Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

Transkript

1 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund Varje kommun är enligt kraven i 5:e kapitlet miljöbalken, i Luftkvalitetsförordningen (SF 2010:477) och i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8), skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft uppfylls inom sin kommun. Kunskap om de lokala luftkvalitetsförhållandena behövs bland annat när detaljplaner ska fastställas och vid ansökan om tillstånd till miljöfarliga verksamheter, eftersom dessa inte får godkännas om de kan befaras medföra att en miljökvalitetsnorm överskrids. Förordningen och föreskriften möjliggör för kommuner att bedriva kontroll av luftkvaliteten i samverkan med andra inom ett samverkansområde. Det innebär att kommunerna i samverkansområdet kommer uppfylla lagstiftningens krav. Dessutom får varje enskild kommun i samverkansområdet ekonomiska fördelar genom att kraven på antal kontinuerliga mätningar och mätstationer blir lägre samt större möjligheter att satsa på heltäckande beräkningar/ modellering. Vid införskaffandet av en godkänd beräkningsmodell sänks mätkraven ytterligare och färre mätstationer krävs enligt lagstiftningen. Antalet invånare i samverkansområdet och vad för halter tidigare mätningar har visat, ligger till grund för kraven på antal mätstationer. Syftet med program för samordnad kontroll 1. Kontrollera efterlevnaden av miljökvalitetsnormer för luft i länets kommuner genom mätningar i kombination med beräkningar. 2. Genom samverkan tillgodose lagkraven på kommunal kontroll av luftkvalitet i länets kommuner. 3. Tillhandahålla ett gemensamt och jämförbart beräkningsprogram för luftföroreningshalter för länets kommuner. 4. Följa utvecklingen av luftkvaliteten i länet i förhållande till regionala och nationella miljökvalitetsmål, för de mest betydelsefulla föroreningarna som PM10, NO 2 och bensen. Organisation Jönköpings läns luftvårdsförbund står som huvudman för den samordnade kontrollen i samverkansområdet. Konsult/ konsulter upphandlas för att genomföra mätningar och modellering. Eftersom förbundet är en ideell förening upphandlas konsult/ konsulter av 1

2 Jönköpings kommun. Kommunen har en lång erfarenhet av att upphandla både mätningar och beräkningsmodell. Jönköpings kommun tecknar avtalet med konsulten/ konsulterna på uppdrag av förbundet. Övriga kommuner tecknar avtal med förbundet om att genomföra kontrollen. Jönköpings kommun debiterar övriga kommuner för mätningarna. Se figur nedan. Krondroppsmätningarna ligger utanför tätortssamverkan och finansieras av samtliga medlemmar i förbundet (visas med blå färg i figuren). Konsult Avtal Jönköping Licens SIMAIR Luftvårdsförbundet Krondropp Tätortsmätningar Debitering Konsult Övriga medlemmar Kommun Mätningar Utvärdering modellering Länsstyrelsen deltar i samverkansområdet genom att stå för mätningarna i regional bakgrund. Det administrativa sekretariatet föreslås förläggas till Länsstyrelsen. Sekretariatet har till uppgift att sköta det praktiska kring den samordnade kontrollen (se eget avsnitt). Mätningar Program IVL har tagit fram förslag på mätprogram i Jönköpings län, rapport U3194. I rapporten finns mätdata från länet de senaste tio åren. IVL s förslag på mätprogram har utgått från både miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. Det förslag på mätprogram som redovisas nedan, tar enbart hänsyn till uppfyllelsen av miljökvalitetsnormerna. De kontinuerliga mätningar som ingår i mätförslaget, är minsta möjliga antal för att uppfylla lagkravet. Dessa måste kombineras med modellberäkningar, annars tillkommer det ytterligare två mätstationer. På sikt kan mätningarna i programmet utökas. 2

3 Om mätningarna/ eller beräkningarna visar en risk för att överskrida miljökvalitetsnormen och ytterligare mätningar krävs för att utreda den frågan, får den berörda kommunen själv stå för den kostnaden. Mätningar utförs av konsult. Kontinuerliga mätningar Kvävedioxid: 1 station, timmedel, gaturum, Jönköping, hårt trafikerad gata Partiklar 1 station gaturum, dygnsmedel, Jönköping, hårt trafikerad gata 1 station urban bakgrund, dygnsmedel, Jönköping Bensen 1 station, gaturum, veckomedel (20 veckor om året 1 ), Jönköping, hårt trafikerad gata Passiva mätningar (indikativa mätningar) Mätningarna genomförs vart tredje år i länets alla kommuner. Första omgången Mätningarna sker på en lokal i varje kommun. Följande ämnen ingår: Kvävedioxid (NO 2 ), Partiklar (PM10), flyktiga organiska ämnen (VOC), Svaveldioxid (SO 2 ), bensen. Kommunerna placerar mätplatserna där modelleringar visar högst halter. Kommunerna har själva möjlighet att förtäta mätningarna, till samma pris som mätningarna som är upphandlade till den samordnade kontrollen inom samverkansområdet. Denna kostnad kommer dock utöver den kostnad kommunen betalar för att delta i samverkansområdet. Regionala bakgrundsmätningar Kvävedioxid och svaveldioxid mäts i Fagerhult inom krondroppsnätet. Luftvårdsförbundet finansierar dessa mätningar. Ozon mäts på två lokaler i länet, i Draftinge och på Visingsö, dessa mätningar bekostas av Länsstyrelsen. Mätningar av ozon pågår även i Asa, precis på länsgränsen mellan Jönköping och Kronoberg, de bekostas av de båda länens luftvårdsförbund. Mätningarna i regional bakgrund kan användas av samverkansområdet men föreslås inte finansieras av det men väl utvärderas samtidigt. Kostnaden för dessa mätningar ingår därför inte i den redovisade kostnadsuppskattningen. 1 Gällande bensen räcker det med en tidstäckning på 35 % för att mätningarna ska anses kontinuerliga (NFS 2010:8, bilaga 1). 3

4 Tidplan och omfattning av mätningarna (översikt) År Kontinuerliga mätningar Regional bakgrund Passiva mätningar 2013 X X 2014 X X X 2015 X X 2016 X X 2017 X X X 2018 X X 2019 X X 2020 X X X Detaljerat mätprogram År Kontinuerliga mätningar Regionala mätningar Passiva mätningar stat PM10, 1 stat NO 2, bensen NO 2, SO 2, Ozon stat PM10, 1 stat NO 2, bensen NO 2, SO 2, Ozon NO 2, PM10, VOC, SO 2, bensen stat PM10, 1 stat NO 2, bensen NO 2, SO 2, Ozon stat PM10, 1 stat NO 2, bensen NO 2, SO 2, Ozon stat PM10, 1 stat NO 2, bensen NO 2, SO 2, Ozon NO 2, PM10, VOC, SO 2, bensen stat PM10, 1 stat NO 2, bensen NO 2, SO 2, Ozon stat PM10, 1 stat NO 2, bensen NO 2, SO 2, Ozon stat PM10, 1 stat NO 2, bensen NO 2, SO 2, Ozon NO 2, PM10, VOC, SO 2, bensen Montering/ drift och utvärdering Konsult Konsulten tillsynar och sköter de kontinuerliga mätningarna, genomför beräkningarna och analyserar resultatet, skriver rapport till samverkansområdet. Uppdraget finansieras helt av samverkansområdet. Kommunerna Kommunerna sköter den dagliga driften av de passiva mätningarna, byter filter etc. Arbetstiden för kommunens personal står den enskilde kommunen för. Luftvårdsförbundet Luftvårdsförbundet är huvudman och ansvarar för bakgrundsmätningarna i Fagerhult och Asa. 4

5 Modellering Program För att få ut mätrabatten krävs det att samverkansområdet köper in en beräkningsmodell för att beräkna halterna i de områden där det inte finns mätningar. Beräkningarna verifieras av de kontinuerliga och passiva mätningarna. Jönköpings kommun köper på uppdrag av samverkansområdet in spridnings- och beräkningsmodellen SIMAIR - väg. SIMAIR har tagits fram av SMHI. Den är webbaserad och uppdateras kontinuerligt. Analyser och beräkningar i SIMAIR genomförs av en konsult. Stöd från kommunerna kan behövas (man behöver till exempel veta höjden på husen längs med de gator man gör beräkningar på). Konsulten sammanställer resultatet av beräkningarna samt analyser till en rapport. Det finns ett tillägg VED som även beräknar halter som uppkommer genom vedeldning. Denna köps inte in till att börja med men kan införskaffas i ett senare skede. Vill någon kommun ha ett eget inlogg kommer den kostnaden utöver den för samverkansområdet. Sammanfattande analys av mätningar och modellering Sekretariat Sekretariatets uppgift i det inledande skedet är i första hand rent administrativ och ska fungera som länken mellan kommunerna och konsulten/ konsulterna. På sikt kan sekretariatets uppgifter utökas. Sekretariatet föreslås placeras på Länsstyrelsen. Rapportering och information Konsulten står för rapporteringen till den nationella datavärden senast två veckor innan deadline. Resultat från de kontinuerliga mätningarna rapporteras löpande till Jönköpings kommuns hemsida, på samma sätt som skett tidigare år. Konsulten tar fram grunddata, rapporter och vart tredje år en utvärdering av mätningar och modellering. Dessa skickas till sekretariatet som sen sprider dem vidare till kommunerna. Rapporterna ska även läggas upp på luftvårdsförbundets hemsida. Hur kommunerna väljer att sprida informationen och resultat av mätningarna till allmänheten är upp till varje enskild kommun. Utvärdering Resultat av mätningarna och beräkningarna utvärderas vart tredje år av konsulten. Luftvårdsförbundets styrelse utvärderar vid samma tid hur själva arbetet/ systemet har fungerat. Det innebär att den första utvärderingen genomförs 2015 (för perioden 13-15). Beroende på vad som kommer ut av den första utvärderingen kan programmet och utförandet av mätningar/beräkningar komma att ändras från och med

6 Kostnader Trots att Luftvårdsförbundet står som huvudman för samverkansområdet ska inga ökade kostnader belasta förbundet. Kostnadsfördelning Kostnaderna för samverkansområdet fördelas beroende på antalet invånare i kommunen. I nedanstående tabell visas hur många procent av totalkostnaden kommunerna ska stå för var. Kommun Fördelning (%) Aneby 2,5 Gnosjö 2,5 Mullsjö 2,5 Habo 2,5 Gislaved 10,0 Vaggeryd 2,5 Jönköping 37,5 Nässjö 10 Värnamo 10 Sävsjö 2,5 Vetlanda 7,5 Eksjö 5,0 Tranås 5,0 I den totala summan ingår kontinuerliga mätningar varje år, indikativa mätningar vart tredje år, rapportering till datavärden, modelleringar med SIMAIR, årlig sammanfattning av mätresultaten och en mer omfattande rapport/ utvärdering vart tredje år. 6