Jordbruksåret Jordbruksåret 2009 Avsnittet är skrivet av Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket. De senaste åren har förutsättningar

Transkript

1 23 Avsnittet är skrivet av Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket. De senaste åren har förutsättningarna för jordbruket varierat starkt. De viktigaste händelserna har varit frikopplingen av nästan alla de generella jordbrukarstöden 2005 samt stora prisfluktuationer på både intäkts- och kostnadssidan. Priserna till jordbrukarna föll från de historiskt höga nivåerna 2008, men låg ändå på en högre nivå än 2006 och några år tidigare. Även priserna för olika insatsvaror föll något under 2009 jämfört med året innan. Lönsamheten, mätt med sektorskalkylen, blev lägre 2009 jämfört med 2006 till Under loppet av 2009 kom lönsamhetssituationen inom främst mjölkproduktionen i fokus mot bakgrund av de prisfall som noterades jämfört med den bättre situation som gällde ett år tidigare. Trots dessa negativa tongångar fanns ljusglimtar i form av goda priser på oljefröer och socker samt låga räntor. Under 2009 beslutades hur den reform som inom EU har benämnts Hälsokontrollen ska implementeras i Sverige. De viktiga förändringarna är att revideringar gjordes i landsbygdsprogrammet, att handjursbidraget frikopplas från 2012 och att en ansökan inom gårdsstödet från 2010 måste omfatta minst fyra hektar jordbruksmark. Arealanvändningen Frikopplingen av arealstödet från 2005 medförde en minskad spannmålsodling. Till följd av prishöjningar på spannmål under 2007 kom dock odlingen att öka under Eftersom de höga priserna på spannmål kulminerade redan tidigt under 2008 minskade åter odlingen något under 2009 till hektar. Samtidigt ökade de höstsådda grödorna på bekostnad av de vårsådda spannmålsgrödorna. Odlingen av oljeväxter fortsatte att öka under inflytande av god lönsamhet och uppgick till hektar. Såväl arealen för de höstsådda oljeväxterna som de vårsådda ökade. Jämfört med 2008 minskade odlingen av spannmål i samtliga län utom i några län där spannmål inte är en betydelsefull gröda. Om jämförelsen sträcks ut bakåt till 2004 kan mera betydande förändringar noteras. Tendenserna till minskning blir särskilt tydliga i skogslänen. Vallarealen har ökat i stort sett kontinuerligt de senaste åren och uppgick under 2009 till hektar. Arealen vall har ökat trots att antalet nötkreatur har minskat. Den totala åkerarealen har varit i stort sett oförändrad vid drygt 2,6 miljoner hektar under de senaste åren. Arealen betesmark har visat en avtagande tendens och uppgick under 2009 till hektar mot hektar under 2005 (när arealstödet och djurbidragen frikopplades). Odlingen av sockerbetor uppgick under 2009 till hektar. Odlingen blev något större än 2008 men i nivå med Odlingen av såväl matpotatis som stärkelsepotatis har de senaste åren minskat, men mellan 2008 och 2009 bromsades minskningen upp. Odlingen av matpotatis uppgick till nästan hektar och odlingen av stärkelsepotatis till drygt hektar. Sett i ett längre perspektiv är åkermarkens omfattning mycket stabil och har minskat bara med några tiotusental hektar sedan år Jordbrukspolitikens utformning med gårdsstödet är utformat så att det uppmuntrar att bibehålla arealen som jordbruksmark. Sett till olika grödgrupper noteras däremot större förändringar. Arealen oljeväxter har fördubblats från ca hektar till ca hektar. Area-

2 24 Figur 1 Spannmålsarealen 2009 jämfört med 2004 och 2008 fördelat per län Area of cereals by county Län: Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens tals hektar len spannmål har minskat från nästan 1,25 miljoner hektar år 2000 till runt 1,0 miljoner hektar efter införandet av gårdsstödet Fram tills för ett par år sedan fanns krav på att mark skulle trädas för att hela arealen på ett företag skulle kunna bli stödberättigande. När nu detta krav är borttaget är trädesarealen ca hektar jämfört med över hektar åren strax efter år Vallarealen har ökat med ca hektar från drygt hektar år 2000 till drygt 1,1 miljoner hektar år Sammanfattningsvis kan denna redovisning ge den slutsatsen att användningen av marken är mindre intensiv nu än den var för till exempel tio år sedan. Ett viktigt skäl till denna slutsats är att antalet grovfoderkonsumerande djur har minskat samtidigt som arealen vall har ökat. En ytterligare intressant jämförelse som kan göras är att arealen höstsådda spannmåls- och oljeväxtgrödor visar en ökande tendens. Särskilt har höstrapsodlingen ökat. Samtidigt med denna tendens är minskningen av vårsådda spannmåls- och oljeväxtgrödor tydlig. Dessa tendenser blir ännu tydligare om uppgifter tas med för ytterligare ett par decennier bakåt.

3 25 Figur 2 Åkerarealens användning , tals hektar Arable land by group of crops tals hektar Övrigt Träda Vall Oljeväxter Spannmål Figur 3 Användning av åkerareal för spannmål och oljeväxter , tals hektar Arable land by group of crops tals hektar Vårsådda oljeväxter Vårsådd spannmål Höstsådda oljeväxter 600 Höstsådd spannmål

4 26 Skörden av spannmål m.m. och sådden hösten 2009 Den totala skörden av spannmål (exklusive majs) blev drygt 5,2 miljoner ton under Totalskörden är i nivå med 2008 års spannmålsskörd men 5 % större än genomsnittet för de fem senaste åren. Den totala skörden av raps och rybs fortsatte att öka och uppgick till ton, vilket är 15 % mer än 2008 års totalskörd och 32 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Totalskörden av ärter blev ton, vilket är nästan 70 % mer än föregående år. Det innebär en vändning efter att skörden av ärter stadigt minskat under de senaste fyra åren. Totalskörden av åkerbönor har beräknats till ton. Totalskörden av matpotatis och totalskörden av potatis för stärkelse uppgick till ton respektive ton. På 10 år har odlingen av färskpotatis ökat från att då uppta 10 % av matpotatisarealen till att nu uppta över 20 %. Utvecklingen beror troligen till stor del på en minskad husbehovs- och trädgårdsodling av färskpotatis. Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 4,8 miljoner ton, varav den första skörden till 2,9 miljoner ton och återväxten till 1,9 miljoner ton. Skördenivån totalt blev 17 % högre än föregående år och det innebär en ökning med 23 % jämfört med femårs genomsnittet. Prisförhållandet mellan spannmål och oljeväxter har ökat odlingsintresset till förmån för oljeväxterna. Höstsådden 2009 för skörd under 2010 fortsatte att öka för höstvete till hektar och för höstraps till drygt hektar. Sådden av höstraps har inte varit så hög sedan Däremot har de höstsådda arealerna med råg och rågvete minskat. Arealen råg minskade med drygt 20 % till knappt hektar och arealen rågvete minskade med 30 % till hektar. I Upplands, Stockholms och Gotlands län kom det mycket regn under sensommaren vilket medförde svårigheter när marken skulle förberedas för höstsådden. En del av den planerade sådden blev därför inte av. I de södra delarna av landet var det mer gynnsamma förhållanden för höstsådd. Tabell 1 Produktionen av vissa animalieprodukter , tals ton Animal products Mjölk Kyckling Nötkött Griskött Animalieproduktionen Frikopplingen från produktionskrav av merparten av de djurrelaterade direktstöden 2005 påverkade produktionen av mjölk, nötkött samt får- och lammkött. Noterbart är att mjölkproduktionen minskat successivt sedan år 2000 när produktionen var precis under kvottaket. Produktionen under 2009 blev drygt 2,9 miljoner ton. Produktionen av nötkött har haft en liknande utveckling, men för 2009 noteras en anmärkningsvärt stor ökning. Ökningen kan i huvudsak tillskrivas stor ökning av slakten av kor och kvigor. Produktionen av griskött har de senaste åren haft en oregelbunden tendens, och minskade med ton under Produktionen av kyckling har däremot haft en ökande tendens, som dock avstannade under 2009.

5 27 Slakten av svin minskade med 3 % och slakten av nötkreatur ökade med 8 % under 2009 jämfört med Produktionen av konsumtionsmjölk, inklusive syrade produkter, minskade med 1 % under 2009 och uppgick till knappt 1,2 miljoner ton. Produktionen av ost minskade med 6 % till ton, produktionen av smör ökade med 13 % till ton och produktionen av mjölkpulver ökade med 1 % till ton. Figur 4 Utvecklingen av producentpriserna för vissa produktgrupper. (Index 2005=100) Price indicies for different products Index 250 Spannmål Fjäderfä Oljefrö 100 Svin Mjölk Totalt Nötkreatur Källa: Jordbruksverket och SCB. Prisutvecklingen De senaste åren har prisrörelserna varit kraftiga för flera produkter. Under 2007 var priserna på spannmål höga, men föll tillbaka under loppet av Prisutvecklingen för oljefrö var likartad men med en förskjutning på ungefär ett halvår. Under perioden från slutet av 2007 till slutet av 2008 hade även mjölkpriset en topp. Det sammanvägda priset för alla jordbruksprodukter har därmed i slutet av 2009 nästan återvänt till den nivå som uppmättes innan de kraftiga prisuppgångarna satte fart. Priserna har fallit med 12 % mellan 2008 och Priserna på vissa insatsvaror har uppvisat en liknande variation, om än inte lika dramatisk. I samband med att priserna på spannmål steg, blev det också en kraftig prisrörelse uppåt för djurfoder. De mest uppseendeväckande prisrörelserna skedde emellertid för gödningsmedel som fördubblades under loppet av ett drygt år, men som senare också har fallit tillbaka. Priserna för insatsvaror i sin helhet har fallit med 3 % mellan 2008 och 2009 jämfört med producentpriserna som föll med 12 %. Livsmedelsprisernas utveckling (avser konsumentprisindex för jordbruksreglerade produkter) visar ungefär samma mönster som prisutvecklingen i industriledet, men ökningstakten har varit något långsammare. Ökningen sedan 2005 uppgår till ca 14 %. Utvecklingen av KPI totalt (alltså alla varugrupper) stannade dock vid 10 %. Skillnaden beror i hög grad på att livsmedelspriserna tog fart i slutet av 2007 men att ökningstakten stannade av från mitten av Under 2009 steg konsumentpriserna på jordbruksreglerade produkter med 2 %. När utvecklingen enligt indexserier av de slag som används här jämförs med varandra får man hålla i minnet att man hanterar sektorsavgränsningar på olika sätt. T.ex vser index för

6 28 Figur 5 Utvecklingen av priserna för vissa grupper av insatsvaror. (Index 2005=100) Producer price index Index 250 Gödnings- och jordförbättringsmedel industriledet den produktion som sker i Sverige medan konsumentprisindex avser den sammansättning av produkter som konsumeras. Eftersom utrikeshandeln är betydande är det således inte samma varor respektive varusammansättning enligt dessa båda index Djurfoder Växtskydds- och bekämpningsmedel 100 Investeringsvaror och tjänster Energi och smörjmedel Totalt Källa: Jordbruksverket och SCB. Figur 6 Utvecklingen av index på jordbruksområdet och konsumentprisindex (Index 2005=100) Price indices in the food sector and consumer price index Index 140 A-index 130 PM-index 120 PPI-J 110 KPI-J 100 KPI-totalt Källa: Jordbruksverket och SCB.

7 29 Den ekonomiska utvecklingen enligt jordbruksekonomiska undersökningen för 2008 Denna statistiska undersökning genomförs som en urvalsundersökning bland jordbruksföretag. För varje företag i urvalet insamlas en stor mängd uppgifter från olika källor. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Bruttoresultatet för växtodlingsföretagen försämrades marginellt jämfört med Intäkterna och kostnaderna för växtodlingen var i princip oförändrade för de mindre företagen och ökade för de större. De största skillnaderna står djurhållning för då växtodlingsföretagen var mer differentierade 2008 än föregående år. Bland mjölkföretagen ökade intäkterna för djurskötseln på grund av ökat mjölkpris. Detta ledde till bättre resultat 2008 jämfört med Detta trots att samtliga kostnadsposter ökade för så gott som alla redovisade grupper bland mjölkföretagen. För köttdjursföretagen minskade driftkostnaderna men det gjorde även intäkterna 2008 jämfört med Detta resulterade i ett lägre bruttoresultat mycket beroende på skillnader i övriga intäkter. En minskning i både intäkter och kostnader för svinföretagen skedde 2008 jämfört med föregående år. Nedgången var större för intäkterna så bruttoresultatet försämrades. Den ekonomiska utvecklingen enligt sektorskalkyl för 2009 Jordbrukets totala produktionsvärde har stigit kraftigt de senaste åren och beräknas ha uppgått till 47,4 miljarder kr för Produktionsvärdet steg under 2007 till följd av högre priser på vegetabilier och under 2008 genom högre priser på animalierna. Det minskade produktionsvärdet under 2009 beror bland annat på låga priser på mjölk och spannmål. Men samtidigt har priserna på insatsvaror fallit något under året. Förädlingsvärdet beräknas bli knappt 5 miljarder kr I posten övriga produktionssubventioner ingår bland annat gårdsstödet. Förädlingsvärdet korrigerat för produktionssubventioner och löner, arrenden m.m. ger företagsinkomsten som för 2009 beräknas till drygt 7 miljarder kr. Eftersom underlagen för beräkningarna ännu inte är fullständiga kan man räkna med att siffrorna behöver justeras. Tabell 2 Ekonomisk kalkyl för hela jordbrukssektorn , miljarder kr Economic accounts for agriculture Vegetabilieproduktionens värde 15,1 15,9 21,9 20,0 17,9 Animalieproduktionens värde 20,3 20,7 20,3 23,5 22,6 Övriga intäkter 5,5 6,1 6,2 6,6 6,9 = Totalt produktionsvärde 40,8 42,7 48,4 50,0 47,4 - Kostnader inkl. kapitalförslitning -36,4-36,6-41,1-44,0-42,7 = Förädlingsvärde 4,4 6,0 7,3 6,1 4,6 + Övriga produktionssubventioner 8,4 8,5 9,0 9,4 9,7 - Löner, arrenden m.m. -6,3-6,5-7,0-6,9-7,0 = Företagsinkomst 6,4 8,1 9,4 8,5 7,3 1) Prognos. Strukturutvecklingen Preciserade uppgifter om företagsstrukturen finns tillgängliga fram till 2007 och redovisades i detta avsnitt förra året. Under 2010 ge- nomförs en ny undersökning. De aktuella uppgifter som finns om strukturen bland jordbruksföretagen är hur antalet företag med odling av olika grödor och med olika

8 30 djurhållning har utvecklat sig. Till exempel minskar antalet företag med spannmålsodling och uppgick under 2009 till drygt Det är drygt färre än 2008 och färre än Antalet företag med nötkreatur uppgick under 2009 till knappt , varav nästan exakt med mjölkkor. Antalet företag med nötkreatur har minskat med företag sedan 2008 och med över sedan 2005 vilket motsvarar 17 %. Antalet företag med mjölkkor minskade med nästan 500 jämfört med 2008 och med sedan 2005, vilket motsvarar en minskning med 30 %. Det totala antalet företag uppgick till nästan år 2009, vilket är en marginell minskning jämfört med 2008 men färre än Jordbrukspolitiken För att hindra pristryckande import används tullar inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Tullar har de senaste åren främst haft verkningar inom mejeri- och nötköttsområdena. Inom marknadsregleringen tillämpas även system med exportbidrag och offentlig lagring i situationer med låga priser på världsmarknaden. Dessa medel har i huvudsak använts på mejeriområdet under Från EU-inträdet betalas omfattande belopp ut direkt till jordbrukare och som är helt eller delvis finansierade av EU. En stödform är generella jordbrukarstöd som sedan 2005 i huvudsak är frikopplade från produktionskrav, det s.k. gårdsstödet. Stödet betalas ut för jordbruksmark (åker- och betesmark). Kravet för att marken ska vara stödberättigande är att vissa s.k. tvärvillkor, bl.a. att marken ska vara i gott jordbruksmässigt skick, ska vara uppfyllda. För stödåret 2009 betalades 7,2 miljarder kr ut. Stödet är helt finansierat av EU. Varje medlemsland har ett landsbygdsprogram. Nuvarande programperiod löper mellan 2007 och Inom ramen för landsbygdsprogrammet tillämpas olika slag av miljöersättningar. Sett till utbetalningarnas storlek är ersättningar för att uppnå kollektiva nyttigheter, främst biologisk mångfald, viktigast. Dessutom förekommer regionala stöd riktade mot områden med låg avkastning i växtodlingen och stödformer med miljöskyddsinriktning. Utbetalningarna uppgick under 2009 till 2,9 miljarder kr. Andra stödformer är investeringsstöd och startstöd. De olika stödformerna inom landsbygdsprogrammet är delvis finansierade av EU. Förändringar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2003 års jordbruksreform, som bl.a. innebar långtgående frikoppling av de generella jordbrukarstöden, implementerades i Sverige under 2005 och utvärderades under 2008 inom ramen för den så kallade Hälsokontrollen. De förändringar som aktualiserades i samband med utvärderingen beslutades formellt först i början av Under 2009 beslutades också hur implementeringen skulle bli i Sverige. I anslutning till det beslutet gjordes också förändringar i landsbygdsprogrammet för perioden Dessa förändringar var dels en direkt effekt av den ovan nämnda implementeringen, dels en effekt av att det fanns finansiella möjligheter att bland annat besluta om vissa höjningar av stödbelopp. Huvudpunkter i detta beslut är: Fortsatta sänkningar av ambitionsnivåerna inom marknadsregleringen. Redan tidigare har beslutats att mjölkkvoterna ska avvecklas från den 1 april Nu kompletterades beslutet genom att kvoterna för varje land ska ökas successivt för att underlätta den slutliga avvecklingen års beslut innehöll möjligheter för medlemsländerna att behålla vissa kopplade stöd. Dessa möjligheter till undantag togs nu bort nästan helt. Detta innebär för Sveriges del att handjursbidraget avvecklas från och med Successivt högre belopp ska föras över till landsbygdsprogrammet för att möta utmaningar om klimat, förnybar energi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och strukturförändringar i mjölkproduktionen. Den lägsta arealgräns som hittills tillämpats för gårdsstödet uppgår till 0,3 hektar. Denna lägsta gräns höjs för Sveriges del till fyra hektar från 2010.