Rapporter från lantbrukets företagsregister 2000 Åkerarealens användning år 2000

Transkript

1 Beställningsnummer JO 10 SM 0102 Rapporter från lantbrukets företagsregister 2000 Åkerarealens användning år 2000 Use of arable land in the year 2000 Sammanfattning Lantbrukets företagsregister (LBR) innehåller uppgifter om företagen inom jordbruk och skogsbruk. Fr.o.m. år 2000 har en omläggning skett beträffande inhämtandet av uppgifter till LBR. Tidigare år har samtliga uppgifter till LBR inhämtats genom postenkät. År 2000 hämtas den helt övervägande delen av arealuppgifterna in genom Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, samlas uppgifter om den totala åker- respektive betesarealen in genom en postenkät. Övriga uppgifter som djurinnehav m.m. inhämtas liksom tidigare genom en postenkät. Redovisningen i denna rapport avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Resultaten för år 2000 visar att antalet företag uppgick till och den totala åkerarealen till hektar. Vete odlades på hektar eller 15 procent av åkerarealen, korn och havre på hektar motsvarande 26 procent av åkerarealen. Slåtter- och betesvallar samt grönfoder fanns på hektar motsvarande 34 procent. SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet Producent Statens jordbruksverk SCB, Lantbrukets struktur JÖNKÖPING ÖREBRO Förfrågningar: Ulf Svensson, tfn Fax Förfrågningar: Erik Marklund, tfn Rolf Selander, tfn Från trycket den 20 juli 2001 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske ISSN Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 2 Bearbetning och granskning Lantbrukets företagsregister (LBR) innehåller uppgifter om bl.a. företagare, areal av olika ägoslag, åkerarealens användning, areal för odling av trädgårdsväxter och antal husdjur. Tidigare år har samtliga uppgifter till LBR inhämtats genom postenkät. I och med år 2000 hämtas den helt övervägande delen av arealuppgifterna in genom Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade stöd. För jordbruksföretag som inte söker stöd, inhämtas uppgifter om den totala åkerrespektive betesarealen in genom postenkät. Övriga uppgifter som djurinnehav m.m. inhämtas fortfarande genom postenkät. Genom postenkät i september 2000 insamlades uppgifter från företag med mer än 2,0 hektar åkermark och företag utan åkermark men som har större djurbesättning med något av djurslagen nötkreatur, får, svin eller höns. Samtliga företag har år 2000, liksom för åren fram t.o.m samt år 1999, fått lämna statistikuppgifter. Åren insamlades uppgifterna till lantbruksregistret på två sätt. Ett urval av företag fick en statistikblankett, i vilken uppgifter om åkerarealens användning och antal husdjur skulle lämnas. Övriga företag fick en förenklad blankett (registerblankett), i vilken endast uppgifter för registerhållningen skulle lämnas. I början av september 2000 sände SCB ut blanketter till alla kända uppgiftsskyldiga. För företag som återfanns i Jordbruksverkets stödregister eller i det centrala nötkreatursregistret påfördes blanketterna maskinellt uppgifter om totala åkerrespektive betesarealen samt uppgift över summa antalet kor och kvigor på företaget. Uppgifterna i de till SCB insända blanketterna registrerades och detaljgranskades med dator. Uppgifter som inte uppfyllde kraven i något eller några granskningskriterier vid den maskinella granskningen åtgärdades manuellt och eventuella fel rättades. I många fall har upptäckta fel kunnat rättas med hjälp av uppgifterna på blanketterna. I vissa fall har telefonkontakt tagits med företagarna varvid även inhämtats uppgifter i avsnitt som inte fyllts i. För vissa uppgifter har ändringar utförts maskinellt. Detta gäller huvudsakligen smärre summeringsfel. För varje företag kodades brukningsform, företagarekategori m.m. som underlag för den statistiska redovisningen. De rättade och kompletterade företagsuppgifterna har utgjort primärmaterialet till de statistiska sammanställningarna från lantbruksregistret. Redovisningsprinciper De resultat som redovisas i detta SM avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Fr.o.m. år 1996 ingår även företag med mindre än 0,3 hektar utnyttjad åkermark i redovisningen. Vid regionala redovisningar hänförs arealen till den församling där den är belägen. Arealuppgifterna avser besådd areal. Samtliga uppgifter avser förhållandena den 1 augusti Uppgifterna redovisas regionalt för produktionsområden, län, kommuner samt för hela riket enligt indelningen den 1 januari Beträffande indelningen i produktionsområden hänvisas till Jordbruksstatistisk årsbok. Varje företag har medräknats i samtliga redovisningsområden där företaget odlar en viss gröda. Detta innebär att antalsuppgifterna inte är summerbara från t.ex. kommuner till län. I några kommuner har endast funnits ett eller två jordbruksföretag. Resultaten för dessa kommuner har av sekretesskäl samredovisats med intilliggande kommun enligt följande: Danderyd, Tyresö, Lidingö och Nacka samredovisas med Stockholm; Öckerö samredovisas med Göteborg. Vid jämförelse med resultat från tidigare lantbruksregistreringar måste bl.a. på länsnivå hänsyn tas till de förändringar som företagits i den administrativa områdesindelningen särskilt den 1 januari 1971, den 1 januari 1974, 1 januari 1997 och 1 januari sammanslogs Kristianstads län och Malmöhus län till Skåne län och 1998 sammanslogs Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län till Västra Götalands län. Habo och Mullsjö kommuner flyttades då från det tidigare Skaraborgs län till Jönköpings län.

3 3 Resultat Redovisningen i detta SM avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Fr.o.m. år 2000 bygger arealredovisningen i första hand på jordbruksföretagens ansökningar om arealbaserade stöd. Uppgifter från brukare som inte söker stöd har för år 2000 inhämtats via en postenkät. För dessa brukare har endast åkerarealens totala storlek efterfrågats utan uppdelning per gröda. Åren 1995 och 1999 har samtliga företag via en postenkät fått lämna uppgifter om bl.a. åkerarealens användning till LBR medan åren baseras på uppgifter från ett urval av företag. Åkerarealens användning I tabellerna 1-8 redovisas arealer av olika grödor samt antalet företag som odlar respektive gröda. Fr.o.m avser arealuppgifterna besådd areal. En sammanställning av åkerarealens användning återfinns i nedanstående tablå. Jämförbarheten mellan år 2000 och tidigare års strukturstatistik från LBR är relativt god om man ser till grupper av grödor. För enskilda grödor kan dock avvikelserna vara större, beroende på definitionsskillnader mellan de tidigare enkäterna och grödredovisningen i stödansökan. Arealen spannmål innehåller år 2000 vissa arealer stråsäd till grönfoder samt vissa arealer stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. Detta medför att de redovisade arealerna för spannmål (främst blandsäd) inte är helt jämförbara med tidigare år och att den redovisade arealen grönfoder är betydligt lägre än tidigare år. I LBR 2000 har uppgifterna från Jordbruksverkets stödregister kompletterats med uppgifter som samlats in via en postenkät till samtliga företag. I enkäten har varje företag lämnat uppgifter om den totala arealen åkermark på företaget (ej specificerad per gröda). Enkätresultatet har sedan kunnat användas för att ta fram uppgifter om åkerarealen vid de företag som inte sökt arealbaserade stöd. Dessa uppgifter redovisas som ospecificerad åker år 2000 i tabellerna samt i tablån nedan. Det bör också nämnas att fr.o.m. år 2000 finns inga uppgifter om arealen obrukad åkermark och arealen ej utnyttjad slåtter- och betesvall. Fr.o.m ingår företag med mindre än 0,3 hektar utnyttjad åkermark i den ordinarie redovisningen. Antalet företag som tillkom genom denna förändring 1996 skattas till ca och arealen åkermark vid dessa företag skattas till ca hektar. Åren 1993 till 1995 ingick inte dessa företag i den ordinarie redovisningen. Under denna period hade vissa företag hela sin åkerareal i s.k. vänteläge inom omställningsprogrammet och redovisade därför ingen utnyttjad areal åker. Antalet företag med mindre än 0,3 hektar utnyttjad åkermark 1995 var ca och arealen åkermark vid dessa företag var ca hektar. Tablå A Åkerarealens fördelning på olika växtslag Avser företag med minst 2,1 hektar åkermark. Hela riket Spannmål därav vete korn havre Baljväxter Vall och grönfoderv Potatis Sockerbetor Raps och rybs Övriga växtslag Träda Ospecificerad åkermark Ej utnyttjad åkermark åkermark ) Åren baseras statistiken på uppgifter från ett urval av företag. 2) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. 3) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. 4) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Den totala åkermarken har enligt tablån minskat med 1,5 % mellan åren 1999 och Uppgifterna för de båda åren är inte helt jämförbara vilket bör beaktas när man ser på förändringarna av den totala åkerarealen och de enskilda grödorna. Spannmålsarealen har ökat med ca 6,5 %. Det är de höstsådda grödorna som svarar för denna ökning, t.ex. så har arealen höstvete ökat med närmare 70 %. Det bör dock påpekas att arealen höstsådda grödor var relativt låg Odlingen av vårsådda grödor har däremot minskat vilket bidragit till att den odlade arealen av havre och korn minskat mellan de båda åren.

4 4 Baljväxtarealen har minskat med 6 %. Arealen raps och rybs har minskat med drygt 36 %, dock från en hög nivå Det är de vårsådda grödorna som står för minskningen medan de höstsådda arealerna ökar något. Arealen oljelin har minskat med drygt två tredjedelar vilket är den huvudsakliga orsaken till att gruppen övriga växtslag minskar med 27 %. Arealen vall och grönfoderväxter har enligt tablån minskat med drygt 6 %. Minskningen förklaras till viss del av tidigare beskrivna förändringar i redovisningen av stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar, dels av att LBR före år 2000 även innehåller uppgifter om arealer, fördelade efter gröda, för företag som inte sökt stöd. De arealer vall som fanns på dessa företag år 2000 återfinns till viss del under ospecificerad åker. Potatisarealen har i stort sett varit oförändrad medan arealen sockerbetor minskade med drygt 7 %. Arealen träda har minskat med 8,5 %. Minskningen kan delvis förklaras av att obrukad areal av olika slag i viss utsträckning redovisats som träda i LBR tidigare år. Antalet företag har minskat från år 1999 till år 2000 eller motsvarande 4 %. Mellan åren 1995 till 1999 minskade antalet företag i genomsnitt med ca 3 % per år. Kvalitetsdeklaration I detta kapitel redovisas olika kvalitetsaspekter på undersökningen enligt SCB:s Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik, MIS 1994:3. Den s.k. strukturstatistiken över jordbruket baseras på uppgifter från lantbruksregistret. I denna rapport redovisas statistik över åkerarealens användning. Innehåll Objekt och population Det objekt som studeras i denna undersökning utgörs av ett jordbruksföretag, dvs. en inom jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel och trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Uppgiftslämnare är en eller flera personer på företaget. Målpopulationen utgörs av jordbruksföretag i Sverige som den 1 augusti 2000 uppfyller minst ett av nedanstående kriterier. l Minst 2,01 hektar åkermark. l Minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor eller 250 svin eller 50 tackor eller höns (inkl. kycklingar). Redovisning av åkerarealens användning sker för företag som uppfyller det första kriteriet ovan. Uppgiftsinsamling Variabeluppgifter till LBR 2000 har hämtats dels från Jordbruksverkets stödregister avseende arealbaserade stöd dels genom en enkät. Variabler De variabler som har samlats in för denna statistik avser arealer av olika grödor/växtslag. I första hand har uppgifter i Jordbruksverkets stödregister använts. För jordbruksföretag som inte ansökt om arealbaserat stöd har uppgifterna inhämtats genom enkät. I enkäten har endast frågats efter åkerarealens totala storlek på företaget utan krav på uppdelning av grödor. Dessa uppgifter redovisas som ospecificerad åker och motsvarar 3 % av den totala åkerarealen. Den ospecificerade åkern består i huvudsak av outnyttjad åker och vall. Statistiska mått De statistiska mått som används är summor av arealer och antal företag i olika redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper Statistiken redovisas bland annat efter olika storleksgrupper för areal åkermark samt efter olika regionala indelningar (lägst kommunnivå). Uppgifter ges grödvis och för grupper av grödor. Jämförbarhet med annan statistik Uppgifter om åkerarealens användning återfinns även i rapporterna över skördestatistiken och överensstämmer med något undantag med de arealer som redovisas i denna rapport. Tid Referenstid Statistiken avser förhållandena den 1 augusti Framställningstid För denna definitiva statistik har framställningstiden varit ca 11 månader. (Framställningstiden var ½ månad för den preliminära grödstatistiken.) Punktlighet Publiceringstidpunkten är enligt SCB:s publiceringsplan juni år Frekvens Uppgifter om åkerarealens användning fördelad på olika grödor, tas fram varje år. Preliminära resultat avseende åkerarealens användning publiceras i månadsskiftet juni/juli undersökningsåret (fr.o.m. år 2000), medan definitiv statistik publiceras i början av det efterföljande året. Jämförbarhet över tiden Fr.o.m. år 2000 bygger arealredovisningen i första hand på jordbruksföretagens ansökningar om arealbaserade stöd. Uppgifter från brukare som inte söker stöd har för år 2000 inhämtats med enkät. För dessa brukare har endast åkerarealens totala storlek efterfrågats utan uppdelning per gröda. Fram t.o.m har arealredovisningen gjorts med en decimals noggrannhet av jordbrukaren. I stödansökningarna är det möjligt att redovisa arealer med två decimalers noggrannhet. Avgränsningen av företag ingående i målpopulationen var fram t.o.m minst 2,1 hektar åkermark. Fr.o.m. år 2000 är populationsavgränsningen minst 2,01 hektar åkermark. Detta torde få marginell effekt på statistiken. Jämförbarheten med tidigare års strukturstatistik från LBR är god om man ser till grupper av grödor. För enskilda grödor kan dock avvikelserna vara större, beroende på definitionsskillnader mellan de tidigare enkäterna och grödredovisningen i stödansökan. Jämförelse av arealer insamlade med enkät och uppgifter i Jordbruksverkets stödregister har gjorts för år 1999 och framgår av tablå B på nästa sida.

5 5 Tablå B Arealjämförelser mellan LBR 1999 och Jordbruksverkets stödregister LBR 1999 Stödansökningar Procentuell 1999 differens Höstvete % Vårvete % Råg % Höstkorn % Vårkorn % Havre % Rågvete % Blandsäd % spannmål % Grönfoder % Slåtter- & betesvall % utnyttjad åkermark % I stödsammanhang har en stor del grönfoder redovisats som spannmål, främst blandsäd. Arealerna på jordbruksföretag som inte söker stöd är ca hektar, där övervägande delen är vall och outnyttjad åkermark. Statistiken är säkrare för 2000 och 1999 än för , då undersökningen var urvalsbaserad. En skillnad jämfört med statistiken fram till och med 1995 är dock att kravet på minst 0,3 hektar utnyttjad åkermark för att företagen skall ingå i den ordinarie redovisningen har slopats. Antalet extra företag 1999 genom denna förändring är 3 073, och arealen åkermark vid dessa företag är hektar. Tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Tillförlitligheten i uppgifterna är totalt sett god. Viss osäkerhet föreligger dock beträffande täckning av målpopulationen. Mätfelen i arealerna torde dock vara små. Täckning Täckningsfelen härrör från brister i rampopulationens (LBR 1999, stödansökningarna 2000 och nötkreatursregistret) täckning av målpopulationen. Övertäckningen utgörs av företag som funnits med i båda delpopulationerna (stödansökningar och LBR 1999) och inte kunnat särskiljas. Totalt ingick i rampopulationen ca företag. Efter enkätundersökning återstod ca , varav ca företag uppfyllde populationskriteriet beträffande arealstorlek och/eller minimiantal djur. Den identifierade övertäckningen ingår naturligtvis inte i redovisningen. Viss övertäckning har dock inte kunnat identifieras där ett företag dels lämnat in ansökan om stöd och dels lämnat svar på enkäten till brukare utan stöd. Undertäckningen utgörs av företag som hör till målpopulationen 2000, men inte finns med i undersökningen. Genom uppföljning av alla jordbruksföretag som ansökt om arealbaserat stöd, är registrerade som innehavare av nötkreatur i det centrala nötkreatursregistret eller fanns med i LBR 1999 fångas de flesta företag upp. Mindre företag som inte är berättigade till eller av annan anledning inte söker arealbaserat stöd, fångas inte upp om de inte heller återfanns i LBR Den sammanlagda åkerarealen och de djur, främst får och hästar, som återfinns på de undertäckta företagen torde vara marginell. Någon särskild justering för täckningsbrister har inte gjorts. Mätning SCB utförde under åren fältmätningar för att kontrollera kvaliteten på arealuppgifterna för enskilda grödor i LBR. (Endast matpotatisarealen har kontrollerats i LBR 1997 och 1998.) Dessa s.k. arealkontroller baserades på stickprovsundersökningar, där den besådda arealen av de olika grödorna mättes. Slåttervallsarealen och den sammanlagda spannmålsarealen överskattades vanligen i LBR med några procentenheter. Tidigare avsåg emellertid LBR-uppgifterna s.k. brukad areal, dvs. besådd areal plus odlingshinder i form av buskage, fältvägar, diken, mindre impediment, m.m., varför en del av överskattningen hängde samman med rent definitionsmässiga skillnader (som dock inte varit uppenbara för lantbrukarna). I LBR 1995 redovisades i stor utsträckning de besådda arealerna, eftersom det var dessa som efterfrågades i bidragsansökningarna för EU:s arealstöd. De nya, av EU-stöden föranledda, arealmätningarna ledde till en viss kvalitetshöjning också för de uppgifter som lämnades till LBR. I LBR efterfrågades den besådda arealen även rent formellt. De avvikelser som upptäcktes i arealkontrollen bedömdes dels vara rena redovisningsfel, dels avvikelser som berodde på att EU-mätningarna inte gjordes på bilder med lika stor skala som vid SCB-mätningarna. Mätfel uppstår när en felaktig uppgift lämnas och inte rättas vid granskningsprocessen. Mätfelet i den totala åkerarealen på riksnivå fram till och med 1999 bedöms utifrån tidigare arealkontroller vara ett par procent (överskattning). Arealen spannmål överskattades förmodligen med en två procent. Slåttervallsarealen överskattades möjligen någon procent. Arealen matpotatis överskattades troligen någon procent. Storleken på mätosäkerheten i trädgårdsarealerna är svårbedömd. Det är oklart hur mätfelen har utvecklats sedan 1996, då den senaste arealkontrollen gjordes.

6 6 I och med att arealuppgifter fr.o.m. år 2000 hämtas från jordbruksverkets stödregister, bör eventuella mätfel ha reducerats. I ansökan om stöd står brukaren ansvarig för att lämnade arealuppgifter är korrekta. Minst 5 % av ansökningarna kontrolleras årligen. Om den ansökta arealen är för stor i förhållande till den uppmätta arealen, leder detta till sanktioner för jordbrukaren. Det föreligger en viss risk att uppgivna arealer är underskattade för att undvika sanktioner, vilket ska vägas mot förlust av ersättning för den underskattade arealen. Någon mätfelsjustering har inte gjorts. Bortfall Rampopulationen var ca företag. Alla företag tillfrågades, medan arealuppgifter inhämtades ifrån stödregistren för de flesta företagen. Objektbortfallet rör sig därför om företag som inte är berättigade till arealbaserat stöd eller av annan anledning inte söker stöd. Det totala objektbortfallet blev företag. Av dessa företag återfanns i stödregistren, varför det verkliga bortfallet begränsas till företag av det totala antalet, Detta motsvarar 1,8 %. För det slutliga bortfallet har senast tillgänglig uppgift om total åkerareal använts i redovisningen. Bortfallet är förhållandevis jämnt fördelat med avseende på län. Ser man till storleksgrupp rör det sig om småföretag. Viss kvarstående övertäckning (nedlagda företag) kan förekomma bland företag i bortfallet. Osäkerheten som uppstår på grund av bortfallet bedöms sammantaget vara ganska liten för arealuppgifterna. Bearbetning Uppgifter från de administrativa systemen har hämtats på brukarnivå och förts över till statistiksystemet. Uppgifter insamlade med hjälp av enkät har granskats dels på företagsnivå, dels på aggregerad nivå. Uppenbara fel eller inkonsekvenser har rättats. Vid oklarhet som inte har kunnat åtgärdas med hjälp av tillgänglig information har telefonkontakt tagits med uppgiftslämnaren. Effekterna av kvarstående fel från dataregistrering, kodning, granskning/rättning och beräkningar torde i de flesta fall vara små. Se dock resonemanget kring mätfel ovan. Redovisning av osäkerhetsmått I denna rapport redovisas inga kvantitativa osäkerhetsmått. Presentation Presentationsformen framgår av detta SM. Primärmaterial I denna rapport presenteras statistik som ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS). Ytterligare statistik kan tas fram utifrån primärmaterialet. SCB kan på beställning utföra specialbearbetningar av materialet, under förutsättning att sekretessen kan bibehållas. Upplysningar Statistikansvarig myndighet är Statens jordbrukverk. Upplysningar om denna och annan jordbruksstatistik kan lämnas av Erik Marklund, , och Rolf Selander, , på SCB i Örebro samt av Ulf Svensson, på Jordbruksverket i Jönköping. ry The farm register, containing information about holdings in agriculture and forestry, was established in 1968 and is the main source of agricultural statistics. Until 1999 the farm register was updated every year using a mail inquiry to all holders. The data on the use of arable land, which is the subject for this report, was based on this inquiry. In this report data are presented on the use of arable land for For the year 2000 the figures on the use of arable land in the farm register are mainly based on data from the Swedish administrative system for agricultural subsidies, containing data on farmers who have applied for agricultural subsidies. It is also based on information collected by a simplified mail inquiry to all holders (including those who have not applied for financial support). The figures in this report refer to holdings with more than 2,0 hectares of arable land. In 2000 the number of holdings amounted to and the total arable land to hectares. The area used for wheat was hectares or 15 % of the total arable land. The corresponding figures for barley and oats were hectares or 26 % hectares or 34 % of the area were used for temporary grass and green fodder. Tillgänglighet Spridningsformer Resultatet från undersökningen publiceras i detta statistiska meddelande (SM). Vissa resultat kommer senare också att redovisas i Sveriges statistiska databaser. Som komplement kan tabeller fås på diskett till självkostnadspris. Resultaten publiceras även på Jordbruksverkets webbplats ( och på SCB:s webbplats ( där de erhålles i.pdfformat.

7 7 Ordlista List of terms allmänning anger annan antal användning areal arrenderad baljväxter blandat blandsäd brukningsform brödsäd delvis driftsgren driftsinriktning därav common indicate other number use area, acreage held on lease leguminous plants mixed mixed grain type of holding bread grain partly (owned) line of production type of farming of which mark matpotatis mer än obrukad åkermark odling olika oljelin oljeväxter område omställningsarealer ospecificerad åkermark personer potatis för stärkelse produktionsområde råg ground table potatoes more than untilled arable land cultivation different linseed oleiferous plants district, area converted areas unspecified arable land persons potatoes for processing production area rye efter ej energiskog enheter ensilageväxter enskild fodersäd foderärter frilandsodling frövall fördelad(e) företag företagare företagarekategorier gröda grönfoder havre hektar hela riket helt höstkorn höstraps höstrybs höstvete by not energy forest units plants for silage private coarse grain fodder peas outdoor cultivation seed ley distributed holding(s) holder(s) category of holder crop green fodder oats hectare whole of Sweden fully winter barley winter rape winter turnip rape winter wheat skogsmark slåtter- & betesvall småbruk sockerbetor standardtimmar staten storleksgrupp summa tabell total träda trädgårdsväxter typklassificering(ssystem) uppgift uppgifter utan utnyttjad vall vicker vårkorn vårraps vårrybs vårvete växtslag forest land temporary grass small-farm sugar beets standard man-hour state size group total table total fallow land horticultural plants typology information, figures information, figures without utilized ley vetches spring barley spring rape spring turnip rape spring wheat plant jordbruksväxter field crops yta area kategori kokärter i kombination kommun korn län category field peas for cooking combined municipality barley county åkermark åkerbönor år ägd ägoslag övrig arable land beans year owned type of land other

8 8 Tabellförteckning List of tables Sida/ Page Åkerarealens användning 10 1a Åkerarealens användning. Areal spannmål. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 11 1b Antal företag med odling av spannmål. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 12 2a Åkerarealens användning. Areal baljväxter, grönfoder och vall. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 13 2b Antal företag med odling av baljväxter, grönfoder och vall. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 14 3a Åkerarealens användning. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 15 3b Antal företag med odling av potatis, sockerbetor och oljeväxter. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 16 4a Åkerarealens användning. Areal träda m.m. samt hela åkerarrealen. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 17 4b Antal företag med träda m.m. samt antal företag totalt. län, produktionsområden och storleksgrupp åkerareal inom hela riket. 18 5a Åkerarealens användning. Areal spannmål. kommuner, län och hela riket. 19 5b Antal företag med odling av spannmål. kommuner, län och hela riket. 32 6a Åkerarealens användning. Areal baljväxter, vall och grönfoder. kommuner, län och hela riket. 33 6b Antal företag med odling av baljväxter, vall och grönfoder. kommuner, län och hela riket. Use of arable land 1a Use of arable land. Areas with grain. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 1b Number of holdings with cultivation of grain. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 2a Use of arable land. Areas with leguminous plants, ley and green fodder. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 2b Number of holdings with cultivation of leguminous plants, ley and green fodder. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 3a Use of arable land. Areas with potatoes, sugar beets and oleiferous plants. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 3b Number of holdings with cultivation of potatoes, sugar beets and oleiferous plants. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 4a Use of arable land. Areas with bare fallow etc. and the whole area of arable land. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 4b Number of holdings with cultivation of bare fallow etc. and the total number of holdings. Figures for counties, production areas and different size groups of arable land in whole of Sweden. 5a Use of arable land. Areas with grain. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 5b Number of holdings with cultivation of grain. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 6a Use of arable land. Areas with leguminous plants, ley and green fodder. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 6b Number of holdings with cultivation of leguminous plants, ley and green fodder. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden.

9 9 Tabellförteckning (forts) List of tables (cont.) Sida/ Page 46 7a Åkerarealens användning. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter. kommuner, län och hela riket. 47 7b Antal företag med odling av potatis, sockerbetor och oljeväxter. kommuner, län och hela riket. 60 8a Åkerarealens användning. Areal träda m.m. samt hela åkerarrealen. kommuner, län och hela riket. 61 8b Antal företag med träda m.m. samt antal företag totalt. kommuner, län och hela riket. 7a Use of arable land. Areas with potatoes, sugar beets and oleiferous plants. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 7b Number of holdings with cultivation of potatoes, sugar beets and oleiferous plants. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 8a Use of arable land. Areas with bare fallow etc. and the whole area of arable land. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. 8b Number of holdings with cultivation of bare fallow etc. and the total number of holdings. Figures for municipalities, counties and whole of Sweden. Teckenförklaring Explanation of symbols - Inget finns att redovisas 0 Mindre än 0,5 av enheten.. Uppgift ej tillgänglig eller redovisas ej av sekretesskäl - Magnitude nil 0 Magnitude less than half of unit.. Data not available

10 10 Tabell 1a Åkerarealens användning år Areal spannmål 1) Uppgifter i hektar för företag med mer än 2,0 hektar åker Område Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Bland- Storleksgrupp åker säd 1) spannmål 1) Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsb Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, Över 100, Hela riket ) ) ) ) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder. 2) Åren baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

11 11 Tabell 1b Antal företag med odling av spannmål år 2000 Uppgifterna avser antal företag med mer än 2,0 hektar åker Område Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Blandsäd Storleksgrupp åker spannmål Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsb Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, Över 100, Hela riket ) ) ) ) Åren baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

12 12 Tabell 2a Åkerarealens användning år Areal baljväxter, grönfoder och vall Uppgifter i hektar för företag med mer än 2,0 hektar åker Område Ärter, Konserv- Bruna Grön- Slåtter- och Frövall Ej utnyttjad Storleksgrupp åker åkerbönor ärter bönor foder 1) betesvall slåtter- och m.m. betesvall Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsb Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, Över 100, Hela riket ) ) ) ) Inkl. majs. År 2000 redovisas stråsäd till grönfoder samt vissa arealer stråsäd/baljväxtblandningar under spannmål. 2) Åren baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

13 13 Tabell 2b Antal företag med odling av baljväxter, grönfoder och vall år 2000 Uppgifterna avser antal företag med mer än 2,0 hektar åker Område Ärter, Konserv- Bruna Grön- Slåtter- och Frövall Ej utnyttjad Storleksgrupp åker åkerbönor ärter bönor foder betesvall slåtter- och m.m. betesvall Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsb Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, Över 100, Hela riket ) ) ) ) Åren baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

14 14 Tabell 3a Åkerarealens användning år Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter Uppgifter i hektar för företag med mer än 2,0 hektar åker Område Matpotatis 1) Potatis för Socker- Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs raps Oljelin Storleksgrupp åker stärkelse 1) betor och rybs Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsb Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, Över 100, Hela riket ) ) ) ) År 2000 inkluderas vissa arealer övrig fabrikspotatis i potatis för stärkelse. 2) Åren baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

15 15 Tabell 3b Antal företag med odling av potatis, sockerbetor och oljeväxter år 2000 Uppgifterna avser antal företag med mer än 2,0 hektar åker Område Matpotatis Potatis för Socker- Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs raps Oljelin Storleksgrupp åker stärkelse betor och rybs Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsb Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, Över 100, Hela riket ) ) ) ) Åren baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

16 16 Tabell 4a Åkerarealens användning år Areal träda m.m. samt hela åkerarealen Uppgifter i hektar för företag med mer än 2,0 hektar åker Område Energiskog Trädgårds- Andra Träda Ospecificerad Annan Hela åker- Storleksgrupp åker växter växtslag åkermark 1) obrukad arealen åker Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsb Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, Över 100, Hela riket ) ) ) ) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. 2) Åren baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

17 17 Tabell 4b Antal företag med träda m.m. samt antal företag totalt år 2000 Uppgifterna avser antal företag med mer än 2,0 hektar åker Område Energiskog Trädgårds- Andra Träda Ospecificerad Annan Antal företag Storleksgrupp åker växter växtslag åkermark obrukad med åkermark åker Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsb Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar 2,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, Över 100, Hela riket ) ) ) ) Åren baseras statistiken på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag.

18 18 Tabell 5a Åkerarealens användning år Areal spannmål 1) Område Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Bland- säd 1) spannmål 1) Stockholms län Upplands-Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Stockholms län Uppsala län Håbo Älvkarleby Tierp Uppsala Enköping Östhammar Uppsala län Södermanlands län Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Södermanlands län ) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.

19 19 Tabell 5b Antal företag med odling av spannmål år 2000 Område Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Blandsäd spannmål Stockholms län Upplands-Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Stockholms län Uppsala län Håbo Älvkarleby Tierp Uppsala Enköping Östhammar Uppsala län Södermanlands län Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Södermanlands län

20 20 Tabell 5a Åkerarealens användning år Areal spannmål 1) Område Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Rågvete Bland- säd 1) spannmål 1) Östergötlands län Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Östergötlands län Jönköpings län Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Jönköpings län Kronobergs län Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Kronobergs län Kalmar län Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Mönsterås Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm Kalmar län ) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.