Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Transkript

1 Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft? Ingrid Öborn, Göran Bergkvist & Maria Wivstad Växtproduktionsekologi, SLU (G. Brusewitz, Sveriges Nationalatlas, Jordbruk) Innehåll Introduktion Miljömål jordbruk växtskydd Odlingssystem Klimatet - variationer och förändring Framtidens lantbruk 1

2 Introduktion Min uppgift är att bidra med ett lite bredare perspektiv ställa frågor och försöka sätta in växtskydd i ett vidare sammanhang Ni är experter på växtskydd så jag önskar vi får en givande och lärorik diskussion Intressenter och aktörer i livsmedelskedjan - hur ser de på produktion och växtskydd? Öborn m fl Mat 21 2

3 Intressenter och aktörer i livsmedelskedjan - hur ser de på produktion och växtskydd? Arbetsmiljö och hälsa för lantbrukaren? Utnyttja produktionspotentialen Resistensutveckling? Miljörisker? Hälsorisker för konsumenter? Bra och hållbara produkter Öborn m fl Mat 21 Behandlad areal och aktiv substans - jämförelse mellan olika grödor för foder och mat (SCB 2007; ur Wivstad 2010) Andel behandlad areal med herbicider, % Andel behandlad areal med fungicider, % Andel behandlad areal med insekticider, % Mängd aktiv substans, kg/ha

4 Behandlad areal och aktiv substans - jämförelse mellan olika grödor för foder och mat (SCB 2007; ur Wivstad 2010) Andel behandlad areal med herbicider, % Andel behandlad areal med fungicider, % Andel behandlad areal med insekticider, % Mängd aktiv substans, kg/ha MATGRÖDOR Varifrån kommer maten? Knappt 60 % av den mat vi konsumerar har producerats och förädlats i Sverige Frukt och grönt; omkring 30 % är producerat i Sverige Importen av livsmedel dubbelt så stor som exporten 70% av importen från EU, särskilt Danmark, Tyskland, Holland Hur ser användningen av växtskyddsmedel ut där? (LivsmedelsSverige; Jordbruksverket) 4

5 Användning av växtskyddsmedel i några Europeiska länder (EC, 2009; ur Wivstad 2010). Användning av växtskyddsmedel i några Europeiska länder (EC, 2009; ur Wivstad 2010). 5

6 Jordbruket och de nationella miljömålen /olika EU direktiv De flesta miljömål påverkar och/eller påverkas av jordbruket. Jordbruket bidrar både med problem och lösningar. Ett rikt odlingslandskap, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet etc. Det finns en del målkonflikter, och avvägningar som måste göras bl a inom växtskyddet - titta på jordbruket i olika skalor - i tid och rum Växtodling i ett sammanhang Regionalt / globalt Driftsinriktning Avrinningsområde Odlingssystem Landskap Gröda Cell 6

7 Driftsinriktning Photo Gustav Sohlenius Regionala skillnader i driftsinriktning och grödfördelning Götalands södra slättbygder Götalands norra slättbygder (SCB 2007; ur Wivstad 2010) Götalands skogsbygder 7

8 Växtskyddets roll i odlingen Växtskyddsmedel bidrar till säkrare skördar, jämnare kvalitet och lägre produktionskostnader, men Varför uppkommer problem med ogräs, sjukdomar och skadegörare? Varför uppkommer problem med ogräs, sjukdomar, skadegörare? De odlingsförutsättningar som skapats är inte tillräckligt mycket gynnsammare för grödan än för det som vill undvikas. Alla resurser används inte effektivt av grödan Yttre faktorer, som inte kan påverkas på gårdsnivå 8

9 Hur kan de platsgivna förutsättningarna nyttjas och optimeras? Undvika lediga resurser, d.v.s. efterlikna de naturliga ekosystemen. Gynna hög biologisk aktivitet i marken, d.v.s. öka bördigheten, förbättra grödans konkurrenskraft, och försvåra för enskilda skadegörare att snabbt föröka sig Planera odlingssystemet i tid (växtföljd) och rum (på fältet, i landskapet) för att minska spridning av sjukdomar och skadegörare mellan mottagliga grödor, d.v.s. växla mellan olika grödtyper, hantera smittade växtrester och utsäde på lämpligt sätt Diversifiering. Modifiera driftsinriktning, eller sök samarbeten Växtföljd och förfrukt har effekt på Ogräsförekomst Sjukdomar, skadegörare, antagonister, symbionter, predatorer etc Tillgängligheten av växtnäring, främst kväve Markstruktur - vatteninfiltration, genomluftning av jorden Organiskt material och vattenhållande förmåga Men effekterna kan också bero på annat 9

10 Hur jobba med IPM ur ett odlingssystemperspektiv? Gårds- och fältnivå växtföljd grödval, förfrukter, mellangrödor, bottengrödor, kantzoner mm Landskapsnivå grödval, fördelning av grödor, kantzoner, närhet till olika biotoper mm Framtiden - utmaningar! Klimatvariationer och klimat förändringar stor påverkan på växtodling och behov av växtskydd hur skapa hållbara system? 10

11 Observerade temperaturförändringar Från ~1975 till ~1998 (~23 år) vinter sommar SMHI, 2006 Observerad nederbördsförändring Från ~1975 till ~1998 (~23 år) vinter sommar 22 SMHI,

12 Temperatur variationer Ultuna/Uppsala Årsmedeltemperatur i luften , o C o C 0.8 o C Skåne Sundsvall 30 år År 8 Per Nyman, SLU Odlingsperiodens längd, T > 5 o C Institutionen för växtproduktionsekologi H. Fogelfors ~2085A2 Fogelfors m fl

13 Mälardalen Odlingssäsonger Vegetationsperiod - söder till norr Västerbotten Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec höstsådd skörd Vegetationsperiod Havre Vall Vall Vall Korn Korn Vårraps Höstvete Höstvete Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Skåne Vegetationsperiod Sockerbetor Korn Höstraps Höstvete Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Sveriges Nov Dec lantbruksuniversitet snö vårbruk skörd höstsådd Fogelfors, Stendahl Odlingssäsonger Vegetationsperiod - söder till ~2085A2 norr Västerbotten Mälardalen Mälardalen Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec höstsådd skörd Vegetationsperiod ~2085A Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Skåne Skåne Vegetationsperiod Vegetationsperiod ~2085A2 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec vårbruk? skörd? höstsådd? snö vårbruk skörd höstsådd Fogelfors, Stendahl

14 Robusta system skall Utnyttja odlingssäsongen. Tåla förskjutning i tidpunkt för sådd och skörd Jämn avkastning. Hög kvalitet Klara stora variationer i temperatur och nederbörd mellan olika år Effektivt ta upp och utnyttja växtnäring från olika djup Klara vattenförsörjning. Skapa bra markstruktur Konkurrenskraftiga mot ogräs Minimera smittspridning Tåliga. Motståndskraftiga mot skadegörare mm Robusta system skall Utnyttja odlingssäsongen. Tåla förskjutning i tidpunkt för sådd och skörd Jämn avkastning. Hög kvalitet Klara stora variationer i temperatur och nederbörd mellan olika år Effektivt ta upp och utnyttja växtnäring från olika djup Klara vattenförsörjning. Skapa bra markstruktur Konkurrenskraftiga mot ogräs Minimera smittspridning Tåliga. Motståndskraftiga mot skadegörare mm 14

15 Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsinitiativ Styrgrupp; Ingrid Öborn, Ulf Magnusson, Jan Bengtsson, Erik Steen Jensen, Lotta Rydhmer, Cecilia Waldenström, Katarina Vrede Utmaningar som utgångspunkt för forskning Hållbar växtodling med hållbart växtskydd en del av flera utmaningar 15

16 Tack! Läs mera Fogelfors m fl., FANAN, SLU Johansson (red), Jordbruk som håller i längden, Formas Wivstad 2010, KEMI PM2/10 Bengtsson m fl., Future Agriculture Research Programme Nilsson C., Christersson B Ett odlingssystem för Integrerad Produktion med låg energianvändning och hög produktionsförmåga. SLU LTJ-fak Rapport 2010:22. 16

17 Forskningsprogrammet Framtidens lantbruk Uppdrag och vision Utveckla ett ämnesövergripande forskningsprogram med fokus på framtida livsmedelsproduktion och markanvändning Skola en ny generation lantbruksforskare Vara ett nav för kunskapssyntes och dialog med näringsliv och samhälle Förse svenska och internationella aktörer med kvalitetsgranskad kunskap som underlättar strategiska beslut 17

18 Omvärldsanalys och framtidsscenarier Drivkrafter och omvärldsfaktorer Möjliga framtida scenarier En överexploaterad värld 2. En värld i balans 3. Ändrad maktbalans i världen 4. Världen vaknar upp 5. En fragmenterad värld 18

19 Hur jobba med IPM ur ett odlingssystemperspektiv? Gårds- och fältnivå växtföljd grödval, förfrukter, mellangrödor, bottengrödor, kantzoner mm Förfrukts- och växtföljdseffekter, ekosystemtjänster Landskapsnivå grödval, fördelning av grödor, kantzoner, närhet till olika biotoper mm Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster - fördelar människan får av ekosystemen Ett användbart tankesätt för IPM Jordbruket producerar ekosystemtjänster, t ex mat, öppet landskap Jordbruket är beroende av ekosystemtjänster för sin egen funktion, t ex pollinering, kontroll av skadegörare, cirkulation av näring Millennium Ecosystem Assessment, 2005; Smith