Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren?

Transkript

1 Hur har lönsamheten i det svenska jordbruket påverkats av kostnadsutvecklingen de senaste åren? Sammanfattning Priserna för jordbrukets produktionsmedel har stigit kraftigtunder det senaste året, särskilt för gödningsmedel, foder, drivmedel, bekämpningsmedel och utsäde. Prisuppgången för jordbrukets produkter har mattats av och under de senaste månaderna har priserna börjat falla främst beroende på ökad produktion runt om i världen. Lönsamheten för det svenska jordbruket verkar pressas under 2008 av stigande produktionskostnader samtidigt som produktpriserna stagnerar. För vissa produkter är lönsamheten i stort sett tillbaka på samma nivå som före prisuppgången. Priserna för de flesta jordbruksprodukter steg kraftigt under 2007/08. Prisuppgången inleddes redan under 2006 för spannmål och oljeväxter för att sedan följas av en prisuppgång även för animalieprodukterna under senare delen av Bakom prisuppgången låg främst minskat utbud i världen samtidigt som efterfrågan ökade. Höga priserna ledde till att odlingen ökade under 2008 och hittills är utsikterna för en stor skörd goda. Detta har medfört att priserna för i synnerhet vegetabilieprodukter har fallit och är på världsmarknaden ungefär på samma nivå som för ett år sedan. Även mjölkpriserna har fallit medan priserna för de olika köttslagen har fortsatt uppåt. Kostnaderna i det svenska jordbruket har ökat kraftigt under det senaste året, perioden juni/maj 2007/08. Bland produktionsmedlen är det främst gödning, foder, drivmedel, bekämpningsmedel och utsäde som blivit dyrare. I spannmålsodlingen motsvarar kostnadsökningarna ca 0,20 kr/kg (+32 procent) för vetet. På animalieområdet är det främst kostnaderna för foder som ökat. Kostnader för att producera mjölk har ökat med ca 0,50 kr/kg (+25 %) Lönsamheten för olika produktionsgrenar i svenskt jordbruk ökade kraftigt mellan 2006 och Svag produktprisutveckling och ökade kostnader har dock medfört att lönsamheten fallit tillbaka under Enligt Jordbruksverkets beräkningar är dock täckningsbidraget bättre 2008 jämfört med 2006, baserat på prisnivån i maj 2008, med undantag för griskött där lönsamheten blivit sämre. För att inte lönsamheten ska försämras jämfört med fjolåret kan inte priserna gå ner i någon större utsträckning. Ett pris på vetet under 1,40 kr/kg och ett mjölkpris på 3,30 kr/kg leder till sämre lönsamheten än under 2006.

2 1. Inledning Det senaste året har präglats av en snabb prisökning för flera av jordbrukets produkter års priser för spannmål blev nästan dubbelt så höga jämfört med föregående år. Andra produkter där priserna steg under 2007 var mjölk, oljeväxter och nötkött. För andra produkter har utvecklingen varit den motsatta med fallande priser, t.ex. sockerbetor och griskött. Även på kostnadssidan har utvecklingen varit dramatisk under det senaste året. Stigande priser för spannmål och oljeväxter har medfört att priserna på fodermedel följt med uppåt. Prisökningar för olja på världsmarknaden har också påverkat jordbruket, dels direkt genom ökade kostnader för drivmedel dels indirekt genom att tillverkningskostnaderna för handelsgödsel ökat. Ökad inflation totalt sett i ekonomin påverkar också kostnadsläget för jordbruket. Inför 2008/09 väntas priserna på flera jordbruksprodukter falla tillbaka till följd av att utbudet ökar och att de stigande priserna leder till att efterfrågan minskar. Ligger den höga kostnadsnivån kvar på insatsvarorna kan det innebära att jordbruket kommer att gå ur den senaste priscykeln med ett försämrat resultat jämfört med situationen I följande PM görs en beräkning för några olika produktionsgrenar hur kostnaderna förändrats mellan 2007 och I följande PM görs en beräkning, baserat på prisstatistik från Jordbruksverket samt SLU:s bidragskalkyler, för några olika produktionsgrenar, om hur kostnaderna förändrats mellan 2007 och 2008 och hur detta kostnadsläge påverkat lönsamheten i det svenska jordbruket. 2. Allmänt om prisutvecklingen 2.1 Produktpriser Priserna på oljeväxter och spannmål påbörjade en uppgång under 2006/07. Oro för små lager och tilltagande intresse för bioenergi drev upp priserna på både den internationella och nationella marknaden. God ekonomisk tillväxt i flera utvecklingsländer bidrog också till att efterfrågan ökade. Under hösten 2007 tilltog prisuppgång på spannmål i takt med marknadens kännedom om allt flera produktionsbortfall runt om i världen. Priserna för spannmål nådde sin absoluta toppnivå i mars Priserna har därefter gått ner p.g.a. förväntan om en bättre skörd under 2008/09. Prisnivån är dock fortfarande betydligt högre än under 2006/07. Bland animalieprodukterna har utvecklingen varit mera blandad. Priserna för mejeriprodukter steg kraftigt under hösten 2007 p.g.a. ökad efterfrågan på världsmarknaden. Under våren 2008 har uppgången mattats av och under sommaren 2008 har priserna åter börjat sjunka. Historiskt sett är dock priserna kvar på en hög nivå. Prisuppgången för kött kom senare än för övriga produkter men hittills har priserna inte vänt neråt. Det finns dock signaler från handeln som indikerar att konsumtionen har minskat p.g.a. prisökningarna. Priserna för griskött varierar normalt mera än för andra produkter. Under 2007 var priserna i en nedgångsfas. I slutet av 2007 steg priserna kopplat till den säsongsmässiga efterfrågeökningen vid jul för att därefter fortsätta sin nedgångsfas. Under sommaren 2008 verkar det som om priset nått sin

3 bottennivå och en prisuppgång har påbörjats. Av figur 1 framgår hur producentpriserna i Sverige utvecklats under perioden

4 Figur 1 Utvecklingen för avräkningsprisindex, A-index, ,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Källa: SJV jan-00 jun-00 nov-00 apr-01 sep-01 feb-02 juli 200 dec-02 maj-03 okt-03 mar-04 aug-04 jan-05 jun-05 nov-05 apr-06 sep-06 feb-07 jul-07 dec-07 maj Produktionsmedel Även på kostnadssidan har det skett betydligt större förändringar under 2007/08 än vad som varit normalt under de senaste åren. Under perioden steg kostnaderna i en jämn men mycket måttlig takt. Mellan juni 2007 och maj 2008 (senast tillgängliga statistik från SJV) har kostnaderna stigit med knappt 18 procent, se figur 2. Vete Korn Oljeväxter Sockerbetor Nötkött Griskött Kyckling Mjölk Ägg Totalt

5 Figur 2 Årlig förändring av kostnaderna för insatsvaror (förändring av PM-index), procent Källa: SJV Under den senaste tolvmånadersperioden är det främst priserna på gödning, foder och drivmedel som ökat. Priserna på gödning har ökat mest med drygt 60 procent. Priserna på foder, drivmedel, bekämpningsmedel och utsäde har ökat med mer än 20 procent under det senaste året, se figur 3.

6 Figur 3 Förändringar av priserna för insatsvaror under perioden (tom maj 2008) 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Källa: SJV jan-00 jul-00 jan-01 jul-01 jan-02 juli 200 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 Uts äde Drivm edel Gödning Bekämpningsmedel Veterinär Djurfoder Underhåll av byggnader Maskiner Byggnader TOTALT TOTAL

7 3. Metod för kostnadsberäkningar För att få en bild av hur enskilda produktionsgrenar och enskilda företag gynnas resp. missgynnas av de stora prisförändringarna under det senaste året redovisas i detta PM:et kalkyler över hur lönsamheten utvecklats mellan 2007 och Beräkningarna utgår från 2007 års bidragskalkyler som publiceras av Lantbruksuniversitet ( Kostnaderna i 2007 års kalkyler har räknats upp med de förändring som Jordbruksverket redovisar i Statistiska Meddelanden Jo ( 68.html) för perioden juni 2007 maj 2008, se figur 3 ovan. Det har inte gjorts några andra förändringar i kalkylerna i form av t.ex. ändrade givor av handelsgödsel eller ändringar i foderstaterna. I SLU:s kalkyler har kostnaderna grupperats i tre olika kategorier: Särkostnader 1 omfattar de kostnader som är rörliga på kort sikt. I detta kostnadsbegrepp ingår bl.a. utsäde, gödning, bränsle, foder och rekryteringsdjur. Särkostnader 2 omfattar kostnader för underhåll och räntor på rörelsekapitalet. Särkostnader 3 omfattar kostnader för arbetet samt kapitalkostnader för maskiner och byggnader. För att förenkla beräkningarna har samma uppräkningsfaktor använts för samtliga kostnadsslag och i samtliga produktionsgrenar. Det leder till att de höstsådda grödorna missgynnas eftersom en del produktionsmedel köptes in redan hösten 2007, innan prishöjningarna ägde rum. 4. Kostnadsberäkningar Kalkyler har beräknats för följande produktionsgrenar: Höstvete Korn Havre Ärter Höstraps Mjölk Nötkött Gris Fågelkött De enskilda kalkylerna har även satts samman så att de ska spegla några olika typföretag. Kalkylerna avser förhållandena i Götalands norra slättbygder.

8 Av figur 4 framgår hur de enskilda kostnadsslagen i odlingen av höstvete förändrats mellan 2007 och Kostnaden för handelsgödsel har ökat från drygt kr/ha till drygt kr/ha. Övriga kostnader har ökat med några hundra kronor per hektar. Figur 4 Kostnader för olika produktionsmedel i höstveteodlingen 2007 resp. 2008, kr/ha Utsäde Gödning Bek.m edel Drivm edel Underhåll Kapital Arbete Källa: Agriwise och SJV Bland de enskilda grödorna är kostnadsökningen, räknat per hektar, störst för höstraps med kr/ha och för höstvete med ca kr/ha. De grödor som är mest extensiva, havre och ärter, uppvisar de minsta kostnadsökningarna, se figur 5.

9 Figur 5 Produktionskostnadsförändring mellan 2007 och 2008 för olika grödor, kr/ha Kost III Kost II Kost I Höstvete Korn Havre Höstraps Ärter Källa: Agriwise och SJV Uttryckt i produktionskostnad per kg produkt är ökningen störst för raps med en kostnadsökning på nästan 60 öre per kg. För de olika spannmålsslagen ligger kostnadsökningarna runt 20 öre/kg för samtliga. Av figur 6 framgår hur särkostnader 1 utvecklats mellan 2007 och Figur 6 Produktionskostnad per kg färdig produkt 2007 och 2008, kr/kg 2,5 2 1, ,5 0 Höstvete Korn Havre Höstraps Ärter

10 Källa: Agriwise och SJV Figur 7 visar att det är främst särkostnader 1, d.v.s. gödning, bekämpningsmedel, bränsle m.m. som har ökat i pris mellan 2007 och Särkostnader 2 har inte haft samma kraftiga prisökning även om kapitalkostnaderna ökat en hel del. Kapitalkostnaderna för de maskiner som beaktas i beräkningarna har ökat med ca 200 kr/ha. Figur 7 Produktionskostnader för höstvete, kr/kg vete 1,6 1,4 1,2 1 0, ,6 0,4 0,2 0 Kost I Kost I+II Kost I+II+III Källa: Agriwise och SJV I animalieproduktionen är det främst kostnaderna för foder som har ökat. Av de olika fodermedlen är det främst gris- och fjäderfäfoder som ökat i pris. Även grovfoderkostnaderna har ökat beroende på högre produktionskostnader och att de s.k. alternativvärdet för marken har stigit. Kostnaderna för livdjur har däremot varit oförändrade mellan 2007 och Produktionskostnaderna för mjölk, nötkött, smågris och fjäderfä har ökat med ca 25 procent, räknat på särkostnader 1. Kostnaderna i slaktsvinsproduktionen har ökat med knappt 15 procent. Anledningen till att kostnaderna ökat mindre för slaktsvin jämfört med övriga animalier är att inköpskostnaderna för smågrisar har varit oförändrade mellan 2007 och 2008 och att denna kostnadspost väger tungt i kalkylen. Av figur 8 framgår hur produktionskostnaderna, särkostnader 1, förändrats mellan 2007 och 2008 beräknat per kg färdig produkt.

11 Figur 8 Produktionskostnad per kg färdig produkt 2007 och 2008, kr/kg 30,00 25,00 20,00 15, ,00 5,00 0,00 Mjölkko Ungtjur Smågris Slaktsvin Kyckling Källa: Agriwise och SJV Figur 9 visar hur särkostnader 1-3 för mjölkproduktionen utvecklats mellan 2007 och För särkostnader 3 har produktionskostnaden ökat med nästan 1 kr/kg mjölk på ett år. Figur 9 Produktionskostnader för mjölk , kr/kg mjölk 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2, ,50 1,00 0,50 0,00 Kostnad 1 Kostnad 2 Kostnad 3 Källa: Agriwise och SJV

12 För att illustrera effekterna på företagsnivå har några typföretag konstruerats: Företag Växtodling Mjölk Grisar Storlek 200 hektar 100 mjölkkor slaktsvin Särkostnader 1 har ökat med drygt kronor för mjölkföretag och med ca kr vardera för växtodlings- och grisföretaget. Beaktas även särkostnader II och III ökar kostnaderna för mjölkföretaget med ytterligare ca kr för slaktsvinsföretaget med ca kr och för växtodlingsföretaget med ca kr. 5. Effekter för lönsamheten Av föregående avsnitt framgår att kostnaderna ökat i produktionen mellan 2007 och För att lönsamheten ska kunna bibehållas måste därför priserna ökas eller måste det ske effektiviseringar i produktionen. På kort sikt torde det dock vara svårt att göra stora minskningar i insatsen av produktionsmedel. Prisutvecklingen för jordbrukets produkter enligt Jordbruksverkets statistik, 8.html, har under de senaste månaderna varit fallande för vegetabilieprodukterna (främst spannmål) medan priserna har fortsatt uppåt för animalierna. För mjölk har dock vissa mejerier skänkt sina priser fr.o.m. halvårsskiftet p.g.a. främst svagare världsmarknadspriser. Av figur 10 och 11 framgår producentprisutecklingen. Figur 10 Producentprisutveckling för vegetabilieprodukter, kr/100 kg 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 juni 06/maj 07 juni 07/maj 08 maj, ,0 50,0 0,0 Höstvete Havre Korn Oljeväxter Källa: SJV

13 Figur 11 Producentprisutveckling för animalieprodukter, kr/kg 3000,0 2500,0 2000,0 1500,0 juni 06/maj 07 juni 07/maj 08 maj, ,0 500,0 0,0 Mjölk Livkalv Hanungnöt Slaktsvin Slaktkyckling Källa: SJV Stigande kostnader och stagnerande priser för vissa produkter gör att lönsamheten försämras för en del av produkterna. Av figur 12 framgår hur stort täckningsbidraget är per kg produkt för några jordbruksprodukter. Täckningsbidraget har beräknats som produktpris minus särkostnader 1, d.v.s. med ett mycket kort tidsperspektiv. Av beräkningarna framgår att täckningsbidraget faller för samtliga produkter och då särskilt för grisköttet. Griskött är den enda produkt som haft ett lägre täckningsbidrag både 2007 och 2008 jämfört med 2006.

14 Figur 12 Täckningsbidraget för några jordbruksprodukter , kr/kg 2,5 2,0 1,5 1, ,5 0,0 Vete Höstraps Mjölk Griskött Källa: Agriwise och SJV Av figur 13 framgår hur mycket priset kan falla (beräknat pris i figuren) jämfört med aktuellt pris (nupris i figuren) för att lönsamheten inte ska bli lägre än under har valts som jämförelseår utan några synpunkter på att lönsamheten då låg på en lämplig nivå för det svenska jordbruket. För vete kan priset falla från ca 1,90 kr/kg till ca 1,40 kr/kg. De första preliminära spannmålspriserna, a-conto, för 2008 ligger runt 1,30 kr/kg, det är dock troligt att det kommer att ske efterbetalningar som lyfter prisnivån ytterligare. För höstrapsen kan priset också falla med ca 0,50 kr/kg till en prisnivå runt 2,80 kr/kg. Dagspriset ligger på drygt 4 kr/kg fritt oljefabrik, vilket ger ett odlar pris på ca 3,75 kr/kg. Mjölken kan falla med ca 0,15 kr/kg vilket ungefär motsvarar de prissänkningar som redan skett. För griskött måste priserna öka med ytterligare 0,50 kr/kg för att nå upp till 2006 års lönsamhetsnivå. För griskött har priserna gått upp den senaste tiden.

15 Figur 13 Beräknat lägsta producentpris för 2008 för att inte understiga 2006 års lönsamhetsnivå samt aktuellt producentpris (maj 2008), kr/kg 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 Beräknat pris Nupris 6,00 4,00 2,00 0,00 Vete Höstraps Mjölk Griskött Källa: Egna beräkningar