LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Transkript

1 Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen Landskrona

2 SAMMANFATTNING INLEDNING UTFÖRDA MÄTNINGAR I LANDSKRONA KOMMUN MÄTNINGAR UNDER SOMMARHALVÅRET 2002 OCH VINTERHALVÅRET 2002/ MÄTPLATSER... 5 Urban bakgrund... 5 Gaturum... 5 Regional bakgrund... 5 Bakgrundsmiljö - Vavihill MÄTMETODER RESULTAT VINTERHALVÅRET 2002/ Partiklar PM Kvävedioxid (NO 2 ) Sot Svaveldioxid (SO 2 ) Flyktiga organiska kolväten (VOC) Regional bakgrund, landsbygd SOMMARHALVÅRET

3 Sammanfattning Landskrona kommun ingår i det så kallade Urban-mätnätet för övervakning av luftkvaliteten. Vissa parameterar som t ex sot har mätts sedan 1973 och andra mätningar t ex partiklar har tillkommit på senare år. Under vinterhalvåret 2002/03 har mätningar skett i urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona och i gaturummet på Eriksgatan 154 och dessutom har passiva månadsmätningar gjorts i regionala bakgrunden på Ven och Rönneberga backe. Resultatet av mätningar 2002/03 visar att: Svaveldioxid (vinterhalvårmedelvärde) i urbana bakgrunden underskrider med stor marginal det svenska gränsvärdet. Sot (vinterhalvårsmedelvärde och dygnsmedelvärde för vinterhalvår) både i urban bakgrund och gaturum underskrider med stor marginal det svenska gränsvärdet. Bensen (vinterhalvårsmedelvärde) i urban bakgrund underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen för bensen som ska vara uppfylld år Föroreningsnivån för bensen i urban bakgrund underskrider även den nedre utvärderingströskeln vilket innebär att inget mätkrav föreligger. Däremot ligger värdet över miljömålet för Sverige. Några veckors mätningar av bensen i gaturummet de senaste två vinterhalvåren visar att halterna är högre i gaturummet än i urbana bakgrunden varför mätningar kommer att göras i gaturummet under 2003/04. Kvävedioxid har mätts varje dygn både i urban bakgrund och gaturum under vinterhalvåret. Mätningarna visar att både dygnsmedelvärdet under vinterhalvåret och vinterhalvårsmedelvärdet underskrider miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Inget dygn under mätsäsongen överskrider miljökvalitetsnormen för dygn. Kvävedioxid har också mätts som timmedelvärde under två vintermånader i gaturummet. Separat rapport finns framtagen av IVL. Partiklar PM10 i gaturum har mätts varje dygn under vinterhalvåret. Resultatet visar att i gaturum riskerar miljökvalitetsnormen för PM10 (dygnsmedelvärde) att överskridas. 27 dygn har överskridit miljökvalitetsnormen (50 ug/m 3 ) under vinterhalvåret av totalt 35 tillåtna överskridande under ett år. Rapportering av resultatet kommer snarast att ske till Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Fortsatt mätning kommer att göras under vinterhalvåret 2003/04. För att med säkerhet kunna säga om miljökvalitetsnormen överskrids behövs även sommarmätningar göras. En förklaring till de höga halterna kan vara den kalla vintern, men eftersom det är första gången PM10 mätts i gaturummet är det omöjligt att säga. Enligt IVL-rapport B1535 var de PM10 halter som uppmättes i södra Sverige över 50% högre vinterhalvåret 2002/03 jämfört med förra vinterhalvåret. Vintern 2001/02 präglades av milt, blåsigt väder med vissa korta mellanperioder av kallt väder medan vintern 2002/03 var det mycket kallare än normalt i södra Sverige. De höga halterna i södra Sverige var sannolikt en följd av kylan och därmed ökat behov av uppvärmning samt i kombination med mellanperioder av dålig omblandning. 2

4 Partiklar PM10 i urbana bakgrunden har mätts varje dygn i 7 månader under vinterhalvåret (fr o m oktober till och med april). Resultatet visar att i urban bakgrund finns en risk att miljökvalitetsnormen för PM10 (dygnsmedelvärde) kan komma att överskridas men det bedöms inte som sannolikt att ytterligare 17 dygn under sommaren (5 månader) överskrider miljökvalitetsnormen. 19 dygn har överskridit miljökvalitetsnormen (50 ug/m 3 ) under okt-april av totalt 35 tillåtna överskridande under ett år. Rapportering av resultatet kommer dock att ske snarast till Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Fortsatt mätning kommer att göras under vinterhalvåret 2003/04. För att med säkerhet kunna säga om miljökvalitetsnormen överskrids behövs även sommarmätningar göras. En förklaring till de höga halterna kan vara den kalla vintern (se resonemang ovan). Under vinterhalvåret 2001/02 var det 6 dygn i urbana bakgrunden som överskred miljökvaltitesnormen. 3

5 1. Inledning Landskrona kommun ingår i det så kallade Urban-mätnätet för luftkvalitet i tätorter. Urban-mätnätet är ett samarbetsprojekt mellan ett 40-tal av landets kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Sedan 1991 har luftföroreningar i Landskrona tätort även mätts med så kallad DOAS-metod (Differentiell Optisk Absorptions Spektroskopi). Resultat från DOAS-mätningar redovisas i separata halvårsrapporter. Denna rapport redovisar endast mätningarna ingående i Urbanmätnätet. Mer bakgrundsinformation om Urban-mätnätet finns i IVL:s årliga rapporter med bland annat mätmetoder och undersökningsmetodik. 2. Utförda mätningar i Landskrona kommun 2.1 Mätningar under sommarhalvåret 2002 och vinterhalvåret 2002/03 På fyra mätstationer i Landskrona kommun mättes olika luftparametrar under sommarhalvåret 2002 och vinterhalvåret 2002/03. De parametrar som ingick i urban-mätnätet var kvävedioxid (NO 2 ), Partiklar PM 10, Sot, Flyktiga organiska kolväten (VOC), Svaveldioxid (SO 2 ) och Ozon (0 3 ). Vilka parametrar som ingick under respektive mätstation och med vilken provtagningsfrekvens framgår av tabell 1. Mätstation Mätperiod Parameter Provtagningsfrekvens Urban bakgrund, tätort et 2002/03 NO 2 Dygn Sot PM 10 VOC SO 2 Dygn Dygn Vecka Månad Sommarhalvåret 2002 NO 2 Månad O 3 Månad Gaturum, tätort et 2002/03 NO 2 Dygn Sot PM 10 Dygn Dygn 5 veckor (mars-april) VOC Vecka Regional bakgrund, landsbygd et 2002/03 NO 2 Månad SO 2 Månad Sommarhalvåret 2002 NO 2 Månad O 3 Månad Tabell 1. Sammanställning av utförda luftmätningar i Landskrona kommun under sommarhalvåret 2002 och vinterhalvåret 2002/03. De parametrar som ingick i urban-mätnätet var kvävedioxid (NO 2 ), Partiklar PM 10, Sot, Flyktiga organiska kolväten (VOC), Svaveldioxid (SO 2 ) och Ozon (0 3 ). 4

6 Förutom ovanstående mätningar mättes också PM 2,5 i urbana bakgrunden och 2 månaders timmedelvärdesmätningar av NO 2 i gaturummet under vinterhalvåret. Dessa resultat redovisas i separata rapporter från IVL. 2.2 Mätplatser Urban bakgrund Mätstationen Urban bakgrund är placerad i takhöjd i centrum. Stationen är belägen på taket på polishusets fastighet i korsningen Norra Långgatan Rådhusgatan. Platsen är ny sedan 2001/02 och har vid flera tillfällen flyttats tidigare år men har hela tiden funnits i tätortens centrum. Nuvarande mätplats framgår av karta Gaturum Mätstationen gaturum är placerad i gaturummet på en av Landskronas mest trafikerade gator där även gående och cyklister vistas. Platsen är Eriksgatan 154. Mätplatsen framgår av karta 1. Trafikflödet på den delan av Eriksgatan är (sept 2000) (VMD, 85%-il). Medelhastigheten var 41 km/h Regional bakgrund Månadsvisa mätningar utförs på två platser utanför tätorten s k regional bakgrund. Den ena mätstationen är Rönneberga backe, strax norr om Asmundtorp och den andra är på Ven, på krönet av backafallet ovanför Bäckviken. Mätstationen Rönneberga backe har tidigare varit placerad i Saxtorp nära havet, men flyttades till nuvarande plats inför mätsäsongen 1997/ Bakgrundsmiljö - Vavihill Mätstationen Vavihill i Skåne ingår i det nationella luftövervakningsprogrammet och i det europeiska samarbetsprojektet EMEP. Stationen drivs av IVL på uppdrag av Naturvårdsverket. Mätstationen Vavihill redovisas som en jämförelsestation i resultatet. 5

7 Urban gaturum Urban bakgrund Figur 1. Mätstationernas placering i centrum. 3 Mätmetoder Mätningarna av PM10, kvävedioxid och sot är gjorda med en aktiv metod vilket innebär att luft sugs in från provplatsen med en pump och passerar ett filter. Mätningarna sker dygnsvis med en provtagningsapparat som automatiskt växlar mellan provtagningskärlen kl 24:00 varje natt. Apparaten har 8 kanaler vilket innebär att vätskor och filter byts en gång per vecka under provtagningsperioden 1 oktober 31 mars. Figur 2. Utrustning för mätninga av PM 10 och luftintag för mätning av NO 2 och sot. 6

8 Övriga mätningar är gjorda med en passiv metod och provbyten sker en gång per vecka alternativt en gång per månad. 4 Resultat 4.1 et 2002/ Partiklar PM10 et 2001/02 är första säsongen som partiklar PM10 mättes i urban bakgrund i Landskrona. Resultatet av dygnsmätningarna i urban bakgrund och gaturum för de senaste två vinterhalvåren framgår av tabell 2. Resultatet för urban bakgrund 2002/03 grundar sig på 7 månaders mätning fr o m oktober t o m april månad. 2001/02 bakgrund 2002/03 bakgrund 2002/03 gaturum 90- percentil uppmätt 98- percentil uppmätt Högsta dygnsmedelvärde Antal dygn Antal dygnsmedelvärde > 50 μg/m 3 Antal dygnsmedelvärde > 30 μg/m Tabell 2 Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM 10 under vinterhalvåren 2001/02 och 2002/03 i urban bakgrund och gaturum, Landskrona centrum. Enligt IVL-rapport B1535 var de PM10 halter som uppmättes i södra Sverige över 50% högre vinterhalvåret 2002/03 jämfört med förra vinterhalvåret. Vintern 2001/02 präglades av milt, blåsigt väder med vissa korta mellanperioder av kallt väder medan vintern 2002/03 var det mycket kallare än normalt i södra Sverige. De höga halterna i södra Sverige var sannolikt en följd av kylan och därmed ökat behov av uppvärmning samt i kombination med mellanperioder av dålig omblandning. Resultatet i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen enligt 9 Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Partiklar (PM 10) 9 Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90- percentil). 7

9 Bilaga 1 till förordning 2001:527 Utvärderingströsklar Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 20 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för årsmedelvärde Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 14 mikrogram per kubikmeter luft Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 10 mikrogram per kubikmeter luft De dygnsmedelvärden som överskred miljökvalitetsnormen (PM10 > 50 ug/m 3 ) under vinterhalvåret 2002/03 för urban bakgrund och gaturum visas i tabell 3. Datum PM10 urban bakgrund μg/m 3 PM10 gatutum μg/m

10 Datum PM10 urban bakgrund μg/m 3 PM10 gatutum μg/m Tabell 3 Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen (PM10 >50 ug/m 3 ) under vinterhalvåret 2002/03 för urban bakgrund och gaturum Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) har mätts i Urban bakgrund i Landskrona sedan Resultatet från dygnsmätningarna under vinterhalvåret 2002/03 för urban bakgrund och gaturum redovisas i tabell 4. Urban bakgrund 2002/03 98-percentil uppmätt Högsta dygnsmedelvärde Antal dygn Antal dygn > 60 Antal dygn > Gaturum Vavihill 5 15 Tabell 4. Resultat av dygnsmätningar av kvävedioxidhalter (NO 2 ) under vinterhalvåret 2002/03 urban bakgrund och gaturum, Landskrona centrum och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för kvävedioxid enligt 4 Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. 9

11 4 Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8- percentil). Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil). Resultaten i tabellen kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 3). 50 Kvävedioxid (NO2) i Landskrona tätort mikrogram/m /89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 Figur 3. n av dygnsmätningar av kvävedioxid i urban bakgrund under perioden Staplarna visar kvävedioxid i mikrogram per kubikmeter luft 10

12 4.1.3 Sot Sot har mätts sedan 1973 med uppehåll 4 säsonger i mitten av 80-talet. Resultatet av dygnsmätningarna under vinterhalvåret 2002/03 framgår av tabell 5. Urban bakgrund 2002/03 98-percentil uppmätt Högsta dygnsmedelvärde Antal dygn Gaturum Vavihill 4 18 Tabell 5. Resultat av dygnsmätningar av sot under vinterhalvåret 2002/03 i urban bakgrund och gaturum, Landskrona centrum och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. Gränsvärdet för sot i Sverige beräknat som vinterhalvårsmedelvärde är 40 μg/m 3 och som dygnsmedelvärde 90 μg/m 3 (98-percentil för vinterhalvår). Resultaten i tabellen kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 4). Sot i Landskrona tätort /74 75/76 77/78 mikrogram/m3 79/80 81/82 83/84 85/86 87/88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02 Figur 4. n av sot i urban bakgrund Landskrona tätort under perioden Staplarna visar sot i mikrogram per kubikmeter luft. 11

13 4.1.4 Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid har mätts sedan 1973 med uppehåll 4 säsonger i mitten av 80-talet. Till och med säsongen 2000/01 har dygnsmätningar gjorts under vinterhalvåren. Från och med vinterhalvåret 2001/02 har månadsmätningar gjorts istället. Resultatet av mätningarna vintern 2002/03 framgår av tabell /03 Urban bakgrund 2,6 Vavihill 1,3 Tabell 6. Resultat av månadsmätningar av svaveldioxid under vinterhalvåret 2002/03 i urban bakgrund och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. Gränsvärdet för SO 2 i Sverige beräknat som vinterhalvårsmedelvärde är 50 μg/m 3. Resultaten i tabellen kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 5). Svaveldioxid (SO2) i Landskrona tätort /74 75/76 77/78 79/80 81/82 mikrogram/m3 83/84 85/86 87/88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02 Figur 5. n av svaveldioxid i urban bakgrund i Landskrona tätort under perioden Staplarna visar svaveldioxid i mikrogram per kubikmeter luft.. Till och med vinterhalvår 2000/01 har dygnsmedelvärde mätts och fr o m 2001/02 månadmedelvärdes. 12

14 4.1.5 Flyktiga organiska kolväten (VOC) Veckovisa mätningar av flyktiga organiska kolväten (VOC) har mätts i urban bakgrund, Landskrona tätort sedan vintern 1992/93 med undantag för två vintrar. Resultatet av vinterhalvåret 2002/03 framgår av tabell 7 där vinterhalvårsmedelvärdet är redovisat. Bensen Toluen Oktan Butylac Etylbensen mp-xylen o-xylen Nonan 1,9 3,3 0,3 0,2 0,6 2,0 0,6 0,4 Tabell 7. av flyktiga organiska kolväten (VOC) i urban bakgrund, Landskrona centrum under vinterhalvåret 2002/03 Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för bensen enligt 8a Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft och med miljömålet på 1 mikrogram per kubikmeter luft. 8 a Till skydd för människors hälsa får bensen efter den 1 januari 2010 inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Förordning (2003:112). Tidigare års resultatet av vinterhalvårsmedelvärden för bensen finns i figur 6 Bensen i Landskrona tätort mikrogram/m /93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 Figur 6 för bensen från veckomätningar i urban bakgrund, Landskrona centrum 13

15 4.1.6 Regional bakgrund, landsbygd Under vinterhalvåret gjordes månadvisa NO 2 - och SO 2 - mätningar i den regionala bakgrunden på landsbygden dvs Rönneberga backe och Ven. Resultatet för vintern 2002/03 redovisas i nedanstående tabell /03 Urban bakgrund 15 2,6 Rönneberga backe 9,4 2,2 (A) Ven (B) 11,7 2,4 Vavihill 5 1,3 Tabell 8. Resultat av vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund, Ven och Rönneberga backe under vinterhalvåret 2002/03 och Vavihill i Skåne. 4.2 Sommarhalvåret 2002 Under sommarhalvåret (6 månader) mäts kvävedioxid (NO 2 )och ozon (O 3 ) i den urbana bakgrunden i Landskrona tätort och den regionala bakgrunden på Ven och Rönneberga backe. Mätningarna är månadsvisa diffusionsmätningar och resultatet presenteras i tabell 9. Sommarhalvår 2002/03 Urban bakgrund O 3 NO 2 SO 2 NO 2 Sommarhalvårsmedelvärde Sommarhalvårsmedelvärde 12,4 66 Rönneberga backe 6,3 74 (A) Ven (B) 8,8 68 Vavihill 2,8 79 Tabell 9. Resultat av sommarhalvårsmedelvärde i urban bakgrund, Ven och Rönneberga backe under sommaren 2002 och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. 14