11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

Transkript

1 171 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning Den ekologiska produktionen Jordbruksverket föreslår i en rapport till regeringen att till år 2010 ska 15 % av jordbruksmarken, 10 % av antalet mjölkkor, ungnöt, lamm och värphöns samt 1 % av produktionen av griskött och matfågel finnas i certifierad ekologisk produktion. Beslut är i skrivande stund (juni 2005) inte antaget i frågan, men förväntas antas av regeringen under hösten. Ett av huvudargumenten för att sätta upp ett mål för ekologisk produktion är att målet i sig utgör en av flera åtgärder för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Ekologisk odling är en odlingsmetod som syftar till ett naturanpassat jordbruk utan lättlöslig handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Kretsloppstänkande och strävan efter ett kulturlandskap med stor artrikedom och biologisk mångfald är några av målsättningarna med ekologisk odling. Målsättningen är också att producera jordbruksprodukter av bra kvalitet med hjälp av uthålliga produktionsmetoder. Från konsumentsynpunkt är det nödvändigt med garantier för hur de ekologiskt odlade produkterna odlas. I Sverige finns ett godkänt kontrollorgan, KRAV. KRAV är godkänd av Jordbruksverket och Livsmedelsverket att utföra kontroll av ekologisk produktion. Certifierade ekologiska produkter kan vara märkta med KRAV, Demeter eller EU: s logotyp för ekologiska produkter. EU: s logotyp är inte vanligt förekommande i Sverige. KRAV och Demeterförbundet (biodynamisk odling) ställer sinsemellan något olika krav på godkännande. Vid biodynamisk odling krävs inte bara frånvaro av kemiska bekämpningsmedel och lättlöslig handelsgödsel utan även att biodynamiska preparat används för att stimulera jordens och växternas biologiska förhållanden i syfte att erhålla livsmedel med hög kvalitet. Produkter som odlats ekologiskt men inte certifierats säljs som konventionellt odlade. Ekologiskt odlade arealer Ekologiskt odlade arealer finns redovisade med två definitioner. I tabellerna från KRAV redovisas certifierade arealer från vilka produktionen kan säljas med ekologisk märkning. I övriga tabeller är det i stället arealer där man sökt miljöstöd för ekologiska produktionsformer, vid jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. I tabell återges vissa delar av den statistik som tas fram av KRAV. I tabell 11.1 redovisas andelen KRAV-kontrollerad åkerareal (dvs. inklusive s.k. karensareal) i landet med uppdelning på län. Den totala KRAV-kontrollerade åkerarealen år 2004 var drygt hektar, vilket är något mindre jämfört med föregående år. De högsta andelarna redovisas för Västmanlands, Södermanlands och Uppsala län. Den lägsta andelen har Norrbottens och Västerbottens län där endast 2,0 resp. 2,3 % av åkerarealen i dessa båda län är KRAV-kontrollerad ekologisk areal. Genomsnittet för landet är 6,7 %. Andelen KRAV-kontrollerad ekologisk areal har stangerat de senaste åren. I tabell 11.2 har den för ekologisk odling godkända arealen delats upp på grödor. Av denna areal upptas 37 % av Vall på åker, nästan 29 % av Spannmål och knappt 19 % av Betesmark, ej åker.

2 172 I tabell 11.3 redovisas antalet odlare på KRAV-anslutna gårdar. De uppgick år 2004 till jordbrukare varav 572 var odlare vars gårdar inte var helt omställda, dvs. gårdar med både ekologisk och konventionell odling. Anslutningen har tidigare ökat kontinuerligt men antalet odlare har nu minskat gentemot föregående år. I tabellen redovisas även den KRAVkontrollerade arealen med uppdelning på godkänd areal och karensareal. Den KRAV-kontrollerade arealen ligger på ungefär samma nivå som året innan, drygt hektar. Det bör understrykas att arealuppgifterna även inkluderar Betesmark (ej åker) (närmast betesmark i SCB:s terminologi, se Om statistiken ). Arealen Betesmark, ej åker uppgick år 2004 till ca hektar ( tabell 11.2). I tabell redovisas arealer, skörd per hektar och produktion för arealer med miljöstöd för ekologisk produktion. Den totala arealen med miljöstöd för ekologisk produktion var år 2004 på hektar. I tabell 11.7 redovisas spannmålsarealer med stöd för ekologisk odling med uppdelning på produktionsområden och riket. Havre är den gröda som har den största omfattningen av odlingen med drygt hektar. Vårkorn med miljöstöd för ekologisk odling odlas på drygt hektar medan höstvete odlas på drygt hektar. I Svealands slättbygder, Götalands norra slättbygder och Götalands skogsbygder odlas de största arealerna med ekologiskt odlad spannmål. I tabell 11.8 redovisas den ekologiska oljeväxtarealen med miljöstöd. Odling av höstraps har störst omfattning med hektar. Vårrybs odlas på hektar, vårraps på knappt 500 hektar medan odlingen av höstrybs är begränsad till ca 170 hektar. I tabell 11.9 redovisas arealer med miljöstöd för potatis och ärtor. De uppgick år 2004 till knappt hektar matpotatis och drygt hektar ärter. I tabell redovisas beräknad slåttervallsareal med miljöstöd. Arealen uppgick år 2004 till knappt hektar. Om vallen enbart använts som betesvall har arealerna reducerats för detta i samband med beräkning av skörden. De redovisade arealerna i tabell är därför inte desamma som lantbrukarna sökt stöd för där även betesvall ingår. Ekologisk produktion I tabell redovisas skörd av slåttervall från arealer med miljöstöd för ekologisk produktion. Den totalt inbärgade skörden för 2004 var ca 0,8 miljoner ton, fördelat på första skörd 0,6 miljoner ton och återväxtskörd 0,2 miljoner ton. Skörden per hektar uppgick på riksnivå till runt kg per hektar. I tabell redovisas skörd per hektar och total produktion för arealer med miljöstöd för ekologisk produktion, vid jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. I tabell redovisas skörd per hektar för spannmålsgrödorna med uppdelning på produktionsområden och riket. Högst hektarskördar hade höstvete och rågvete med ca kg per hektar på riksnivå. Höstråg nådde upp till kg per hektar medan vårvete och blandsäd visade avkastningsnivåer på respektive kg per hektar. Havre är den gröda som har den största omfattningen av den ekologiska spannmålsodlingen. Hektarskörden var kg per hektar. Avkastningen för vårkorn var i samma storleksordning, ca kg per hektar.avkastningsnivåerna för de ekologiskt odlade spannmålsgrödorna var på riksnivå mellan 25 och 40 % lägre än motsvarande ordinarie hektarskördar. Den bör då understrykas att de ordinarie hektarskördarna även innefattar skörd från den ekologiska odlingen. I tabell redovisas totalskördar från arealer med miljöstöd från ekologisk produktion. Vid beräkning av total skörd används arealer som planerats att skördas som mogen gröda. Arealer som skördats som grönfoder ingår inte. Totalskörden av höstvete och vårvete uppgick under 2004 till respektive ton. Störst totalskörd för både höst- och vårvete uppmättes i Svealands slättbygder. Totalskörden för höstråg var ton. Totalskörden för havre respektive vårkorn uppgick till respektive ton. Totalskörden

3 173 av rågvete och blandsäd har beräknats till respektive ton. Av landets totala produktion av vårvete var 12 % ekologiskt odlad. För havre var motsvarande andel ca 10 %, för höstråg 8 % och för rågvete 7 %. Av den totala produktion av vårkorn och höstvete var 3 respektive 2 % ekologiskt odlad. Totalskörden av ärter uppgick under 2004 till ton (tabell 11.13). Störst totalskörd uppmättes i Svealands slättbygder. Totalskörden för matpotatis var ton. För ärter var 16 % av den totala produktionen i riket ekologiskt odlad. För matpotatis var omkring 2 % ekologiskt odlad. Produktionen avser grödor odlade på arealer med miljöstöd för ekologisk odling. All produktion på denna areal är inte certifierad för försäljning som ekologiskt odlade produkter. Ekologisk trädgårdsodling Den för ekologisk odling godkända arealen av frukt, bär och grönsaker på åker redovisas i tabell I tabell 11.4 har den KRAV-kontrollerade arealen delats upp på vissa trädgårdsprodukter.arealen frukt, bär och grönsaker år 2004 var 765 hektar, vilket är en minskning med 9 % jämfört med föregående år. Morötter odlas på 122 hektar dvs. 16 % av den totala KRAV-kontrollerade frukt-, bär- och grönsaksarealen. Svarta vinbär är den näst största kulturen med drygt 90 hektar i odling. Odlingen av jordgubbar och lök uppgår till 43 resp. 34 hektar vardera, medan övriga kulturer har en odlingsareal som understiger 30 hektar. Den KRAV-godkända odlingen i växthus framgår av tabell Den ekologiskt odlade växthusytan ökade dramatiskt mellan 2001 och 2002 från till hektar. De senaste åren, 2003 och 2004 har dock arealen gått tillbaka något och ligger på drygt hektar. Den ekologiskt odlade arealen enligt trädgårdsinventeringen för 2002 redovisas i tabell Arealen 2002 för ekologisk odling enligt denna undersökning var 964 hektar motsvarande 7,3 % av trädgårdsodlingen på friland och den ekologiskt odlade växthusytan var kvm motsvarande 2 % av den totalt odlade växthusytan i Sverige. Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för att förse djuren med egenproducerat ekologiskt foder i så stor utsträckning som möjligt. En god hälsa hos djuren anses främjas och de ges möjlighet till ett naturligt beteende och en värdig tillvaro. Den ekologiska djurhållningen enligt KRAV:s statistik redovisas i tabell Sedan föregående år har bl.a. antalet suggor, mjölkkor och am-och dikor minskat. Den största procentuella ökningen står slaktkycklingar för, som ökat i antal med 113 % jämfört med föregående år. Om statistiken Följande begrepp som används inom ekologisk odling kan behöva förtydligas: Karens, karensår, karensareal De första åren en åker odlas enligt KRAV:s regler blir varken grödan eller marken godkänd. Dessa år kallas karensår. På samma sätt blir djurhållning godkänd först efter en viss karenstid. Under karenstid sker kontroll precis på samma sätt som för all produktion som är ansluten till KRAV. Statistik över den KRAVkontrollerade arealen inkluderar som regel karensarealen. KRAV-godkänd odling Odling som uppfyller KRAV:s alla regler för ekologiskt lantbruk. Konventionell odling All odling som ej kan klassas som ekologisk kallas för konventionell odling. Bete och slåtter (ej åker) Betesmarker som ej är lämplig att plöja och därmed inte ingår i växtföljden. Dessa marker benämns hos KRAV som permanenta beten

4 174 och redovisas i KRAV:s statistik eftersom de har betydelse för djurhållningen i ekologisk produktion och dessutom ingår i KRAV:s kontroll. Miljöstöd för ekologisk odling Areal och växthusytor som omfattas av miljöstöd för ekologisk produktion utan att odlarna är anslutna till den särskilda kontrollen. Statistik rörande stödet till ekologisk odling tas fram av Jordbruksverket och redovisas översiktligt i kapitel 9. Arealer fördelat på grödor och produktion för dessa arealer redovisas i tabellerna Annan publicering Statistik rörande ekologisk odling och djurhållning publicerar KRAV på sin webbplats Definitiva uppgifter om hektar- och totalskördar redovisas i Statistiska meddelanden, serie JO 16. Tabell 11.1 KRAV-kontrollerad åkerareal (KRAV-godkänd inkl. karens) samt total åkerareal 2004 KRAV controlled arable land and total arable land Område Areal åkermark, ha Andel KRAV- KRAV- Total kontrollerad kontrollerad åkerareal åkerareal, % Stockholms ,9 Uppsala ,1 Södermanlands ,7 Östergötlands ,2 Jönköpings ,1 Kronobergs ,3 Kalmar ,6 Gotlands ,7 Blekinge ,8 Skåne ,8 Hallands ,0 Västra Götalands ,1 Värmlands ,6 Örebro ,9 Västmanlands ,3 Dalarnas ,6 Gävleborgs ,1 Västernorrlands ,8 Jämtlands ,4 Västerbottens ,3 Norrbottens , , , , ,7 Källa: KRAV ekonomisk förening.

5 175 Tabell 11.2 KRAV-godkända arealer för olika grödor och grödgrupper 2004, hektar KRAV certified areas for different crops and groups of crops Område Summa Varav godkänd Spannmål Ärtor och Oljeväxter Lin Potatis Träda jordbruks- bönor exkl. lin 1 och areal betor 2 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens ) Inkl. höstraps, höstrybs, vårraps och vårrybs. 2) Inkl. mat- och fabrikspotatis, socker- och foderbetor. 3) Betesmarker som ej är lämpliga att plöja och därmed inte ingår i växtföljden. Dessa redovisas i KRAV:s statistik eftersom de har betydelse för djurhållningen i ekologisk produktion och dessutom ingår i KRAV:s kontroll. 4) Inkl. rörflen, salix och poppel. 5) Inkl. bovete, spannmålsförsök, hirs, solros, oljeväxtförsök, vitsenap, sötlupiner, vicker, spånadsin, viltbete, skyddszoner, gröngödsling, våtmark, julgransodling m.m. Källa: KRAV ekonomisk förening.

6 176 Tabell 11.2 (forts.) Område Varav Vall Betes- Grön- Frukt och Grön- Energi- Övrig på åker mark foder bär saker skog markm.m. och och m.m. 4 använd- (ej åker) 3 majs kryddor ning 5 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

7 177 Tabell 11.3 Kontrollerad areal och antal odlare på KRAV-anslutna gårdar 2004 Controlled area and number of cuiltivators on KRAV certified holdings Område Areal, hektar Antal odlare KRAV KRAV God- Karens Summa Helt Ej helt Summa känd omlagda 1 omlagda 2 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens ) Helt omlagd = all mark på gården är KRAV-godkänd eller i karens. 2) Ej helt omlagd = någon del av gården brukas konventionellt. Källa: KRAV ekonomisk förening.

8 178 Tabell 11.4 Arealer av vissa KRAV-kontrollerade trädgårdsväxter 2004, hektar Areas of certain KRAV controlled horticultural plants Område Frukt, Varav bär Lök Morot Röd- Vit- Bär Varav Frukt Varav och betor kål Svarta Jord- Äpple grön- vinbär gubbar saker Stockholms 28,4 0,2 0,2 4,1 1,5 0,6 6,0 1,6 Uppsala 18,6 0,7 2,4 0,1 1,3 0,5 Södermanlands 8,2 0,1 0,3 0,2 2,1 0,3 0,3 0,3 Östergötlands 31,3 4,6 8,8 0,5 0,8 7,1 0,1 4,3 1,5 Jönköpings 11,6 0,1 Kronobergs 5,2 0,3 0,3 1,8 0,1 Kalmar 20,0 0,2 0,4 4,8 0,2 1,9 Gotlands 74,6 9,3 27,6 3,2 1,2 0,1 0,8 1,4 0,7 Blekinge 17,8 3,7 0,6 0,6 6,8 Skåne 180,5 6,9 47,9 9,5 9,7 0,9 7,1 39,4 11,9 Hallands 57,8 11,2 7,0 4,1 1,2 4,0 2,7 2,0 1,0 Västra Götalands 83,1 0,7 7,1 9,0 20,1 17,7 1,8 10,1 3,9 1,2 Värmlands 34,0 5,5 1,9 0,8 0,5 Örebro 24,1 1,5 9,6 6,5 2,6 1,5 1,4 Västmanlands 24,6 0,3 1,0 0,4 0,1 0,7 17,0 Dalarnas 81,8 2,5 0,5 69,8 63,4 5,6 0,1 0,1 Gävleborgs 11,9 5,0 0,4 0,4 1,6 1,2 Västernorrlands 13,2 0,3 10,2 6,5 3,7 Jämtlands 8,6 2,5 0,4 0,3 Västerbottens 15,0 0,1 1,6 1,6 0,3 0,3 Norrbottens 14,9 0,1 10,7 9,9 0, ,2 33,9 122,8 27,5 27,3 159,5 91,7 42,7 81,2 18, ,5 46,9 164,6 29,9 29,5 159,5 80,5 51,4 73,1 19, ,2 42,5 146,7 23,6 32,5 149,5 65,5 53,3 66,2 15, ,3 37,6 177,8 41,4 17,7 154,1 69,6 60,3 50,7 18,6 Källa: KRAV ekonomisk förening.

9 179 Tabell 11.5 Yta KRAV-godkänd växthusodling 2004, m 2 KRAV certified cultivation in greenhouses Område Tomat Gurka Sallad Krydd- Övrigt Totalt växter Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Källa: KRAV ekonomisk förening.

10 180 Tabell 11.6 Antal KRAV-godkända djur samt antal djur i karens 2004 Number of KRAV certified animals and animals qualifying for certification Område Mjölkkor Am- och Övriga Får exkl. Lamm 3 dikor nöt 1 lamm 2 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Djur i karens ) Inkl. avelstjurar, kalvar, ungdjur, kalvar till vidareförädling o. stutar. 2) Inkl. mjölkfår, tackor o. baggar. 3) Inkl. lamm, vinterlamm o. lamm till vidareuppfödning. 4) Exkl. vinterlamm o. lamm till vidareuppfödning. 5) Galtar, smågrisar o. slaktsvin, för djur i karens enbart galtar o. slaktsvin. Källa: KRAV ekonomisk förening.

11 181 Tabell 11.6 (forts.) Område Suggor Övriga Värp- Slaktsvin 5 höns kycklingar Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings 1 9 Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Djur i karens

12 182 Tabell 11.7 Spannmål Arealer med ekologisk odling 1 Cereals. Areas with cultivation in organic farming Område Arealer, hektar Höst- Vår- Råg Höst- Vår- Havre Råg- Blandvete vete korn korn vete säd Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö )Uppgifterna avser arealer med miljöstöd för ekologisk produktion vid jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken. Tabell 11.8 Oljeväxter Arealer med ekologisk odling 1 Oliseed crops. Areas with cultivation in organic farming Område Arealer, hektar Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Oljelin Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn 0 40 Nö )Uppgifterna avser arealer med miljöstöd för ekologisk produktion vid jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.

13 183 Tabell 11.9 Potatis, ärter och åkerbönor Arealer med ekologisk odling 1, hektar Potatoes, peas and field beans. Areas with cultivation in organic farming Område Arealer, hektar Matpotatis Ärter Åkerbönor Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö )Uppgifterna avser arealer med miljöstöd för ekologisk produktion vid jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken. Tabell Slåttervall. Första skörd, återväxt samt totalt inbärgad vallskörd Areal, hektarskörd och totalskörd vid ekologisk odling 1 Temporary grasses. First cut, regrowth and total production. Crop area, yield per hectare and total production in organic farming Område Antal 1:a skörd Återväxt Inbärgad vallskörd företag Areal, Total Inbärgad Total Inbärgad Totalt Kg/ha 3 hektar 2 inbärgad skörd, inbärgad återväxt, inbärgad, skörd, kg/ha 3 skörd, kg/ha 3,4 ton 3 ton 3 ton 3,4 Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö ) Uppgifterna avser arealer och skörd från arealer med miljöstöd för ekologisk produktion vid företag med mer än 2 hektar åkermark. 2) Arealen slåttervall har skattats genom att minska den totala vallarealen med andelen betesvall. 3) Vattenhalt 16,5 procent. 4) Återväxtskörden per hektar har beräknats utslagen på den totala slåttervallsarealen, dvs. hela arealen och ej enbart den där återväxten tillvaratas. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.

14 184 Tabell Spannmål Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha 1,2 Cereals. Yield per hectare in organic farming Område Höst- Vår- Höst- Höst- Vår- Havre Råg- Blandvete vete råg korn korn vete säd Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö ) Uppgifterna avser skörd från arealer med miljöstöd för ekologisk produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej. 2) Tidigare redovisade uppgifter har avsett 15,0 % vattenhalt. De nu redovisade uppgifterna har omräknats till 14,0 % vattenhalt. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken. Tabell Spannmål Totalskördar vid ekologisk odling, ton 1,2 Cereals. Total production in organic farming Område Höst- Vår- Höst- Höst- Vår- Havre Råg- Blandvete vete råg korn korn vete säd Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö ) Uppgifterna avser skörd från arealer med miljöstöd för ekologisk produktion. Areal skördad som grönfoder ingår ej. 2) Tidigare redovisade uppgifter har avsett 15,0 % vattenhalt. De nu redovisade uppgifterna har omräknats till 14,0 % vattenhalt. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.

15 185 Tabell Potatis, ärter och åkerbönor Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha och total skörd, ton 1 Potatoes, peas and field beans. Yield per hectare and total production in organic farming Område Matpotatis Ärter 2,3 Åkerbönor 2,3 Hektar- Total- Hektar- Total- Hektar- Totalskörd, skörd, skörd, skörd, skörd, skörd, kg/ha ton kg/ha ton kg/ha ton Produktionsområden Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö ) Uppgifterna avser skörd från arealer med miljöstöd för ekologisk produktion. 2) Vid 15,0 % vattenhalt. 3) Areal skördad som grönfoder ingår ej. 4) 2004 är första året som grödan ingår i skördestatistiken. Källa: Jordbruksverket och SCB, Skördestatistiken.

16 186 Tabell Areal för ekologisk odling av trädgårdsprodukter i växthus och på friland 2002 Areas for ecological cultivated horticultural products in greenhouse and outdoor cultivation Avser företag med minst 0,25 hektar frilandsareal eller 200 kvadratmeter växthusyta Figures for holdings with at least 0.25 hektares outdoor cultivation or at least 200 square meters greenhouse Område Växthusyta, Andel ekologisk Frilandsareal, Andel ekologisk m 2 växthusodling, hektar frilandsodling, % % Stockholms ,70 24,5 13,40 Uppsala ,20 12,5 19,70 Södermanlands ,20 5,7 1,90 Östergötlands ,60 64,4 11,10 Jönköpings ,10 12,7 5,00 Kronobergs 440 1,10 7,5 6,20 Kalmar 200 0,50 54,0 6,70 Gotlands ,40 77,3 12,00 Blekinge 400 0,40 23,6 4,00 Skåne ,20 175,3 2,50 Hallands ,60 102,3 15,70 Västra Götalands ,80 141,3 16,20 Värmlands ,00 25,0 22,40 Örebro ,30 25,1 13,90 Västmanlands 600 0,80 16,9 24,80 Dalarnas ,20 74,6 55,80 Gävleborgs ,30 14,6 18,90 Västernorrlands 566 1,30 19,3 20,80 Jämtlands 930 5,40 27,3 25,60 Västerbottens 720 1,00 13,6 23,50 Norrbottens 350 0,70 46,7 22, ,80 964,2 7, ,10 640,4 5,20 Källa: Trädgårdsinventeringen 2003, Jordbruksverket.