En sval stad i ett varmt klimat - Ett kartläggningsverktyg

Transkript

1 En sval stad i ett varmt klimat - Ett kartläggningsverktyg KRISTOFFER MATTISSON, AVDELNINGEN FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSKT VÅRMÖTE

2 Beredskapsplan vid värmebölja Kommunförbundet Skåne, Region Skåne, Länsstyrelsen Arbetsgrupp Birgitta Malmberg, Maria Albin, Kristoffer Mattisson AMM Syd Peter Groth - Region Skåne, folkhälsa och social hållbarhet Eskil Jakobsson - Hemsjukvården Rosengård Bo Persson Kommunförbundet Marie Louise Folkesson, Ingela Löfberg - Staffanstorps Kommun Therése Ehrnstén- Länsstyrelsen Bertil Forsberg, Christoffer Åström - Umeå Universitet

3 Bakgrund Temperaturskillnaderna är kopplade både till hälsa och till energikonsumption (Garuma 2017, Akbari et al. 2009, Salamanca et al 2013). Ca dödsfall i Paris 2003 (Europa ca 70000) Ca dödsfall i Moskva 2010 Sverige 2018?

4 Urbana värmeöar

5 Varför ta fram detta verktyg? Studie från Göteborg visar på skillnader inom staden på 9 grader (Eliasson och Svensson 2003). Andra studier har visat på ännu större effekt, speciellt under tidiga nätter (Garuma 2017) Hur förändras klimatet i Sverige? Varmare Mer nederbörd Fler skyfall och kraftiga regn Stigande havsnivåer

6 Känsliga grupper Äldre Sjukdomar i andningsorganen Hjärt- och kärlsjuka Psykiska sjukdomar Dementa Personer som tar vätskedrivande mediciner 3ba05aa0dbaa956c43/halsoeffekter-hoga-temperaturer webb.pdf

7 Att förebygga hälsoskadlig värme i befintlig bebyggelse ( ) Kunskapssammanställning Befintlig kunskap och åtgärder för befintlig bebyggelse - inomhus respektive utomhus. Vägledning En vägledning för hur hälsoskadlig värmeutveckling kan identifieras, förebyggas och hanteras i befintlig bebyggelse och dess inomhusmiljö Verktyg för kartering En karteringsmetod för potentiella värmeöar i tätbebyggelse.

8 Syftet med verktyget Metod för att identifiera områden som har högre potential att utveckla höga temperaturer vid värmeböljor utifrån den bebyggelse som finns där Metoden syftar till att identifiera områden som kan behöva utredas vidare och är tänkt som ett screening verktyg Kommunerna själva alternativt länsstyrelserna är tänkt målgrupp för användning Tanken är att utgå ifrån redan existerande kunskap om samband mellan markanvändning och temperatur med utgångspunkt i den kunskapssammanställning som gjorts av Göteborg universitet (Projektet är begränsat i tid, sek)

9 Metod Verktyget utformas i ArcMAP (men beskriver en metodik som man kan tillämpa i annan mjukvara) Cadaster marktäckningsdata, byggnadspolygoner från fastighetskartan Geodata tillgänglig på kommuner (Geodataportalen) Fokus på att undvika höga temperaturer under natten

10 Marktäckning och potential att utveckla höga temperaturer Vegetation Skyddar både dag och natt Träd mest effektiva Hard surfaces Impermabilitet och värmekapacitet Bebyggelsetäthet Vatten

11 Marktäckningsdata 1 Skog 2 Öppen våtmark 3 Åker 4 Öppen mark 4.1 Med vegetation 4.2 Utan vegetation 5 Artificiella ytor 5.1Med byggnader 5.2Utan byggnader 6 Vatten 7 Oklassat

12 Klassificering Klassificering enligt denna metod 1. Hög vegetation (Skog) POSITIVT 2. Låg vegetation (Öppen våtmark, Öppen mark med vegetation, Åker) NEUTRAL 3. Vatten NEUTRAL 4. Hårdgjorda ytor(artificiella ytor, öppen mark utan vegetation) NEGATIVT 5. Byggnadsdensitet NEGATIVT (Byggnadskroppar från fastighetsregistret)

13 Andel av faktorer som påverkar Hög vegetation <10% Hårdgjorda ytor >70% Byggnadsdensitet >40%

14 Känsliga grupper Antal personer över 65 år

15 Diskussion En step-by-step instruktion för hur analysen ska genomföras Individuella faktorer eller sammanvägda riskområden Identifierar områden som behöver utredas vidare i förhållande vika åtgärder som behövs Storlek på staden ger en fingervisning kring behov av åtgärder Andra faktorer (klimatzon, topografi, väder, byggnadsorientering, byggnadshöjd, albedo) Metoden är inte validerad