Effekterna av jordbruksreformen

Transkript

1 1(12) Referenser: Harald Svensson, 036/155113, 070/ Bengt Johnsson, 036/ Lägesrapportering nr 5 Effekterna av jordbruksreformen - Jämfört med lägesrapporteringen i juni 2005 är den största förändringen att antalet födda kalvar har minskat från maj månad. Minskningen för perioden maj-augusti uppgår till 9 procent jämfört med samma månader under För perioden januari-april var avvikelsen jämfört med 2004 liten. - I lägesrapporteringen i juni redovisades de arealförändringar som skett på länsnivå mellan 2004 och Det fortsatta arbetet med handläggningen av ansökningarna om gårdsstödet har inte nämnvärt ändrat de resultat som redovisades i juni. I huvudsak hänvisas till denna redovisning: -- Den redovisade totala åkerarealen har ökat med preliminärt 2 procent både jämfört med 2003 och Den redovisade arealen betesmark ökade starkt mellan 2003 och Ökningen mellan 2003 och 2005 uppgår till 9 procent men till endast 1 procent mellan 2004 och Spannmålsodlingen har minskat med 9 procent sedan I Skåne och på Gotland är förändringen minst med 4 procent och störst i Kronobergs och Västerbottens län med 20 procent. - Antalet inseminationer var 2 procent lägre under perioden januari-augusti 2005 jämfört med samma period Invägningen av mjölk var 2 procent lägre under perioden januari-augusti 2005 jämfört med samma period Slakten av storboskap har minskat med 5 procent under perioden januariaugusti jämfört med samma period Priset på mjölk under januari-augusti 2005 var 4 procent lägre än under samma period Priset på nötkött var 7 procent högre än under samma period för ett år sedan. - Priset på mjölkkvot är lågt och uppgår till ca 60 öre per kg kvot i södra Sverige och till 90 öre per kg kvot i norra Sverige. - Enligt uppgifter om förprövningar av djurstallar har det skett en minskning av antalet berörda stallar och stallplatser för nötkreatur under perioden För t.ex. mjölkkor har antalet nästan halverats. - Investeringarna i traktorer har ökat med 7 procent under första halvåret 2005 jämfört med samma period Det är dock inte klarlagt i vilken utsträckning traktorerna används för jordbruksändamål eller för annat. - Priserna på jordbruksmark och arrendepriserna har fortsatt att öka under 2004 på ungefär samma sätt som tidigare. Jordbruksverket, Jönköping Tfn: vx, fax: E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet:

2 Jordbruksverket (12) Jordbruksverket följer kontinuerligt utvecklingen i jordbruket särskilt med hänsyn till effekterna av jordbruksreformen. Jordbruksverket redovisade i september 2004 en analys 1 av de långsiktiga effekter som reformen kan komma att ge upphov till. En ytterligare redovisning gjordes februari 2005 i verkets årsredovisning 2. Utöver analyser av effekterna på längre sikt, behövs också en kontinuerlig bevakning av utvecklingen. Särskilda rapporteringar har tidigare skett vid fyra tillfällen. I dessa rapporteringar diskuteras inte i vad mån det kan finnas andra orsaker till de förändringar som redovisas. Den övergripande bedömningen är emellertid att huvuddelen av de förändringar som redovisas beror på reformen. Reformen om frikoppling av de generella direktstöden trädde i huvudsak i kraft den 1 januari Ett undantag är mjölkområdet där ett mjölkbidrag är kopplat till innehavet av kvot. Detta system, som också hänger samman med den s.k. Agenda-reformen, började tillämpas redan Mjölkbidraget kommer att höjas successivt, samtidigt som de administrativa priserna på mjölkområdet sänks, till Även mjölkbidraget kommer att frikopplas, men först från Jordbruksverket har upprättat ett system med indikatorer för att kunna följa utvecklingen. Utvecklingen kommer att följas med särskild uppmärksamhet mot produktområdena spannmål, mjölk och nötkött. Flertalet indikatorer kan uppdateras månatligen eller i varje fall flera gånger per år. Preliminär arealanvändning under 2005 För 2005 skulle jordbrukarna senast den 27 april lämna in sina deklarationer för ansökan om LBU-stöd och gårdsstöd. De jordbrukare som enbart söker gårdsstöd kunde dock vänta med att lämna in ansökan till den 15 maj. Handläggningen har nu kommit så långt att det inte är troligt att det fortsatta arbetet märkbart kommer att påverka redovisningen av den areal som det sökts stöd för. Enligt de genomförda bearbetningarna har summan av åker- och betesmark ökat med 2 procent jämfört med 2004 till totalt 3,24 milj. ha 4. Enbart åkerarealen har ökat med 2 procent och arealen betesmark med 1 procent. Jämfört med 2003 har dock betesmarksarealen ökat med hela 9 procent. För några län i norra Sverige noteras avsevärda ökningar av såväl åkermark som betesmark. I dessa län blev ökningen 5-10 procent. Det har ännu inte analyserats vad dessa ökningar kan bero på. En tänkbar förklaring kan vara att arealerna tidigare inte har behövts års jordbrukspolitiska reform effekter av frikopplingen på produktion och strukturutveckling. Rapport 2004:16. 2 Årsredovisning för räkenskapsåret 2004 från Jordbruksverket, sid. 15ff. 3 En närmare beskrivning av det nya systemet med gårdsstöd finns på se Gårdsstödet under fliken Stöd och mjölkkvoter. 4 Denna arealuppgift avser den totala areal som angetts i jordbrukarnas stödansökningar. Gårdsstödet kommer att betalas ut på en lägre areal eftersom hela arealen inte är stödberättigande och att vissa arealer kommer att reduceras bort under den fortsatta handläggningen. Den areal som det kommer att betalas ut gårdsstöd för kommer troligen att bli 3,2 milj. ha eller obetydligt mer.

3 Jordbruksverket (12) som foderarealer eller att de inte har varit berättigande för någon LBU-ersättning. Förändringarna av spannmålsodlingen (-9 procent), vallodlingen (+10 procent), träda (+18 procent). Diagram 1. Åkerarealens förändring mellan 2004 och 2005, procent 12% 8% 4% 0% -4% -8% Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela landet För betesmarkerna 5 blev ökningen mellan 2004 och procent, men 9 procent om jämförelsen sker mellan 2003 och Även för betesmarkerna var det en avsevärd ökning i norra Sverige. Betesmarksarealerna är dock små i norra Sverige. De förändringar som redovisas mellan 2004 och 2005 bör ses sammantaget med den ökning som inträffade mellan 2003 och För några län i södra Sverige noteras smärre minskningar mellan 2004 och Detta kan bero på att det under 2004 deklarerades arealer där det i vissa fall visat sig bli svårt att klara skötselkraven. Brukarna kan därför ha valt att inte föra upp sådana arealer i ansökan om gårdsstödet Denna problematik kommer att analyseras närmare under året. 5 Avser den areal som redovisas av jordbrukarna. Den areal som det kommer att betalas ut betesmarksersättning för är lägre eftersom jordbrukarna inte sökt sådan ersättning för hela betesmarksarealen.

4 Jordbruksverket (12) Diagram 2. Betesmarkens förändring mellan 2003 och 2005, procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hela landet Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborgs Dalarnas Västmanlands Örebro Värmlands Västra Götalands Hallands Skåne Blekinge Gotlands Kalmar Kronobergs Jönköpings Östergötlands Södermanlands Uppsala Stockholms Spannmålsodlingen i Sverige beräknas minska med 9 procent jämfört med fjolåret. Både höstsådden och vårsådden blev mindre. Kravet på arealuttag har ökat från 5 till 10 procent. Detta kan i någon utsträckning ha påverkat odlingen i områden med stor andel spannmål. Därmed blir 2005 års odling av spannmål mindre än när omställningsprogrammet efter 1990 års reform hade sin största omfattning. Sett till olika delar av landet är skillnaderna minst mot fjolåret i södra Sverige. Den minsta förändringen noteras för Skåne och Gotlands län. Övriga slättbygdslän i Götaland hamnar runt eller under genomsnittet för landet. Län i Götalands skogsbygder, Svealand och Norrland uppvisar däremot i allmänhet en större minskning än genomsnitt för hela landet. För Västerbottens, Kronobergs, Västernorrlands, Värmlands och Norrbottens län uppgår minskningen till mellan 15 och 20 procent.

5 Jordbruksverket (12) Diagram 3. Spannmålsodlingens förändring mellan 2004 och 2005, procent 0% -5% -10% Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela landet -15% -20% -25% Generellt sett var minskningarna av spannmålsodlingen större för äldre brukare än för yngre. Minskningen i ålderskategorin 55 år och äldre (för företag drivna av fysisk person) uppgick till 16 procent medan minskningen i ålderskategorin år samt för företag drivna som juridisk person blev 5 procent. För företag drivna av brukare yngre än 35 år blev det å andra sidan en ökning med 4 procent. Det finns också skillnader om jämförelsen istället avser storleken på företagen. För företag med ha åker blev minskningen av spannmålsodlingen 12 procent, men endast 4 procent för företag med mer än 100 ha åker. En ytterligare jämförelse som har gjorts är om förändringen av spannmålsodlingen är olika stor för olika företagsstorlekar i områden med hög avkastning jämfört med områden med lägre avkastning. Skåne län har härvid jämförts med Södermanlands län som båda har en omfattande spannmålsodling. Analysen har visat att i Södermanlands län har odlingen minskat avsevärt även vid företag med mer än 100 ha åker (9 procent). I Skåne län däremot var minskningen i denna storleksgrupp liten (1 procent). Totalt sett uppgick minskningen i Södermanlands län till 11 procent och i Skåne län till 4 procent. Det har under 2005 kommit till mark i stödsystemet som de senaste åren inte anmälts för någon stödform eller som foderareal. Totalt uppgick sådana arealer för 2005 till ha, vilket motsvarar 1 procent av den totala arealen jordbruksmark. Av de hektaren svarar åkermark för ca 60 procent. Avkastningen i spannmålsodlingen blev god under 2005 vilket medför att totalskörden beräknas bli 0,4 milj. ton lägre än förra året. Eftersom förbrukningen väntas minska något beräknas överskottet bli knappt 1,0 milj. ton.

6 Jordbruksverket (12) Ännu är tidigt att bedöma hur stor spannmålsodlingen kan komma att bli under För höstsådden 2005, för skörd 2006, indikeras att den trots goda väderförhållanden under hösten kan komma att bli endast något större än höstsådden Höstsådden 2004 var, sett i ett historiskt perspektiv, låg. Intresset för vårsådden är det ännu för tidigt att uttala sig om. Inte minst beror omfattningen av sådden på prisutvecklingen under vintern. Det kan emellertid noteras att trots de minskningar som inträffat inom spannmålsodlingen under 2005, så fanns det fortfarande omfattande arealer i odling med låg avkastning, t.ex. under 4000 kg/ha. Mjölk Följande diagram visar utvecklingen av invägningen av mjölk. Utvecklingen under 2004 har följt mönstret väl under åren För 2005 föreligger officiella uppgifter för januari-augusti. Diagram 4. Invägning av mjölk vid mejeri tal ton jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Invägningen av mjölk under januari-augusti 2005 var 2 procent lägre än under motsvarande period Antalet besättningar med mjölkkor har under en längre period minskat med ca 6 procent per år. Uppgifter på månadsbasis visar för 2005 fortfarande samma minskningstakt. Utvecklingen av antalet födda kalvar kan följas med uppgifter från det centrala nötkreatursregistret (CDB). Enligt de uppgifter som kan hämtas från CDB uppgick antalet födda kalvar under 2004 till ca vilket är en minskning med ca 1,5 procent (8000) jämfört med I diagram 5 redovisas utvecklingen av

7 Jordbruksverket (12) antalet födda kalvar. Enligt siffrorna från CDB var antalet födda kalvar under perioden januari-april 2005 ungefär lika stort som under samma period Under perioden maj augusti visar siffrorna för 2005 en genomsnittlig minskning med 9 procent i förhållande till samma månader Om jämförelsen avser endast mjölkraskalvar blir det för dessa månader istället en minskning med 10 procent. Diagram 5. Förändring av antalet födda kalvar enligt nötkreatursregistret (CDB), index 2003= År 2004 År jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Uppgifter från Svensk Mjölk om semineringar under januari augusti 2005 visar en minskning med nästan 2 procent jämfört med samma period Den förändring av antalet födda kalvar som redovisas i diagram 5 överensstämmer inte med hur antalet semineringar utvecklade sig under senare delen av Antalet semineringar under den delen av 2004 indikerade att antalet födda kalvar under sommaren 2005 skulle ha kunnat hållas betydligt närmare 2004 års nivå. Vidare kommer Jordbruksverket inom kort att publicera uppgifter om antalet kor enligt 2005 års räkning. Dessa uppgifter indikerar inte någon nämnvärd minskning av totalantalet kor, men däremot någon förskjutning från mjölkkor mot dikor. Innan en säker bedömning om utvecklingen på nötkreatursområdet kan göras måste vi avvakta underlag för en längre period. I diagram 6 redovisas utvecklingen av avräkningspriset för mjölk. Som framgår av diagrammet har priset fallit ytterligare under fjärde kvartalet 2004 och låg i slutet av året öre/kg lägre än de senaste åren. Under januari 2005 har priset fallit ytterligare något, men minskningen har varit liten därefter. Prissänkningen är större än vad som motsvaras av det nyligen införda mjölkbidraget. Importen av ost visade en minskning med 7 procent under första halvåret 2005 jämfört med samma period under Importen av yoghurt ökade däremot med 15 procent.

8 Jordbruksverket (12) Diagram 6. Avräkningspris för mjölk Kr/100 kg jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Priset på mjölkkvot är en ytterligare indikator som kan följas. När huvuddragen i den kommande reformen blev kända tidigt 2003 steg priset på kvot enligt Svensk Mjölks kvotbörs och pendlade under året mellan 0,80 och 1,00 kr per kg kvot. Under 2004 har priset pendlat runt 0,80 kr per kg kvot och har i den södra regionen legat ytterligare något lägre hittills under 2005 (0,60-0,70 kr per kg kvot). I den norra regionen uppgår priset till 0,80-0,90 kr per kg kvot. Antalet avslut på Svensk Mjölks kvotbörs är emellertid lågt fram till runt årsskiftet. Om förväntade framtida utbetalningar av mjölkbidrag och den kommande frikopplingen av mjölkbidraget beaktas, måste de noteringar som redovisas betraktas som låga. Priserna i Sverige är lägre än i Danmark som dessutom noterar ökande priser på mjölkkvot. Nötkött I diagram 7 redovisas utvecklingen av slakten av storboskap. Slakten av storboskap under 2004 följer väl hur slakten har fördelat sig månadsvis de senaste åren. Slakten under november och december 2004 kan dock ha påverkats positivt genom att flera av djurbidragsformerna frikopplades den 1 januari Detta kan bekräftas av att slakten under januari och februari 2005 var påtagligt lägre än under tidigare år. Vidare ökade slakten kraftigt under mars Denna högre slakt under mars kan förmodligen till stor del förklaras med att 25 procent av handjursbidraget frikopplades fr.o.m. april Under april 2005 har slakten, bl.a. som en följd av detta, minskat. Orsaken till den fluktuation som redovisas för sommarmånaderna 2005 är inte utredd.

9 Jordbruksverket (12) Diagram 7. Slakt av storboskap tal ton jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec EU-kommissionen har i samarbete med branschföreträdare gjort en prognos över nötköttsproduktionen fram t.o.m Prognosen visar en nedgång för både 2005 och Som indikator för prisutvecklingen har här valts prisutvecklingen för tjurar. Reformbeslutet innehåller inga förändringar av administrativa priser på kött. Indikatorn har tagits med för att ge en bild av i vilken grad konkurrenssituationen förändras. Priset var högt när reformens innebörd blev känd våren Under 2004 har priset legat på en lägre nivå än under 2003 med undantag för november och december då priset var detsamma under båda åren. Priset under januariseptember 2005 var högre än för motsvarande månader Den prishöjning som skett för kött är emellertid betydligt mindre än vad som motsvaras av bortfallet av direktstöd.

10 Jordbruksverket (12) Diagram 8. Avräkningspris för tjurar Kr/100 kg jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Priset på livkalvar kan vara en indikator på jordbrukarnas intresse för köttproduktion. Priset har under 2004 och januari-september 2005 varit lägre än under Utvecklingen av priset på livkalvar kan vara en indikation på att intresset för köttproduktion har minskat. Enligt tillgängliga uppgifter har priset på livkalvar stigit avsevärt mera i Danmark än i Sverige. Diagram 9. Pris på livkalvar Kr/100 kg jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Uppgifter om antalet födda kalvar och om semineringar redovisades ovan i avsnittet om mjölk.

11 Jordbruksverket (12) Uppgifter om förprövningar av djurstallar för nötkreatur under 2004 Enligt uppgifter om förprövningar av djurstallar har det skett en minskning av antalet berörda stallar och stallplatser för nötkreatur under perioden För t.ex. mjölkkor har antalet nästan halverats. För får och hästar har det däremot skett en ökning. Investeringar i maskiner och redskap Nya uppgifter föreligger för närvarande endast för registreringar av traktorer. Enligt tillgängliga uppgifter har det under det första halvåret skett en ökning med 7 procent. Det är emellertid inte klarlagt i vilken utsträckning traktorerna kommer att användas för jordbruksändamål eller för andra ändamål. Prisutvecklingen för jordbruksmark och arrendemark Priser för jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde För Sverige totalt ligger genomsnittspriserna på jordbruksmark 2004 mer än dubbelt så högt som den nivå de låg på Förändringen mellan 1995 och 2004 är procentuellt sett större i områden med höga priser i södra Sverige än i de mer nordliga områdena. Mellan 2003 och 2004 har priserna på jordbruksmark i genomsnitt stigit med hela 15 %, där framförallt priserna i slättbygderna ökat markant. Både priser på åker- och betesmark ökar markant mellan dessa år. En viktig förklaring till prisökningarna är de låga räntorna. Diagram 10. Priser på åkermark per produktionsområde, tkr/ha Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder 10 Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

12 Jordbruksverket (12) Takten på arrendeprisökningen har avtagit under de senaste åren. Efter att priserna stigit med i genomsnitt 3 procent per år under en längre tid steg de med 1,3 procent mellan 2002 och 2003 och med endast 0,2 procent mellan 2003 och Arrendepriserna har de senaste åren stigit mest för jordbruksmark i områden med höga prisnivåer medan mark i områden med lägre priser, framför allt Norrland, inte ökat nämnvärt. Diagram 11. Utvecklingen av arrendepriser för jordburksmark , inklusive gratisarrenden kr/ha Sydsverige Västsverige Östra Mellansverige Småland med öarna 400 Norra Mellansverige Norra Sverige