Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Transkript

1 0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet

2 Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten i svenska kommuner jämfört MKN Utveckling av haltnivåer TOLERENSMARGINALER Kontinuerliga mätningar Kommuner: Kontinuerliga mätningar Samverkansomr:Kontinuerliga mätningar + beräkningar Kommuner: indikativa mätningar mätningar Samverkansomr:Indikativa mätningar + beräkningar Beräkningar och objektiv skattning av luftkvalitetshalter MKN ÖUT NUT

3 Vad rapporterades till Datavärden för 2007? Av landets 291 kommuner rapporterade 76 (ca 25%) stycken in sina mätresultat till Naturvårdsverket via Datavärden (IVL). 2 Fler än 75% mätte PM 10 Drygt 60% mätte NO 2 /NOx Cirka 40% mätte bensen och SO 2 35% mätte O 3 övrigt: PM2.5, sot Ett tiotal av kommunerna har angett att de ingår i ett samverkansområde (t.ex Stockholm och Uppsala lvf, Liv) och drygt 40 stycken i Urbanmätnätet övriga mäter i egen regi.

4 3 Urbanmätnätet *Ett samarbete mellan IVL och svenska kommuner (främst små och medelstora) * Startade 1986 * 40-tal deltagande kommuner varje år * 40% av landets kommuner har deltagit en eller flera år * 10 kommuner deltagit samtliga 20 år! Mätningar * Dygnsprovtagning av NO 2, SO 2, sot, PM 10 (PM 2.5, PM 1 ) * Veckoprovtagning av VOC * Månadsprovtagning av NO 2, SO 2 och O 3 i regional bakgrund

5 4 Urbanmätnätets övergripande syften: God samordning Kvalitetskontroll Jämförbarhet i mätdata Gemensam utvärdering Effektiv övervakning av luftkvaliteten

6 Krav på mätmetoder 5 "För att den information som samlas in om luftföroreningar ska vara tillräckligt representativ och jämförbar i hela gemenskapen är det viktigt att man vid utvärderingen av luftkvaliteten använder standardiserade mätmetoder och gemensamma kriterier för antalet mätstationer och deras placering". /EU-direktiv 2008/50/EG Mätmetoder som ska användas Referensmetod: anges i "Mätföreskrifterna" (NFS 2007:7) för olika ämnen. Bör om möjligt användas som första hands metod. Likvärdig metod: bedöms ge likvärdiga resultat som referensmetoden. För att godkännas för detta genomgår metoden ett jämförelsetest i enlighet med "Demonstration of Equivalense of Ambient Air monitoring Methods". Annan standardiserad metod: kan användas för kontroll av MKN under angivna förutsättningar enligt NFS

7 6 Använda mätmetoder Kontinuerligt registrerande instrument: ca 30% PM 10 : främst TEOM ("annan metod"), men även några SM 200 ("likvärdig metod") NOx: främst DOAS, men även några använder kemiluminiscensinstrument (referensmetod) Bensen: främst DOAS ("annan metod") och diffusionsprovtagare ("annan metod") Aktiv dygnsprovtagning: ca 65 % IVLs dygnsprovtagning för NO 2 och PM 10 (ej ännu testad för likvärdig metod) Diffusionsprovtagning (indikativa mätningar):ca ca 5% IVLs passiva provtagare för NO 2, SO 2, bensen och O 3

8 Mätperioder: Endast ca 40% mäter helår resterande vinterhalvår eller liknande. Bland annat på grund av tidigare gränsvärdens utformning, ekonomiska skäl och haltnivåer som ej kräver mer än indikativa mätningar. 7 Andelen kommuner som mäter kalenderår ökar dock och för 2008 är det ytterligare åtminstone ett tiotal som rapporterat helårsmätningar. Mätplatser: Vid endast en mätplats ska denna placeras i gaturum enligt MKN. Vid fler mätplatser minst en i urban bakgrund. För NO 2 ca 2/3 av mätplatserna i urban bakgrund För PM 10 ca 2/3 i gaturum Slutsats: Endast 25% av landets kommuner rapportera sina luftmätningar. Många av dessa mätningar uppfyller inte kraven enligt MKN fullt ut!

9 8 Luftkvaliteten i svenska kommuner jämfört MKN

10 Årsmedelvärde av NO 2, Oxelösund Miljökvalitietsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Malmö Göteborg Botkyrka Malmö Borås Stockholm Helsingborg Umeå Lund Västerås Norrköping Linköping Helsingborg Mölndal Stockholm Umeå Stockholm Göteborg µg/m3

11 Antal dygn > MKN för NO 2, Lund Oxelösund Linköping Miljökvalitietsnorm Mölndal Helsingborg Malmö Göteborg Botkyrka Västerås Borås Norrköping Stockholm Helsingborg Umeå Malmö Stockholm Umeå Stockholm Göteborg antal dygn

12 Antal timmar >MKN för NO 2, 2007 Miljökvalitetsnorm 11 Mölndal Helsingborg Malmö Göteborg Botkyrka Västerås Borås Norrköping Stockholm Helsingborg Umeå Malmö Lund Linköping Stockholm Umeå Stockholm Göteborg antal timmar

13 NO 2 -halter i små och medelstora kommuner inom Urbanmätnätet Miljökvalitetsnorm-dygn Övre utvärderingströskel 10 1 Nedre utvärderingströskel Vinterhalvår 2007/08 År Boden* Lycksele* Timrå Trelleborg* Karlstad Östersund Jokkmokk* Falkenberg Jönköping* Uppsala* Tranås Huddinge Skogås Värnamo Linköping Köping Örnsköldsvik, Centralesplanaden* Landskrona, Eriksgatan Växjö Storgatan* Linköping Växjö Storgatan

14 Årsmedelvärde av PM 10, Lund Älmhult Falun Miljökvalitetsnorm Förslag till ny övre utvärderingströskel Övre utvärderingströskel Landskrona Örebro Västerås Norrköping Kristianstad Sundsvall Malmö Burlöv Helsingborg Värnamo Göteborg Stockholm Malmö Jönköping Umeå Göteborg Södertälje Stockholm µg/m3

15 Antal dygn>mkn för PM Lund Norrtälje Nyköping Miljökvalitetsnorm Sundsvall Umeå Västerås Kristianstad Norrköping Värnamo Helsingborg Malmö Burlöv Göteborg Stockholm Falun Malmö Älmhult Örebro Landskrona Jönköping Södertälje Göteborg Stockholm antal dygn

16 Antal dygn>öut för PM Lund Malmö Falun Stockholm Förslag ny utvärderingströskel, obs 35 µg/m3! Övre utvärderingströskel Örebro Norrköping Umeå Västerås Landskrona Sundsvall Burlöv Malmö Helsingborg Värnamo Göteborg Älmhult Kristianstad Södertälje Jönköping Göteborg Stockholm antal dygn

17 Halter av PM10 inom Urbanmätnätet 16 Älmhult Falun Vinterhalvår 2007/08 Landskrona Kramfors Trelleborg Kalmar Ljungby Boden Kävlinge Uppsala Tranås Jönköping Östersund Värnamo Timrå Jokkmokk Lycksele År 2007 Vinterhalvår 2007/08 Förslag ÖUT Antalet tillåtna dygn > 30 µg/m3 Landskrona, Eriksgatan Burlöv Gaturum Värnamo, Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Jönköping, Barnarpsg Örebro Rudebecksskolan antal dygn

18 Halter av PM10 i Göteborg jämfört med"normalår" percentil percentil Årsmedelvärden

19 18 Trendutveckling av haltnivåer har halterna minskat tack vare MKN?

20 Ttidsutveckling för PM 10 i några större kommuner Stockholm gaturum 40 MKN Uppsala gaturum µg/m3 25 Göteborg urban bakgrund 20 Stockholm urban bakgrund Malmö urban bakgrund ÖUT NUT 5 0 MKN infördes MKN får ej överskridas!

21 Tidsserie för NO 2 i urban bakgrund #REF! Göteborg Helsingborg Helsingborg Lund Malmö Stockholm MKN ÖUT NUT µg/m MKN infördes MKN får ej överskridas

22 Tidsserie för PM 10 och NO 2 under 2000-talet inom Urbanmätnätet NO2 PM PM10 NO / / / / / / / /2008

23 benzene, NO2 (µg/m3) share of TWC cars (%) Trend av NO 2 och bensen mellan 1986 och 2007 benzene NO2 % personal cars with TWC

24 23 PM 10 Endast regionala bakgrundshalter Totala haltnivåer

25 24 Urban-modellen Empirisk beräkningsmodell, baserad på - uppmätta urbana bakgrundshalter - ventilationsindex - emissioner prop. mot befolkningsmängd Verktyg bl.a. för bedömning av överskridanden av olika gränsvärden Utsläppsprognoser skattning av framtida luftkvalitetssituation

26 25 Exponering för PM 10 baseras på tillgängliga mätdata i landsbygdsluft och i urban bakgrundsluft EMEP-modellering används för geografisk fördelning av halter relationen till NO 2 -halt statistik avseende användning av biomassa (ved) i kommuner andelen dubbdäcksanvändning i de 7 Vägverksregionerna PM 2.5 utifrån relation till PM 10 i tre typmiljöer (ub, förort, landsbygd)

27 26 Procentuell fördelning av exponering 60% 50% PM10 PM2.5 Percentual exposure 40% 30% 20% 10% 0% PM class

28 27 Hälsoeffekter PM 10 Emissionskälla Antal förtida dödsfall PM regional bakgrund PM resuspension 48 PM trafikavgaser 102 PM vedeldning 331 PM övrigt 194 Totalt 3 390

29 28 Tack för uppmärksamheten! EMEP-stationen Råö. Foto: Kjell Peterson, IVL

30 29

31 30

32 31 Stockholmsdata från SLB, 2007

33 32

34 33

35 34

36 35

37 36