Klimatanpassa med miljöbalken som verktyg myndigheternas roll och ansvar

Transkript

1 Klimatanpassa med miljöbalken som verktyg myndigheternas roll och ansvar

2 Varför är vi här idag? Källa: SMHI

3 Klimatet förändras. 1 C global temperaturökning från förindustriell tid - närmar oss 1.5 C med raska steg Sveriges klimat har blivit varmare och blötare. Källa: Creative Commons CC0 Utvecklingen fortsätter. Men variationerna mellan enskilda år är och kommer fortsatt att vara stora. Även om utsläppen av växthusgaser stoppades idag skulle klimatförändringen fortsätta en lång tid framöver C / C global uppvärmning Källa: IPCC/SMHI 3 Effekten större i Sverige än globalt! Särskilt på vintern

4 Exempel: Svenska sommaren 2018 Sommaren enligt RCP 4.5 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Källa: SMHI

5 Sverige vid +2 C global temperatur ~ 4 C ~ 3 C ~ 2 C 5 Källa: SMHI

6 Är vi redo? Klimatanpassning behövs! Dagens samhälle till stor del planerat efter rådande klimat Klimatanpassningsarbetet dragit igång i Sverige men ojämnt fördelat och en lång väg att gå! Hög tid att agera eftersom vi ser effekter redan idag! Ekonomiska fördelar att agera nu och inte sen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

7 Miljöbalken en viktig roll i detta arbete! Klimatförändringen och dess effekter skapar nya förutsättningar för hur miljöbalken bör tillämpas Klimatfrågan har inte tidigare berörts i miljöbalken ser en förändring! Klimatförändringen är en ny utmaning: ingen är proffs! Miljöbalken inte det enda juridiska klimatanpassningsverktyget som finns Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

8 Naturvårdsverkets prioriterade insatser i klimatanpassningsarbetet Klimatanpassning beaktas inom vägledningen för kapitel 2. Miljöbalken Ta fram vägledning om klimataspekten i miljöbedömningar kapitel 6. miljöbalken. Klimatanpassning beaktas inom övergripande vägledning om prioriteringsgrunder för statens förorenade områden. Hänsyn till klimatrelaterade risker läggs in som urvalskriterium i Nationell plan för förorenade områden och vår tillsynsvägledning kompletteras Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

9 Klimatanpassa med miljöbalken som verktyg? Miljöbalken - ett verktyg för att ta sig an nya utmaningar?.men..hur? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

10 MILJÖBEDÖMNINGAR ETT VERKTYG FÖR ATT ARBETA MED KLIMATANPASSNING Miljöbalksdagarna 4-5 april 2019 Ann Åkerskog Annika Ryegård Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

11 Miljöbedömning ett universalverktyg? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

12 Nej, men: En reglerad process som stödjer beslutsfattande för hållbarhet Du kan använda dig av hållbarhetsmål Möjliggör arbete med mer hållbara alternativ Integrering av klimatanpassningsfrågor tidigt i planering och beslut Möjliggör klimatanpassning och hållbara lösningar genom att den finns med på flera nivåer och bidrar till lärande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

13 Utmaningar med att hantera klimat i miljöbedömningar den långsiktiga och kumulativa karaktären av effekter, problemets komplexitet och påverkan på andra aspekter osäkerhet kring framtida klimatscenarier. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

15 Klimataspekten i miljöbedömningar Klimat = Klimatpåverkan + Klimatanpassning 6 kap 2 som beskriver miljöeffekter gäller både för Strategisk och specifik miljöbedömning Olyckor och risker Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

16 Bedömning av effekt och konsekvens Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

17 Hur hänger det ihop? Strategisk ger specifik ett sammanhang Förebyggande genom planen Anpassning av den specifika verksamheten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

19 Avgränsning Hur ska nulägesbeskrivningen göras och vilka underlag ska användas? Vilket klimatscenario är relevant att utgå ifrån? Vilka effekter av ett förändrat klimat behöver vi ta hänsyn till? Vilka metoder är lämpliga att använda för att beskriva och bedöma behovet av klimatanpassning? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

20 Naturvårdsverkets vägledning Vägledning under utveckling Klimataspekten - samarbete mellan: Trafikverket MSB SMHI, m.fl. Fördjupad vägledning sommar 2019 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

22 Materiella bestämmelser i miljöbalken 2 kap, de allmänna hänsynsreglerna 1 bevisbördan, 2 kunskapskravet 3 skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått 4 produktvalsprincipen 5 hushålla med råvaror och energi 6 lokaliseringsprincipen 7 rimlighetsavvägningen 8 ansvar för skadad miljö Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

23 Materiella bestämmelser 7 kap. 28 a och b miljöbalken Övriga områdesskyddsbestämmelser Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Frågor?

25 Praktiska exempel Siv Hansson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Georgieva Lagell, Länsstyrelsen Västra Götaland 25

26 Preem Raff/Lysekil. Klimatutredning i MKB/Miljöbedömning. Den 1 januari 2018 trädde ett nytt kapitel 6 om miljöbedömningar i kraft som tydligare lyfter fram behovet av klimatutredningar och klimatanpassning. Miljöbedömningsförordningen (2017:966). 18 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll enligt 6 kap miljöbalken ska omfatta sådana miljöeffekter som kan förväntas uppkomma till följd av, 8. verksamhetens utsatthet och sårbarhet för klimatförändringar eller andra yttre händelser. Klimatutredning. Risk för översvämningar till följd av skyfall, höga flöden eller stigande vattennivåer vid sjö eller hav. Risk för skred, ras, erosion. Värmebölja och torka. Risk för torka och låga grund- och ytvattennivåer kan medföra speciella begränsningar när det gäller vatten som råvara eller som recipient. Brandrisker vid avfallsanläggningar. Mänskliga faktorn. 26

27 Exempel på en klimatutredning Klimatutredning Preemraff Lysekil. Rapport som går igenom bl.a. risk för översvämning p.g.a. skyfall eller höga vattenstånd i havet/stigande havsnivå. Tar även upp temperaturhöjningar som kräver mer kylning och medför ökad brandrisk. Har inte tagit upp att värmebölja kan medföra ökad risk för felbedömningar (olyckor orsakade av mänskliga faktorn). 27

28 28

29 29

30 Älvängens industriområde- marksanering i ett skredkänsligt och översvämningsdrabbat område 30

31 Området/historik Industriverksamhet från början av 1900 talet. Mest aktivt under 40-,50-,60-tal. Repslageri, tillverkning av korkprodukter, tjärkokerier. Hantering av tjära i stora mängder förorening av PAH (cancerogena polyaromatiska kolväten). Omfattande utfyllnader (inkl. avfall) Sammanfaller med föroreningarna. 31

32 Skredsituationen Göta Älvutredningen (SGI mars 2012 ) Älvängen utpekat bland de 7 värsta skredriskområdena. Undervattenshylla saknas för större delen av området. Kombinerat med omfattande föroreningar av främst PAH, även tjära i fri fas. 32

33 Högriskobjekt -varför? Finansiering Både kraftigt förorenat (tjära, PAH) och ett av de värsta skredriskområdena längs Göta Älv. Tjära i fri fas och finpartiklar med höga halter av PAH. Uppströms vattenintag för hela Göteborgsregionen. Ett skred kan få betydande konsekvenser för vattenförsörjningen > människor. Finansiering av förberedelser för åtgärd delvist löst bl.a. med medel från NV. F.n. en ansökan om ytterligare medel hos NV. Detta objekt stämmer väl överens med NVs handlingsplan för klimatanpassning där klimatets effekter på ett förorenat område planeras att bli ett urvalskriterium som är vägledande vid beslut om bidrag 33

34 MKB, Älvängens industriområde Då området är utsatt både för översvämningar och har en mycket stor skredrisk är det viktigt att MKBn och ansökan tydligt redovisar följande aspekter: Klimatanpassningsåtgärder, både under genomförandetiden och efter slutförd åtgärd. Se 18 pkt 8 MBF. Vilka åtgärder som vidtas för att förhindra skred/översvämningar under genomförandetiden och vilken beredskap som finns ifall en olycka ändå inträffar. Se 19 pkt 1 MBF. Hur kommer strandlinjen att skyddas i framtiden? Kommer den att regelbundet översvämmas? Vilka åtgärder vidtas för att minska risken för spridning av föroreningar eller erosion? 34

35 Riskanalys i egenkontrollen, förelägganden Tillsyn Förbud vid en akut risk t.ex. vid skred, ras, översvämningar (26 kap.9 MB) Förelägganden om t.ex. klimatutredning, stabilitetsutredning (26 kap. 21 MB) Riskanalys enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll 6 (egenkontrollförordningen). Hur kan omgivningsfaktorer påverka verksamheten? 35

36 Informationsblad Hämtas på Miljösamverkan Sveriges webbplats /miljofarlig-verksamhet/pages/klimatanpassning-i-tillsyn.aspx Blad som kan skrivas ut och tas med till verksamhetsutövare av miljöfarlig verksamhet vid samråd eller tillsyn. Syftet är att få verksamhetsutövare att börja tänka på och arbeta med riskerna för sin verksamhet. Det finns exempel på frågor som kan hjälpa till att identifiera risker. Det är ingen komplett checklista! En sida ger exempel på frågor för att identifiera åtgärder för att förebygga och skydda. 36

37 Egenkontroll och riskanalys I riskanalysen bör även klimatrelaterade risker tas med. Exempel på frågeställningar: Vad händer vid t.ex. en översvämning? Kan produktionen fortsätta? Ligger verksamheten lågt? Finns det risk att den översvämmas vid skyfall? Ligger verksamheten nära ett vattendrag eller en sjö? Finns det risk för översvämning? Vilka åtgärder kan ni göra för att minska riskerna? Vilka kostnader skulle t.ex. en översvämning eller ett skred medföra? Vad kostar en åtgärd? Hur stor är risken? Behöver en klimatutredning göras? 37

38 Vilka delar av verksamheten ligger i riskzonen? (Exempelvis kemikalielager, avfallslager, rörledningar, reningsanläggningar.) Behöver något flyttas eller räcker det med att bygga skyddsvallar (permanenta eller tillfälliga) eller andra åtgärder? Planeras nya byggnader, tankar, cisterner, kemikalie- eller avfallslager? Ta i så fall reda på vilken nivå som är säker intill sjöar och hav. Hur fungerar avloppet vid en översvämning? Ett sätt att skydda en verksamhet från att översvämmas via ledningar är att montera backventiler i avloppsledningar oavsett om dessa går till kommunala nät eller till vattendrag, sjö eller hav. Hur ser tillståndsvillkoren ut i förhållande till extrema väderhändelser och naturolyckor? Finns villkor om att orenat avloppsvatten får släppas ut, eller måste produktionen stoppas om reningen inte fungerar? 38

39 Behöver det göras en utredning av markens hållfasthet för att bedöma risker för skred eller ras och vid behov föreslå åtgärder? Finns det risk för erosion? I så fall bör erosionsskydd eller andra åtgärder göras. Är vattentillgången tillräcklig för verksamheten även vid extrem torka? Måste vattenbesparande åtgärder göras? Finns ökad brandrisk vid värmebölja? Skyddsåtgärder? Om det finns tillstånd att släppa ut renat avloppsvatten till vattendrag, sjö eller hav bör eventuella miljökonsekvenser vid torka och låg vattenföring analyseras. Finns det särskilda villkor som gäller vid lågvattenflöde? Om analysen visar på stora risker, trots åtgärder, måste kanske hela eller delar av verksamheten omlokaliseras. Vilka alternativa lokaliseringar finns? 39

40 Egenkontroll och riskanalys Det finns ingen speciell vägledning för vad en riskanalys enligt Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll 6 ska innehålla. Däremot finns vägledning för t.ex. Sevesoverksamheter på MSBs hemsida. Kan 6 användas för att bedöma risker från omgivningen? Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälsooch miljösynpunkt. Är klimatanpassning en fråga som ska/kan finnas med i en riskanalys? 40

41 Var finns mer information, tillgängligt underlag Klimatanpassning i prövning och tillsyn - Miljösamverkan Sverige Handläggarstöd, informationsblad, presentationer Klimatanpassningsportalen - Myndighetsnätverket för klimatanpassning Data om klimatförändring - SMHI Portalen för översvämningshot MSB Skredriskkarteringar, skredriskdatabas mm - SGI Klimatförändringens påverkan på grundvatten och föroreningar SGU Regionala underlag - t.ex. ytavrinnings- och lågpunktskarteringar, förorenade områden och miljöfarlig verksamhet med sårbarhet för naturolyckor via din länsstyrelses webb. 41

42 Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Alla länsstyrelser har: En samordnare för klimatanpassning En regional handlingsplan för klimatanpassning Klimatanpassningssamordnaren kan informera om vilket underlag som finns för länet. 42

43 Exempel att diskutera: Risk för skred och behov av klimatanpassning. En verksamhet ligger inom ett skredkänsligt område och är granne med ett mycket förorenat område. Ett skred skulle kunna påverka grannfastigheten. Verksamheten ligger lågt belägen intill ett vattendrag Verksamhetsutövaren avser att utöka sin verksamhet och inleder ett undersökningssamråd. - Hur tar du upp frågan om klimatanpassningsåtgärder? Och: - Vad behöver verksamhetsutövaren tänka på när det gäller klimatanpassning? 43

44 Vad är det viktigaste ni tar med er från dagens pass? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency