Jordbrukets utveckling

Transkript

1 1(22) Referenser: Harald Svensson, 036/155113, 070/ Bengt Johnsson, 036/ Lägesrapportering nr 10 Jordbrukets utveckling - Priserna på flera jordbruksprodukter har stigit kraftigt under det senaste året på de internationella marknaderna. Detta gäller särskilt spannmål och mejeriprodukter. Priserna på kött har däremot varit stabila. Indikationer från terminsmarknaderna tyder på att priserna på spannmål kan bli höga även under 2008 och 2009, men dock inte vid de nivåer som noterats under hösten I Sverige har spannmålspriset för 2007 års skörd hittills uppgått till drygt 1,80 kr/kg mot ca 1 kr/kg förra året. De högre priserna under 2007 har påverkat lönsamheten positivt jämfört med 2006 och träda konkurrerar lönsamhetsmässigt i regel inte med odling. - Priset på mjölk har stigit kraftigt i Sverige under hösten 2007 efter att ha legat nästan konstant sedan hösten Även inom mjölkproduktionen har lönsamheten förbättrats jämfört med 2006, men förbättringen reduceras av att kostnaderna för foder har ökat. - Förädlingsvärdet beräknas öka med 11 procent och företagsinkomsten med 13 procent mellan 2006 och En enkätundersökning tyder på att jordbrukarna planerar att öka odlingen av t.ex. spannmål och oljeväxter under de närmaste åren. - Generellt sett har anslutningen till viktiga miljöersättningar minskat mellan 2006 och De undantag som finns gäller sådana ersättningsformer där stödvillkoren har ändrats. - Spannmålsskörden uppgår till drygt 5 miljoner ton under 2007, vilket är i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren och drygt 20 procent mer än förra året. Höstsådden 2007 för skörd under 2008 är i nivå med den genomsnittliga sådden de senaste åren. - Uppgifter om förprövning av stallar för mjölkproduktionen visar en uppgång med 15 procent under första halvåret 2007 jämfört med motsvarande period Under perioden januari-oktober 2007 var antalet födda mjölkraskalvar 12 procent lägre än under motsvarande period Uppgifter om antalet inseminationer tyder på att antalet födda mjölkraskalvar kan bli ungefär lika många under första halvåret 2008 som under samma period Med början under våren 2007 har mjölkproduktionen minskat i högre takt än under de senaste åren. Minskningstakten har de senaste månaderna uppgått till mellan 6 och 7 procent. - Hittills under 2007 har slakten av storboskap varit nästan lika hög som under Minskningen av antalet kalvar indikerar dock en avmattning framöver. Jordbruksverket, Jönköping Tfn: vx, fax: E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet:

2 Jordbruksverket (22) Jordbruksverket följer kontinuerligt utvecklingen i jordbruket särskilt med hänsyn till bl.a. effekterna av 2003 års jordbruksreform. Jordbruksverket redovisade i september 2004 en analys 1 av de långsiktiga effekter som reformen kan komma att ge upphov till. Jordbruksverket redovisar vidare långsiktiga bedömningar om jordbrukets utveckling i verkets årsredovisningar. En sådan uppdaterad redovisning gjordes senast i årsredovisningen för Utöver analyser av effekterna på längre sikt, behövs också en kontinuerlig bevakning av utvecklingen. Särskilda rapporteringar har tidigare skett vid nio tillfällen. Den övergripande bedömningen är att huvuddelen av de produktionsförändringar som redovisas beror på reformen. I denna rapportering av jordbrukets utveckling är tyngdpunkten lagd mot utvecklingen på de internationella marknaderna, en redovisning av jordbrukarnas planer för de närmaste åren, anslutningen till de viktigaste miljöersättningarna och hur de förändrade priserna påverkar företagens lönsamhet och inkomster. Därutöver redovisas, i enlighet med tidigare rapporteringar, också utvecklingen av produktion och priser i Sverige. Utvecklingen på de internationella marknaderna för jordbruksprodukter Priserna på flera jordbruksprodukter har stigit kraftigt under det senaste året på de internationella marknaderna. För vissa produkter har prisökningen varit nästan 100 procent. I det korta perspektivet torde skördebortfall som beror på olämpligt väder i viktiga produktionsområden vara den viktigaste orsaken till att priserna gått upp. Sett till mer grundläggande faktorer bakom prisförändringarna torde ökad efterfrågan på animalieprodukter i länder som Kina och Indien samt ökad efterfrågan inom bioenergisektorn vara de viktigaste. I EU och i Sverige har prisutvecklingen varit likartad som på världsmarknaden. För vissa produkter har prisuppgång t.o.m. varit större eftersom EU drabbats hårt av väderproblem sommaren EU har vidtagit flera åtgärder för att dämpa prisutvecklingen på den interna marknaden. Det ges inte längre några exportbidrag för produkter som spannmål och mjölk, i stort sett samtliga interventionslager har sålts ut, den obligatoriska trädan slopas för skördeåret 2008 och just nu diskuteras ett förslag som innebär att samtliga tullar för spannmål tas bort för perioden t.o.m. 30 juni Höga spannmålspriser har också medfört att priserna för foder ökat kraftigt. Det är inte bara priserna för spannmålsbaserade fodermedel som ökat, utan även substitut som kan ersätta spannmål som t.ex. tapioka och biprodukter från livsmedelsindustrin. EU:s restriktioner för GMO-produkter medför att tillgången till fodermedel från världsmarknaden är begränsad. Det är i första hand majs från Brasilien och sorghum från USA som importeras års jordbrukspolitiska reform effekter av frikopplingen på produktion och strukturutveckling. Rapport 2004:16. 2 Årsredovisning för räkenskapsåret 2006 från Jordbruksverket, sid. 22ff.

3 Jordbruksverket (22) I digrammet redovisas prisutvecklingen för vissa spannmålsslag hittills under andra halvåret Fram till månadsskiftet september/oktober steg priserna på vete och korn. Därefter har priserna fallit något. Priset på majs har däremot varit nästan konstant. Diagram 1. Prisutvecklingen för vissa spannmålsslag enligt internationella prisnoteringar, US$ per ton US$ per ton Vete, SRW Vete, Frankrike Foderkorn, Frankrike Majs, USA Vecka 2007 Källa: International Grain Council På animalieområdet är det främst priserna på mjölkprodukter som stigit. Prisuppgången drivs främst av ökad efterfrågan i Asien men också av att utbudet minskat p.g.a. torka i Australien och att lagren är små. I EU finns det inte kvar några interventionslager av mjölkprodukter. Svag efterfrågan på griskött från EU på flera av de viktigaste exportmarknaderna har tillsammans med höga foderpriser lett till pressade priser. EU har därför beslutat att under hösten 2007 öppna för privat lagring och för att ge exportbidrag. Bedömningen är att det kommer att bli minskningar i flera EU-länders produktion Det ska ses i ljuset av att produktionen i EU av griskött ökade betydligt 2007 med mer priskonkurrens som följd och även att starkt ökade foderkostnader gör att producenter kommer att göra uppehåll eller sluta. Utsikter inför 2008 EU beslutade i september 2007 att slopa kravet på obligatorisk träda för I Sverige finns det ett ca 120 tusen hektar som omfattas av den obligatoriska trädan. Under de senaste åren har ca tusen hektar använts för odling av energi- och industrigrödor på trädan. Det innebär att det finns drygt 100 tusen hektar som skulle kunna odlas för skörd Utöver den mark som inte kunnat odlas p.g.a. EU:s trädeskrav finns det ytterligare knappt 200 tusen hektar som är redovisad

4 Jordbruksverket (22) som träda. Det finns med största sannolikhet även mark som i nuläget redovisas som vall men där det i praktiken tas mycket små skördar. Spannmål och andra råvaror från jordbrukat noteras på börser runt om i världen. De ledande börserna för spannmål finns i USA, t.ex. börsen i Chicago (Chicago Board of Trade). Handeln sker på olika tidshorisont från leverans omedelbart (spot) till flera år framåt i tiden (termin). I nuläget går det att handla med spannmål på Chicago-börsen för leverans i slutet av 2009 för vete och majs. På de europiska börserna är terminerna något kortare. Prissignalerna inför 2008 är mycket gynnsamma för både spannmål och oljeväxter. Det har under hösten 2007 gått att terminssäkra priser som legat i nivå med de priser som uppnåddes för 2007 års skörd. I diagrammet redovisas några exempel på avslut på marknaden för futures för vete enligt Chicagobörsen vid några olika tidpunkter under hösten. Dessa uppgifter indikerar ett pris för vete för leverans hösten 2008 på ca 700 cent per bushel. Omräknat till svensk valuta motsvarar detta drygt 1,50 kr/kg. Emellertid bör man ha i minnet att detta är en amerikansk notering och att förhållandena inom EU kan medföra att priset kommer att avvika. Diagram 2. Futures för vete, cent per bushel cent per bushel aug 07 1 okt nov dec Källa: CBOT Dec 07 Mar 08 Maj 08 Jul 08 Sep 08 Dec 08 Mar 09 Jul 09 Man bör ytterligare påpeka den stora variation som råder i priserna från dag till dag vilket visar det osäkra läge som råder. Små lager på världsmarknaden är en bidragande orsak till stor variation i priserna. T.ex. leder nyheter som innebär risk för minskad produktionen snabbt till stigande priser. Höstsådden kommer att öka i flera länder på norra halvklotet. I USA beräknas sådden av vete bli minst fem procent större än under fjolåret. Östeuropa har gynnats av bra väder under hösten och arealerna kommer att öka. Prognoser som gjorts för spannmålsodlingen totalt inom EU visar också ökningar. I USA är de höstsådda grödorna i betydligt sämre kondition jämfört med samma tidpunkt förra året beroende på torka. Dec 09

5 Jordbruksverket (22) Produktionsvärde och förädlingsvärde Jordbrukets ekonomiska resultat så som det mäts med den s.k. sektorskalkylen framgår av tabellen. Minskningen av produktionsvärdet mellan 2004 och 2005 var kraftig. Detta förklaras främst med omläggningen av jordbrukspolitiken från direktersättningar för grödor och djur till det frikopplade gårdsstödet. Tabell 1. Ekonomisk kalkyl för hela jordbrukssektorn, miljarder kr (prog.) Vegetabilieproduktionens värde 18,3 15,3 14,6 19,4 Animalieproduktionens värde 21,5 20,0 20,3 19,8 Övriga intäkter 4,5 5,5 5,6 5,8 Totalt produktionsvärde 44,3 40,8 40,6 44,9 - Kostnader inkl. kapitalförslitning -36,2-37,0-36,9-40,9 Förädlingsvärde 8,0 3,8 3,6 4,0 + Övriga produktionssubventioner 3,7 8,4 8,6 9,0 - Löner, arrenden m.m. -7,0-6,4-6,4-6,5 Företagsinkomst 4,7 5,8 5,8 6,5 Källa: Jordbruksverket Ökningen av vegetabilieproduktionens värde 2007 beror både på att skörden blev bättre under 2007 jämfört med 2006 och på bättre priser. Uppgifterna för 2007 är prognoser, inte heller uppgifterna för 2006 är helt definitiva. En post i beräkningarna som är osäker är kostnaderna inom jordbrukssektorn. I kalkylen har satts in en ökning med ca 4 miljarder kr. Denna ökning består både av en prismässig del (ca 7 procent) och en volymmässig del (ca 4 procent). Den prismässiga delen är relativt säker medan den volymmässiga är mera osäker. När bättre underlag finns kan det visa sig att det finns någon överskattning i volymdelen. Om detta skulle visa sig stämma kommer det att påverka både förädlingsvärde och företagsinkomst positivt. En ytterligare faktor som förklarar utvecklingen av förädlingsvärdet är att mjölkbidraget frikopplades från 2007 och att det beloppet därmed flyttas från animalieproduktionens värde till övriga produktionssubventioner. Med de uppgifter som finns nu beräknas förädlingsvärdet öka med 11 procent mellan 2006 och 2007 medan företagsinkomsten beräknas öka med 13 procent. Företagsinkomsten har varierat mellan åren. T.ex. uppgick den under 2001 till 6,1 miljarder kr, 2002 till 5,8 miljarder kr och 2003 till 5,7 miljarder kr. Enkätundersökning bland jordbrukare om framtidsplaner Jordbruksverket har under hösten 2005, 2006 och 2007 låtit Landja AB ställa frågor till jordbrukare om deras planer för de närmaste 5-10 åren. Undersökningarna avseende 2005 och 2006 har redovisats tidigare i denna serie. Den sammanfattande bedömning som kan göras utifrån undersökningarna är att företagarna planerar att öka odlingen av t.ex. spannmål och oljeväxter på bekost-

6 Jordbruksverket (22) nad av vallväxter. Denna tendens har visat sig både mellan undersökningarna 2005 och 2006 och mellan undersökningarna 2006 och Den fråga som gäller utvecklingen av trädan pekar i samma riktning, nämligen en minskad träda och, får man förmoda, en ökad odling. Dessa tendenser är särskilt tydliga i de bördiga odlingsområdena. För företagare i Götalands skogsbygder, och vad gäller utvecklingen av trädan även för företagare i Norrland, förefaller denna tendens vara mindre tydlig. En annan fråga har gällt i vilken mån företagarna vill skaffa sig mera mark. Resultaten visar inte några nämnvärda förändringar i viljan att skaffa sig mera mark mellan de undersökta åren. Antalet mjölkproducenter har minskat starkt mellan 2006 och Detta kan ha avspeglat sig i resultatet från enkätundersökningen genom att den andel som uppger att mjölkproduktionen kommer att upphöra har minskat. Den förändring som erhållits genom denna enkätundersökning är dock endast på gränsen säkerställd på 95-procentsnivån. Fortsättningsvis redovisas de resultat som erhållits för respektive fråga. En fullständig redovisning finns i bilaga 1. Fråga: Anta att 5 ha åkermark eller mer skulle bli tillgängligt i anslutning till din nuvarande brukningsenhet under de närmaste två åren. Hur troligt är det då att du skulle vilja köpa eller arrendera denna areal? Mycket Ganska troligt troligt Varken eller Inte särskilt troligt Inte alls troligt Vet ej De förändringar som redovisas mellan åren är små och inte statistiskt säkerställda. Det går alltså inte att påstå att viljan att utöka arealen mark generellt sett har ändrats under den period som undersökningen avser. Yngre företagare med stor åkerareal och företagare med större djurbesättningar är mera villiga att skaffa mera mark jämfört med genomsnittet för hela urvalet. I Götalands skogsbygder är viljan att skaffa mera mark lägre än i landet i övrigt. Fråga: Om du ser 5-10 år framåt, tror du att den areal som du idag inte odlar vallväxter på (utan t.ex. spannmål eller oljeväxter), kommer att ha ökat eller minskat? Säkert större areal Kanske större areal Varken eller Kanske mindre areal Säkert mindre areal Vet ej

7 Jordbruksverket (22) Skillnaderna mellan 2005 och 2007 är statistiskt säkerställda. Detta innebär att intresset för att odla t.ex. spannmål och oljeväxter har ökat. Summeras mycket troligt och ganska troligt är ökningen från 19 procent under 2005 till 31 procent under 2007 som uppgett att odlingen av dessa grödor kommer att öka under den närmaste 5-10-årsperioden. Samtidigt har de som uppgett inte särskilt troligt eller inte alls troligt minskat från 36 procent 2005 till 11 procent Det är statistiskt säkerställt att företagare med stor åkerareal är mera villiga att utöka odlingen av t.ex. spannmål och oljeväxter. Viljan att utöka denna odling är lägre i Götalands skogsbygder än i landet i övrigt. Fråga: Om du ser 5-10 år framåt, hur tror du att trädesarealen (all träda och inte bara EU-träda) kommer att förändras på din brukningsenhet? Säkert större areal Kanske större areal Varken eller Kanske mindre areal Säkert mindre areal Vet ej Skillnaderna både mellan 2005 och 2006 och mellan 2006 och 2007 är statistiskt säkerställda. T.ex. angav 21 procent i undersökningen 2005 att man kanske eller säkert kommer att minska trädesarealen under den närmaste 5-10-årsperioden medan 43 procent svarade så under Det är vidare statistiskt säkerställt att företagare med mycket åkermark i högre utsträckning räknar med att minska arealen träda. Detta gäller också för företag i Götalands södra slättbygder och mellanbygder. För företag med liten areal åker, eller är belägna i Götalands skogsbygder och i Norrland eller där företagare är äldre är det färre som angett att en minskning av trädan är trolig. Fråga: Om du ser 5-10 år framåt, hur tror du att mjölkproduktionen kommer att förändras på din brukningsenhet? (Frågan ställdes enbart till mjölkproducenter.) Antal mjölkkor Ökar Oförändrat Minskar Upphör med mjölk Vet ej Antalet svarande är för lågt för att kunna dra några säkra slutsatser. Den andel som uppgett att mjölkproduktionen kommer att upphöra under den närmaste 5-10-årsperioden är dock på gränsen till att vara säkerställd på 95 procentsnivån. Mellan de två undersökningstillfällena har dock antalet mjölkproducenter minskat starkt, sannolikt var det mellan 10 och 15 procent färre mjölkproducenter vid undersök-

8 Jordbruksverket (22) ningstillfället 2007 jämfört med vid förra undersökningstillfället. Mellan t.ex och 2006 uppgick minskningstakten bland mjölkproducenterna till ca 6 procent per år. Skulle den siffra som redovisas här för 2007 bli en realitet kommer således ungefär den hittillsvarande takten att fortsätta och att förändringen av antalet mjölkproducenter under 2007 är ett undantag. Statistiskt säkerställda skillnader för olika undergrupper gentemot hela populationen blir få för mjölkföretagen eftersom den undersökta populationen är så liten. En sådan säkerställd skillnad finns emellertid som avser yngre brukare som i högre utsträckning räknar med att öka mjölkproduktionen. Uppföljning av anslutningen till olika miljöersättningar Preliminära uppgifter finns nu om anslutningen till vissa miljöersättningar. Uppgifter redovisas här om anslutningen till betesmarker och slåtterängar, ersättning för vallodling, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, kompensationsbidraget, ekologiska produktionsformer samt miljöskyddsåtgärder och skyddszoner. Större ändringar av regelverken, antingen genom att reglerna har ändrats eller att ersättningsnivåerna har ändrats, har skett för vissa av ersättningsformerna. Detta gäller särskilt för kompensationsbidraget, ekologiska produktionsformer samt för miljöskyddsåtgärder som är en ny ersättningsform. Skillnaderna gentemot den gamla programperioden redovisas kort under respektive ersättningsform. För en fullständig redogörelse för regelverken hänvisas till Jordbruksverkets informationsmaterial 3. Jordbruksverket återkommer senare i fråga om bedömningar av orsaker till de förändringar som noteras. Betesmarker och slåtterängar Den totala anslutningen beräknas under 2007 uppgå till 450 tusen hektar, varav 320 tusen hektar har lagts in i ett nytt åtagande under 2007 och 130 tusen hektar utgörs av mark som ligger kvar i åtaganden i det tidigare miljö- och landsbygdsprogrammet. Anslutningen under 2006 uppgick till 490 tusen hektar. Målet 2013 är 500 tusen hektar. Antal fäbodbrukare som är anslutna till miljöersättningen, ca 230, är lika många 2007 som Ersättning för vallodling Anslutningen beräknas under 2007 bli 915 tusen hektar, varav nästan 700 tusen hektar har lagts in i nytt åtagande under 2007 och drygt 220 tusen hektar utgörs av mark som ligger kvar i åtaganden i det tidigare miljö- och landsbygdsprogrammet. Antalet brukare som är anslutna uppgår till 43 tusen varav 29 tusen har fått ett nytt åtagande under Målet 2013 är 900 tusen hektar. Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Antalet brukare som är anslutna till ersättningsformen uppgår under 2007 till , varav 10 tusen har fått ett nytt åtagande under Den areal som är ansluten uppgår för 2007 till 675 tusen hektar mot 755 tusen hektar under Detta innebär att anslutningen minskat, uttryckt som andel av ansluten areal, från 28,3 3

9 Jordbruksverket (22) procent 2006 till 25,5 procent Räknat på de element som finns i åtagandena visar det sig att linjeelementen har minskat något mer än punktelementen. Detta beror troligen på att definitionen av öppet dike har ändrats så att färre diken ger ersättning och att träd- och buskrader inte är stödberättigande fr.o.m Målet 2013 är 15 tusen brukare och 30 procent av åkerarealen. Ekologiska produktionsformer Genom det nya landsbygdsprogrammet har flera ändringar införts för denna stödform fr.o.m Viktigare ändringar är ändrade ersättningsnivåer, att mark i miljöersättningen betesmarker och slåtterängar kan ligga till grund för djurersättning, att vall endast ger ersättning för djurhållning och inte för odling samt att nya djurslag inkluderats (slaktkyckling, slaktsvin och värphöns). Jordbrukarnas redovisning av arealer i ansökan om utbetalning har förenklats. Dessa förändringar medför att jämförelsemöjligheterna med tidigare år är begränsade. Den ersättningsberättigande åkerarealen uppgår under 2007 till 400 tusen hektar mot 470 tusen hektar under Orsaken till minskningen är att i huvudsak är det vall som har minskat. En minskning av anslutningen av vall var förutsedd. Ca 210 tusen hektar åkermark ingår 2007 i certifierad ekologisk växtodling. Detta är en avsevärd ökning jämfört med vad som kan beräknas för Relaterat till den totala åkerarealen utgör dessa 210 tusen hektar 8 procent. För 2006 beräknas denna andel ha uppgått till 6,7 procent. Jordbrukarna har redovisat ca 170 tusen djurenheter Detta antal var lika högt under För 2007 är antalet beviljade ansökningar inom ersättningsformen ca 15 tusen mot knappt 21 tusen under Enligt de uppgifter som är tillgängliga nu finns det mer än 2000 jordbrukare med certifierad djurhållning 2007 mot knappt 1300 under Arealmålet är att 20 procent av jordbruksmarken (åkermark och betesmark) ska vara certifierad för ekologisk produktion. För miljöersättningen finns utöver detta ett mål att 21 tusen jordbrukare ska få ersättningen. Miljöskyddsåtgärder Miljöskyddsåtgärder är en ny stödform. För 2007 har 2500 brukare anslutit sig med en areal på 211 tusen hektar. Målet 2013 är 10 tusen brukare och 600 tusen hektar. Skyddszoner I det nya landsbygdsprogrammet har ersättningsnivån minskats samtidigt som det ersättningsberättigande området begränsats något. För 2007 är anslutningen 4000 brukare och 8700 hektar. Den övervägande delen brukare är ännu kvar i gamla åtaganden. Under 2006 var motsvarande siffror 4400 brukare respektive 9500 hektar. Målet 2013 är 3500 brukare och 7000 hektar.

10 Jordbruksverket (22) Kompensationsbidraget Genom det nya landsbygdsprogrammet har ändringar införts för denna stödform. Ändringarna utgörs av att stöd kan lämnas även till brukare som uppbär ålderspension m.m., att stöd lämnas för spannmål i stödområde 4:a, att tröskeln för halv ersättningsnivå har höjts och att tvärvillkoren ska vara uppfyllda för att bli berättigad till stöd. Fortfarande är det svårt att säkert överblicka utfallet inom denna ersättningsform. Flera av de ändringar som genomförts bidrar till ökad anslutning. Samtidigt har anslutningen tidigare fallit svagt. Preliminärt kan anslutningen i form av ersättningsberättigande areal antas bli ungefär lika stor som förra året, dvs. ca 475 tusen hektar. Antalet brukare beräknas till knappt 20 tusen. Målet 2013 är företag och 530 tusen hektar. Vegetabilieproduktionen Enligt preliminär arealstatistik för 2007 är arealen spannmål nästan precis 1 miljon hektar, eller lika mycket som förra året. Jämfört med 2004 är det en minskning med 12 procent. Förändringarna är små för 2007 jämfört med 2006 för alla spannmålsgrödorna. Den totala skörden av spannmål beräknas uppgå till 5,06 milj. ton under Den är i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren och 22 procent större än 2006 års mycket låga spannmålsskörd. Alla spannmålsgrödorna har i år gett högre skörd per hektar än 2006 då nivåerna var ovanligt låga. De stora grödorna höstvete, råg, vårkorn och havre har även gett högre skörd per hektar än motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Trots skördeökningen har ingen prisdämpande effekt på den svenska marknaden inte kunnat noteras. Överskottet från årets skörd, ca 1 milj. ton, kommer främst att säljas på EU-marknaden. Det kommer med all säkerhet inte att behövas några interventionsuppköp eller några bidrag vid export till tredje land. Totalskörden av oljeväxtgrödorna beräknas till drygt 219 tusen ton, vilket är i nivå med förra årets skörd och en ökning med 17 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Ökningen beror på att odlingen av höstraps har ökat under de senaste åren. Som representantvara för prisutvecklingen på spannmål används här avräkningspriset på höstvete. Skälet till att höstvete har valts är att det är den gröda som går mest i internationell handel. Priserna på spannmål har varit låga 2004/2005 och 2005/2006 jämfört med åren dessförinnan. Till följd av skördesituationen i år både i Sverige och internationellt, har priserna stigit kraftigt sedan hösten Prisstegringen omfattar alla spannmålsslag men har varit kraftigast för brödvete, maltkorn och grynhavre. För spannmål är priserna för 2007 års skörd mellan 60 och 100 procent högre än vid samma tid förra året. Som exempel kan nämnas att producentpriset för höst-

11 Jordbruksverket (22) vete är 182 kr/100 kg, det är 95 procent högre än interventionspriset. Under oktober-november har priserna fallit tillbaka något även i Sverige beroende bland annat på att importen av spannmål till EU har ökat. Även för oljeväxter och matpotatis är producentpriset hösten 2007 högre än vid motsvarande tid förra året, även om prisökningen är mindre än för spannmål. Diagram 3. Utvecklingen av avräkningspriset för höstvete Kr/100 kg / / / / / / aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul Källa: Jordbruksverket. Höstsådden 2007 Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas till 472 tusen hektar. Det är två procent mer än både förra årets arealer och genomsnittet för de senaste fem åren. Av den totala höstsådden utgörs 67 tusen hektar av oljeväxter, huvudsakligen höstraps. Sådden av höstraps är 22 procent större än förra året och 57 procent över femårsgenomsnittet. Sådden av spannmål är i nivå med sådden förra året men något lägre än genomsnittet för de senaste fem åren. I de södra delarna av Sverige har höstsådden missgynnats av olämplig väderlek. Sådden har därför inte blivit av den omfattning man räknat med. I övriga delar av landet har däremot sådden kunnat genomföras under bättre förutsättningar. Lönsamhetsförändringar mellan 2006 och 2007 för spannmål Med ledning av de kalkyler över lönsamheten i olika produktionsgrenar som redovisas av Lantbruksuniversitetet har Jordbruksverket gjort en beräkning över förändringen mellan 2006 och Priserna för 2007 som använts i kalkylen är de som redovisas i Jordbruksverkets officiella statistik. Det har inte gjorts några andra justeringar i kalkylen. Som jämförelse redovisas även alternativet att lägga mark i träda. Det antas att intäkterna i trädesalternativet utgörs av gårdsstödet och att det finns en skötselkostnad på 500 kr/ha. I figur 1 redovisas lönsamhetsmåttet

12 Jordbruksverket (22) täckningsbidrag I (TBI). TB I visar överskottet då kostnader för rörliga produktionsmedel betalats. Exempel på sådana produktionsmedel är utsäde, gödning, foder och drivmedel. Kalkylerna avser förhållandena i Götalands norra slättbygder med följande avkastningsnivåer: höstvete; 5,8 ton per hektar, höstraps; 3,2, korn; 4,6 och havre 4,3 ton per hektar. Kalkylerna för växtodlingen visar på kraftigt ökad lönsamhet mellan 2006 och För 2007 är samtliga grödor betydligt lönsammare än att lägga marken i träda. Figur 1. Lönsamhetsutveckling (TBI) för växtodlingen i Sverige , kr/ha kr/ha Höstvete Höstraps Korn Havre Träda Källa: Agriwise, egna beräkningar Antas en lägre avkastningsnivå i kalkylen kommer förändringen mellan 2006 och 2007 att minska. Vid en avkastningsnivå för höstvete på 4 ton/ha istället för 6 ton/ha minskar lönsamhetsökningen med ca kr/ha. Kalkylerna speglar genomsnittsförhållanden, för den enskilde jordbrukaren varierar dock förutsättningarna. För 2008 står det redan klart att flera produktionsmedel kommer att öka i pris, särskilt sådana som är kopplade till oljepriset. Utvecklingen av antalet nötkreatur Antalet mjölkkor har minskat med ca 2 procent per år under 2005 och 2006, men under 2007 blev minskningen 5 procent. Samtidigt har antalet kor för uteslutande köttproduktion ökat 4. Antalet ungdjur och kalvar har varit i det närmaste oförändrat mellan 2004 och 2006, men minskade under Antalet kor uteslutande för köttproduktion torde vara något underskattat och antalet mjölkkor i samma grad något överskattat. Det är inte känt om avvikelsen har ändrats över tiden.

13 Jordbruksverket (22) Diagram 3. Utvecklingen av antalet nötkreatur Tusental Mjölkkor Övriga kor Kvigor, tjurar och stutar Kalvar under 1 år Källa: Jordbruksverket. Intresset för fortsatt mjölkproduktion kan indikeras genom att följa utvecklingen av antalet födda kalvar. Enligt de uppgifter som kan hämtas från nötkreatursregistret (CDB) uppgick antalet födda mjölkraskalvar både under 2005 och 2006 till ca 333 tusen (-6 procent jämfört med 2004). Antalet födda renrasiga köttraskalvar har ökat jämfört med 2004 och var under 2005 och procent högre än under 2004 och uppgick under 2006 till ca 70 tusen. Antalet blandraskalvar var 2 procent lägre under 2005 jämfört med 2004, men var 5 procent högre under 2006 jämfört med 2004 och uppgick under 2006 till ca 130 tusen. Den löpande inrapporteringen till nötkreatursregistret släpar efter något. De siffror som redovisas för januari - oktober 2007 har därför justerats för den eftersläpning som registrerats tidigare år. Siffrorna för januari - oktober 2007 visar en förhållandevis stor minskning, 6 procent, jämfört med föregående år för mjölkraskalvarna (12 procent jämfört med 2006). Med ledning av uppgifter om antalet semineringar förefaller antalet födda mjölkraskalvar under första halvåret 2008 bli i samma storleksordning som under samma period Utvecklingen hittills under 2007 för renrasiga köttraskalvar och blandraskalvar indikerar siffror i nivå med 2006.

14 Jordbruksverket (22) Diagram 4. Förändring av antalet födda mjölkraskalvar enligt nötkreatursregistret (CDB), procent jämfört med % 5% 0% -5% -10% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec % -20% -25% Källa: Jordbruksverket. Utvecklingen av mjölkproduktionen Följande diagram visar utvecklingen av invägningen av mjölk. Mönstret mellan åren är mycket stabilt, stor invägning under våren och lägre under hösten. Vidare kan det konstateras att det varit minskningar av produktionen de senaste åren. Under 2005 minskade produktionen jämfört med året innan med 2 procent och under 2006 med 1 procent. Denna trend fortsatte under de första månaderna av 2007, men från april redovisas mera omfattande minskningar. För april och maj registreras en minskning med 4 procent jämfört med Under sommaren och hösten har sedan produktionen fallit ytterligare jämfört med motsvarande period förra året och har uppgått till mellan 6 och 7 procent. Diagram 5. Invägning av mjölk vid mejeri tal ton prel jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Jordbruksverket.

15 Jordbruksverket (22) Prisutvecklingen i Sverige Till följd av det goda läget på världsmarknaden för bl.a. mejeriprodukter påverkar EU:s stödpriser för närvarande inte prissättningen inom EU. I diagram 6 redovisas utvecklingen av avräkningspriset för mjölk. Som framgår av diagrammet föll priset under 2004 från nästan 3 kr/kg till drygt 2,80 kr/kg. Mjölkpriset till producent i Sverige har trots stödprissänkningar varit i stort sett oförändrat runt 2,80 kr/kg under 2005, 2006 och tidigt under Under hösten 2007 har priserna stigit starkt. I diagrammet redovisas utvecklingen fram till september, därefter har priset stigit ytterligare. Viktiga orsaker till prishöjningen är som nämnts tidigare höga priser på världsmarknaden och ett gynnsamt balansläge inom EU. Diagram 6. Avräkningspris för mjölk Kr/100 kg jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Jordbruksverket. Priset på mjölkkvot under slutet av 2006 och fram till den sista handelsomgången för kvotåret 2006/07 låg på ca 1 kr/kg kvot. Eftersom mjölkbidraget frikopplades från kvotinnehav från den 1 april 2007 har priset fallit. De mycket svaga indikationer som finns visar nu en prisnivå på runt 0,10 kr/kg kvot. Handeln under våren och sommaren är dock av liten betydelse jämfört med perioden kring kalenderårsskiftena. Förprövning av stallar för mjölkproduktion Uppgifter från länsstyrelsernas förprövningar av stallar visar att ca 18 tusen mjölkkoplatser förprövades under 2006, en ökning med 28 procent jämfört med Under första halvåret 2007 fortsatte ökningen. Ökningen blev drygt 15 procent jämfört med samma period Under 2003 till 2005 förprövades endast mellan 12 tusen och 17 tusen platser per år.

16 Jordbruksverket (22) Ökningen är särskilt tydlig i Skåne. För landet i övrigt är ett halvår för kort period för att kunna dra några säkra slutsatser om den regionala variationen. Detta beror på att i många län är antalet ärenden så litet under ett halvår att tillfälligheter kan spela stor roll. Antalet ärenden om förprövning är ungefär lika stort i år som förra året. Detta innebär att det nu är större stallar än förra året som byggs eller byggs om. Antalet mjölkkor uppgick under 2006 till 385 tusen. Om det antas att en mjölkkoplats används runt 15 år, innebär det att det behövs ca 25 tusen nya koplatser per år. Förmodligen är den antagna livslängden i kortaste laget. Å andra sidan avser den siffra som redovisats ovan om antal förprövade platser s.k. berörda platser, vilket innebär att vid utökningar ingår ofta även redan existerande platser i beräkningen. Nötkött m.m. I diagram 7 redovisas utvecklingen av slakten av storboskap. Slakten av storboskap under 2005 och 2006 blev 5 procent lägre än under Hittills under 2007 har slakten varit nästan lika hög som under förra året. Diagram 7. Slakt av storboskap tal ton jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Jordbruksverket. Under 2005 föll antalet födda kalvar med 4 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Denna lägre nivå höll i sig även under Det blir därför naturligt att slakten av storboskap ett par år senare också kan bli något lägre än tidigare. Från årsskiftet 2006/07 har antalet födda kalvar minskat ytterligare. Det är därför troligt att det kommer att bli en fallande tendens i slakten av storboskap de närmaste åren. Denna fallande tendens kan brytas först ett par år efter att antalet födda kalvar har börjat öka.

17 Jordbruksverket (22) Under våren 2007 har slakten av kor varit hög. Detta har medverkat till att upprätthålla den nivå på slakten av storboskap som har noterats. Som indikator för prisutvecklingen har här valts prisutvecklingen för tjurar. Priset har legat stabilt mellan 22 och 24 kr per kilo sedan början av Diagram 9. Avräkningspris för tjurar Kr/100 kg jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Jordbruksverket. Priset på livkalvar kan vara en indikator på jordbrukarnas intresse för köttproduktion. Priset steg under första halvåret 2006 men föll under andra halvåret tillbaka mot de nivåer som gällde tidigt under året. Priset under 2007 har varit stigande och har sedan i maj legat i paritet med de högsta priserna de senaste åren. En orsak till de högre priserna kan vara att antalet födda kalvar har minskat. Diagram 10. Pris på livkalvar 2500 Kr/100 kg jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Jordbruksverket.

18 Jordbruksverket (22) Totalt föddes under 2003 och 2004 ca 555 tusen kalvar per år. Under 2005 och 2006 uppgick antalet till ca 535 tusen per år. Under första halvåret 2007 har antalet minskat med 4 procent jämfört med året innan. Som redovisats tidigare har antalet mjölkraskalvar minskat, samtidigt som antalet köttras- och blandraskalvar varit i nästan oförändrat. Orsaken till de höga siffrorna i mars och april är att huvuddelen av köttras- och blandraskalvarna föds under februari maj. Samtidigt föds det jämförelsevis få mjölkraskalvar under maj juni. Diagram 11. Fördelningen under året av födda kalvar Summa 2005 Summa 2006 Summa jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Jordbruksverket Efter att ha minskat 2005 och 2006 ökade totala antalet svin Enligt djurräkningen ökade antalet slaktsvin inkl. smågrisar med 1,5 %. Uppgifter över produktionen av griskött t.o.m. september visar att den är i nivå med förra årets. Priserna på slaktsvin är högre än året innan. Vecka 47 låg de 10 % högre. Grisköttsproduktionen påverkas av de kraftigt höjda spannmåls- och fodermedelspriserna. Den högre prisnivån på slaktsvin kan i varierande grad kompensera för detta beroende på vilken egen foderproduktion producenterna har och vilka avtal de slutit för inköp av foder. Lönsamhetsförändringar inom animalieproduktionen Lönsamhetsberäkningar för animalieprodukterna, gjorda på samma sätt som för spannmål, visar att lönsamheten i köttproduktionen minskat p.g.a. stigande foderpriser och att produktpriserna inte ökat i motsvarande grad. Däremot visar det sig att förhållandena inom mjölkproduktionen har förbättrats något. Kalkylerna för mjölk avser prisförhållandena i november 2007 medan priserna för nöt och gris avser prisnivån i oktober Priserna för mjölk, nöt och gris har samlats in från ledande företag i resp. bransch. Det bör observeras att särskilt för ungnöt kan upp-

19 Jordbruksverket (22) födningsformerna variera starkt och som då också kan påverka hur lönsamheten förändras. Figur 3. Lönsamhetsutveckling (TBI) för vissa animalieprodukter i Sverige , kr/djur kr/djur Mjölk Nöt Gris Källa: Agriwise, Swedish Meats, Arla och egna beräkningar

20 Jordbruksverket (22) Redovisning av resultaten från enkätundersökningen Bilaga Enkätundersökningen Sveriges lantbruk är en kollektiv undersökning (omnibus) bland lantbrukare med mer än 10 hektar åker. Fältarbetet genomfördes i november Bruttourvalet uppgick till Efter bortrensning av företagare som lagt ned m.m. återstod 841. Totalt blev antalet godkända formulär 483, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 57 procent. Analys av bortfallets fördelning har inte gjorts. Vid urvalet delas populationen in i sju strata (grupper) beroende på hur många hektar åker lantbrukaren har som sedan delas in i tre storleksgrupper. I varje storleksgrupp dras sedan slumpmässigt en tredjedel av urvalet. Vid behandlingen av svaren vägs därför materialet så att de stora gårdarna, var och en, får mindre betydelse (vikt) än de små gårdarna. Anledningen till detta är att det behövs för att den statistiska säkerheten för gruppen med stora gårdar ska bli tillräckligt god. Varje uppgift i den nedanstående redovisningen är signifikanstestad. Respektive celler jämförs med värdet för alla. Om cellen skiljer sig så mycket från värdet för alla att det med 95 procent säkerhet finns en skillnad, sätts ett plus- eller minustecken ut i cellen. Ett plustecken markerar att värdet i cellen är högre än värdet för alla och ett minustecken markerar att värdet i cellen är lägre än värdet för alla. Alla uppgifter inom parentes avser resultat enligt den undersökning som gjordes Med 1 djurenhet avses: 1 mjölkko, 6 kvigor/ungnöt/kalvar, 8 tackor (inkl. lamm), 2 modersuggor, 135 producerade slaktsvin, 320 värphöns eller 6000 producerade slaktkycklingar. Fråga 1: Anta att 5 hektar åkermark eller mer skulle bli tillgängligt i anslutning till din nuvarande brukningsenhet under de närmaste två åren. Hur troligt är det då att du skulle vilja köpa eller arrendera denna areal? Troligt Varken eller Inte troligt Alla 60 (55) 8 (11) 29 (30) Åkerareal, hektar (45-) 4 (15) 44+ (36) (44-) 12 (11) 44+ (38+) (74+) 7 (7) 9- (16-) Produktionsområden Gss/Gmb 69 (63) 8 (12+) 19 (23) Gns/Ss 63 (57) 8 (9) 25 (26) Gsk 50- (45-) 6 (14) 35 (39+) Ssk 60 (63) 3 (12) 37 (23) Nn/Nö 61 (47) 7 (9) 30 (43+) Ålder (70+) 5 (5) 10- (17-) (60) 9 (12) 24 (24) (41-) 7 (12) 41+ (42+) Djurhållare Nej 56 (46-) 6 (11) 33 (36) -24 djurenheter 52- (52) 10 (14) 35+ (32) 25+ djurenheter 84 (76) 5 (4) 6 (16)

21 Jordbruksverket (22) Fråga 2: Om du ser 5-10 år framåt, tror du att den areal som du idag inte odlar vallväxter på (utan t.ex. spannmål eller oljeväxter), kommer att ha ökat eller minskat? Om du under denna period troligen lämnar ditt jordbruk, försök gissa vad arealen i så fall kommer att användas till för grödor. Ökning trolig Varken eller Minskning trolig Alla 31 (23) 38 (34) 12 (23) Åkerareal, hektar (22) 37 (33) 12 (21) (14-3) 40 (35) 14 (28) (33+) 36 (35) 9 (19) Produktionsområden Gss/Gmb 36 (21) 39 (36) 12 (25) Gns/Ss 36 (40+) 44 (32) 5- (13-) Gsk 22- (10-) 34 (32) 15 (37+) Ssk 40 (12) 24 (56+) 14 (12) Nn/Nö 24 (12) 35 (28) 18 (27) Ålder (28) 34 (25) 15 (29) (23) 43 (35) 13 (22) (21) 35 (38) 9 (21) Djurhållare Nej 34 (25) 42 (33) 1- (20) -24 djurenheter 26 (22) 33 (34) 18+ (23) 25+ djurenheter 37 (24) 39 (37) 13 (27) Fråga 3: Om du ser 5-10 år framåt, hur tror du att trädesarealen (all träda och inte bara EU-träda) kommer att förändras på din brukningsenhet? Om du under denna period troligen lämnar ditt jordbruk, försök gissa hur mycket av arealen som kommer att trädas. Ökning trolig Varken eller Minskning trolig Alla 4 (18) 31 (33) 44 (30) Åkerareal, hektar (22) 40+(36) 20- (16-) (20) 32 (33) 21 (24) (10-) 21- (31) 65+(49+) Produktionsområden Gss/Gmb 1 (15) 29 (31) 54+ (38) Gns/Ss 4 (17) 28 (32) 51 (38+) Gsk 5 (24) 33 (32) 33- (21-) Ssk 3 (9) 17 (41) 51 (25) Nn/Nö 10+(16) 40 (34) 30- (15-) Ålder (19) 40 (37) 47 (29) (15) 30 (37) 49 (30) (20) 28 (26-) 37- (31) Djurhållare Nej 3 (17) 33 (34) 48 (31) -24 djurenheter 7 (21) 34 (32) 33- (26) 25+ djurenheter 1 (12) 22 (34) 61 (39)

22 Jordbruksverket (22) Fråga 4 till mjölkproducenter: Om du ser 5-10 år framåt, hur tror du att mjölkproduktionen kommer att förändras på din brukningsenhet? Om du under denna period troligen lämnar ditt jordbruk, försök gissa utvecklingen på gården. Produktionen Antalet mjölkkor upphör helt minskar är ungefär ökar oförändrat Alla 37 (50) 3 (7) 26 (16) 21 (18) Åkerareal, hektar (67) 25 (33) (56) 3 (8) 27 (17) 6- (8) (44) 3 (8) 25 (14) 31 (26) Produktionsområden Gss/Gmb 20 (42) - (7) 35 (23) 25 (23) Gns/Ss 41 (55) 4 (10) 24 (5) 14 (21) Gsk 32 (63) 4 (9) 21 (16) 32 (6) Ssk 59 (50) - 21 (-) - (12) Nn/Nö 52 (35) 5 (5) 28 (26) 15 (28) Ålder (8-) - (-) 35 (25) 42+ (48+) (49) 3 (10) 33 (19) 16 (14) (69+) 5 (6) 16 (8) 16 (12) Djurhållare -24 djurenheter 58 (67) - (14) 27 (10) 5 (5) 25+ djurenheter 32 (46) 4 (6) 26 (18) 25 (20)