Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13"

Transkript

1 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH Dnr 2012-MH Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör 1

2 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 5 Kontroll av luftkvalitet... 5 Urbanmätnätet... 5 Mätning vinterhalvår 2011/ Samverkan Luft Östergötland (SLÖ)... 6 Mätningar och beräkningar... 7 Mätmetod... 7 Beräkningar... 7 Mätplats... 7 Bedömning... 8 Resultat och bedömning... 9 Partiklar... 9 PM 10 i urban bakgrund... 9 PM 10 i gaturum Beräkningar Bedömning Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid i urban bakgrund Kvävedioxid i gaturum Beräkningar Bedömning Svaveldioxid (SO 2 ) Bedömning Flyktiga organiska kolväteföreningar (VOC) Bensen Bedömning Ozon Bedömning Övriga parametrar Bedömning Lagar, litteratur och annan information:

4 Sammanfattning Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Så lyder miljökvalitetsmålet för miljömålet Frisk luft. För att uppnå detta finns bl a miljökvalitetsnormer (MKN) för kvaliteten av olika parametrar i utomhusluften. Kommunerna ansvarar för kontrollen av luftkvaliteten i sina tätorter genom mätning eller beräkningar. Motala kommun är med i ett Samverkansförbund för Östergötland (SLÖ) och behöver därför inte kontrollera alla parametrar genom egen mätning. Motala kommun har kontrollerat luftkvaliteten i urban tätort sedan vinterhalvår 1986/87 med olika intervall inom Urbanmätnätet som bygger på ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL). Redovisning i denna rapport avser resultat från mätningar 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13. Genom SLÖ har mätning skett av kvävedioxid under februari månad 2012 och 2013 både i gaturum och urban bakgrund. Dessutom har mätningar skett avseende partiklar (PM10) som dygnsmedelvärde i gaturum (Drottninggatan) och under knappt ett år 19 oktober 2012 till 14 oktober Dessa mätningar visade att Miljökvalitetsnormen avseende dygnsmedelvärde överskreds men klarades vad gäller årsmedelvärde. Redovisade resultat från mätning och beräkning vinterhalvår 2011/12 och 2012/13 visar att MKN, övre utvärderingströskel (ÖUT), nedre utvärderingströskel (NUT), avseende svaveldioxid, partiklar, kvävedioxid i urban bakgrund inte överskrids. Avseende ozon kan vi ej utifrån dessa mätningar göra en bedömning av hur vi klarar MKN. När det gäller gaturum klaras ej MKN avseende partiklar som dygnsmedelvärde men däremot som årsmedelvärde. Årsmedelvärde för partiklar (PM10) överskrids NUT men ej ÖUT. Det innebär att Motala kommun måste genomföra kontinuerliga mätningar även år Utifrån det resultatet sker en bedömning av hur fortsatt kontroll ska ske t ex genom att mäta under en viss period i kombination med beräkningar etc. Ansvaret för mätning år 2014 har Tekniska förvaltningen. För fortsatt kontroll av luftkvaliteten i Motala kommun bör en översyn och en planering ske över på vilket sätt kontrollen ska genomföras, vilka parametrar i bakgrund och i gaturum som ska kontrolleras etc. 4

5 Bakgrund och syfte Miljökvalitetsmål FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) föreskriver att varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs inom kommunen. Miljökvalitetsnormer (MKN) anger den nivå som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter ur hälsosynpunkt samt till skydd för växtligheten. Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar eller objektiv bedömning. Hur kontrollen ska ske regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2010:8 om kontroll av luftkvalitet. Kontrollen får ske genom samverkan mellan flera kommuner. Miljökvalitetsnormerna har i regel en övre utvärderingströskel (ÖUT) och en nedre utvärderingströskel (NUT) ( finns bilaga 1, Luftkvalitetsförordningen). Beroende på vad beräkningar och mätningar redovisar vad gäller luftkvaliteten avgörs vilka krav som ställs på fortsatt mätning och beräkning enligt följande: 1. Överskrids ÖUT ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, eller mätning med lägre kvalitetskrav. 2. Underskrids ÖUT, men överskrider NUT så får kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning. 3. Underskrids NUT så får kontrollen ske genom enbart beräkning eller skattning eller en kombination av metoderna. ( 27 Luftkvalitetsförordningen) Enligt Luftkvalitetsförordningen ( 42) ska en redovisning till Naturvårdsverket ske en gång om året av hur luftkvaliteten är i jämförelse med MKN. Redovisning av luftövervakningen i Motala kommun till Naturvårdsverket sker via Samverkan Luft Östergötland och IVL. Kontroll av luftkvalitet Motala kommun genomför kontroll av luftkvaliteten dels genom Samverkansområde Luft i Östergötland (SLÖ), dels genom att delta i Urbanmätnätet som är ett mätprojekt i samarbete med ett antal kommuner och IVL. Urbanmätnätet Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL och har pågått sedan 1986/87. Det bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Mätresultaten har även ett värde för framtida forskning av luftkvalitet. Under vinterhalvår 2012/13 deltog 31 kommuner i varierande omfattning. Undersökningar inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att resultaten från mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs genom att mäta i urban bakgrund. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna 5

6 jämföra resultat från mätningar i olika orter och olika gaturum i samma tätort under olika tidsperioder. Motala kommun har sedan vinterhalvår 2004/05 deltagit vartannat vinterhalvår i Urbanmätnätet och nu senast vinterhalvår 2012/13. Inom Urbanmätnätet har Motala kommun i urban bakgrund genom dygnvis provtagning mätt partiklar PM10, samt genom passiva provtagare - kvävedioxid, svaveldioxid och ozon (månadsmedelvärde) samt flyktiga organiska kolväteföreningar (veckomedelvärde). Mätning vinterhalvår 2011/12 En mindre mätning har genomförts under vinterhalvåret 2011/2012 med hjälp av s.k. passiva provtagare av kvävedioxid (NO2) och flyktiga organiska kolväteföreningar (VOC) i både urban bakgrund och i gaturum (Drottninggatan 23). Provtagningsmetod och analys har skett via IVL. Redovisning av dessa mätningar ingår även i denna rapport Samverkan Luft Östergötland (SLÖ) Genom SLÖ, sker under februari månad varje år en passiv provtagning avseende kvävedioxid dels i urban bakgrund, dels i ett gaturum. Eftersom Motala kommun genom Urbanprojektet redan mäter i urban bakgrund så genomfördes mätning i två gaturum under februari Förutom denna mätning sker årligen en beräkning av föroreningshalter avseende PM10 och NO 2 i värsta gaturum enligt SIMAIR-modellen som redovisas till samverkansförbundet. Fr o m 19 oktober 2012 till den 14 oktober 2013 har mätning genomförts avseende partiklar (PM 10) i gaturum utmed Drottninggatan. Mätning har skett med ett TEOM1400- instrument (filterbaserad gravimetrisk mätmetod). Mätningen sker via SLÖ och mätutrustningen ambulerar mellan SLÖ:s kommuner och år 2012/13 var det Motalas tur. Mätningarna sker kontinuerligt och resultaten kan redovisas per timme och per dygn. En rapport avseende partikelmätningen utmed Drottninggatan kommer att sammanställas i en separat rapport. 6

7 Mätningar och beräkningar Mätmetod Mätningar har genomförts med hjälp av utrustning som IVL tillhandahåller. De analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet är ackrediterade. Tillsyn och uppsättning av filter etc. har utförts av personal från miljö- och hälsoskyddsenheten. Provtagning sker i huvudsak i s k urban bakgrund, under vinterhalvår 2011/12 har viss provtagning även skett i gaturum. Partiklar (PM10) sker genom dygnsvis flödesstyrd halvautomatisk dygnsprovtagare (framtagen av IVL). Genom s.k. passiva provtagare har skett mätning av kvävedioxid, svaveldioxid och ozon (månadsmedelvärde) samt flyktiga organiska kolväteföreningar (veckomedelvärde). Provtagningen av kvävedioxid genom samverkansförbundet sker genom passiva provtagare som tillhandahålls av IVL. Provtagning har skett i två gaturum under februari månad. Partikelmätning via SLÖ har skett med ett mobilt mätinstrument TEOM- utrustning. Tekniken bygger på att partiklarna avskiljs på ett filter placerad på toppen av en oscillerande glaskropp. Provluften värms och temperaturen över filtret hålls konstant vid 50 0 C för att undvika variationer p.g.a. varierande vatteninnehåll. Mätning har skett kontinuerligt med redovisning av PM 10 som bl.a. dygns- och timmedelvärden. Mätmetoden är godkänd av Naturvårdsverket för kontroll av miljökvalitetsnorm i utomhusluft. Beräkningar Beräkning av luftkvalitet i gaturum har skett med hjälp av SIMAIR:s beräkningsmodell, utarbetad av SMHI. Beräkningsmodellen uppdateras regelbundet med bl.a. meteorologiska data samt emissiondata från Svenska Miljöemissionsdata. Det innebär att beräkningsgrunderna kan variera något för varje år. Mer information om SIMAIR finns på SMHI:s hemsida. Mätplats Mätningar under vinterhalvåret 2012/13 har genomförts dels på en plats i urban bakgrund, dels en månads mätning av kvävedioxid i två gaturum i Motala kommun. Mätplatsen för urbanmätningarna är placerad i Gamla Stan och har till syfte att spegla s.k. urban bakgrund d.v.s. en central plats i tätort, med hög persontäthet, fritt från närliggande störningskällor som exempelvis en förbränningsanläggning eller väl trafikerad väg, mm. Mätplatserna vid den mätning som genomfördes vinterhalvår 2011/12 genomfördes vid urban bakgrund i Gamla Stan samt i gaturum vid Drottninggatan 23. Mätplats för mätning av kvävedioxid inom SLÖ i februari månad genomfördes i gaturum Drottninggatan 23 och i februari 2013 även på Skolgatan 30. Partikelmätning via SLÖ har skett med ett mobilt mätinstrument TEOM. Mätinstrument avseende kontinuerlig partikelmätning PM 10 var placerad på parkeringsplats vid Drottningplan (Drottninggatan 12). Mätplatsernas placering visas på karta sidan 7 7

8 Storgatan 30 Bakgrund, Gamla stan Drottninggatan 23 och Drottningplan Figur 1. Karta över centrum med mätplatserna markerade med pil. Bedömning Bedömning av mätresultat och beräkningar utgår från miljökvalitetsnorm, övre och undre utvärderingströskel samt de nationella miljömålen. Dessa redovisas under respektive parameter. 8

9 Resultat och bedömning Mätningarna av partiklar, svaveldioxid, kvävedioxid samt kolväteföreningar är genomförda under vinterhalvåret d v s november april 2012/13. En mindre extra mätning skedde under vinterhalvår 2011/12 avseende kväveoxider och flyktiga kolväteföreningar genom s k passiv mätmetod under 5 månader under tiden december april Dessutom har mätningar avseende kvävedioxid skett i gaturum under februari månad 2011 och 2012 genom SLÖ. Genom SLÖ har även genomförts partikelmätning som dygnsmätning i gaturum (Drottninggatan). Resultaten jämförs med tidigare års mätningar och granskas i förhållande till MKN, miljömål etc. Partiklar Partiklar är en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Mätning av partiklar sker av PM 10 vilket innebär att partiklar mindre än 10 µm mäts. Partiklar PM 10 har mätts under flera vinterhalvår och även under vinterhalvår 2012/13. Partiklar PM 2,5 mättes under vinterhalvår 2010/11. Behov av uppföljande mätning av PM 2,5 ansågs inte föreligga då vinterhalvårsmedelvärdet ej överskred NUT. Partikelhalterna är vanligtvis höga under våren och beror då på att damm från slitage från vägar, däck, bromsbelägg, eventuell sandning mm, virvlas upp under denna tid på året. En mindre topp kan förekomma i månadsskiftet oktober/november om det är barmark och vinterdäcken rullar på vägarna. Resultaten kan i sin helhet inte helt jämföras med årsmedelvärdet då mätning endast skett under del av året (vinterhalvår). Det är därför troligt att ett årsmedelvärde och dygnsmedelvärde innebär lägre värde. Mätningar i urban bakgrund av partiklar PM10 har tidigare genomförts i Motala under vinterhalvåren (oktober-mars) 2003/04, 2006/07 samt 2008/09. För vinterhalvåret 2010/11 och 2012/13 genomfördes provtagning under månaderna november till april. PM 10 i urban bakgrund Årets resultat visar vinterhalvårsmedelvärdet i urban bakgrund uppgår till lite drygt 10 µg/m 3 luft och att MKN som årsmedelvärde bör klaras då mätning skett under den tid på året som partiklar antas vara högst under året. Urban bakgrund, vinterhalvår, årsmedelvärde) MKN ÖUT NUT 12/13 10/11 08/09 06/07 03/04 PM 10, µg/m PM 2,5, µg/m Urban bakgrund, dygnsmedelvärde (90- percentil) PM 10, µg/m PM 2,5, µg/m 3 11 Tabell 1: Mätresultat i urban bakgrund, jämfört med MKN, ÖUT, NUT som årsmedelvärde och dygnsmedelvärde 9

10 PM ug/m Diagram 1: Dygnsmedelvärden av partikelhalter PM 10 i urban bakgrund, Motala kommun november april MKN 50 ug/m 3, Övre utvärderingströskel är 35 ug/ m 3 och den nedre utvärderingströskeln är 25 ug/m 3 MKN för dygnsmedelvärde får överskridas 35 ggr/år (90-percentil) innan MKN anses som överskriden. 90-percentilen för dygnsmedelvärde avseende PM 10 uppgick till 19 µg/m 3 i urban bakgrund. Det högsta dygnsmedelvärdet uppmättes till 32 µg/m 3 i urban bakgrund. Antal analyserade dygnsprover uppgår till 173 av 176 möjliga vilket motsvarar 98 %. PM 10 i gaturum Via SLÖ har mätningar av PM 10 skett i gaturum utmed Drottninggatan under tiden 17 oktober 2012 till 14 oktober Mätresultat från den mätningen visar att miljökvalitetsnormen avseende dygnsmedelvärde för PM10 överskreds under februari april 2013 (40 dygn > 50 µg/m 3 ). Årsmedelvärdet uppgick till 25 µg/m 3. En sammanställning avseende partikelmätningen i gaturum (Drottninggatan /Rv50) redovisas i en separat rapport. PM10 Nedan visas ett linjediagram som visar på skillnaden men även att det förekommer en viss samvariation mellan bakgrundsnivå och gaturumsnivå vad gäller PM 10 under tiden november 2012 till och med april

11 Jämförelse PM10, dygnsmedelvärde gaturum (Drottninggatan) och urban bakgrund. Motala ug/m3 100 Bakgrund Gaturum datum Diagram 2: Jämförelse mellan dygnmedelvärde PM 10 i bakgrund Gamla stan samt i gaturum Drottninggatan november 2012 till och med april Beräkningar Beräkningar i modellberäkningsprogram SIMAIR har genomförts avseende PM10 för Drottninggatan/Rv 50. Resultat från senaste årens beräkningar redovisas i tabell nedan som beräknad 90-percentil dygnsvärde. Gata/År Beräknad 2013 Beräknad 2012 Beräknad 2011 Beräknad 2010 Beräknad 2009 Drottninggatan 33,6 30,4 26,9 27,3 33,0 Tabell 2: Sammanställning av beräknad halt av PM10 i gaturum, Drottninggatan/Rv 50 Bedömning MKN avseende dygnsmedelvärde för partiklar (PM10) är 50 µg/m 3, ÖUT är 35 µg/m 3, NUT är 25 µg/m 3 dessa nivåer får överskridas 35 gånger under ett kalenderår. Årsmedelvärde för partiklar (PM10) är 40 µg/m 3, ÖUT 28 µg/m 3 och NUT 20 µg/m 3. Det nationella miljökvalitetsmålet för partiklar PM 10 anges till 15 µg/m 3 som årsmedelvärde och 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde. I urban bakgrundsnivå klaras MKN både vad gäller årsmedelvärde och dygnsmedelvärde. ÖUT klaras och om man skulle räkna på ett helt år, så klaras förmodligen även NUT. I gaturumsnivån vid Drottninggatan visar mätningar att under kalenderår oktober 2012 till oktober 2013 överskrids MKN avseende dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet överskrider inte MKN, ÖUT men däremot NUT. Beräkningar av dygnsmedelvärde visar att NUT överskrids. 11

12 Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid är främst en trafikrelaterad luftförorening. Sedan Urbanmätnätets start har kvävedioxidhalterna haft en nedåtgående trend, som delvis beror på skärpta avgaskrav (katalysator) på motorfordon. Denna trend för kvävedioxidhalten har avstannat sedan början av 2000-talet och orsaken till det är förutom den ökade trafiken, en ökad andel dieselfordon och modern dieselteknik som genererar en högre andel kvävedioxid (NO 2 ) i kväveoxid (NOx) - utsläppen än vad gamla dieselfordon och bensinbilar gör. (IVL:s rapport B2126) Kvävedioxid i urban bakgrund Mätning av kvävedioxid har skett under vinterhalvår 2011/12 (dec-april) i bakgrund och i gaturum (Drottninggatan 23) samt genom urbanprojeket i urban bakgrund vinterhalvår (novapril) 2012/13. Inom Urbanmätnätet sker mätningar genom s.k. passiv månadsprovtagare. Mätning sker i urban bakgrund d.v.s i tätorten utan direkt närhet till hårt belastad väg eller annan utsläppskälla. Vinterhalvårsmedelvärdet 2012/13 i Motala uppgick till 7,7 ug/m 3 luft. Kvävedioxid Vinterhalvår, Gamla Stan Motala ug/m /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Vinterhalvår Diagram 3: Punkterna visar vinterhalvårsmedelvärden för kvävedioxid mg/m 3 luft för mätningar i Motala kommun, urban bakgrundsnivå. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde är 40 ug/m 3, Övre utvärderingströskel är 32 ug/m 3 samt Nedre utvärderingströskel är 26 ug/m 3 Under vinterhalvår 2011/12 mättes kvävedioxid i både urban bakgrund och i gaturum under tiden december 2011 till och med april I diagram 4 visas en jämförelse mellan resultat i bakgrund och gaturum som månadsmedelvärde. Vinterhalvårsmedelvärde för kvävedioxid i bakgrund uppgick till 6,2 ug/m 3 och halten i gaturum uppgick värdet till 24,7 ug/m 3. 12

13 NO2, dec april 2012 Bakgrund - Gamla Stan, Gaturum Drottninggatan 23 30,00 25,00 20,00 ug/m3 15,00 Gaturum bakgrund 10,00 5,00 0,00 dec-11 jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 Månad Diagram 4: Jämförelse mellan kvävedioxid som månadsvärde i urban bakgrund (Gamla stan) och i gaturum (Drottninggatan) under tiden december 2011-april 2012 Kvävedioxid i gaturum Genom vår medverkan i Samverkansområde Luft i Östergötland, så har mätning av NO 2 även skett i två gaturum under februari månad 2012 och Vi valde att placera provtagarna på Drottninggatan 23 samt på Storgatan 30 som är de gaturum som har mycket trafik samt bebyggelse på var sida om vägen, och där vi även har genomfört mätningar tidigare år. I tabell 3 jämförs de resultaten. Februari 2011 Februari 2012 Februari 2013 Gamla stan (Urban bakgrund) 11,4 µg/m 3 NO 2 7,8 µg/m 3 NO 2 7,5 µg/m 3 NO 2 Drottninggatan 23 (gaturum) 28,2 µg/m 3 NO 2 26,5 µg/m 3 NO 2 24,8 µg/m 3 NO 2 Storgatan 30 (gaturum) 18,1 µg/m 3 NO 2-22,1 µg/m 3 NO 2 MKN 40 µg/m 3 NO 2 40 µg/m 3 NO 2 40 µg/m 3 NO 2 ÖUT 32 µg/m 3 NO 2 32 µg/m 3 NO 2 32 µg/m 3 NO 2 NUT 26 µg/m 3 NO 2 26 µg/m 3 NO 2 26 µg/m 3 NO 2 Tabell 3: Jämförelse mellan uppmätta kvävedioxidhalter i urban bakgrund samt i två gaturum under februari månad under åren OBS. Halterna för MKN, ÖUT, NUT avser årsmedelvärde. Observera att resultaten enbart avser februari månad och egentligen inte kan jämföras med årsmedelvärde. Även i gaturummen skedde mätning genom s.k. passiv månadsprovtagning. Beräkningar Beräkningar i modellberäkningsprogram SIMAIR har genomförts avseende NO 2 för Drottninggatan/Rv 50. Resultat från dessa beräkningar visar en halt på 38,3 µg/m 3 som 98- percentil som dygnsmedelvärde år I tabell 4 redovisas resultaten från de senaste årens beräkningar. 13

14 Gata/År Beräknad 2013 Beräknad 2012 Beräknad 2011 Beräknad 2010 Beräknad 2009 Drottninggatan 38.3 µg/m 3 32,8 µg/m 3 29,0 µg/m 3 33,7 µg/m 3 42,2 µg/m 3 Tabell 4. Sammanställning över beräknade halter av kvävedioxid i gaturum, Drottninggatan, Motala Bedömning MKN för kvävedioxid anges som årsmedelvärde 40 µg/m 3 luft för skydd av människors hälsa, ÖUT uppgår till 32 µg/m 3 och NUT uppgår till 26 µg/m 3. Det nationella delmålet för frisk luft anger att kvävedioxidhalten från år 2010 som årsmedelvärde ska underskrida 20 µg/m 3 luft. MKN för kvävedioxid som dygnsmedelvärde är 60 µg/m 3, ÖUT 48 µg/m 3 och NUT 36 µg/m 3. I urban bakgrund bedöms att MKN, ÖUT och NUT klaras. Enligt beräkningar i gaturum (Drottninggatan) så överskrider NO 2 -halten NUT, men MKN klaras. Detta innebär att beräkningar avseende gaturum eventuellt bör kompletteras med fler mätningar i gaturum. Svaveldioxid (SO 2 ) Sedan Urbanprojektets start 1986/87 har svaveldioxidhalterna haft en nedåtgående trend, vilket till stor del beror på en reduktion av svavelinnehållet i bränslet för såväl uppvärmning och fordon. Halterna av svaveldioxid är numera generellt låga i svenska tätorter. Det är främst i hamnstäder som man kan se förhöjda halter på grund av utsläpp från fartyg eller lokalt i anslutning till massaindustri. Svaveldioxid, Gamla Stan Motala ug/m3 6 SO2 ug/ /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Vinterhalvår Diagram 5: Redovisning av vinterhalvårsmedelvärde av svaveldioxid i urban bakgrund, Motala kommun Vinterhalvårsmedelvärdet i urban bakgrund för 2012/13 uppgick till 0,42 µg/m 3. 14

15 Bedömning MKN till skydd för växtlighet avseende svaveldioxid är 20 µg/m 3 luft som vinterhalvårsmedelvärde samt årsmedelvärde, ÖUT är 12 µg/m 3 och NUT är 8µg/m 3. MKN till skydd för människors hälsa är satt som tim - och dygnsmedelvärde som 200 µg/m 3 respektive 100µg/m 3. Halterna har under många år varit under nedre utvärderingströskeln som årsmedelvärde. Mätningar sker även på nationell nivå. Med hänvisning till detta kan mätning av SO 2 under några år upphöra men att Motala kommun följer den nationella trenden vad gäller SO 2 - halterna och eventuellt återupptar provtagning om trenden skulle vända eller om MKN ändras för SO 2. Flyktiga organiska kolväteföreningar (VOC) VOC är ett samlingsnamn för flyktiga organiska kolväteföreningar. Halter av VOC har mätts i urban bakgrund, genom s.k. passiv mätmetod veckovis under vinterhalvåret både 2011/12 och 2012/13. De ämnen som analyserats är bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, Mpxylen, oxylen, nonan. Bensen är det mest uppmärksammade ämnet av dessa och det ämne som idag har en MKN. Bensen klassas som cancerframkallande och dess ursprung i tätortsmiljö härrör till stor del från trafiken. Nedan redovisas analysresultat på de flyktiga kolväteföreningar som ingår i provtagningen. Ämne 2010/ / /13 bakgrund bakgrund gaturum bakgrund Bensen, µg/m 3 0,92 0,8 2,5 1,08 Toluen, µg/m 3 0,94 0,7 4,1 1,08 Oktan, µg/m 3 0,14 0,2 0,4 0,26 Butylacetat, µg/m 3 0,03 u.d 0,2 0,83 Etylbensen, µg/m 3 0,11 0,1 0,7 0,20 Mp-Xylen, µg/m 3 0,37 0,4 2,9 0,74 Oxylen, µg/m 3 0,19 0,2 1,1 0,29 Nonan, µg/m 3 0,26 u.d 0,4 0,37 Tabell 5: Vinterhalvårsmedelvärde avseende flyktiga kolväteföreningar. Bensen Vinterhalvårsmedelvärdet för år 2011/12 uppgick till 0,8 µg/m 3. Vinterhalvårsmedelvärde för år 2012/13 uppgick till ca 1,1 µg/m 3 Se tabell 5. 15

16 Bensen i urban Bakgrund, Motala 2,5 2 1,5 ug/m3 Bensen 1 0,5 0 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Vinterhalvår Diagram 6. Vinterhalvårsmedelvärden avseende bensen i Motala tätort, urban bakgrund Generellt i landet är trenden att bensenhalterna har minskat något i urban tätort. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet. Jmf Bensen, urban bakgrund och gaturum Drottninggatan 23 6,0 5,0 4,0 ug/m3 3,0 gaturum urban bakgrund 2,0 1,0 0, Diagram 7: Bensenhalt i gaturum och urban bakgrund vecka 49 år 2011, vecka 1, 7,13 år 2012 vecka 16

17 Bedömning Miljökvalitetsnormen för bensen är 5 µg/m3 luft som årsmedelvärde. Den övre utvärderingströskeln uppgår till 3,5 µg/m3 och den nedre utvärderingströskeln 2 µg/m3. Sveriges miljömål för bensen är att årsmedelvärdet ej ska överstiga 1 µg/m 3. För halterna i urban bakgrund bedöms att MKN, ÖUT och NUT klaras. Sveriges miljömål för bensen klaras förmodligen om man räknar ett årsmedelvärde. Det är svårare att bedöma hur bensennivån klarar MKN, ÖUT, NUT i gaturumsmiljö. I IVL:s rapport anges att vinterhalvårsmedelvärdet generellt är 80-90% högre än årsmedelvärdet. Genomförda mätningar under vinterhalvår 2011/12 i gaturum visar att halten av bensen uppgick till 2,5 µg/m 3 vilket enligt IVL:s antagande skulle innebära ett årsmedelvärde på 2-2,25 µg/m 3, vilket innebär att MKN, ÖUT klaras men att halten för NUT tangeras i gaturum. Ozon Enligt generationsperspektiv (fram till år 2020) i Miljömålet Frisk Luft ska halten marknära ozon vara mindre än 50 µg/m 3 som medelvärde under sommarhalvåret för skydd av växtligheten. Halterna av ozon är generellt lägre i tätorter än på landsbygden. I starkt trafikerade gaturum är halterna av marknära ozon lägre än i urban bakgrund och på landsbygden. Marknära ozon bildas i närvaro av kväveoxider, kolväteföreningar och solljuset fungerar som katalysator. Oftast är halterna högre utanför tätorterna vilket kan bero på att bildningen av ozon tar tid och att luftpaketet hinner förskjutas samt att utsläppen av kvävedioxider (från biltrafiken) lokalt bryter ned ozon. Ozonhalten är i regel högre under sommaren än under vintern. Marknära ozon är relativt stabilt och mycket ozon och ozonbildande ämnen kan även färdas med luftströmmar till Sverige från andra länder. Ozon är därmed en förorening vars halt är svår att påverka lokalt. Marknära ozon kan innebära hälsorisker för människors hälsa samt påverka växtligheten. Miljökvalitetsnorm för ozon anges i glidande 8-timmarsvärde och i Sverige mäts ozon kontinuerligt bara på fem nationella platser i landet. Mätstationen Aspvreten i Sörmland är den som är närmast Motala kommun. För att skydda människors hälsa och i den utsträckning som det är möjligt med hänsyn till hur ozonbildande ämnen transporteras i luften och bildar ozon, ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 µg/m 3. De uppmätta halterna av ozon i urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden och är därför ej direkt jämförbara med MKN och miljömål som baseras på timmedelvärden. 17

18 Ozonhalt Gamla Stan, Motala ug/m O /00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 vinterhalvår Diagram 8: Ozonhalt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund Motala Motala kommun har mätt ozonhalten genom s k passiv mätmetod vilket innebär mätresultat per månad under vinterhalvåret i urban bakgrund. Mätning har skett under flera vinterhalvår och under vinterhalvår 2012/13 uppgick vinterhalvårsmedelvärdet till ca 58 µg/m3. Se diagram ovan. Bedömning MKN avseende ozon avser ett glidande 8-timmarsmedelvärde. Det marknära ozonet är oftast högre under sommarhalvår då solljuset fungerar som en katalysator för bildande av ozon i närvaro av kolväteföreningar och kväveoxider. Eftersom mätning sker genom passiv månadsmätning kan inte bedömas om Motala klarar MKN eller ej. Övriga parametrar I Luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns miljökvalitetsnormer för parametrar som inte har kontrollerats eller bedömts i Motala kommun. Det gäller bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel, bly och kolmonoxid. Förutom för bly och kolmonoxid gäller dessa normer från och med år Inom samverkansförbundet (SLÖ) har dock skett en bedömning att miljökvalitetsnormen klaras vad gäller kolmonoxid. Enligt Luftkvalitetsförordningen (28 ) är det Naturvårdsverket som har ansvar för att kontrollera dessa. Inom IVL:s urbanmätnät har två kommuner, Jönköping och Ystad, valt att analysera sina partikelfilter (PM 10) från år 2012 skett avseende metaller (bly, kadmium, nickel, arsenik, ). Jönköpings kommun valde även att göra analys avseende PAH (bl a benso(a)pyren). Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde (IVL Rapport B2126). 18

19 Bedömning Med hänvisning till resultat i andra kommuner t ex Jönköping så bedöms att halterna av bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i Motala kommun underskrider MKN, ÖUT och NUT. 19

20 Lagar, litteratur och annan information: Miljöbalken (1998:808) Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:8) om kontroll av luftkvalitet IVL, Svenska Miljöinstitutet, Rapport B2126: Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet - Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 Östergötlands luftvårdsförbund: Rapportering 2012 av beräkningar och mätningar inom Samverkansområde Luft Östergötland (till Naturvårdsverket) Naturvårdsverket: Luftguiden Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Handbok 2011:1 Naturvårdsverket: Luften i Sverige 2009 SMHI:s hemsida angående SIMAIR (www.smhi.se) 20

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftkvalitetskontroll av partiklar (PM10) år 2014, Motala kommun

Luftkvalitetskontroll av partiklar (PM10) år 2014, Motala kommun Luftkvalitetskontroll av partiklar (PM10) år 2014, Motala kommun i gaturum (Drottninggatan) samt i urban bakgrund (Gamla stan) vinterhalvår 2014/15, Dnr 2014-MH0186 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 PM 10 - mätningar i Lidköping Foto: Henrik Fallgren Göteborg 2014-04-15 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Övervakning av luftföroreningar i Sverige Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning

Läs mer

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: 2016-03-30 Innehåll Bakgrund och målsättning... 1 Luftkvalitetssituation... 2 Uppgifter om dominerande utsläpp... 2 Krav på kontroll inom samverkansområdet...

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10

Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10 RAPPO RT Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10 Karin Persson 2010-09-20 U 2902 Godkänd av: 2010 09-20 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 NR U 5178 MARS 2015 RAPPORT Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 För Göteborgsregionens luftvårdsprogram Karin Persson Författare: Karin Persson På uppdrag av: Göteborgsregionens luftvårdsprogram

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50 Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftkvalitetsmätningar på Åland NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:

Läs mer

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2006-01-01 2006-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2010-01-01 2010-12-31 Miljö och hälsoskydd Rapport 2010-02 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av genomförda mätningar av kvävedioxid

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet

Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet RAPPORT Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 Karin Persson B1996 september 2011 Rapporten godkänd: 2011-09-26 Karin Sjöberg Enhetschef Organisation

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 NR U 5640 APRIL 2016 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 För Luft i Väst Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV Författare: Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV På

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik

Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik Bild: Valdemarsviks kommun 10 september 2009 14 juni 2010 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Begreppsförklaring 1 2.2 Partiklar,

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftmätningar i Luleå 2010 projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 6 april 2006. Med stöd av 13 förordningen (2001:527)

Läs mer

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner 0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Bergslagsvägen/Rv 51 i Finspång

Mätning av partiklar (PM10) Bergslagsvägen/Rv 51 i Finspång Mätning av partiklar (PM10) Bergslagsvägen/Rv 51 i Finspång Foto: Jonny Sävenhed 2 november 2013 21 oktober 2014 Luftmätningen är utförd av miljöenheten i Finspångs kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation Rapportsammanfattning

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Luftkvaliteten i Sverige 2012

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(10) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 23 oktober 2007 NFS 2007:7 Utkom från trycket den

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län Tätortsluft Resultat till och med december 2011

Luftkvalitet i Kronobergs län Tätortsluft Resultat till och med december 2011 Resultatredovisning, sidan 1 av 11 Luftkvalitet i Kronobergs län Tätortsluft Resultat till och med december 11 Sammanfattning Sedan 7 utgör Kronobergs län ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet.

Läs mer

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Vintern 2004 RAPPORT 2004:2 2 Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort, vintern 2004 Innehåll Sammanfattning...... 4 1 Inledning..... 5 2 Uppdrag och

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 27:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 26 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba november 27 Omslag: Mätutrustning (DOAS, sändare) på Domarebacken i. (Foto:

Läs mer

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping 8 mars 2004 till 7 mars 2005 RAPPORT 2005:2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1 Inledning...6 1.1 Begreppsförklaring...6 1.2 Uppdrag

Läs mer

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Utredningsrapport 2017:10 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under

Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under 2015 2016-03-29 Sammanfattning Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar vid E4 i centrala Skellefteå. I denna

Läs mer

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2009-03-02 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland Sundsvall E4 Sundsvall över tak Timrå Kramfors Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren 1990 2012 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson, Annika Potter B 2066 september 2012 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Luftrapport Luftrapport 2013 Miljö- och byggnämnden 14 oktober 2014, 59

Luftrapport Luftrapport 2013 Miljö- och byggnämnden 14 oktober 2014, 59 Luftrapport 2013 Miljö- och byggnämnden 14 oktober 2014, 59 Titel: Författare: Utgiven av: Luftrapport 2013 Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Beställningsadress: Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Frisk luft Förutsättningarna för att få en bra luftkvalitet i Malmö är goda. Det kustnära läget med ett blåsigt klimat och platt topografi innebär att omblandningen av luften är förhållandevis god. Den

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2016:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(12) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar av luftkvalitet.

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat 27-21 Eva Hallgren Larsson April 216 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 21... 2 Sammanfattning... 2 Program... 3 Resultat... 4 Kvävedioxid, NO 2... 4 Partiklar,

Läs mer