3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

Transkript

1 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken i detta kapitel baseras på alla jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) Från 2010 års LBR har vissa nedre gränser för att tillhöra registret ändrats. En ny gräns som införts fr. o. m är större än 5,0 ha jordbruksmark. Även nedre gränser för antal djur har ändrats. Läs mer om de nya definitionerna i bilaga 1, Lantbruksregistret. Generellt betyder de nya avgränsningarna att antalet företag i Lantbruksregistret blir fler än med de gamla avgränsningarna. Alla jämförelser i detta kapitel görs mot den nya definitionen av LBR Åkerarealens användning Åkerarealens fördelning på olika grödgrupper och antal företag med odling år 2010 framgår översiktligt av figurerna 3B och 3C och tabell 3.3. I övriga tabeller lämnas redovisning bl.a. för län. Arealer (figur 3A, tabell ) Den totala jordbruksmarken på jordbruksföretag var 3,1 milj. hektar år Jordbruksmarken utgörs av 2,6 milj. hektar åkermark och 0,5 milj. hektar betesmark. Skogsmarken vid jordbruksföretagen 2010 var 3,7 milj. hektar. Förändringarna i åkerarealen inom olika storleksgrupper under de senaste åren följer ungefär samma mönster som förändringarna i antalet företag i motsvarande storleksgrupper. Av den totala åkerarealen 2010, som var 2,6 miljoner hektar, svarade företag med mer än 50 hektar åkermark för 1,8 miljoner hektar eller 70 %. Åkerareal i storleksgrupperna över 200 hektar har ökat mellan 12 och 18 % mellan 2007 och Spannmål (tabell 3.4) Spannmålsarealen, knappt 40 % av den totala åkerarealen, uppgick år 2010 till hektar. Spannmålsarealen och antal företag med spannmålsodling har minskat med 8 respektive 7 % sedan De spannmål vars odling ökat sedan 2009 är vårvete, 41 %, blandsäd, 12 % samt höstvete, 2 %. Övriga spannmål har minskat sin areal. Minskningen har varit störst för råg och rågvete, 34 respektive 32 %. Den arealmässigt största minskningen sedan 2009 står vårkorn för, hektar. Höstvete och vårkorn utgör de största andelarna av spannmålsarealen, 34 respektive 31 % vardera och med arealerna respektive hektar. Av övriga spannmålsgrödor svarade havre för 17 % ( hektar) av arealen, vårvete för 7 % ( hektar), rågvete för 4 % ( hektar), råg för 3 % (24 200) och blandsäd och höstkorn för 2 % ( respektive hektar). Baljväxter (tabell 3.5) Den totala baljväxtarealen år 2010 var hektar, en ökning med 35 % sedan 2009 och med 83 % sedan Merparten av baljväxtarealen består av ärter och åkerbönor som upptar hektar, dvs. 78 % av den totala baljväxtarealen.

2 54 Oljeväxter (tabell 3.6) Arealen raps och rybs ökade med 11 % jämfört med 2009 och omfattar 2010 cirka hektar. År 2010 upptog höstraps hektar, en ökning med 6 % sedan Arealen vårraps var hektar, vårrybs hektar och höstrybs 500 hektar. Odlingen av oljelin har gått upp och ner de senaste åren. Sedan 2009 har den odlade arealen fördubblats och sedan 2008 mer än femdubblats. Arealen oljelin uppgick 2010 till hektar. Vall och grönfoderväxter (tabell 3.7) och Slåttervall och betesvall (tabell 3.8) Slåtter- och betesvall var den arealmässigt största grödan 2010 och täckte hektar, vilket var en ökning med knappt 2 % jämfört med Slåtter- och betesvall odlas också av flest antal företag. I de fyra nordligaste länen samt i Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län utgör vall och grönfoderväxter mer än halva totala åkerarealen. I tabell 3.8 redovisas slåtter- och betesvallsarealen separat, uppdelat på län och produktionsområden. Betesvallen uppgick år 2010 till hektar vilket är en minskning med 3 % sedan år Slåttervallsarealen år 2010 upptog hektar, vilket är en ökning med mindre än 1 % jämfört med året innan. Uppgifterna om vallarealerna är hämtade ifrån skördestatistiken, se kap 4, sid 74. Potatis och sockerbetor (tabell 3.9) Den totala potatisarealen uppgick år 2010 till hektar, vilket är i stort sett oförändrat sedan Sockerbetsarealen uppgick till hektar, vilket är en ökning med 5 % sedan tidigare år. Odlingen av matpotatis är främst förlagd till Skåne- och Västra Götalands län, stärkelsepotatis till Skåne och Blekinge län och sockerbetor till Skåne län. Flest företag som odlar matpotatis finns i storleksgruppen 50,1 100,0 hektar (650 st.), och de nyttjar 21 % av matpotatisarealen. I storleksgrupperna över 100,0 hektar finns 41 % (923 st.) av företagen som odlar sockerbetor. Träda, outnyttjad åker m.m. (tabell 3.10) Trädesarealen ökade med 15 % och uppgick år 2010 till hektar. Sedan 2005 har dock areal träda minskat 45 %. Energiskogsarealen minskade med 4 % och uppgick år 2010 till hektar. Störst energiskogsareal finns i Skåne, Uppsala och Örebro län. Om statistiken Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp Vid tidigare s.k. lantbruksräkningar har uppgifter erhållits om jordbruksmarkens fördelning på ägoslag för samtliga lantbruksenheter, dvs. även för företag med enbart skog. Omläggningar i metoden för datafångst fr.o.m. år 2000 medförde att en fullständig statistik över ägoslag på jordbruksföretagen bara tas fram intermittent. Statistiken avsåg tidigare jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark eller med stora djurbesättningar eller med minst m 2 frilandsareal för trädgårdsproduktion eller med minst 200 m 2 växthusyta för trädgårdsproduktion. Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 inte är fullt jämförbara med föregående års siffror. På grund av detta har det i alla tabeller lagts in värden för Riket som överensstämmer med den gamla, svenska definitionen av LBR. Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgränsningarna hade en gräns på minst 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. I LBR 2010 används därför en avgränsning på minst 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark.

3 55 Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2010 uppfyllde något av följande kriterier: brukade mer än 2,0 ha åkermark brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark bedrev trädgårdsodling omfattande minst kvadratmeter frilandsareal bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2010 till och med den 10 juni 2010 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller fjäderfä. Åkerarealens användning Uppgifter om åkerarealens användning erhålls årligen genom Lantbruksregistret. Undersökningens omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningen medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. Fram t.o.m hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappersenkäter från SCB. Fr.o.m. år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång. Som tidigare nämnts i detta kapitel har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats fr.o.m Några begrepp och definitioner i lantbruksstatistiken Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. Skogsmark Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- och jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. Annan mark Mark som inte lämpligen kan användas till växtodling, bete eller virkesproduktion. Ägoslagsdefinitionerna har tillämpats sedan De fastställdes som svensk standard i januari samma år och ansluter till motsvarande ägoslagsdefinitioner i fastighetstaxeringen. Annan publicering Uppgifter från lantbruksregistret om åkerarealens användning publiceras årligen av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 10 SM 1101och för arealfördelning av slåtter- och betesvall i JO 16 SM Uppgifter om ägoslag och åkerareal efter storleksgrupp publiceras av Jordbruksverket och SCB i Statistiska meddelanden serie JO, senast JO 34 SM Publikationerna är tillgängliga på Internet och kan nås via SCB:s eller Jordbruksverkets webbplats ( respektive Delar av statistiken publiceras också i Statistikdatabasen (SSD) i anslutning till SCB:s webbplats samt i Jordbruksverkets statistikdatabas i anslutning till Jordbruksverkets webbplats.

4 56 Figur 3A Total åkerareal länsvis 2010 Total area of arable land by county Areal åker, tusentals hektar

5 57 Figur 3B Åkerarealens användning 2010 Use of arable land Procent Vall o grönfoderväxter Vete Korn Träda Havre Baljväxter o övr. växtslag Raps och rybs Potatis och sockerbetor Övriga spannmål Ospecificerad åkermark Figur 3C Antal företag med odling av vissa grödor 2010 Number of holdings with cultivation of certain crops Antal Slåtteroch betesvall Havre Raps och rybs Matpotatis Höstvete Rågvete Vårkorn Sockerbetor Råg

6 58 Figur 3D Odling av vissa grödor, genomsnittliga arealer per företag 2010 Cultivation of certain crops, areas per holding Höstvete Raps och rybs Slåtter- och betesvall Vårkorn Sockerbetor Råg Rågvete Havre Matpotatis Hektar Figur 3E Odling av spannmål, genomsnittliga arealer per företag 2010 Cultivation of cereals, areas per holding : Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hektar

7 59 Tabell 3.1 Areal åker-, betes- och skogsmark på jordbruksföretag 2010, hektar Area of agricultural and forest land on holdings Område; Åkermark Betesmark Summa Skogsstorleksgrupp Totalt, Varav Totalt, Varav jordbruks- mark, arren- arren- mark, derad, derad, hektar hektar hektar hektar hektar hektar Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, hektar åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare LBR-def ) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För åren 1990, 1999 och 2003 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark.

8 60 Tabell 3.2 Åkerareal efter storleksgrupp 2010 Area of arable land by size group Område Åkerareal inom storleksgrupp, hektar åkermark Under 2,1 5,1 10,1 20,1 30,1 50,1 2,1 5,0 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Hela riket Enl.tidigare LBR-def ) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 2) För åren 1990, 1999 och 2003 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark.

9 61 Tabell 3.2 (forts.) Område Åkerareal inom storleksgrupp, hektar åkermark Summa 100,1 200,1 300,1 400,1 Över 200,0 300,0 400,0 500,0 500,0 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Hela riket Enl. tidigare LBR-def

10 62 Tabell 3.3 Åkerarealens användning , hektar Use of arable land Gröda Spannmål därav vete korn havre resterande Baljväxter Vall och grönfoderväxter Potatis Sockerbetor Raps och rybs Övriga växtslag Träda Ospecificerad åkermark Ej utnyttjad åkermark Summa åkermark Summa betesmark och slåtteräng Summa jordbruksmark ) För åren 1990 och 1999 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 2) Enligt ny LBR-definition. 3) I spannmålsarealen fr.o.m. år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. 4) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker. 5) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda.

11 Tabell 3.4 Spannmål Arealer och antal företag med odling Cereals. Areas and number of holdings with cultivation 63 Område; Arealer, hektar Summa Antal storleksgrupp Höst- Vår- Råg Höst- Vår- Havre Råg- Bland- spann- företag vete vete korn korn vete säd 1 måls- med areal 2 odling Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands V:a Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö ) För åren avses stråsädesblandningar, tidigare ingick även stråsäd/baljväxtblandningar. 2) Fr.o.m. år 2000 ingår vissa arealer avsedda att skördas som grönfoder.

12 64 Tabell 3.4 (forts.) Område; Arealer, hektar Summa Antal storleksgrupp Höst- Vår- Råg Höst- Vår- Havre Råg- Bland- spann- företag vete vete korn korn vete säd 1 måls- med areal 2 odling Storleksgrupp, hektar åkermark 2, , ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket Enl. tidigare LBR-def ) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren. 4) För åren 1990 och 1999 ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 5) Inklusive höstkorn. 6) Inklusive rågvete.

13 Tabell 3.5 Baljväxter Arealer och antal företag 1 med odling 2 Leguminous plants. Areas and number of holdings with cultivation 65 Område; Ärter, åkerbönor m.m. Konservärter Bruna bönor Summa baljstorleksgrupp växter Areal Antal Areal Antal Areal Antal Areal hektar företag hektar företag hektar företag hektar Stockholm Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, hektar åkermark 2,0 0 2,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare LBR-def ) För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 o ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 3) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren.

14 66 Tabell 3.6 Oljeväxter Arealer och antal företag 1 med odling 2 Oliseed crops. Areas and number of holdings with cultivation Område; Arealer, hektar Summa Antal Oljelin Storleksgrupp Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs areal företag Areal Antal av raps med hektar företag och rybs odling Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, hektar åkermark 2,0 2,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare LBR-def ) För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 o ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 3) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren.

15 67 Tabell 3.7 Vall och grönfoder Arealer och antal företag 1 med odling 2 Ley and green fodder. Areas and number of holdings with cultivation Område; Grönfoder 3 Slåtter- och Frövall Summa storleksgrupp betesvall vall Areal Antal Areal Antal Areal Antal Areal hektar företag hektar företag hektar företag hektar Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, hektar åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare LBR-def ) För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 o ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 3) Inkl.majs. Fr.o.m. år 2000 redovisas stråsäd till grönfoder samt vissa arealer stråsäd/baljväxtblandningar under spannmål. 4) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren.

16 68 Tabell 3.8 Slåttervall och betesvall 1. Arealfördelning 2010, hektar och procent Temporary grasses and grazings. Distribution of acreage Område Areal Andel slåtter- Areal Andel betesslåttervall, vall av total betesvall, vall av total vallareal, vallareal, hektar procent hektar procent Stockholms , ,8 Uppsala , ,7 Södermanlands , ,2 Östergötlands , ,6 Jönköpings , ,4 Kronobergs , ,9 Kalmar , ,8 Gotlands , ,4 Blekinge Skåne , ,8 Hallands , ,1 Västra Götalands , ,8 Värmlands , ,9 Örebro , ,7 Västmanlands Dalarnas , ,4 Gävleborgs , ,2 Västernorrlands , ,2 Jämtlands , ,5 Västerbottens , ,1 Norrbottens Gss , ,7 Gmb , ,4 Gns , ,7 Ss , ,3 Gsk , ,8 Ssk , ,5 Nn , ,0 Nö , ,9 Hela riket , , , , , , , , , , , ,8 1) Arealerna har beräknats genom att i vallundersökningen skatta andelen slåttervall respektive betesvall. Dessa andelar har därefter applicerats på den totala vallarealen enligt Jordbruksverkets slutliga grödarealer enligt JO 10 SM1101. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.

17 69 Tabell 3.9 Potatis och sockerbetor Arealer och antal företag 1 med odling 2 Potatoes and sugar beets. Areas and number of holdings with cultivation Område; Matpotatis 3 Potatis för stärkelse 3 Sockerbetor storleksgrupp Areal, Antal Areal, Antal Areal, Antal hektar företag hektar företag hektar företag Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, hektar åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare. LBR-def ) För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 2) För åren 1990 o ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 3) År 2000 inkluderas vissa arealer matpotatis i potatis för stärkelse. 4) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren.

18 70 Tabell 3.10 Träda, outnyttjad mark m.m Arealer, hektar 1 Fallow and untilled land etc. Areas Område; Energi- Träd- Andra Träda Ospecifi- Outnyttjad Ej ut- Hela storleksgrupp skog gårds- växtslag cerad åkermark nyttjad åkerväxter 2 åker- slåtter- arealen mark 3 och betesvall Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Storleksgrupp, hektar åkermark 2, ,1 5, ,1 10, ,1 20, ,1 30, ,1 50, ,1 100, , Hela riket tidigare. LBR-def ) För åren 1990 o ingår enbart företag med mer än 2,0 ha åkermark. 2) I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker. 3) Arealer som ej kunnat fördelats per gröda. 4) Se bilaga 1, Lantbruksregistret, för jämförbarhet mellan åren.