Lägre priser för spannmål, kött och mejerivaror under 2008/09

Transkript

1 Lägre priser för spannmål, kött och mejerivaror under 28/9 Fram till strax efter årsskiftet 27/8 noterades kraftiga prishöjningar på olika jordbruksprodukter. Därefter har priserna fallit avsevärt, men i ett längre perspektiv är de nominella priserna fortfarande höga (i reala termer var dock vissa produktpriser ännu högre under 7-talet). Flera olika faktorer påverkar prisbildningen av jordbruksprodukter. För just spannmål, mejeri- och köttprodukter redovisas några av dessa faktorer i nedanstående avsnitt. En faktor som ibland lyfts fram är att priserna har påverkats av andra aktörer på terminsmarknaderna än köpare och säljare av jordbruksprodukter, dvs. förekomsten av spekulationsinslag i handeln med råvaror. Spekulationshandel kan förekomma i olika grad beroende på dels vilken råvara som handlas med och dels beroende på vilket tidsperspektiv som avses. Spannmål För vete påbörjades en kraftig prisuppgång under andra halvåret 27 medan det för majs och oljeväxter (rapsfrö i EU) inträffade något senare (se nedanstående diagram). En viktig faktor som drev upp priserna på vete var säkerligen de förhållandevis låga skördar i världen som noterades för både 26/7 och 27/8. Lägre skördar i världen genererar också lägre världslager av spannmål som leder till ökad prisvariation på marknaden. Den lägre veteskörden 27/8 var delvis ett resultat av lägre skördar i viktiga produktionsområden som Australien och EU. För majs blev prisuppgången mindre än för vete vilket berodde på ökad odling i USA. Efterfrågan på majs i etanolindustrin dämpades under 27/8 pga. stigande priser. Prisutvecklingen för oljeväxter har påverkats av höga priser för majs och andra oljehaltiga växter (bl.a. sojabönor) beroende på ökad efterfrågan för foder och energitillverkning. dollar/ton jan-5 Fig 1. Spannmålspriser USA (fob) Fig Fig Spannmålspriser USA USA (fob) (fob) Vete Majs Vete Majs apr-5 jul-5 okt-5 jan-6 apr-6 jul-6 okt-6 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8 okt euro/ton Fig 2. Pris rapsfrö EU (fob) Fig Pris Pris rapsfrö rapsfrö EU (fob) EU (fob) 3/1/25 7/3/25 12/5/25 8/7/25 9/9/25 11/11/25 18/1/26 23/3/26 1/6/26 4/8/26 9/1/26 12/12/26 19/2/27 26/4/27 3/7/27 5/9/27 12/11/27 21/1/28 27/3/28 3/5/28 4/8/28 7/1/28 Källa: Prisnoteringar enligt Chicagobörsen samt Parisbörsen (Matif)

2 Även fraktkostnaden för spannmål steg från andra halvåret 26 och nådde sin högsta nivå under maj 28 (ca 87 dollar/ton US Gulf till EU) för att därefter sjunka till ca 45 dollar/ton i dagsläget. Stigande oljepris och ökad efterfrågan ifrån de asiatiska länderna (framförallt Kina) på råvaror och mineraler var huvudorsaken till ökningen. Prisfallet för vete (fram till okt 28) har varit drygt % om en jämförelse görs mot toppnoteringarna som rådde i slutet av februari 28 (omkring 47 dollar/ton). Den globala skörden av vete beräknas för 28/9 till 676 milj ton, vilket är en ökning med 11 % jämfört med föregående år. Denna beräknade skördeökning torde vara en förklaring till prisfallet. För majs började prisfallet senare (juni 28) och har hittills uppgått till ca 4 % jämfört med toppnoteringen. Priserna för oljeväxter har sjunkit med ca 36 % jämfört med toppnoteringen i början av mars 28 (555 euro/ton). Majs har känt av en ökad konkurrens av annan foderspannmål (vete och korn) i världen då produktionen av denna har ökat beroende på egentliga produktionsökningar men också beroende på kvalitetsproblem som inneburit omklassning av spannmål för humankonsumtion till foderkvalitet. För både majs och oljeväxter har priserna vidare sjunkit bl.a. beroende på ökad förväntad skörd av sojabönor 28/9, vilket innebär större tillgång på proteinfoder i världen samt att oljepriserna har under den senare tiden sjunkit ifrån toppnoteringarna tidigare under 28. Vidare kan det inte bortses från att den finansiella oron påverkat intresset för handeln med råvaror. I likhet med skördeutvecklingen i världen beräknas även den svenska spannmålsskörden att öka 28/9 jämfört med föregående år. Jordbruksverket har uppskattat den totala spannmålsskörden till ca 5,46 milj ton 1, vilket är en ökning med ca 8 % jämfört med fjolåret. Beroende på dålig väderlek under skördetid förväntas dock kvalitén på årets spannmålsskörd bli sämre. Priserna på svensk spannmål har också under inledningen av säsongen 28/9 sjunkit och för vete med brödkvalitet noteras priser på 1,95 2,2 kr/kg, vilket är lägre än inledningen på 27/8 då noteringar var ca 4-45 öre/kg högre. För korn och havre notras priser på 1,23-1,34 kr/kg, vilket ger en ännu större prisskillnad som uppgår till ungefär 65-9 öre/kg. Världsmarknadspriserna för spannmål förväntas sjunka enligt OECD:s prognos (från april 28). Även om prognosen pekar på fallande priser som sedan planar ut över prognosperioden poängteras att priserna ändå kommer att vara högre än de priser som förut har varit gällande. Att priserna förväntas plana ut på en förhållandevis hög nivå jämfört med tidigare förklaras för både vete och majs av att en snäv marknadsbalans förväntas. Det förväntas inte att världslagren byggs upp till den förhållandevis höga nivå som gällde under tidigare år. Även om produktionsökningar sker beräknas även konsumtionen öka. Konsumtion av foder och tillverkning av biodrivmedel är pådrivande faktorer för priset. Som framgår av nedanstående diagram är dagens prisnoteringar för spannmål och oljeväxter i stort sett redan nere på den prognostiserade nivån för 212/

3 dollar/ton dollar/ton mv2/6 mv2/6 27/8 Fig. 3 Fig OECD-FAO 3. prognos Fig 3. OECD-FAO prognos prognos HRW, US fob HRW, US f ob Oljeväxtfrö, EU hamn EU hamn M ajs, US fob Majs, US fob 27/8 28/9 28/9 29/1 29/1 21/11 21/11 211/12 211/12 212/13 212/13 213/14 213/14 214/15 214/15 215/16 215/16 216/17 216/17 217/18 217/18 Källa: OECD-FAO Agricultural Outlook april 28 Spannmålsmarknadens bedömning av den framtida prisnivån kan också hämtas ifrån olika börsnoteringar som gäller för de längre terminerna. Även om handeln på dessa långa terminer är begränsad ger det ändå en fingervisning om hur marknaden har bedömt den framtida marknadssituationen. För vete noterades, i mitten av oktober på Chicagobörsen, priser uppgående till ca dollar/ton för leverans i december 29 eller 21, vilket är ca 15 % - 2 % högre än aktuell notering för vete levererat i december i år. Motsvarande noteringar för majs uppgår till dollar/ton, vilket är ca 1 % 15 % högre än aktuell notering för leverans i december 28. Mejeri Avräkningspriserna till producenterna började stiga sommaren 27. Pristoppen nåddes vid årsskiftet 27/8 och har därefter sjunkit något. Avräkningspriset i Sverige följer genomsnittet inom EU väl. I Sverige steg avräkningspriserna med 35 % mellan juli och december 27.

4 Fig. 4 Avräkningspris mjölk Fig Fig Avräkningapris mjölk Sverige EU-25 EU euro/1 kg Källa: Arbetsmaterial från kommissinen Priserna på mejeriprodukter började stiga redan under hösten 26. Minskat utbud av mjölk från Australien pga. torka och ökad efterfrågan, i framförallt Asien, var starkt bidragande till de stigande priserna. Den höga efterfrågan ledde till att en stor del av lagren av mejeriprodukter, inom EU och övriga världen, minskade kraftigt. Priserna började sjunka under hösten 27 men ligger fortfarande kvar på en förhållandevis hög nivå. 4, Fig 5. Världsmarknadspris för skummjölkspulver Fig 5. Världsmarknadspris för smp Fig 6. Världsmarknadspris för smör Fig 6. Världsmarknadspris för smör Fig 6. Världsmarknadspris för smör euro/1 kg 4,, 3, 2, 2, 1, 1,, 4, 4,, 3, 2, 2, 1, 1,, euro/1 kg,, 3, 3, 2, 2, 2, 2, euro/1 kg 1, 1, 1, 1,,,, jan-5, apr-5 jul-5 okt-5 jan-6 apr-6 jul-6 okt-6 jan-7 apr-7 jul-7 okt-7 jan-8 apr-8 jul-8,, jan-5 apr-5 jan-5 jul-5 apr-5 okt-5 jul-5 jan-6 okt-5 jan-6 apr-6 apr-6 jul-6 jul-6 okt-6 okt-6 jan-7 jan-7 apr-7 apr-7 jul-7 jul-7 okt-7 okt-7 jan-8 jan-8 apr-8 apr-8 jul-8 jul-8 högsta vmp lägsta vmp ip högsta vmp lägsta vmp 9 % av ip högsta vmp lägsta vmp 9 % av ip Källa:ZMP, Europamarkt Dauermilch Källa: Källa: ZMP, ZMP, Europamarkt milch, milch, butter, butter, käse käse Både OECD och FAPRI förutspår att prisnivåerna för mejeriprodukter kommer att ligga kvar på en nivå som är -6 % högre än det senaste årtiondet.

5 Kött De svenska producentpriserna på kött har varit relativt stabila under de senaste åren. Priserna på lamm varierar säsongsmässigt och under 28 har den variationen varit något större än vanligt. Priserna på hanungnöt steg under sommaren 28 men har sedan börjat falla igen. kronor/1 kg Fig 7. Prisutveckling för kött Fig 7. Prisutveckling för kött jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj juni juli Hanungnöt Ko Slaktsvin Lamm Slaktkyckling Källa: Jordbruksverket Prisutvecklingen på världsmarknaden har inte varit entydig. Från januari 27 till september 28 steg priserna i USA och Australien med 3-4 % medan priserna i Brasilien steg med hela 94 %. Det innebär att prisnivåerna i USA och Brasilien ligger nära varandra medan Australien nu rapporterar priser som ligger cirka 25 % under Brasiliens nivå. Andra faktorer Jordbruksverket redovisar regelbundet priser och prisindex inom livsmedelsområdet 2 där bl.a. prisutvecklingen för livsmedel och produktionsmedel ingår. Utifrån uppgifter för KPI-J totalt (konsumentprisindex för jordbruksreglerade varor med 2 som basår) verkar prisökningen per månad ha avtagit i augusti och september 28. Prisökningstakten uppgår till,1 % -,2 % per månad jämfört med genomsnittet på ca 1,1 % per månad för jan-sep 28. För delposterna mjöl, gryn, hårt och mjukt bröd har prisökningstakten uppgått till ca,2 %,3 % för augusti till september jämfört med genomsnittet på,6 %,7 % per månad för hela perioden. För nötkött har konsumentpriserna haft en tydligare prisuppgång än producentpris i Sverige. Från januari till juli 28 steg KPI-J från 126,4 till 147,1. Den kraftiga konsumentprisökningen beror till viss del på ändrade krav på spårbarhet som i princip stoppade all import av nötkött från Brasilien. Brasilien har hittat andra mottagare för sin export och priserna har stigit med över 1 % sedan 26. På Irland, som är en stor nötköttsexportör inom EU, har priserna stigit med 22 % under samma period. Enligt tillgänglig statistik (tom juli 28) avseende produktionsmedel (PM-index) har vidare kostnaden för utsäde och bekämpningsmedel inte fallit om indexjämförelsen görs för samma period som när prissänkningar på spannmål inträffade (mars 28 - juli 28). När det gäller 2

6 gödselmedel har kostnaden istället ökat med ca 23 % medan energikostnaden steg med ca 11 % för samma jämförelseperiod. Världsmarknadspriset för vete vid samma jämförelseperiod sjönk dock med ca 26 %, vilket i stort sett var samma prissänkning som inträffade för det svenska priset på vete. De senaste noteringarna på världsmarknaden för kvävegödselmedel (Urea fob Svarta havet) visar dock på att en prissänkning skett under oktober 28 men prisnivån är ändå högre än vad den var i mars 28 då spannmålspriserna började sjunka. För andra gödselmedel (t.ex. fosfor och ammoniak) har istället världsmarknadspristrenden sedan mars 28 varit stigande. För vissa insatsmedel inom animaliesektorn som t.ex. djurfoder har PM-index stigit med ca 38 % vid en jämförelse mellan mars 28 och juli 28 (samma ökning har dessutom skett för perioden jan-juli 28). En annan viktig faktor i handeln med jordbruksprodukter är valutakursförändringar. För flertalet produkter är amerikanska dollar den viktigare valutan. Dollarn försvagades (se nedanstående diagram) gentemot euron i stort sett under hela perioden som priserna steg för spannmål och förstärktes from halvårsskiftet 28 när priserna redan hade börjat falla. 1,651,6 5 Fig 8. Valutakurs 1 euro=dollar Fig 8. Valutakurs 1 euro=dollar Fig 8. Valutakurs 1 euro = dollar 1,6 1,6 1,55 1,55 1,5 1,5 1,451,4 5 1 euro = 1 euro = 1,4 1,4 1,35 1,3 5 1,3 1,3 1,25 1,2 5 1,2 1,2 1,15 1,15 1,1 1,1 1, 5 1,5 1 1,95,95,9,9,85,85,8,8,, Us dollar Us dollar 1999Feb 1999Jul 1999Dec 2May 2Oct 21Mar 21Aug 22Jan 22Jun 22Nov 23Apr 23Sep 24Feb 24Jul 24Dec 25May 25Oct 26Mar 26Aug 27Jan 27Jun 27Nov 28Apr 28Sep Källa: ECB