Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning

Transkript

1 Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning

2 Politisk organisation Revisorer Kongress Valnämnd Styrelse Arbetsutskott Delegationer Förhandlingsdelegation Revisionsdelegation Sjukvårdsdelegation Beredningar Demokratifrågor Digitalisering Internationella frågor Kultur och fritid Primärvård och äldreomsorg Samhällsbyggnad Socialpolitik och individomsorg Tillväxt och regional utveckling Utbildningsfrågor Programberedningar Klimat Barn och ungas hälsa Styrning av offentligt finansierad verksamhet

3 Kommunerna påverkas Samhällsplanering, trafikplanering, vatten och avlopp, omsorg, vård och hälsa allt påverkas av klimatet. Stora skillnader mellan olika landsdelar. Kommuner och landsting är både verksamhetsutövare, fastighetsägare, tillsynsmyndighet och mycket annat. Megatrender globalisering, ITutveckling, åldrande befolkning, migration. Bostadsbyggande behov av förtätning.

4 Statlig finansiering Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) Det behövs mellan 100 och 300 miljoner kr per år till förebyggande åtgärder under de närmaste 10 åren.

5 Anslag till kommunerna vs. behovet Behov

6 SKLs programberedning för klimat Partipolitisk sammansatt, elva politiker från hela landet Start hösten 2015 Slutrapport beslutad i SKL:s styrelse maj 2017

7 Beredningens syfte och uppdrag Stärka medlemmarnas beredskap, att möta framtida utmaningar att: hantera situationer som kan uppstå klimatanpassa minska klimatpåverkan energieffektivisera

8 Utmaningar Vilka klimatscenararier ska vi planera efter? Vilka havsnivåer ska vi ta höjd för? När ska vi göra åtgärder? Ansvaret för frågorna är oklart risk att frågor hamnar mellan stolarna. Planeringsunderlaget fortfarande av varierande kvalitet. Och dyrt! Samordning mellan myndigheter 30 st. Dricksvatten behöver lyftas.

9 Klimatberedningens nyckelfrågor Ansvarsfördelning mellan stat, kommuner och andra aktörer Finansiering av åtgärder Anpassa lagstiftningen för effektiv klimatanpassning Färdplan för nationellt klimatanpassningsarbete

10 Det här behöver vi göra Kommuner, landsting och regioner: integrera klimatanpassningsfrågorna i ett ledningsperspektiv ta höjd för kända förändringar så att inga ny problem byggs in Informera allmänheten, fastighetsägarna med flera Staten: klargöra ansvarsfrågan i befintlig miljö Se över VA-lagstiftningens tillämpning och utveckling fastställa en övergripande struktur för ansvarsfördelning mellan respektive departement fastställa en struktur för ansvarsfördelning mellan kommuner, fastighetsägare, försäkringsbolag och andra eventuella intressenter utveckla kostnadsfritt stöd till kommunerna genom bättre planeringsunderlag och en nationell metod för bedömning av klimatrisker utreda klimatcertifiering av fastigheter

11 Klimatberedningen om finansiering Kommuner, landsting och regioner behöver: bli bättre på att dokumentera kostnader för klimatanpassning och de skador som uppstår uppmärksamma klimatanpassningsaspekterna tidigt vid långsiktiga investeringar Staten behöver: bistå kommuner, landsting och regioner i att ta fram underlag för att analysera och beräkna samhällskostnader för att inte agera bidra med väsentligt ökade resurser för klimatanpassningsåtgärder i befintlig miljö

12 Klimatberedningen om lagstiftning Staten behöver: införa krav på åtgärder för klimatanpassning, utanför den planerade bebyggelsens geografiska avgränsning, vid planläggning klargöra att VA- taxan kan användas för att finansiera specifika klimatanpassningsåtgärder

13 Det fortsatta arbetet inom klimatanpassning Andra aktörers ansvar för klimatanpassning Regeringen har deklarerat att en klimatstrategi ska tas fram kan SKL släppa frågan?

14 Vi kan, vi vill, vi måste!