Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Transkript

1 JO 10 SM 1601 Jordbruksmarkens användning 2015 Slutlig statistik Use of agricultural land 2015 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark jämfört med 2014 Den totala arealen åkermark var hektar år Det innebär en minskning med hektar (-0,2 %) jämfört med Sedan 2003 har arealen åkermark minskat med hektar (-2,9 %). Oförändrad areal för spannmålsodling Den totala spannmålsarealen var hektar år 2015, vilket är oförändrat jämfört med Jämfört med 2003 har spannmålsarealen minskat med hektar (-10 %). Vetearealen var hektar 2015, vilket är en ökning med 1 % jämfört med Sedan 2003 har vetearealen ökat med 12 %. Havrearealen har ökat med 2 % till hektar och kornarealen har minskat med 2 % till hektar jämfört med Jämfört med 2003 har både havrearealen och kornarealen minskat, havre minskade med hektar (-40 %) och korn med hektar (-11 % ). Minskad areal för oljeväxtodling Arealen för raps och rybs var hektar år Det innebär en minskning med 2 % jämfört med Sedan 2003 har arealen för raps och rybs ökat med 61 %. Ökad areal betesmark Den totala arealen betesmark var hektar år Det innebär en ökning med hektar (3 %) jämfört med Orsaken till ökningen är att definitionen för vad som är betesmark har ändrats och att det nu är mer areal som definieras som betesmark. Jämfört med 2003 har arealen betesmark minskat med 9 %. Ylva Olsson, statistik@jordbruksverket.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 9 februari Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 Statens Jordbruksverk 2 JO 10 SM 1601 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar 4 Jordbruksmarken Förhållande mellan jordbruksmark och landareal Mindre åkerarealer, men mer betesmark än Arealen betesmarken och slåtteräng ökar jämfört med Antal jordbruksföretag Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag Jordbruksmarkens förändring över tid 11 Minskande areal av vall och grönfoderväxter och ökande areal av träda 12 Arealen till betesmark och slåtteräng har minskat sedan Antal företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer 15 Tabeller 18 Teckenförklaring 18 1a. Areal spannmål 2015, hektar 19 1b. Antal företag med odling av spannmål a. Areal baljväxter, grönfoder och vall 2015, hektar 21 2b. Antal företag med odling av baljväxter, grönfoder och vall a. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter 2015, hektar 23 3b. Antal företag med odling av potatis, sockerbetor och oljeväxter a. Areal träda m.m. samt total åkermark 2015, hektar 25 4b. Antal företag med träda m.m. samt totalt antal företag med åkermark a. Areal betesmark och slåtteräng 2015, hektar 27 5b. Antal företag med betesmark och slåtteräng a. Areal efter storleksgrupp åker 2015, hektar 29 6b. Antal företag med areal efter storleksgrupp åker 2015, hektar 30 Fakta om statistiken 31 Detta omfattar statistiken 31 Definitioner och förklaringar 32 Så görs statistiken 32 Statistikens tillförlitlighet 33 Bra att veta 33 Annan statistik 33 Elektronisk publicering 34 In English 35 The total area of arable land has decreased compared with The area of cereals is almost the same as in

3 Statens Jordbruksverk 3 JO 10 SM 1601 The area of oilseeds has decreased 35 The area of pasture and meadow has increased 35 List of tables 35 List of terms 36

4 Statens Jordbruksverk 4 JO 10 SM 1601 Statistiken med kommentarer Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelat på län, kommun samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas på Jordbruksverkets webbplats, Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja utan större förberedelser. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är det oftast inte lämpligt att plöja och därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark. Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark har ändrats för 2015 jämfört med Nu kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Detta Statistiska meddelande består av två delar, första delen handlar om jordbruksmarken 2015 inklusive jämförelser med Andra delen handlar om jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och C är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a. Jordbruksmarken 2015 Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2015 Landarealen i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark, 23 av dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Landarealen i Trelleborgs kommun består av knappt 83 % jordbruksmark, det är den kommun med störst andel jordbruksmark i Sverige. Landarealen i 89 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län. Landarealen är hämtad från SCB och enligt deras definition ingår vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till maximalt några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen. Jordbruksmarkens fördelning 2015 Av tablå A framgår det att den totala jordbruksarealen var hektar 2015, vilket är en liten ökning jämfört med Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken används till åkermark fanns det hektar åkermark och hektar betesmark. Åkermarken minskar lite medan betesmarken ökar jämfört med Orsaken till att betesarealen ökar är att definitionen för betesmark har ändrats för 2015 jämfört med I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många företag som odlar någon gröda i respektive grupp. Det totala antalet företag som har jordbruksmark har minskat. För vissa grödgrupper har dock antalet företag ökat, exempelvis antal företag som odlar baljväxter och antal företag med åkermark som ligger i träda. Även om arealen betesmark ökar mellan 2014 och 2015 så minskar antalet företag med betesmark mellan samma år.

5 Statens Jordbruksverk 5 JO 10 SM 1601 Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade värden) och antal företag för 2014 och hektar 2014 antal företag 2015 hektar 2015 antal företag Spannmål därav vete därav korn därav havre därav resterande Baljväxter Vall och grönfoderväxter Potatis Sockerbetor Raps och rybs Övriga växtslag Träda Ospecificerad åkermark Summa åkermark Summa betesmark och slåtteräng Summa jordbruksmark Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden. 1) Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd. 2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. 3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Av figur A framgår det att den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns hektar jordbruksmark i dessa län. Knappt 50 % av åkermarken i Sverige finns i något av de fyra län med mest åkermark. Kalmar län är det län med mest betesmark och slåtteräng, ca 16 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där.

6 Statens Jordbruksverk 6 JO 10 SM 1601 Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2015 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Åkermark Betesmark Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens tal hektar Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2015 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Åkermark Betesmark Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Riket 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mindre åkerarealer, men mer betesmark än 2014 Figur C redovisar hur stor andel av jordbruksmarken som består av respektive grödgrupp åker samt betesmark. Vall- och grönfoderväxter är störst och upptar 37 % av all jordbruksmark. Spannmålsodlingen år 2015 utnyttjade 34 % av den

7 Statens Jordbruksverk 7 JO 10 SM 1601 totala jordbruksarealen, vilket är den näst största gruppen. Det är små skillnader mellan 2014 och Figur C. Jordbruksmarkens användning år 2014 och 2015 Spannmål Baljväxter Vall och grönfoder Potatis Sockerbetor Raps och rybs Övriga växtslag Träda Summa betesmark 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Spannmål Den totala spannmålsarealen var hektar år 2015, vilket är oförändrat jämfört med året innan. Vete var den största grödan med hektar. Arealen för vete ökade med 1 % jämfört med % av vetearealen som har såtts består av höstvete. Även om kornarealen har minskat med 2 % sedan 2014 var det den näst största spannmålsgrödan. Endast 5 % av kornarealen bestod av höstkorn. Havre var den tredje största spannmålsgrödan. Arealen för havre ökade med 2 %, till hektar, jämfört med Summan av arealer för råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd var lika stor som för Fördelningen mellan spannmålsgrödorna visas i figur D. Figur D. Spannmålsarealens fördelning 2014 och 2015 Vete Råg Korn Havre Rågvete Blandsäd 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

8 Statens Jordbruksverk 8 JO 10 SM 1601 Baljväxter Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter åkerbönor mm, konservärter och bruna bönor, dessa redovisas var för sig i tabell 2a. Grödgruppen ärter åkerbönor mm är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Baljväxter odlades på hektar år 2015, vilket är en ökning med 32 % jämfört med Ärter, åkerbönor mm svarar för 82 % av baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels i Kalmar län och utgör ca 1 % av baljväxterna. Åkerbönor är största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor mm och odlades på hektar Vall och grönfoderväxter Vall och grönfoderväxter odlades på hektar 2015, vilket är en minskning med 3 % jämfört med året innan. Majs ingår i denna grupp och odlas på hektar. Sockerbetor och potatis Sockerbetsarealen upptog hektar år Det innebär en minskning med 43 % jämfört med En möjlig orsak till att arealerna minskar så mycket är att det finns en stor överlagring av socker sedan 2014/2015 och att det även finns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter har därför kommit överens om ett avtal som leder till minskad sockerproduktion 2015/2016. Jämfört med 2014 har arealen för potatis minskat med 3 % till hektar. Matpotatis svarar för 72 % av potatisarealen medan resterande andel används till potatis för stärkelse. Raps och rybs Arealen för raps och rybs upptog hektar år 2015, vilket är en minskning med 2 % jämfört med % av arealen består av höstraps och knappt 5 % består av vårraps. Arealen för vårraps har minskat med 69 % jämfört med Det beror delvis på att det är förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Förbudet gäller i en tvåårsperiod sedan 1 december Övriga växtslag Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var hektar Trädgårdsväxter var största gruppen och odlades på 28 % av arealen. Frövall och energigrödor svarade för 26 % respektive 22 % av arealen. Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom energigrödor, hektar odlades Träda Arealen i träda var hektar år Det innebär en ökning med 23 % jämfört med Ospecificerad åkermark Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Den var hektar 2015, vilket är en minskning med 2 % jämfört med Arealen betesmarken och slåtteräng ökar jämfört med 2014 Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng var hektar 2015 vilket var en ökning med hektar jämfört med Definitionen av betesareal har ändrats för 2015, jämfört med tidigare år, vilket bidrar till att den totala betesarealen blev större svarade betesmark för 84 % av all betesmarks- och slåtterängsareal.

9 Statens Jordbruksverk 9 JO 10 SM 1601 Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptog 6 % av betesarealen. Drygt 3 % var fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut. Antal jordbruksföretag 2015 Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2015 var stycken, vilket är en minskning med 2 % jämfört med Minskningen av antalet företag är störst bland företag med mellan 10 till 20 hektar åkermark, 481 stycken (-4 %). Den största procentuella minskningen är i gruppen 30 till 50 hektar åkermark, 398 företag (-6 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+472 företag, +11 %) och de som har över 100 hektar åkermark (+63 företag, +1 %). Av de företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har 53 % minst 5,0 hektar jordbruksmark. Övriga företag uppfyller något av kriterierna för djur och/eller trädgårdsodling som beskrivs under Definitioner och förklaringar i avsnittet Fakta om statistiken. Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar Storleksklass åkermark Antal företag Förändring Antal Procent -2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, Över 100, Totalt Av Figur E framgår att 55 % av åkermarken brukades av de 11 % av företagen med åkermark som hade över 100 hektar åker. Endast företag som brukade åker är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark.

10 Statens Jordbruksverk 10 JO 10 SM 1601 Figur E. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker % 50% 40% åker företag 30% 20% 10% 0% Hektar Av figur F framgår att de allra flesta jordbruksföretagen återfanns i Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av drygt företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt företag. Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sin adress i respektive län. Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2015 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Åkermark Betesmark Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens tal företag Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2015 I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 25 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark, 8 av dessa kommuner ligger i Skåne län. Det skiljer

11 Statens Jordbruksverk 11 JO 10 SM 1601 totalt knappt hektar och drygt företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 18 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län. I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 42 hektar åkermark. Företagen i Östergötlands och Gotlands län brukar flest hektar i genomsnitt (63 hektar) medan företagen i Kronobergs län har minst hektar i genomsnitt (21 hektar). Beräkningarna är endast baserade på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger. Jordbruksmarkens förändring över tid Sedan 2003 har jordbruksarealen minskat med 4 %. I figur G framgår det att arealen jordbruksmark var något större 2005 jämfört med åren precis före och efter. Till följd av EU:s jordbruksreform gick Sverige över från arealstöd till gårdsstöd Detta medförde att betydligt fler jordbrukare ansökte om stöd 2005 än tidigare år. Ett stort antal av dessa företag hade tidigare inte ansökt om stöd. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans innebär att de redovisade arealerna för vissa grödor och antalet företag med växtodling för år 2005 är betydligt högre än vad som redovisats för Figur G Jordbruksmarkens förändring 2003 till 2015 Hektar summa betesmark och slåtteräng summa åkerareal Tablå C visar utvecklingen av arealer sedan 2003 för samma grödgrupper som i tablå A. Mellan 2003 och 2015 minskade arealen åkermark med knappt 3 % och betesarealen med 9 %. Detta innebär att åkerarealen har ökat sin andel av jordbruksarealen från 84 % till 85 % under samma period. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns tidigare men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med knappt 4 % mellan 2003 och 2015.

12 Statens Jordbruksverk 12 JO 10 SM 1601 Tablå C. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade värden) Spannmål därav vete därav korn därav havre därav resterande Baljväxter Vall och grönfoderväxter Potatis Sockerbetor Raps och rybs Övriga växtslag Träda Ospecificerad åkermark Ej utnyttjad åkermark Summa åkermark Summa betesmark och slåtteräng Summa jordbruksmark Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden. 1) För 2003 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark. 2) År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet Fakta om statistiken. 3) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker. 4) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Minskande areal av vall och grönfoderväxter och ökande areal av träda I figur H visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 1999 till År 1999 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp.

13 Statens Jordbruksverk 13 JO 10 SM 1601 Figur H. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren tal hektar Spannmål Vall och grönfoderväxter Rabs och rybs Träda Spannmål Utvecklingen för spannmål under perioden 1999 till 2015 framgår av figur H. Sedan 1999 har spannmålsarealen minskat med 10 % till I figur I visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 1999 till Höstvete ökade med 89 % till hektar under den här perioden och är den spannmålsgröda som ökat mest. Även om vårvete minskade under samma period så ökade arealen vete totalt med 67 % under perioden 1999 till Vete har ökat sin andel från 24 % till 44 %. Korn och havre minskade sina andelar: korn från 42 % till 32 % och havre från 27 % till 16 %. Figur I. Utveckling av spannmålsareal % 90% 80% 70% blandsäd 60% rågvete 50% havre 40% korn 30% råg 20% vete 10% 0% Baljväxter Baljväxter har ökat med hektar sedan Andelen åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med en procentenhet under samma period. Grödgruppen ärter åkerbönor mm är en del av baljväxterna och består av ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Ärter åkerbönor mm har ökat med hektar till hektar sedan Det

14 Statens Jordbruksverk 14 JO 10 SM 1601 har dock skett en del förändringar inom grödgruppen bestod den av 86 % ärter (ej konservärter) och 13 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor bestod den av 52 % åkerbönor och 47 % ärter (ej konservärter) samt en liten andel resterande grödor. Vall och grönfoderväxter Även arealen vall och grönfoderväxter har ökat under samma period. Ökningen var hektar vilket motsvarar 18 %. Mellan åren 2003 och 2011 ökade arealen vall och grönfoder varje år. En anledning till denna ökning är förändringar i jordbrukspolitiken år 2005 då gårdsstödet infördes. Utvecklingen av vall och grönfoderväxter finns i figur H. Sockerbetor och potatis Både sockerbetor och potatis har minskat sedan Sockerbetor minskade med 61 % till hektar och potatis med 24 % till hektar. En anledning till den stora minskningen för sockerbetor är att stöden för sockerbetor förändrades år En annan möjlig orsak till att arealerna minskar så mycket är att det finns en stor överlagring av socker sedan 2014/2015 och att det även finns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter har därför kommit överens om ett avtal som leder till minskad sockerproduktion 2015/2016. Raps och rybs I Figur H ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med Jämfört med 1981 har dock den totala arealen raps och rybs minskat med 44 % till hektar. Utvecklingen mellan de fyra olika grödorna finns i figur J bestod den totala arealen för raps och rybs till 41 % av vårrybs, vilket då var den största grödan, 2015 motsvarade den 1 % av arealen. Efter en nedgång till hektar 2001 har arealen raps och rybs ökat har höstraps sin största areal medan vårraps och vårrybs har sina minsta arealer under perioden Figur J. Utveckling för oljeväxter Hektar vårrybs höstrybs vårraps höstraps Övriga växtslag Till gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsgrödor och andra växtslag. Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren är den hektar vilket är 24 % mer än Arealen energiskog har minskat med drygt hektar sedan Fördelningen inom gruppen energiskog har ändrats från 2008, då energiskog till 91 % bestod av salix var det 78 % salix och 14 % poppel.

15 Statens Jordbruksverk 15 JO 10 SM 1601 Träda År 2003 var arealen i träda hektar, till 2015 har arealen i träda minskat med 41 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur H. Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Arealen ospecificerad åker har minskat med 85 % till hektar jämfört med Ej utnyttjad åkermark fanns inte med som valbar gröda i 2015 års stödansökan, den togs bort till År 2003 uppgick den till hektar. Arealen till betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002 Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur K. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet Fakta om statistiken. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark, vilket medför att det är mer arealer som räknas som betesmark är betesarealen nästan lika stor som Mellan 2010 och 2014 har arealen betesmark minskat med hektar. Figur K. Areal betesmark i tusen hektar åren tal hektar gammal definition ny definition Antal företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer År 2003 fanns det jordbruksföretag. Till 2015 har antalet minskat med 8 %. På grund av olika saker som beskrivs nedan har antal företag varierat sedan Det finns en nedåtgående trend när det gäller antal företag. Figur L visar utvecklingen av hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker återfanns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1-10 hektar åkermark (22 %). År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare gällde att företagen skulle ha mer än 2,0 hektar åkermark medan det från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark. LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010.

16 Statens Jordbruksverk 16 JO 10 SM och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark. Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1-20 hektar åkermark ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1-5 hektar minskat. I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005, till följd av EU:s jordbruksreform, ansökte betydligt fler jordbrukare om stöd än tidigare. Ett stort antal av dessa hade tidigare inte ansökt om stöd. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans innebär att de redovisade arealerna för vissa grödor och antalet företag med växtodling, för år 2005, är betydligt högre än vad som redovisats för Detta påverkar också andelen företag i vissa storleksgrupper, vilket syns i figur L. Till 2015 har definitionen för betesareal ändrats vilket innebär att betesarealen ökar från 2014 till Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som har jordbruksmark. Figur L. Andel företag i respektive storleksgrupp åker % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ,1-50,1-100,0 30,1-50,0 20,1-30,0 10,1-20,0 5,1-10,0 2,1-5,0-2 I figur M ser man att nästan 55 % av åkermarken i landet brukas av företag som finns i gruppen mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2003 då det var ca 41 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen fanns det hektar åkermark. Åkerarearealen har minskat med nästan 3 % till 2015.

17 Statens Jordbruksverk 17 JO 10 SM 1601 Figur M. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ,1-50,1-100,0 30,1-50,0 20,1-30,0 10,1-20,0 5,1-10,0 2,1-5,0-2

18 Statens Jordbruksverk 18 JO 10 SM 1601 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

19 Statens Jordbruksverk 19 JO 10 SM a. Areal spannmål 2015, hektar 1a. Areas under cereals in 2015, hectares Område Storleksgrupp åker Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Höstrågvete Vårrågvete 1 Blandsäd Summa spannmål Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Hela riket ) 2015 delades Rågvete upp i höst- respektive vårgröda. 2) Se avsnittet Fakta om statistiken.

20 Statens Jordbruksverk 20 JO 10 SM b. Antal företag med odling av spannmål b. Number of holdings with cultivation of cereals 2015 Område Storleksgrupp åker Höstvete Vårvete Råg Höstkorn Vårkorn Havre Höstrågvete Vårrågvete 1 Blandsäd Summa spannmål Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Hela riket Anm. För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 1) 2015 delades Rågvete upp i höst- respektive vårgröda. 2) Se avsnittet Fakta om statistiken.

21 Statens Jordbruksverk 21 JO 10 SM a. Areal baljväxter, grönfoder och vall 2015, hektar 2a. Areas under leguminous plants, ley and green fodder in 2015, hectares Område Storleksgrupp åker Ärter, åkerbönor m.m. Konservärter Bruna bönor Majs Grönfoder Slåtter- och betesvall Frövall Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Hela riket ) Se avsnittet Fakta om statistiken.

22 Statens Jordbruksverk 22 JO 10 SM b. Antal företag med odling av baljväxter, grönfoder och vall b. Number of holdings with cultivation of leguminous plants, ley and green fodder in 2015 Område Storleksgrupp åker Ärter, åkerbönor m.m. Konservärter Bruna bönor Majs Grönfoder Slåtter- och betesvall Frövall Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Hela riket Anm. För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 1) Se avsnittet Fakta om statistiken.

23 Statens Jordbruksverk 23 JO 10 SM a. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter 2015, hektar 3a. Areas under potatoes, sugar beets and oilseeds 2015, hectares Område Storleksgrupp åker Matpotatis Potatis för stärkelse Sockerbetor Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Summa raps och rybs Oljelin Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Hela riket ) Se avsnittet Fakta om statistiken.

24 Statens Jordbruksverk 24 JO 10 SM b. Antal företag med odling av potatis, sockerbetor och oljeväxter b. Number of holdings with cultivation of potatoes, sugar beets and oilseeds in 2015 Område Storleksgrupp åker Matpotatis Potatis för stärkelse Sockerbetor Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Summa raps och rybs Oljelin Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Hela riket Anm. För varje region redovisas antalet företag med odling i regionen. Detta innebär att vissa företag kan ingå i redovisningen för mer än en region. 1) Se avsnittet Fakta om statistiken.

25 Statens Jordbruksverk 25 JO 10 SM a. Areal träda m.m. samt total åkermark 2015, hektar 4a. Areas under bare fallow etc. and total area of arable land in 2015, hectares Område Storleksgrupp åker Energiskog Trädgårdsväxter Andra växtslag Träda Ospecificerad åkermark Summa åkermark Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland Storleksgrupp åker, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2, ,1-5, ,1-10, ,1-20, ,1-30, ,1-50, ,1-100, , Hela riket ) Se avsnittet Fakta om statistiken.