STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Transkript

1 STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:6 Svenskt jordbruk i siffror Swedish Agriculture in figures Sammanfattning Syftet med de statistiska sammanställningarna i denna rapport är att belysa hur jordbruket utvecklats under den senaste 200-årsperioden enligt den statistik som publicerats. Tillförlitligheten i denna statistik har kontinuerligt förbättrats under främst perioden från början av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Statistikuppgifterna för i första hand en stor del av 1800-talet har bedömts till stor del underskatta de verkliga förhållandena. Statistikens huvudresultat har bedömts ha god kvalitet från senare delen av 1920-talet. Antalet jordbruksföretag har minskat med 80 % sedan 1927 Antalet brukningsenheter/jordbruksföretag i Sverige var relativt konstant under och 1930-talen, men sedan 1940-talet har antalet stadigt minskat. År 1927 fanns det företag med minst 0,26 ha åkermark, av vilka hade mer än 2,0 ha. Fram till 2004 minskade antalet jordbruksföretag med areal över 2 ha till , d.v.s med nästan 80 %. Antalet företag med mellan 0,26 och 2,0 ha minskade från år 1927 till år 1966, en minskning med mer än 85 %. Efter 1966 finns inga uppgifter över antalet företag i denna storleksklass. Minskningen har varit kraftigast bland företagen med liten åkerareal medan antalet företag med mer än 100 ha åkermark ökade från till Mellan 1927 och 2004 har arealen åkermark minskat från till tusen hektar, eller med 25 %, och totala antalet nötkreatur minskat från till tusen, d.v.s. med 44 %, medan antalet svin har ökat från till tusen, d.v.s med 31 %. Från 1951 till 2003 har antalet sysselsatta personer i jordbruket minskat från till , d.v.s. med mer än 80 %. Jordbrukarnas åldersfördelning har sedan 1961 varierat i endast liten grad. Marianne Johansson, statistik@sjv.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk. Utkom den 23 november 2005.

2 2 Statistikrapport 2005:6 Kraftig ökning av spannmålsproduktionen sedan slutet av 1920-talet Den totala spannmålsskörden har ökat från ca tusen ton vid slutet av 1920-talet till ca tusen ton under början av 2000-talet, d.v.s. med 130 %. Detta är en följd av kraftigt ökade hektarskördar från 1940-talet och framåt, från i genomsnitt till kg/ha, d.v.s. med cirka 180 %. Från slutet av 1920-talet har produktionen av potatis minskat från till 919 tusen ton, vilket främst är en följd av kraftigt minskade arealer. Produktionen av nötkött och griskött har i början av 2000-talet legat på nivåer kring resp. 295 tusen ton per år, vilket är knappt 15% resp. drygt 75% högre än vid början av 1950-talet. Produktionen av fjäderfäkött har i början av 2000-talet legat på en nivå kring 90 tusen ton, vilket är sju gånger mer än i början av 1950-talet. Mjölkproduktionen har sjunkit från över tusen ton i början av 1950-talet till strax under tusen ton i början av 2000-talet, en minskning med mer än 25%.

3 3 Statistikrapport 2005:6 Innehållsförteckning Antalet jordbruksföretag har minskat med 80 % sedan Kraftig ökning av spannmålsproduktionen sedan slutet av 1920-talet 2 Statistiken med kommentarer 5 Inledning 5 Statistikens kvalitet 5 1 Jordbrukets struktur Företag, sysselsättning Jordbruksmark Husdjur Jordbrukets produktion Vegetabilieproduktion Animalieproduktion 14 Tabeller 15 Teckenförklaring Antal jordbruksföretag/brukningsenheter efter arealstorlek Åkerarealens fördelning på jordbruksföretag/brukningsenheter efter arealstorlek , 1000 ha Antal sysselsatta i jordbruket Jordbrukarnas åldersfördelning Areal efter ägoslag , 1000 ha Åkerareal använd för spannmål , femårsmedelvärden, 1000 ha Åkerareal använd för oljeväxter , femårsmedelvärden, 1000 ha Åkerareal använd för vissa andra grödor än spannmål och oljeväxter , femårsmedelvärden, 1000 ha Antal företag med odling av olika spannmålsslag Antal företag med odling av oljeväxter, potatis och sockerbetor Antal företag med odling av vissa övriga grödor Antal nötkreatur Antal svin Antal hästar, får och lamm samt getter Antal höns Antal företag med husdjur av olika slag Antal nötkreatur efter mjölkkobesättningarnas storlek Antal mjölkkor efter mjölkkobesättningarnas storlek Antal företag med nötkreatur efter mjölkkobesättningarnas storlek Antal företag med mjölkkor efter mjölkkobesättningarnas storlek Antal svin efter besättningsstorlek Antal slaktsvin efter besättningsstorlek Antal företag med svin efter besättningsstorlek Antal företag med slaktsvin efter besättningsstorlek Antal får (exkl. lamm) efter besättningsstorlek

4 4 Statistikrapport 2005: Antal företag med får (exkl. lamm) efter besättningsstorlek Antal höns (exkl. kycklingar) efter besättningsstorlek Antal företag med höns (exkl. kycklingar) efter besättningsstorlek Skörd av spannmål , femårsmedelvärden, 1000 ton Hektarskörd av spannmål , femårsmedelvärden, kg/ha Skörd av oljeväxter , femårsmedelvärden, 1000 ton Skörd av potatis, rotfrukter, hö och halm , femårsmedelvärden, 1000 ton Hektarskörd av potatis, sockerbetor och oljeväxter , femårsmedelvärden, kg Produktion av animalieprodukter , femårsmedelvärden, 1000 ton Slaktdjursbesiktningar, antal hela och till hela omräknade kroppar Produktion av kött , ton Produktion av kyckling Produktion av mjölk och ägg Fakta om statistiken 35 Källor 35 Statistikens kvalitet 35 In English 36 Summary 36 List of tables 36 List of terms 37

5 5 Statistikrapport 2005:6 Statistiken med kommentarer Inledning Syftet med de statistiska sammanställningarna i denna statistikrapport är att belysa hur jordbruket utvecklats under den senaste 200-årsperioden enligt den statistik som publicerats. Sammanställningarna baseras på uppgifter som tidigare har publicerats i olika sammanhang, i första hand av Statistiska centralbyrån. Den löpande svenska jordbruksstatistiken går tillbaka till 1799, då en systematisk, rikstäckande och återkommande statistik realiserades och då landshövdingarna ålades att tre gånger per år samla in skördeomdömen. Inledningsvis täckte denna statistik endast en begränsad del av jordbruket. Statistikens kvalitet Jordbruksstatistiken har förändrats mycket under sina 200 år, främst till följd av att metoder, begrepp och definitioner alltmer anpassats till de behov av statistik som funnits. Under främst perioden från början av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet har tillförlitligheten i de statistiska uppgifterna kontinuerligt förbättrats. En översikt över de förändringar som genomförts ges i publikationen Svensk jordbruksstatistik 200 år, som år 1999 utgavs av SCB. I den publikationen redogörs översiktligt för tidigare framförda synpunkter på tillförlitligheten i statistiken. Senare analyser av statistiken över åkerarealer och skördar under första hälften av talet tyder på att statistiken vid denna tid grovt underskattade de verkliga förhållandena. T.ex. har den synpunkten framförts att den verkliga arealen för jordbruksproduktion i början av 1800-talet och den verkliga spannmålsproduktionen under 1840-talet ofta var dubbelt så stor som uppgavs i statistiken. Vidare finns uppgifter som tyder på att statistikuppgifterna underskattade de verkliga förhållandena under 1860-talet, i vissa avseenden med ca 40 %. Det har också framhållits att mätmetoderna under perioden led av uppenbara brister med negativa effekter på statistikens kvalitet men att en övergång till säkrare förfaranden påbörjades under slutet av perioden. Jordbruksräkningen 1927 innebar inledningen till en serie av totalundersökningar, som kom att bilda stommen i den allmänna jordbruksstatistiken fram till 1966 med kontinuitet i metoder, begrepp och definitioner. För denna period har strukturstatistiken, d.v.s. statistiken över arealer och husdjur, fått det sammanfattande omdömet att huvudresultaten hade god kvalitet. Från 1950 började moderna statistiska metoder användas som innebar att man på ett objektivt sätt kunde mäta vissa av statistikens kvalitetskomponenter. Tillförlitligheten i skördestatistiken förbättrades väsentligt år 1960, då hektarskattningar enligt den s.k. objektiva metoden infördes.

6 6 Statistikrapport 2005:6 1 Jordbrukets struktur 1.1 Företag, sysselsättning Antalet brukningsenheter/jordbruksföretag i Sverige var relativt konstant under och 1930-talen, men sedan 1940-talet har antalet stadigt minskat. Minskningstakten var procentuellt sett kraftigare under och 1960-talen, då antalet företag minskade med % per tioårsperiod, än vad den varit därefter. Sedan 1980 har minskningstakten varit kring 20 % per tioårsperiod. År 1927 fanns det företag med minst 0,26 ha åkermark, av vilka hade mer än 2,0 ha. Fram till 2004 minskade antalet jordbruksföretag med areal över 2 ha till , d.v.s med nästan 80 %. Antalet företag med mellan 0,26 och 2,0 ha minskade från år 1927 till år 1966, en minskning med mer än 85 %. Efter 1966 finns inga uppgifter över antalet företag i denna storleksklass. Det är i första hand jordbruksföretag med små arealer som minskat i antal. Antalet jordbruksföretag med mellan 2 och 20 ha åkermark var år 2004, en minskning med nästan 90 % sedan 1937 (se diagram 1.1). Antalet företag med mellan 20 och 100 ha var år 2004, en minskning med drygt 20 %, medan antalet företag med mer än 100 ha åkermark år 2004 var 6 100, en ökning med mer än 160 %. Diagram 1.1 Jordbruksföretag efter arealstorlek Antal ,26-2,0 ha 2,1-20,0 ha 20,1-100,0 ha Över 100 ha Av följande diagram framgår att en stor del av åkerarealen, ca 55 %, år 1937 fanns på jordbruksföretag med mellan 2 och 20 ha åkermark, medan motsvarande andel år 2004 var liten, drygt 10 %. Utvecklingen har varit den motsatta för den åkerareal som finns på företag med mer än 100 ha åkermark. År 1937 och 2004 var denna andel drygt 10 % resp. ca 40 %. Det senaste året var det knappt 10 % av företagen som hade en åkerareal på mer än 100 ha.

7 7 Statistikrapport 2005:6 Diagram 1.2 Åkerareal efter jordbruksföretagens arealstorlek Tusen hektar ,1-20,0 ha 20,1-100,0 ha Över 100 ha I samband med att antalet jordbruksföretag blir mindre, så minskar också sysselsättningen inom jordbruket. År 1951 var totalt personer sysselsatta i jordbruket. Därefter har antalet sysselsatta personer i jordbruket minskat med drygt 80 % och uppgick till år I vilken grad dessa utgjordes av deltids- resp. heltidssysselsatta framgår inte av statistiken. Antalet företagare och familjemedlemmar har minskat med 82 %. Antalet kvinnliga företagare och familjemedlemmar har minskat med 86 % medan antalet manliga minskat med 79 % (se tabell 1.3). Antalet jordbruksföretag har under samma period haft en något lägre minskningstakt, 77 %. Diagram 1.3 Sysselsatta i jordbruket Antal Företagare och familjemedlemmar Övriga tillfälligt sysselsatta Övriga stadigvarande sysselsatta Åldersfördelningen bland jordbrukarna har varit relativt stabil sedan Andelen företagare yngre än 40 år har ökat från 17 % år 1961 till 21 % år 1995 samtidigt som antalet

8 8 Statistikrapport 2005:6 företagare som är minst 50 år har minskat från 57 till 53 % (se tabell 1.4). År 1996 ändrades åldersklassindelningen i jordbruksstatistiken, varför motsvarande siffror efter 1995 inte är kända. Mellan 1996 och 2003 har andelen jordbruksföretagare yngre än 35 år minskat samtidigt som andelen som är minst 55 år har ökat. 1.2 Jordbruksmark Sedan slutet av 1920-talet har den totala arealen åkermark trendmässigt minskat och uppgick till tusen hektar år 2004, en minskning med cirka 25 % sedan Den areal som i statistiken betecknas som betesmark har under samma period ökat kraftigt (se tabell 1.5). Arealen ängsmark uppskattades vid slutet av 1800-talet till ca tusen hektar och minskade i början av 1900-talet och uppgick till ca hektar under 1930-talet. Vid och 1970-talen uppskattades arealen ängsmark till mellan 200 och 300 tusen hektar, varefter inga statistiska uppskattningar av denna areal har gjorts. Diagram 1.4 Areal åkermark, betesmark och ängsmark Tusen hektar Åkermark Betesmark Ängsmark Den totala spannmålsarealen har under 1900-talet och början av 2000-talet varierat relativt kraftigt. Under 35-årsperioden mellan 1890 och 1925 var den enligt statistiken relativt konstant på en nivå strax över tusen hektar. Under den följande 25-årsperioden minskade den trendmässigt till ca tusen hektar vid slutet av 1940-talet. Därefter ökade den till nivån tusen hektar vid slutet av 1970-talet. Vid början av 1990-talet minskade den kraftigt och uppgick vid början av 2000-talet till ca tusen hektar. Även den totala vallarealen har varierat kraftigt. Den steg under första hälften av 1900-talet till drygt tusen hektar och har därefter minskat till en nivå strax under tusen hektar.

9 9 Statistikrapport 2005:6 Diagram 1.5 Areal spannmål och vall 1866/ /2004 Tusen hektar / / / / / / / / / / / / / /00 Spannmål Vall Arealfördelningen mellan spannmålsgrödorna har varierat mycket kraftigt sedan slutet av 1860-talet. Från slutet av 1860-talet till början av 1960-talet var havre den arealmässigt klart största grödan, varefter korn har varit den största grödan. Under de sista 35 åren av 1800-talet utgjorde arealerna med havre, råg och korn ca 90 % av den totala spannmålsarealen. Arealandelen med dessa grödor sjönk därefter under första hälften av 1900-talet till ca 50 % år 1950, vilket var en följd av kraftigt ökade arealer av vete och blandsäd. Arealerna med råg samt blandsäd och rågvete har därefter minskat kraftigt och under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har vete, korn och havre odlats på nästan 90 % av den totala spannmålsarealen. Diagram 1.6 Areal vete, råg, korn, havre samt rågvete och blandsäd 1866/ /2004 Tusen hektar / / / / / / / / / / / / / /00 Vete Råg Korn Havre Rågvete och blandsäd

10 10 Statistikrapport 2005:6 1.3 Husdjur Antalet nötkreatur har enligt statistiken ökat under hela 1800-talet och var ca 75 % högre år 1900 än Som tidigare nämnts har dock jordbruksstatistiken från 1800-talet bedömts underskatta de verkliga förhållandena. Ökningen fortsatte fram till mitten av talet, då antalet började sjunka. År 2004 uppgick antalet nötkreatur till , vilket var nästan 45 % lägre än Denna minskning är i första hand en följd av ett minskat antal mjölkkor (se tabell 1.12). Antalet får och lamm varierade enligt statistiken mellan och under hela 1800-talet. Under första halvan av 1900-talet sjönk antalet mycket kraftigt och uppgick till år 1960, varefter det har stigit till år Antalet svin var enligt statistiken relativt konstant under större delen av 1800-talet men började stiga under 1800-talets sista decennium. Efter variationer under 1900-talets första hälft började antalet svin stiga vid mitten av seklet fram till mitten av 1980-talet varefter antalet har minskat. År 2004 var antalet svin , en minskning med drygt 30% sedan Diagram 1.7 Antal nötkreatur, svin och lamm Tusental Nötkreatur Svin Får och lamm

11 11 Statistikrapport 2005:6 Sedan 1927 har det varit en mycket stark storleksrationalisering inom djurhållningen och antalet företag med djur har sedan 1927 minskat mycket kraftigt. Minskningstakten var högst under och 1960-talen. Antalet företag med nötkreatur resp. svin var resp år 2004 vilket är 93 % resp. 99 % lägre än 1927, då antalet uppgick till resp År 1927 hade ca 96 resp. 82 % av alla brukningsenhter/jordbruksföretag nötkreatur resp. svin. Motsvarande andelar var 42 resp. 5 % år Diagram 1.8 Företag med husdjur av olika slag (nötkreatur, får, svin, höns) Antal Nötkreatur Svin Får Höns

12 12 Statistikrapport 2005:6 2. Jordbrukets produktion 2.1 Vegetabilieproduktion Enligt statistiken har spannmålsskördarna stigit trendmässigt under hela 1800-talet och skulle i genomsnitt ha uppgått till totalt tusen ton per år vid slutet av 1800-talet (se tabell 2.1). Enligt gjorda bedömningar skulle produktionen på 1860-talet ha varit ca 40 % högre än vad som redovisas i statistiken, varför enligt dessa bedömningar skördarna vid denna tid skulle ha uppgått till ca tusen ton. Från början av 1920-talet minskade spannmålsskördarna fram till början av 1950-talet, varefter de ökat mycket kraftigt för att från 1970-talet ha uppgått till i genomsnitt ca tusen ton per år. Skördarna av enskilda grödor varierade under 1800-talet och början av 1900-talet på ungefär samma sätt som motsvarande arealer. Sedan 1970-talet har dock skördarna av vete, korn och havre ökat kraftigt utan en motsvarande ökning av arealerna. Diagram 2.1 Skörd av vete, råg, korn, havre och blandsäd Tusen ton / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /04 Vete Råg Korn Havre Blandsäd De kraftiga ökningarna av spannmålsskördarna sedan 1970-talet är i första hand en följd av kraftigt höjda hektarskördar. Hektarskördarna var relativt konstanta fram till mitten av 1900-talet och har därefter ökat med ca % för de olika grödorna. I genomsnitt ökade hektarskördarna av spannmål från kg per hektar under 1940-talet till kg per hektar under början av 2000-talet.

13 13 Statistikrapport 2005:6 Diagram 2.2 Hektarskörd av höstvete, vårvete, råg, korn, havre och blandsäd Kg/ha / / / / / / / / / / / / / /00 Höstvete Vårvete Höstråg/Råg Korn Havre Blandsäd Den totala skörden av potatis steg enligt statistiken från slutet av 1860-talet fram till slutet av 1930-talet varefter den minskat med ca 50 % fram till början av 2000-talet. De verkliga skördarna under 1860-talet har dock med stor säkerhet varit betydligt högre än vad statistiken visar. Den totala sockerbetsskörden steg kraftigt från slutet av 1800-talet fram till slutet av 1930 talet. Därefter var skördarna i genomsnitt relativt oförändrade fram till slutet av 1970-talet då de åter ökade. Diagram 2.3 Skörd av potatis, sockerbetor, foderrotfrukter och vall Tusen ton / / / / / / / / / / / / / /00 Potatis Sockerbetor Foderrotfrukter Vall

14 14 Statistikrapport 2005:6 2.2 Animalieproduktion Enligt statistiken steg produktionen av kött och mjölk kontinuerligt från början av talet fram till början av 1910-talet (se tabell 2.6). Därefter finns ingen produktionsstatistik förrän från 1940-talet. Från början av 1950-talet ökade produktionen av nötkött med ca 25 % fram till 1980-talet, varefter den minskat med ca 10 %. Produktionen av griskött ökade under samma period med något över 90 %, varefter även den minskat med ca 10 %. Produktionen av får- och lammkött har relativt sett varierat kraftigt under sista hälften av 1900-talet. Produktionen av fjäderfäkött var i början av 2000-talet ca 10 gånger högre än den var i början av 1940-talet. Diagram 2.4 Produktion av nötkött, griskött och fjäderfäkött Ton / / / Nötkött Griskött Fjäderfäkött Mjölkproduktionen låg under 1940-talet på en nivå kring eller något över tusen ton per år (se tabell 2.10). Därefter minskade den till under tusen ton, eller med nästan 40 %, fram till början av 1970-talet. Sedan 1995 har den till följd av EU:s mjölkkvotssystem legat på en nivå strax under tusen ton. Äggproduktionen steg från strax under 55 tusen ton per år vid mitten av 1940-talet till ca 125 tusen ton, eller med ca 125 %, vid mitten av 1980-talet. I början av 2000-talet är produktionsnivån ca 100 tusen ton.

15 15 Statistikrapport 2005:6 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available.. osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

16 16 Statistikrapport 2005:6 1.1 Antal jordbruksföretag/brukningsenheter efter arealstorlek Number of agricultural holdings by area size År 0,26-2,0 ha 2,1-20,0 ha 20,1-100,0 ha Över 100 ha Okänd areal Totalt Summa över 2 ha Jordtorp och andra jordlägenheter Anm. Uppgifter före 1919 ej jämförbara med senare data 1.2 Åkerarealens fördelning på jordbruksföretag/brukningsenheter efter arealstorlek , 1000 ha 1.2 Arable land by area size of agricultural holdings , 1000 ha År 0,26-2,0 ha 2,1-20,0 ha 20,1-100,0 ha Över 100 ha Totalt Summa över 2 ha

17 1.3 Antal sysselsatta i jordbruket Number of occupied persons in agriculture Statistikrapport 2005:6 År Företagare och familjemedlemmar Övriga sysselsatta Totalt Stadigvarande Tillfälligt Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt Totalt Jordbrukarnas åldersfördelning Age distribution of farmers År Antal Procentuell fördelning Under 30 år år år år 65 år och äldre Summa Under 30 år år år år 65 år och äldre ,0% 14,2% 25,4% 41,8% 15,5% ,1% 12,6% 23,3% 44,2% 16,7% ,9% 11,4% 22,7% 48,9% 13,1% ,5% 13,2% 20,5% 47,4% 13,4% ,3% 17,8% 19,9% 38,8% 16,1% ,0% 19,4% 22,3% 35,1% 16,3% ,2% 18,0% 25,5% 32,9% 18,4% ,1% 16,8% 26,3% 34,2% 18,5% År Under 35 år år år år 65 år och äldre Summa Under 35 år år år år 65 år och äldre ,1% 20,0% 28,1% 22,1% 21,7% ,6% 20,4% 28,0% 25,6% 18,4% ,1% 19,3% 27,6% 28,6% 18,4% Anm. För åren 1970 och 1975 är de båda sista åldersklasserna år samt 67 år och äldre

18 18 Statistikrapport 2005:6 1.5 Areal efter ägoslag , 1000 ha 1,2 1.5 Area by type of land , 1000 ha År Åkermark Betesmark Ängsmark Skogsmark Den verkliga åkerarealen under början av 1800-talet har bedömts vara ca 100 % högre än statistikuppgifterna och under 1860-talet drygt 40 % högre. Från slutet av 1920-talet bedöms statistiken vara av god tillförlitlighet. T.o.m avser uppgifterna samtliga jordbruksföretag. Därefter avses företag med mer än 2 ha åker, med undantag för 1956 då uppgifterna om betesmark och skogsmark avser samtliga företag. Avser år 2003.

19 19 Statistikrapport 2005:6 1.6 Åkerareal använd för spannmål , femårsmedelvärden, 1000 ha Arable land used for cereals , five years averages, 1000 ha År Höstvete Vårvete Råg Korn Havre Rågvete och blandsäd Totalt 1866/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Den verkliga totala åkerarealen under 1860-talet har bedömts vara drygt 40 % högre än statistikuppgifterna. Från slutet av 1920-talet bedöms statistiken vara av god tillförlitlighet. Fyraårsmedelvärden. 1.7 Åkerareal använd för oljeväxter , femårsmedelvärden, 1000 ha 1.7 Arable land used for oilseeds , five years averages, 1000 ha År Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Övriga oljeväxter Summa oljeväxter 1943/ / / / / / / / / / / / / Fyraårsmedelvärden.

20 20 Statistikrapport 2005:6 1.8 Åkerareal använd för vissa andra grödor än spannmål och oljeväxter , femårsmedelvärden, 1000 ha 1,2 1.8 Arable land used for certain other crops than cereals and oilseeds , five years averages, 1000 ha År Matpotatis Potatis för stärkelse Summa potatis Sockerbetor Baljväxter Foderrotfrukter Vall Grönfoder och ensilageväxter 1866/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Den verkliga totala åkerarealen under 1860-talet har bedömts vara drygt 40 % högre än statistikuppgifterna. Från slutet av 1920-talet bedöms statistiken vara av god tillförlitlighet. På grund av ändringar i metoder och definitioner är uppgifterna före 1945 ej helt jämförbara med senare data. För perioden 1991/1995 redovisas vall inkl. grönfoder. Fyraårsmedelvärden.

21 21 Statistikrapport 2005:6 1.9 Antal företag med odling av olika spannmålsslag Number of holdings with cereals År Höstvete Vårvete Höstråg /Råg Vårråg Höstkorn Korn/ Vårkorn Havre Rågvete Blandsäd Anm. Från 1985 redovisas råg inte uppdelat på höstråg och vårråg; från 1995 är korn uppdelat på vårkorn och höstkorn samt blandsäd uppdelat på rågvete och blandsäd Antal företag med odling av oljeväxter, potatis och sockerbetor Number of holdings with oilseeds, potatoes and sugar beets År Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Övriga oljeväxter Matpotatis Potatis för stärkelse och råsprit Sockerbetor Anm. För 1966 redovisas alla oljeväxter under Övriga oljeväxter och all potatis under Matpotatis Antal företag med odling av vissa övriga grödor Number of holdings with certain other crops År Foderärter och vicker Åkerbönor Ärter, åkerbönor mm Frövall Kokärter/ Konservärter Grönfoderoch ensilageväxter Slåttervall utnyttjad Betesvall utnyttjad Slåtter- och betesvall

22 1.12 Antal nötkreatur Number of bovine animals Statistikrapport 2005:6 År Mjölkkor Övriga kor Summa kor Oxar/tjurar Kvigor, tjurar och stutar Kalvar < 1 år Ungnöt och kalv Nötkreatur totalt / / / / / / / / /

23 23 Statistikrapport 2005: Antal svin Number of pigs År Suggor och galtar Slaktsvin Smågrisar Slaktsvin och smågrisar Svin totalt 1818/ / / / / / / / /

24 1.14 Antal hästar, får och lamm samt getter Number of horses, sheep and goats Statistikrapport 2005:6 År Hästar Tackor och baggar Lamm Summa får och lamm Getter och killingar / / / / / / / / / Anm. För 1856/60 redovisas getter tillsammans med får. Uppgifterna om getter är ofullständiga. Uppgiften för hästar 1970 avser 1971.

25 25 Statistikrapport 2005: Antal höns Number of hens År Höns exkl. kycklingar Kycklingar av värpras Kycklingar av slaktras Summa kycklingar Antal företag med husdjur av olika slag Number of holdings with animals År Nötkreatur Får exkl. lamm Hästar Svin Höns exkl. kycklingar Anm. Före 1990 redovisas endast djur på företag med mer än 2 ha åker. Uppgiften för hästar 2004 avser 2003

26 26 Statistikrapport 2005: Antal nötkreatur efter mjölkkobesättningarnas storlek Number of bovine animals by size of milk cow herd År Besättningsstorlek, antal mjölkkor Summa Antal mjölkkor efter mjölkkobesättningarnas storlek Number of milk cows by size of milk cow herd År Besättningsstorlek, antal mjölkkor Summa Antal företag med nötkreatur efter mjölkkobesättningarnas storlek Number of holdings with bovine animals by size of milk cow herd År Besättningsstorlek, antal mjölkkor Summa Antal företag med mjölkkor efter mjölkkobesättningarnas storlek Number of holdings with milk cows by size of milk cow herd År Besättningsstorlek, antal mjölkkor Summa

27 1.21 Antal svin efter besättningsstorlek Number of pigs by size of herd Statistikrapport 2005:6 År Besättningsstorlek, antal svin Summa Antal slaktsvin efter besättningsstorlek Number of fattening pigs by size of herd År Besättningsstorlek, antal slaktsvin Summa Antal företag med svin efter besättningsstorlek Number of holdings with pigs by size of herd År Besättningsstorlek, antal svin Summa Antal företag med slaktsvin efter besättningsstorlek Number of holdings with fattening pigs by size of herd År Besättningsstorlek, antal slaktsvin Summa

28 1.25 Antal får (exkl. lamm) efter besättningsstorlek Number of sheep (excl. lambs) by size of herd Statistikrapport 2005:6 År Besättningsstorlek, antal får (exkl. lamm) Summa Antal företag med får (exkl. lamm) efter besättningsstorlek Number of holdings with sheep (excl. lambs) by size of herd År Besättningsstorlek, antal får (exkl. lamm) Summa Antal höns (exkl. kycklingar) efter besättningsstorlek Number of hens (excl. chickens) by size of herd År Besättningsstorlek, antal höns (exkl. kycklingar) Summa Antal företag med höns (exkl. kycklingar) efter besättningsstorlek Number of holdings with hens (excl. chickens) by size of herd År Besättningsstorlek, antal höns (exkl. kycklingar) Summa

29 29 Statistikrapport 2005:6 2.1 Skörd av spannmål , femårsmedelvärden, 1000 ton 1,2 2.1 Harvest of cereals , five years averages, 1000 metric tons År Höstvete Vårvete Vete Råg Korn Havre Blandsäd Summa spannmål 1803/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / De verkliga skördarna under början av 1800-talet har bedömts vara ca 100 % högre än statistikuppgifterna och under 1860-talet drygt 40 % högre. Från slutet av 1920-talet bedöms statistiken vara av god kvalitet. Tillförlitligheten i skördestatistiken förbättrades därefter väsentligt år 1960, då hektarskattningar enligt den s.k. objektiva metoden infördes. Uppgifterna avser 15 % vattenhalt (från 1960). Fyraårsmedelvärden.

30 30 Statistikrapport 2005:6 2.2 Hektarskörd av spannmål , femårsmedelvärden, kg/ha 1,2 2.2 Yield of cereals , five years averages, kg per hectare År Höstvete Vårvete Råg Korn Havre Blandsäd Rågvete 1866/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / Hektarskördestatistiken under 1800-talet torde ha varit betydligt mindre tillförlitlig än under senare perioder. Från slutet av 1920-talet bedöms statistiken vara av god kvalitet. Tillförlitligheten i skördestatistiken förbättrades därefter väsentligt år 1960, då hektarskattningar enligt den s.k. objektiva metoden infördes. Uppgifterna avser 15 % vattenhalt (från 1960). Fyraårsmedelvärden.