inte från projektledaren. - Alla coacher sitter ju inte bredvid deltagarna. - Att coacha innebär ju också att omvandla och börja jobba med den kunskap de fått. Jag jobbar i en större reception och är borta periodvis. Som coach handlar det om att följa upp vad som händer när jag inte är där och likaså med den ordinarie personalen. Vi är ett stort antal personal och jag måste ju pejla läget med dem, att stå mitt emellan. Detta är betydligt mer än vad som står i projektet. Sedan har jag samtal där jag antingen försöker dämpa eller stötta beroende på. Man får passa sig så att det inte blir en smäll och motsättningar mellan grupper. Och det är ingen liten roll. - Vi har ju lite lågsäsong i X (ortsnamn), mitt i sommaren hade det ju aldrig funkat. - Att vägleda. Projektets målsättning är tydlig, vi vill ha in fler utomnordiska medarbetare. Vill först ta reda på deltagarens målsättning. Det gäller att hantera dels deltagaren, dels hans omgivning. Lägger mycket krut på deltagaren, viktigt att jobba med rätt saker (i detta fall språket) för att nå hans mål, deltagaren har varit ganska kort tid i Sverige, därför är språket viktigt. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

4 - Få honom accepterad i organisationen, bearbeta hans attityder, få förtroende, försökt forma honom så att det ska fungera. Arbetar med hans personlighet. Han vill bli polis men har behövt plockas ner på jorden, lära sig jobbet från grunden. Att stötta och vägleda är de vanligaste nyckelorden i svaren (gäller speciellt de skriftliga). Att döma av de muntliga svaren ovan i den dialog som kom till stånd i fokusgruppen förefaller en del coacher ta ett större ansvar/avsätter mer tid än andra. Detta kan möjligen relateras till deltagarnas varierande syn på coacherna. Om deltagarna 3. Vad tycker Du har varit det positiva i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetar i, och dess medarbetare? - För mig är det hur fint de har kommit in i gänget. Vi är för lite personal redan. De har bara flutit in i kretsen och blivit en i gänget. Då får vi andra ju börja anpassa oss och tänka på ett annat vis. - Flutit väl in och de andra tar sig väl an och berättar om sina arbetsuppgifter och involverar dem i verksamheten. - När de var på rundtur så berättade de om olika ställen och då sa X (namn): Oh, där i X (ortsnamn) är det bara gamla gubbar. - Förvånansvärt snabbt har de kommit med i gänget. Det finns mycket nytänk och lite som också går att applicera och att förändra det som alltid har varit. - För oss var det en avlastning. Det blev väl lite av en överraskning att det faktiskt inte var så mycket arbete som fanns. Dvs. det fanns inte så mycket skitgöra. Det blev ett resurstillskott. Sedan får vi leta arbetsuppgifter för att fylla hans tjänst och det tar mycket kraft. Sedan lånar vi ut honom till X (ortsnamn). Medarbetarna upplever att han tillfört andra diskussioner kring ungdomar och hur de tänker. - De har andra religioner, varför äter inte muslimer griskött, jag kan tycka att det är intressanta diskussioner. Det kan jag använda sedan när jag talar med muslimer. Jag har lättare att rikta diskussioner om olikheter. - Hur man kan se på namnet vilket språk eller vilken dialekt de pratar. - Vi använder X (namn) till att söka på nätet på sitt språk om saker vi behöver information om. - Språket har varit bra, när man får in kunder som pratar deras språk. Vi kommunicerade innan genom att jag skrev på lappar och nu talar han direkt. - Anade fördomar, men polisen är duktig, har inte varit så mycket av det. Djupt imponerad över hur bra det gått. Fungerat förbaskat bra. Positiva attityder, inte hört mycket negativt om projektet. De har blivit behandlade och bemötta som alla andra, det har överraskat mig. Utvecklande. Organisationen har tagit hand om det bra, vi är förbaskat duktiga, vana att ta hand om nya, är utbildade handledare, har fått utbildning som coacher. Polisen uppfattas nog som mer främlingsfientliga än vad de är. - Gett omgivningen annan syn på nysvenskar. Omdömena om projektdeltagarna och hur de blivit emottagna i sina verksamheter är genomgående mycket positiva. Deltagarna har snabbt och med sin bakgrund och därtill hörande kunskaper och erfarenheter blivit en resurs man delvis saknat tidigare. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

5 4. Vad tycker Du har varit det negativa i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetar i, och dess medarbetare? - Det negativa upptäckte vi ju innan projektet. Att man såg att varför skall just dessa ungdomar favoriseras istället för de svenska ungdomarna när vi har rekryteringsstopp inom polisen. - Och de finns ju de som har den attityden fortfarande. - Informationen om projektet kunde ha varit bättre. Personalen tolkade det som en gräddfil och att de tar arbetena ifrån oss. Det är något nytt och något främmande. Antingen har man inte varit mottagliga för informationen eller så ja. - Tror att det har löst sig. - Den svenska kulturen, vi är välorganiserade men deltagaren har lite problem med detta, lite annan syn på tid och plats. Måste lära sig detta fullt ut. Jobbar på det. - Inte sett något direkt negativt. Vissa uppfattade det som gräddfil, lite gny om att deltagarna fick vissa fördelar, korridorsnack i början och innan de kom. Det fanns inledningsvis en viss skepsis gentemot projektet, en uppfattning om att deltagarna genom projektet fick en gräddfil till polisutbildningen. Någon menar att detta berodde på bristande information eller att alla inte tagit åt sig den information som getts. Denna problematik förefaller nu vara över. Om projektet 5. Vad tror Du att projektet leder till? - Ökad kunskap kring att umgås och leva med invandrare. Man får ibland kommentarer som man inte kunnat förutse och får tänka till en gång till. - Merit för deltagarna, eventuellt anställning, här eller någon annan stans. - Får en annan bild av polisen, tala positivt om myndigheten, som ringar på vattnet. - Arbete för deltagarna, möjlighet att bli säker på att yrket är rätt och att möjligheten finns, motivationen ökade. - Det finns möjlighet att faktiskt bli polis. Fått en sansad bild av vad polisen står för. - Kontakter för sommarjobb, timanställning, osv. - Vidgade vyer: i Sverige inom polismyndigheten och andra myndigheter. Minskar rasismen, vi blir mer vidsynta. På sikt bättre integration in i samhället. Fler civilanställda med denna bakgrund kommer att utveckla verksamheten. Bekymret ej inom myndigheten utan allmänheten tex. träffar kompisar i jobbet, behöva gripa några av sina egna etc. Deltagarna är till speciell nytta inom polisen: underrättelsetjänst har stor nytta - gäller då att de är på vår sida. Spanare. Tror stenhårt på detta. Tiden är mogen för detta. USA är mångkulturellt, det är på väg här också. Vissa invandrare tänker annorlunda, ser annorlunda, beskriver annorlunda, viktigt för oss att lära om detta. Deltagare har berättat sådana saker för oss. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

6 - Positivt för polisen med mångfald, vi stöter på olika kulturer, fungerar olika. Lärorikt för polisen och för invandrare. Hoppas på fortsättning. Har fått bra deltagare. Måste se lite annorlunda, fostran för båda parter. Svaren handlar dels om betydelsen för projektdeltagarna, att dessa får en chans att lära och förstå vad polisarbetet innebär och därmed underlätta för dem i framtiden. Den andra infallsvinkeln är vad projektet innebär för myndigheten, att den ger medarbetarna nya kunskaper och färdigheter, inblickar i och förståelse för andra kulturer och andra människors sätt att tänka och agera i olika situationer och därmed göra organisationen bättre rustad för de förändringar globaliseringen medför. 6. Om Du skulle ändra på något, vad skulle det då vara? - Informationsarbetet. - Hur man hittar informationen om projektet. - Resurstilldelning. - Tid för coachning av coacherna. - Ingenting. Gäller bara att individanpassa, det gör vi. Olika bakgrund och behov, kan inte köra alla på samma sätt. Coacherna har fått en stor, fri roll, det är bra. En stor eloge till Elizabeth. Cheferna har handlat rätt, alla backar upp fullt ut. - Det är negativt att projektdeltagarna ses som en resurs på PKC i sommar, att de ska fylla luckor. Behövde se mer till deltagaren och vad denna behöver, kunde ha gjort annat och utvecklats mer inom annat område, coacherna vet detta men måste släppa deltagare till PKC. (PKC=Polisens KontaktCenter, finns i Helsingborg och Hässleholm efter flytt från Malmö har inneburit personalbrist då alla inte velat flytta med). Coacherna är genomgående nöjda med projektet såsom det utvecklats sig. Vissa upplever brister i kommunikationen av projektet och att coacherna önskat mer tid för att utveckla coachrollen. Någon betonar den frihet och därmed möjlighet coachrollen innebär. Sammanfattande reflektion Vi har hittills bara mött en tredjedel av coacherna, våra uttalanden måste därför i dagsläget bedömas därefter. När man möter människor, i det här fallet coacher, personligen i en fokusgrupp får man också information utöver det talade eller skrivna ordet: det allmänna uppträdandet, stämningen, hållningen, känsloläget etc. Vi kan utifrån vår samlade information säga att vi främst mött positiva, entusiastiska coacher som präglas av stort engagemang för sina deltagare men också de som förefaller mindre engagerade och entusiastiska inför projektet och sina deltagare, vilket även framgår då de beskriver sin roll som coach. Projektdeltagarna har kommit in i organisationen och blivit accepterade på ett bra sätt, idel positiva omdömen om arbetsinsatser och idérikedom. Inledningsvis, och kanske främst före projektstarten, fanns emellertid en tämligen spridd uppfattning om att deltagarna fått en gräddfil som andra ungdomar inte var förunnade. Coacherna upplever att projektet har en stor uppgift att fylla då det gäller att sprida kunskap om andra språk och kulturer, tänkande och agerande etc. inom myndigheten kunskaper och färdigheter som myndigheten måste vara öppna för och skaffa sig för att möta nuets och framtidens utmaningar. Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

7 Bilaga 1 Fokusgrupp, coacher projekt VIS, Världen i Skåne Om coachrollen 1. - Hur kom Du med i projektet och blev coach? 2. - Vad innebär det att vara coach? Om deltagarna 3. - Vad tycker du har varit det positiva i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetat i, och dess medarbetare? 4. - Vad tycker du har varit det negativa i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetat i, och dess medarbetare? Om projektet 5. - Vad tror Du att projektet leder till? 6. - Om Du skulle ändra på något, vad skulle det då vara? Bengt Arne Larsson & Martin Persson,

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Riskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner

Riskbedömning VNS-pilot med bilagda handlingsplaner RISKBEDÖMNING: Införandet av VNS-pilot Datum:140923 Sida: 1 (12) Analysobjekt: Pilot VNS Deltagare: Se grundförutsättningarna Myndighetskrav: Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Underlag: SWOT-analys

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt

Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt Huddingetrainee: ingenjör och arkitekt Till dig som ska börja ditt sista år på en arkitekt- eller ingenjörsutbildning inom Lantmäteri, Mark & Fastighetsjuridik, Väg & Vatten, GIS eller Samhällsplanering.

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Roligaste Sommarjobbet 2014

Roligaste Sommarjobbet 2014 Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för

Läs mer

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB! Praktikintyg Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB! Syfte med dagen Att öka chanserna att få jobb Hur? Att fram intyg som visar vad du kan och har gjort Att förstå praktikintyg och arbetsintyg

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten.

Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten. POLISASPIRANTPOLICY DATUM: 2005-09-11 DIARIENR: A-761-4849/05 PERSONALENHETEN Policy beträffande polisaspiranter (Syfte, mål och innehåll enligt nationell plan samt lokala tillägg med inspiration från

Läs mer

Projektet Yrkesmentorer inom Rotary

Projektet Yrkesmentorer inom Rotary Nyhetsbrev nr 2-2013 från Projektet Yrkesmentorer inom Rotary Ordföranden har ordet visat sig vara ett viktigt stöd för de akademiker som kommit hit från andra länder. Nu i juni avslutas projektet men

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost

Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Sammanfattning 2010-05-20 Liselott Daun och Jenny Johansson RÅDGIVNING Inledning Kontaktuppgifter: Liselott Daun Senior Manager Tel: + 31 61

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Personalberedningen 2006-10-09. Ärendebeskrivning: Yttrande till Ungdomskraft Skåne

Personalberedningen 2006-10-09. Ärendebeskrivning: Yttrande till Ungdomskraft Skåne Personalberedningen 2006-10-09 Ärendebeskrivning: Ungdomskraft Skåne har i skrivelse 2006-09-11 önskat svar från Personalberedningen kring avkodade ansökningshandlingar och värdesättande av att anställa

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,

Läs mer

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb ÖKA ENTUSIASMEN Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb ÖKA ENTUSIASMEN Inom Dale Carnegie använder vi ofta ordet entusiasm. Entusiasm är ofta den

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att

Läs mer

{ karriär & ledarskap }

{ karriär & ledarskap } CHEFENS SJU Slut ögonen och dröm dig bort en stund. Se en värld framför dig där ingen chef bryter mot någon av chefens sju dödssynder. Där alla chefer är riktigt bra ledare och brinner för sina medarbetares

Läs mer

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning

Läs mer

Utvärderingsrapport Interkulturell dialog för hållbar utveckling i Södertälje Projektets diarienummer: 2009-00138

Utvärderingsrapport Interkulturell dialog för hållbar utveckling i Södertälje Projektets diarienummer: 2009-00138 Utvärderingsrapport Interkulturell dialog för hållbar utveckling i Södertälje Projektets diarienummer: 2009-00138 Projektets bakgrund Södertälje kommun har tagit emot stora mängder flyktingar de senaste

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Besöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen

Besöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen Besöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen Påståenden (1 = stämmer sämst och 4 = stämmer bäst), 2015 års resultat i blått 1 Personalen lyssnar, förstår och respekterar

Läs mer

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Det är helt knäppt att vårt samhälle är så segregerat. Blanda mer! Den åsikten uttryckte nästan alla de drygt 130 ungdomar som intervjuades i projektet RÖST.

Läs mer

Utvärdering Filmkollo 2010 - målsman

Utvärdering Filmkollo 2010 - målsman Utvärdering Filmkollo 2010 målsman Utvärdering Filmkollo 2010 målsman v.26, 27 & 31. Var informationen innan kollot tillräcklig? (57 svar) 60 50 40 30 20 10 0 Ja (98%, 56 st) Nej (2%, 1 st) Om nej, vad

Läs mer

Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat

Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Trädgårdsdiakoni -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Bakgrund På initiativ från kyrkogårdsföreståndare Magnus Näsström och diakon Margareta Thomasson har Allerums pastorat sedan flera år tillbaka

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

för chefer och handläggare

för chefer och handläggare LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012

Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012 Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012 Projekt: Kompetensutveckling Jämtland Projektägare: Peak Business & Sports AB Genomförare: Åre Destination AB Programområde: Programområde 1 Kompetensförsörjning

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer