Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI"

Birgitta Andersson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Östgötaregionens internationella dag 12 maj 2015 Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI presenterat av: Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) chef luftmiljöforskning

2 Upparbetat (ksek) EU-projekt viktiga för SMHIs forskning & utveckling Intäkter EU-projekt FoU FoU finansieras till 75% av externa forskningsmedel Under senare år ca 1/3 av externa FoU-medel från EU-projekt FoU kring klimatförändringens processer och följdverkningar på miljön bakom en majoritet av projekten (uppväxling av svenska anslag till SMHI)

3 Strategier inför Horisont 2020 Påverka utlysningar Initiera delta och koordinera Nätverk utveckla och tillvarata Administrera Medfinansiera Lägre ersättning i Horizon 2020: Från 75% i FP7 till drygt 60% i H2020 3

4 EU-projekt där SMHI deltar och deltagit pågående (koordinering) FP7 3 projekt pågående (partner) H projekt FP7 14 projekt avslutade sedan 2012 FP7 29 projekt Erfarenheterna av H2020 fortfarande begränsade, speciellt av koordinering, rapportering, slutförande Få projekt där SMHI deltagit tillsammans med svensk kommun/länsstyrelse/landsting

5 Climate Proof Areas INTERREG-projekt avslutat 2011 Klimatförändring och konsekvenser 8 pilotområden Arvika kommun: nederbörd och högvattenkartering Värmlands länsstyrelse: översvämningsdirektivet SMHI och SGI: tekniska samarbetspartners

6 SUDPLAN FP7 projekt Partners 1. Swedish Meteorological and Hydrological Institute 2. Austrian Institute of Technology 3. cismet GmbH 4. Czech Environmental Information Agency 5. Apertum IT AB APERTUM 6. Deutsches Forschungszentrum für Künstliche Intelligenz 7. Stockholm Uppsala Air Quality Management Association 8. City of Wuppertal 9. Technische Universität Graz 6

7 Stöd för långsiktig stadsplanering Europeiska klimatscenarier (visualisering, tidsserier) Nedskalning till en specifik stad av: - intensiv nederbörd - flöden vattendrag - luftkvalitet

8 Stockholm: Vilka resultat uppnåddes? Beräknad luftkvalitet för NO2 och O3 för 2030, jämförelse med 2010 Kvantifierad effekt av: a) klimatförändring b) emissionsförändringar ute i Europa c) emissionsförändringar i Stockholm-Uppsala-regionen Effekter på O3, NO2 och PM10 år 2030 av Förbifart Stockholm jämfört med noll-alternativet a) halter b) befolkningsviktad exponering Första gången i Europa Resultat publicerat i Advances in Meteorology 8

9 Wuppertal: Huvudsakligt problem med ytavrinning Lågt liggande delar översvämmade Wuppertal s climate related problem: What may happen during a heavy rainfall event in Wuppertal? Vid intensiva regn avloppnsnätet fullt och avrinning längs gator Efteråt skador på infrastruktur 9

10 Wuppertal: Vad fick kommunen ut av projektet? Planeringsprocess där SUDPLAN kommer in Sätt upp och kör modell för avloppssystemet Förenklad analys av ytavrinning (D8-metoden) Bedöm risk Om risk föreligger: Hydrodynamisk modellering av ytavrinning, med klimatförändring Om risk är ett faktum: Utvärdering av olika åtgärder för att minska översvämningens effekter Lokal modeller Common Services SUDPLAN WUP pilot

11 Vad händer när ett EU-projekt är slut? EU vill se att deras forskningsstöd leder till kommersiella produkter och tjänster som genererar framtida arbetstillfällen Förr vissa projekt (t ex SUDPLAN, finansierat under FP7-ICT) krävs en exploateringsplan för åren efter projektet Erfarenhet: Mycket svårt att gå från prototyp och demonstrationsprojekt till kommersiell produkt eller service en kommun (liksom SMHI och övrig offentlig sektor) bör se till att ett projekt ger möjlighet/finansiering att göra något man ändå vill göra (finansieringen är inte total) att lära sig så mycket som möjligt av övriga partners identifiera de nätverk man vill fortsätta jobba med i nya projekt

12 H2020: Exempel på ansökan DRS-9 (Societal Challenges) Disaster Resilience & Climate Change: publicerad december 2013 och deadline för ansökan augusti Beslut 29 jan Ansökan byggde på två FP7-projekt (SUDPLAN och CRISMA) Svenskt fokus: risker och anpassning till framtida översvämningar, värmeböljor och luftföroreningsepisoder i Skåne Partners för svenska delen: SMHI (klimatinformation, luftkvalitet) Umeå Universitet (hälsoeffekter värmeböljor och luftföroreningar) Lunds Universitet, arbets- och miljömedicin (involverat i tidigare projekt om beredskapsplan för värmeböljor i Skåne) Resilient Regions Association (näringsliv, akademi, kommuner och myndigheter i samarbete), plattform för att nå Skåneregionen (åtgärder hälsa) och kommunerna (åtgärder översvämning) Stödbrev från MSB, Kommunförbundet Skåne och Skåneregionen

13 Genomförande EU-projekt En skriven överenskommelse ska finnas mellan partners (reglerar ansvar och beslutsprocesser, hur koordinatorn ska betala partners, rättigheter till det som utvecklas gemensamt, sanktioner etc) Hårda krav på leveranser till koordinator några veckor innan för kvalitetsgranskning Dokumentation av kostnader (arbete, resor, annat) tidsskrivning (varje partner svarar för sig) Financial statement vid periodrapportering (varje partner) SMHI har ett EU-kontor med två personer som ger stöd till de mindre erfarna svenska samarbetspartners vi jobbar med 1-2 fysiska möten för alla partners (varav ett General Assembly) per år Återkommande telefonkonferenser/skype/video behövs för intern kommunikation, uppföljning och koordinering

14 Kommuners roll i FoU-projekt Slutanvändare end user med ansvar att formulera krav på forskning, produkter och tjänster som utvecklas i ett projekt Expert på lokala förhållanden, existerande processer och nödvändiga beslutsunderlag Leverantör av lokala data Testpilot under utvecklings- och implementationsfas (t ex Hur ska information visualiseras? Hur ska användaren kunna påverka hur data presenteras? ) Utvärdera färdiga resultat från ett slutanvändarperspektiv Kommunicera projektresultat till externa intressenter och allmänhet Kommunicera projektresultat internt inom den egna organisationen

15 Kommuners krav på projektet och övriga partners Att kommunen tilldelas tillräckliga resurser för att uppfylla slutanvändar-rollen och inte bara bli mottagare av resultat som övriga partners producerar. För mindre kommuner kan det finnas fördelar med att representeras av övergripande organisation (typ kommunförbund, luftvårdsförbund, samverkansorgan etc). Att koordinator eller annan partner stöttar projektadministrativt. Att projektet har resultatleveranser som direkt i sig är användbara för kommunen Att något projektmöte förläggs till kommunen och inkluderar publik presentation av projektets mål och status.

16 Kommuner och klimatanpassning Ny rapport från IVL, byggd på en enkätstudie, visar: Var femte kommun arbetar i dagsläget inte med klimatanpassning Bara hälften av kommunerna har analyserat tidigare extrema väderhändelser och sett på hur de skulle kunna påverkas av framtida klimatförändringar Se IVLs pressmeddelande från 6 maj 2015 om rapporten EU-projekt kan vara en möjlighet för kommuner att få resurser till mer arbete kring klimatanpassning Se också EUs portal för klimatanpassning:

Relevanta dokument

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som: