SKL 3 dec Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

Transkript

1 SKL 3 dec 2014 Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

2 Region Skånes klimatberedning

3 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Flera områden inom klimatanpassning med koppling till hälsa. Planering för värmeböljor En klimatanpassad stadsplanering motverka extremt höga temperaturer i stadsmiljö Smittrisker i dricksvatten Förebygga vektorburna sjukdomar Pollenmätningar och prognoser Klimatanpassning i beredskapsarbetet

4

5 Ökat antal dödsfall vid värmeböljor, Frankrike 2003 Excess mortality in France 2003

6 Värmebölja i Skåne juli 2006 Medeltemperatur i Lund 21,7 grader +3,8 SD mot +5 SD i södra Europa 2003) 492 extra sjukhusinläggningar (+ 9%) p g a hettan (UMU) Andningsorganens sjukdomar (+35%) Sannolikt samverkan med ozon Vid planering under semesterperioden inom vård och omsorg behöver hänsyn tas till möjlighet av svår värmebölja Sannolikt att vi i framtiden får lika extrema värme-episoder som i Sydeuropa 2003

7 Hettans effekt varierar Meteorologi Temperatur Varaktighet Luftfuktighet Luftföroreningar Samhällsbyggnad Värmeöar Vegetation Bostadens konstruktion Individfaktorer Ålder Civilstånd Sjukdom Medicinering Bästa dygnsmedeltemperatur: -Stockholm och Oslo o C -London 20 o C -Korea 32 o C

8 Det får inte hända hos oss!

9 Ökad dödlighet Tre dagar med 26 C innebär 10 % ökad dödlighet Tre dagar med ca 30 C innebär 20 % ökad dödlighet Högre temperaturer, längre perioder -? Viss samvariation med luftfuktighet och luftföroreningar

10 Prevention lönar sig! Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade genomförts sedan 2003 Facit: Ingen ökad dödlighet 2012!!

11 Beredskapsplan vid värmebölja Region Skåne Länsstyrelsen Kommunförbundet Skåne Arbetsgrupp Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne Folkhälsoenheten Region Skåne Projektanställd sjuksköterska i hemsjukvården Rosengård (Malmö). Staffanstorps Kommun

12 Projektets delar Beredskapsplan vid värmebölja Temperaturtrösklar (Umeå universitet) Riskidentifiering av urbana värmeöar Larmkedja PM till kommunens äldrevård Utbildning

13 Larmkedja För kommunens del viktigt att ta fram en intern larmkedja. Värmevarningen får ingen effekt om den inte når slutanvändaren!

14 Syfte med beredskapsplanen Minska dödlighet och sjukdomsfall vid värmeböljor Ta fram ett underlag speciellt för Skåne Se till att värmevarningar hamnar rätt, där de kan ha effekt Att ta fram effektiva åtgärder som är genomförbara i praktiken

15 Varför blir värmeböljor en utmaning för vård och omsorg? Värmeböljor Oftare Längre Orsakar betydlig ökning av dödsfall, men även vårdkostnader Äldre i hemmet Fler äldre i samhället De som bor hemma är allt äldre De som bor hemma är allt sjukare Samhällsstöd sårbart under sommaren Neddragen bemanning Färre ordinarie i tjänst Svag prevention mot värmestress ökar ytterligare belastningen på vård och omsorgssektorn

16 Värmebölja särskild risk för äldre Sämre temperaturreglering Känner sällan törst Mindre rörliga Minnesproblem-demens Ofta kroniska sjukdomar och mediciner som kan ge ökad risk för komplikationer vid värme

17 Hälsoeffekter av värmeböljor Specifika värmerelaterade tillstånd: Vätskebrist uttorkning Värmeslag-sällsynt, men livshotande tillstånd Andra lindrigare direkta effekter av värme Försämring av kronisk sjukdom: Hjärt-kärl-sjukdomar KOL, Astma (luftföroreningar-ozon-ökad luftfuktighet vid värmebölja) Njursjukdom, Diabetes

18 Vilka råd finns det vetenskapligt stöd för? Vätska Äldre ej vänta på törstkänsla Uppmärksamhet hos vårdare Sval eller luftkonditionerad omgivning Lösa kläder Duscha kallt Sänka inomhustemperaturen Undvik kroppsansträngning Extra uppmärksamhet vid kronisk sjukdom och viss läkemedelsbehandling

19 Checklistor för vård- och omsorg Ledning av WHO guidelines och internationella förebilder - anpassade checklistor med enkla råd och förslag på förebyggande åtgärder vid värmeböljor. Utformade för att användas inom kommunal vård- och äldreomsorg, samt inom primärvården

20 6 checklistor Exempel Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal Särskilda råd till läkare/sjuksköterskor Information till chef för hemtjänst Information till chef för särskilda boenden Information till chef för primärvård eller hemsjukvård Allmänna råd till äldre och deras anhöriga

21

22 Pilotprojekt sommaren -13 Koppla till SMHI:s införande av varning Test i två kommuner (Malmö/Rosengård, Staffanstorp) sommaren 2013 med särskild inriktning mot den äldre befolkningen. Ta emot värmevarningar lokalt Ta del av information före sommarperioden Testa checklistor om det blir någon värmevarning tydlighet, användbarhet Feedback utvärdering-revidering vb hösten 2013 Sedan i full skala i alla kommuner inkl primärvård 2014!

23 Utvärderingen Våra handlingsplaner verkar fungera bra! 75% svarar hög grad av relevans för verksamheten 90% haft nytta av checklistan under värmeböljan

24 Utvärdering - Utmaningar Kan åtgärderna genomföras Får personal stöd i att prioritera? Får man larmet i tid?

25 Utvärdering - Utmaningar Förankring i organisationen Förberedd larmkedja Förberedd informationsspridning Stötta personal i prioritering av arbetsuppgifter

26 Utvärdering - Utmaningar Larmkedjan kräver mycket förberedelser Tiden med patienten begränsar, lättast på särskilt boende Viktigt med arbetsledningens stöd i att prioritera bland arbetsinsatser

27 Riskidentifiering av urbana värmeöar Vad är en värmeö?

28 Varför identifiera värmeöar? Värmevarningssystem tar inte hänsyn till värmeöar Lokala skillnader i temperatur innebär olika risker för dessa områden Var bor äldre i förhållande till dessa områden? (GIS)

29

30

31 TACK! Till rapporten Beredskapsplan för värmebölja/höga temperaturer i Skåne en/arbets--och-miljomedicin/publikationer/rapporter-fran-amm/