Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun

Transkript

1 Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmål FRISK LUFT NO 2 PM 10 bensen Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten 1

2 Strategin är upprättad Dnr 2017 MH1220 Cajsa Eriksson, miljö- och hälsoskyddsinspektör Motala kommun 2

3 Innehållsförteckning Strategin är upprättad Innehållsförteckning... 3 Förkortningar... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sammanfattning... 4 Kontroll genom mätningar... 4 Kontroll genom beräkning... 4 Kontroll genom objektiv skattning... 4 Syfte... 5 Bakgrund... 5 Dominerande utsläpp... 5 Lagstiftning... 5 Effekter av luftföroreningar... 6 Analys av luftkvalitetssituationen utifrån tidigare kontroller i Motala... 6 Tidigare mätningar... 7 Luftkvalitetssituationen... 8 Partiklar PM Partiklar PM 2, Kvävedioxid Svaveldioxid (SO 2 ) Ozon Bensen Benso(a)pyren Arsenik, kadmium, bly, nickel Kolmonoxid (CO) Lagar, litteratur och annan information Förkortningar MKN ÖUT NUT SLÖ VOC PAH SIMAIR SMHI IVL Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Samverkan Luft Östergötland (kommunalt samverkansområde inom Östergötlands luftvårdsförbund) Flyktiga organiska kolväteföreningar Polycykliska aromatiska kolväten Modellberäkningsprogram från SMHI avseende vägtrafik Sveriges meterologiska och hydrologiska institut Institutet för vatten- och luftvårdsforskning 3

4 Sammanfattning Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) föreskriver att varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna (MKN) följs inom kommunen. MKN anger den nivå som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter ur hälsosynpunkt samt till skydd för växtligheten. Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar och objektiv skattning. En kontrollstrategi ska finnas för varje kommun eller samverkansområde som genomför kontrollen i form av mätning eller modellberäkning. Kontrollstrategin ska omfatta minst två kalenderår och uppdateras årligen. Kontroll genom mätningar Partikelhalt PM 10 i gaturum kommer att ske under år 2018 som uppföljning av de åtgärder som vidtagits efter år 2013 då MKN överskreds. Efter mätningen under kalenderår 2018 bör det ske en bedömning om hur fortsatt kontroll av PM10 lämpligen bör ske i Motala kommun. Förslagsvis genom mätningar varje år eller med ett intervall vart tredje till vart femte år. Kontroll genom beräkning Kvävedioxid bör kontrolleras genom årliga modellberäkningar samt eventuellt indikativa mätningar (kalenderår) t ex vart tredje eller vart femte år, förslagsvis med början år Modellberäkning enligt SIMAIR sker av varje kommun avseende partiklar PM 10 samt kvävedioxid vid minst ett gaturum och lämnas till Samverkan Luft Östergötland (SLÖ) för sammanställning och redovisning till datavärden. Kontroll genom objektiv skattning Bensen Mätning har utförts och årsmedelvärdet underskrider NUT och Sveriges miljömål. Det kan dock vara intressant att utföra en uppföljande mätning i gaturum om några år förslagsvis år 2020 eller om det visar sej att trafiksituationen blir förändrat p.g.a. samhällsutvecklingen i Motala. Partiklar PM 2,5 kontroll genom mätning behöver inte ske i gaturum eller i urban bakgrund. Mätningen avseende ozon behöver inte ske av Motala kommun eftersom det sker nationella kontroller avseende marknära ozon. Detsamma gäller för koloxid och svaveldioxid. Kontroll genom mätning av metallerna arsenik, kadmium, nickel och bly behöver f n ej ske i gaturum eller i urban bakgrund. Benso(a)pyren - någon mätning har ej skett och men en bedömning måste göras av de fakta som anges i SMHI:s nationella rapport 1. Därefter får avgöras om en kontroll genom mätning behöver ske. Enligt luftkvalitetsförordningen behöver kontroll genom mätningar i urban bakgrund inte ske i Motala tätort så länge som vi är med i Samverkan Luft Östergötland (SLÖ). Däremot är vi skyldiga att kontrollera genom mätning den/de parametrar som riskerar att överskrida MKN. 1 SMHI Meterologi nr 159, 2015 Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren. 4

5 Syfte En kontrollstrategi avseende luftkvalitetskontroll ska finnas för varje kommun eller samverkansområde. Syftet med denna kontrollstrategi är att planera hur luftkvaliteten ska kontrolleras i Motala kommun under kommande år för att uppfylla de krav på kontroll som anges i Luftkvalitetsförordningen samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Kontroll kan ske via kontinuerliga eller indikativa mätningar, beräkningar eller genom objektiv skattning. Bakgrund Varje kommun är enligt kraven i 5:e kapitlet miljöbalken och luftkvalitetsförordningen skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft uppfylls inom sin kommun. Kunskap om de lokala luftkvalitetsförhållandena behövs bland annat när detaljplaner ska fastställas och vid ansökan om tillstånd till miljöfarliga verksamheter, eftersom dessa inte får godkännas om de kan befaras medföra att en miljökvalitetsnorm överskrids. Motala kommun har under lång tid genomfört mätningar i urban bakgrundsmiljö och har en lång mätserie som visar trenderna för olika parameterar under den tiden. Mätningar i gaturum har skett under senare år i mindre omfattning. Motala kommun är även med i samverkansområde i länet Samverkan Luft Östergötland (SLÖ). Genom SLÖ sker kontroll genom modellberäkningar och vissa mätningar, vilket medför att Motala kommun inte behöver genomföra mätning av alla parametrar. Normerna för de olika parametrarna anges som tim- dygns- och/eller årsmedelvärden men förekommer även som högsta 8-timmarsmedelvärden under ett dygn. Dominerande utsläpp I Motala kommun är utsläpp från vägtrafiken den dominerade källan för luftföroreningar. I Motala tätort är drygt 50 % anslutna till fjärrvärme. Det innebär att det inom vissa områden förekommer vedeldning för uppvärmningen samt för s.k. trivseleldning i braskaminer o.dyl. Lagstiftning Utgångspunkten för det regelsystem som gäller i Sverige idag beträffande MKN för utomhusluft är två EU-direktiv. Det handlar dels om det s k luftkvalitetsdirektivet, dels om det s k direktivet om metaller och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i luft. Dessa direktiv har i Sverige genomförts genom regler i främst miljöbalken och i luftkvalitetsförordningen. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet genomför de krav på mätning, beräkning och kvalitetsäkring mm som anges i direktiven och EU-kommissionens rapporteringsbestämmelser. Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) föreskriver att varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna följs inom kommunen. Miljökvalitetsnormer anger den nivå som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter ur hälsosynpunkt samt till skydd för växtligheten. Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar och objektiv skattning. Hur kontrollen ska ske regleras i Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2013:11) om kontroll av luft- 5

6 kvalitet. Kontrollen får ske genom samverkan mellan flera kommuner t ex inom ett samverkansförbund. Normerna har i regel en övre utvärderingströskel (ÖUT) och en nedre utvärderingströskel (NUT). Beroende på vad beräkningar och mätningar redovisar vad gäller luftkvaliteten avgörs vilka krav som ställs på mätning och beräkning enligt följande: 1. Överskrids ÖUT ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, eller mätning med lägre kvalitetskrav. 2. Underskrids ÖUT, men att NUT överskrid, så får kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning. 3. Underskrids NUT så får kontrollen ske genom enbart beräkning eller objektiv uppskattning eller en kombination av metoderna. Vid överskridande eller risk för överskridande av en miljökvalitetsnorm i ett samverkansområde ska minst en mätplats för kontinuerliga mätningar finnas i varje kommun där MKN överskrids eller riskerar att överskridas ( 13 Naturvårdsverkets förskrifter om kontroll av luftkvalitet NFS 2016:9). För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljökvalitetsmål för flera luftföroreningar. Miljökvalitetsmålen innebär i flera fall mer långtgående krav än MKN. I bedömningen för de olika parametrarna anges detta som svenska miljömål. En kontrollstrategi ska finnas för varje kommun eller samverkansområde som genomför kontrollen i form av mätning eller modellberäkning. Kontrollstrategin ska omfatta minst två kalenderår och uppdateras årligen. Detta enligt 3 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:9) om kontroll av luftkvalitet. I 4 anges vad en kontrollstrategi ska innehålla. Effekter av luftföroreningar Luftföroreningar påverkar bland annat människors hälsa negativt. Man vet idag att exponering av luftföroreningar orsakar ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och i lungcancer. Andra effekter på människors hälsa är förändringar i lungfunktionen, ökat behov av akutbesök och medicinering hos astmatiker, ökade sjukhusintagningar bland barn med lungsjukdom samt av äldre med lunginflammation och ökad sjukfrånvaro hos barn på förskolor och i skolor. En annan vanlig effekt är irritation på våra slemhinnor. Luftföroreningar kan även bidra till förkortad livslängd. Luftföroreningar kan även orsaka korrosion och gör att material som metaller, plast och kalksten bryts ned snabbare. Skador sker till exempel på byggnader och kulturhistoriskt värdefulla föremål. Dessutom skadas skogens träd och jordbrukets grödor av marknära ozon. De normer som bedöms i denna strategi och jämförs med MKN, ÖUT, NUT etc utgår i regel från hälsoeffekterna. Analys av luftkvalitetssituationen utifrån tidigare kontroller i Motala Urbanmätnätet är ett projekt som bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL (Institutet för Vatten- och luftvårdsforskning). Projektet har pågått i 30 år och startade vinterhalvåret 1986/87 och Motala kommun var då en av de deltagande kommunerna. 6

7 Målsättningen med projektet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. Utförande av mätningarna har succesivt ändrats p g a ändrade krav och behov. Resultaten från urbanmätnätet har ett värde p.g.a. sin kontinuitet i mätningar samt att resultatet är jämförbara med mätningar på andra orter inom mätnätet. Kontroll genom mätning har skett i urban bakgrund d.v.s. i tätortsmiljö som ej direkt påverkas av någon utsläppskälla som trafikerad väg/gata eller annan utsläppskälla. Urbanmätnätet har även ett värde för framtida forskning av luftkvalitet. Motala kommun har fram till vinterhalvåret 2014/15 deltagit med olika tidsintervall, oftast vartannat vinterhalvår i Urbanmätnätet. Inom Urbanmätnätet har Motala kommun mätt med dygnsvis provtagning partiklar PM10 och under ett år PM 2,5, samt genom passiva provtagare mätt kvävedioxid, svaveldioxid och ozon (månadsmedelvärde) samt flyktiga organiska kolväteföreningar (veckomedelvärde). En sammanställning över vilka vinterhalvår samt vilka parameterar som har mätts och analyserats redovisas i tabell 1. Tidigare mätningar Mätningar tidigare år har skett avseende följande parametrar och år i urban bakgrund och i regel under vinterhalvår. År/Parameter PM10 partiklar PM 2,5 partiklar SO 2 svaveldioxid NO 2 kvävedioxid O 3 ozon VOC Bl a bensen 1986/87 x x 1987/88 x x 1988/ /90 x x 1990/91 x x 1991/ /93 x x 1993/94 x x 1994/ /96 x x x 1996/ /98 x x x 1998/99 x 1999/2000 x x x x 2000/ /02 x x x x 2002/ /04 x 2004/05 x x x x 2005/ /07 x x x x x 2007/ /09 x x x x x 2009/ /11 x x x x x x 2011/12 1) x x 2012/13 x x x x 2013/ /15 x x x 1) En extra mätning har genomförts under vinterhalvåret 2011/2012 avseende passiva mätningar av kvävedioxid NO 2 och flyktiga organiska kolväteföreningar i både urban bakgrund och i gaturum (Drottninggatan 23). Tabell 1. Sammanställning över när och av vilka parametrar som mätning skett i urban bakgrund, Motala kommun 7

8 I gaturum har skett mätningar avseende partiklar (PM10), kvävedioxid och VOC. Kvävedioxid och VOC har skett med s k passiv mätmetod (månadsvis /enstaka veckor). Sammanställning över mätningar i gaturum redovisas i tabell 2. År/parameter PM 10 NO2 VOC gaturum 2011/12 x x Vinterhalvår, Drottninggatan okt 2012/okt 2013 x Drottninggatan 2014 x Drottninggatan 2015 x x x Drottninggatan/Östermalmsgatan 2016 x Östermalmsgatan Tabell 2: Sammanställning över mätningar i gaturum, Motala tätort Luftkvalitetssituationen Utifrån de kontroller som Motala kommun har genomfört avseende luftkvaliteten genom mätningar, beräkningar har bedömning skett inom vilket haltområde som respektive parameter antas förekomma och vilken typ av kontroll som ska ske för respektive parameter enligt luftkvalitetsförordningen. Detta redovisas i tabell 3. Förorening Haltområde Krav på kontroll enl LKF Kvävedioxid (b) < NUT Kvävedioxid (g) > NUT (enl beräkning) Indikativ mätning, modellberäkning Svaveldioxid (b) < NUT Kolmonoxid < NUT Objektiv skattning. Nationell mätning Bensen < NUT Objektiv skattning Partiklar PM 10 (b) < NUT årsmedelvärde Partiklar PM 10 (g) ÖUT > NUT dygnsmedelvärde Kontinuerlig eller indikativ mätning, modellberäkning < NUT årsmedelvärde Partiklar PM 2,5 (b) < NUT Objektiv skattning Benso(a)pyren < NUT Objektiv skattning, ev fortsatt utredning Arsenik < NUT Objektiv skattning Kadmium < NUT Objektiv skattning Nickel < NUT Objektiv skattning Bly < NUT Objektiv skattning Tabell 3: Sammanställning över haltområde, samt krav på kontroll av olika luftkvalitetsparametrar i Motala kommun. (b = bakgrund, g = gaturum). I Motala är en stor samhällsutveckling på gång som kan påverka trafiksituationen i Motala tätort och därmed även halterna av luftföroreningar i centrum. Detta gäller bland annat etablering av Lalandia (vattenland mm) där det uppskattas att trafikmängden kan komma att öka med fordon per år. Förmodligen kommer det att innebära att trafikmängden även kommer att öka på centrum-gatorna och påverka luftkvalitetssituationen där. Dessutom planeras och byggs det många nya hus som innebär att gaturummen blir mer slutna, högre och att öppna ytor försvinner vilket också bidrar till högre luftföroreningshalter främst vad gäller partiklar (PM 10) och NO 2. 8

9 Partiklar PM 10 MKN ÖUT NUT Sveriges miljömål Årsmedelvärde 40 µg/m 3 28 µg/m 3 20 µg/m 3 15 µg/m 3 Dygnsmedelvärde 50 µg/m 3 35 µg/m 3 25 µg/m 3 30 µg/m 3 Tabell 4: Sammanställning av MKN, ÖUT, NUT enligt Luftkvalitetsförordningen 18 och bilaga 1 samt Sveriges miljömål avseende partiklar PM Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde Diagram 1. Redovisning av årsmedelvärde, dygnsmedelvärde avseende mätning i gaturum vid Drottninggatan samt Östermalmsgatan (okt ) Partikelmätning avseende PM 10 i gaturum har genomförts under fyra år. Första året från oktober 2012 till oktober 2013, överskreds MKN avseende dygnsmedelvärde. Naturvårdsverket bedömde att mätning skulle fortsätta i ytterligare tre år i gaturum. P.g.a. bland annat vägarbeten i centrum flyttades mätstationen från Drottninggatan/Drottningplan till Östermalmsgatan i september Resultaten från Östermalmsgatan har förmodligen visat lägre nivåer än om fortsatt mätning skulle ha skett vid den första mätplatsen vid Drottninggatan. Detta p.g.a andra förhållanden vad gäller utformning av gaturummet samt gatans riktning. Uppföljande mätning planeras att ske under år 2018 då vägarbeten och andra åtgärder är klara för att minska trafikflödet samt att trafikflödet i centrum har stabiliserats efter ombyggnationerna. Resultat från genomförda mätningar visar att halterna är lägre än år 2012/13 men om man ser till resultaten för hela mätperioden så kan man bedöma att halterna ligger mellan övre och nedre utvärderingströskeln och att fortsatt kontroll bör ske, men kanske inte varje år. Partikelhalt PM 10 i gaturum kommer att ske under år 2018 som uppföljning av de åtgärder som vidtagits efter år 2013 då MKN överskreds. Tekniska förvaltningen (Gata Park) ansvarar för den mätningen. Efter mätningen kalenderår 2018 bör ske en bedömning om hur fortsatt kontroll av PM10 lämpligen bör ske, förutom modellberäkningar kan även mätningar ske exempelvis varje till vart tredje år. Mätning av partikelhalt i vinterhalvår i urban bakgrund behöver inte ske enligt gällande lagstiftning, då vi är med i SLÖ som ska genomföra mätning i urban bakgrund. 9

10 Partiklar PM 2,5 MKN ÖUT NUT Sveriges miljömål Årsmedelvärde 25 µg/m 3 17 µg/m 3 12 µg/m 3 10 µg/m 3 Dygnsmedelvärde 25 µg/m 3 Tabell 5: Sammanställning av MKN, ÖUT, NUT enligt Luftkvalitetsförordningen 19 och bilaga 1 samt Sveriges miljömål avseende partiklar PM 2,5. Partikelmätning avseende PM 2,5 har skett under ett vinterhalvår (2010/11) i urban bakgrund. Under vinterhalvåret uppgick dygnsmedelvärdet till 11 µg/m 3 och halvårsmedelvärdet till 6 µg/m3. Resultatet bedöms hamna under nedre utvärderingströskeln jämfört med årsmedelvärde och under Sveriges miljömål vad gäller dygnsmedel- och årsmedelvärde. Kontroll genom mätning av partiklar PM 2,5 behöver inte ske i gaturum eller i urban bakgrund. Kvävedioxid MKN ÖUT NUT Sveriges miljömål Årsmedelvärde 40 µg/m 3 32 µg/m 3 26 µg/m 3 20 µg/m 3 Dygnsmedelvärde 60 µg/m 3 48 µg/m 3 36 µg/m 3 Timmedelvärde 90 µg/m 3 72 µg/m 3 54 µg/m 3 60 µg/m 3 Tabell 6: Sammanställning av MKN, ÖUT, NUT enligt Luftkvalitetsförordningen 10 och bilaga 1 samt Sveriges miljömål avseende kvävedioxid. 30 ug/m3 Kvävedioxid Vinterhalvår, Gamla Stan Motala Diagram 2: Staplarna visar vinterhalvårsmedelvärden för kvävedioxid i ug/m 3 luft för mätningar i Motala kommun, urban bakgrundsnivå Mätningar har skett i urban bakgrund under vinterhalvår under en lång tid. Under kalenderår 2015 genomfördes mätningar via passiva månadsmätare i gaturum. Resultat från denna mätning visade att årsmedelvärdet var lägre än NUT. utifrån mätning och beräkningar är att kvävedioxidhalten klarar eller tangerar NUT som dygnsmedelvärde, årsmedelvärde klaras i gaturum. Trenden har nationellt sett 10

11 minskat, men har nu stagnerat. Dock kan man se en ökning av nivåerna igen i vissa kommuner delvis p.g.a ökad andel dieselfordon. en är att kontroll bör ske genom årlig modellberäkning samt eventuellt indikativa mätningar t.ex. vart tredje eller vart femte år samt att bevaka hur trenden utvecklar sig i Motala p.g.a kommande samhällsutveckling delvis med anledning av Lalandiaprojektet. Urban bakgrundsnivå behöver ej kontrolleras enligt luftkvalitetsförordningen. Mätning med hjälp av passiv mätmetod är relativt billigt och provtagarna enkla att placera. Kvävedioxid är en bra indikator vad gäller kontroll av föroreningar i gaturum. Förslagsvis kan genomföras en mätning under några månader i olika gaturum (6-8 st) för att få en överblick om vilket gaturum som är mest belastat och för att bedöma var eventuell kontrollmätning ska ske när det gäller gaturum. Det kan även vara av intresse att genomföra en likvärdig mätning på förskole- /skolgårdar för att kontrollera luftkvalitet där, då barn är känsligare än vuxna när det gäller påverkan på hälsan. Svaveldioxid (SO 2 ) MKN ÖUT NUT Dygnsmedelvärde 100 µg/m 3 75 µg/m 3 50 µg/m 3 Timmedelvärde 200 µg/m µg/m µg/m 3 Tabell 7: Sammanställning av MKN, ÖUT, NUT enligt Luftkvalitetsförordningen 12 och bilaga 1 Större kända utsläppskällor avseende svaveldioxid saknas i Motala. Svaveldioxid har kontrollerats via mätningar under många vinterhalvår i urban bakgrund i Motala. Tyvärr kan dessa resultat ej jämföras med MKN eftersom mätningar skett månadsvis. en är att Motala kommuns mätningar avseende svaveldioxid underskrider MKN för svaveldioxid och kan upphöra tills vidare. Det är dock viktigt att Motala kommun följer den nationella trenden vad gäller SO 2 -halterna och eventuellt återtar provtagning om trenden skulle gå upp eller om MKN ändras för SO 2. Ozon MKN Sveriges miljömål Högsta 8-timmarsmedelvärde under 120 µg/m 3 70 µg/m 3 ett dygn Timmedelvärde 80 µg/m 3 Tabell 8: Sammanställning av MKN enligt Luftkvalitetsförordningen 15 samt Sveriges miljömål avseende ozon. De mätningar som tidigare genomförts i Motala kommun kan inte jämföras med gällande MKN avseende ozon då de mätningar som skett i urban bakgrund vinterhalvår har genomförts med månadsmätningar. MKN avseende ozon avser ett glidande 8-timmarsmedelvärde. Det marknära ozonet är oftast högre under sommarhalvår då solljuset fungerar som en katalysator för bildande av ozon i 11

12 närvaro av kolväteföreningar och kväveoxider. Nationella mätningar genomförs vad gäller ozon. Mätningen avseende ozonbehöver inte ske i Motala kommun eftersom det sker nationella kontroller avseende marknära ozon. Bensen MKN ÖUT NUT Sveriges miljömål Årsmedelvärde 5 µg/m 3 3,5 µg/m 3 2 µg/m 3 1 µg/m 3 Tabell 9: Sammanställning av MKN, ÖUT, NUT enligt Luftkvalitetsförordningen 17 samt bilaga 1 samt Sveriges miljömål avseende bensen. Bensen tillhör gruppen VOC som är ett samlingsnamn för flyktiga organiska kolväteföreningar. Halter av VOC (inklusive bensen) har tidigare mätts i urban bakgrund, genom s.k. passiv mätmetod veckovis under vinterhalvåret. År 2015 har mätning skett under ett helt kalenderår med s k indikativa mätningar dvs under 19 veckor jämnt fördelat under året i gaturumsmiljö. Bensen klassas som cancerframkallande och dess ursprung i tätortsmiljö härrör till stor del från vägtrafiken. Under år 2015 var första året som bensen har mätts ett helt kalenderår i både urban bakgrund och i gaturum. Medelvärdet i gaturumsnivå uppgick till 0,8 µg/m 3 och i urban bakgrund 0,4 µg/m 3. Det innebär att halterna för MKN, ÖUT samt NUT klaras och även Sveriges miljömål. 1,6 Bensenhalt i gaturum och urban bakgrund år 2015 ug/m3 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 bakgrund gaturum 0 VECKA Vecka 2015 medel Diagram 3. Veckomedelvärden i urban bakgrund och i gaturum Motala. Platsen för gaturumsmätning ändrades från Drottninggatan till Östermalmsgatan v 1538 p g a ombyggnation av Drottninggatan. 12

13 MKN klaras med god marginal enligt den kontroll som tidigare skett i Motala och någon mätning behöver inte ske i gaturum enligt lag. Eventuellt kan en uppföljande kalenderårsmätning av VOC vara av intresse att genomföra i gaturum om några år - förslagsvis om 5 år efter den mätning som genomfördes Detta för att kontrollera att mätresultatet fortfarande är lägre än Sveriges miljömål. Bakgrundsmätning behöver inte ske. Benso(a)pyren MKN ÖUT NUT Sveriges miljömål Årsmedelvärde 1 ng/m 3 0,6 ng/m 3 0,4 ng/m 3 0,1 ng/m 3 Tabell 10: Sammanställning av MKN, ÖUT, NUT enligt Luftkvalitetsförordningen 21 och bilaga 1 samt Sveriges miljömål avseende benso(a)pyren. Benso(a)pyren förekommer främst från emissioner från småskalig uppvärmning (ex. vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor). SMHI har genomfört en nationell kartläggning av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren. I den rapporten har beräknats kommunvisa årsmedelhalter av benso(a)pyren. Värdena som anges är den maximala gridrutan i varje kommun för haltmåtten KHV (kartans högsta värde) och KYM (kartans ytmedelvärde). Beräkningen avser dels år 2012/normalår. Med normalår avses genomsnittligt energibehov för referensåren I rapporten har för Motala kommun årsmedelhalten beräknats till 0,46/0,48 ng/m 3 (dvs 0,46 år 2012/ 0,48 normalår) som KHV och 0,14/0,14 ng/m 3 som KYM. Om beräkningarna enligt SMHI stämmer, innebär det att halterna överskrider Sveriges miljömål samt om värdet för KHV ska jämföras med MKN etc. så överskrids även NUT. Eventuell kontroll av benso(a)byren kan ske genom en bedömning av de fakta som SMHI:s rapport använt sej av och eventuellt beräkna om nivåerna alternativt att kontrollera nivåerna med mätning i Motala tätort. Granskning av miljö- och hälsoskyddsenheten har inte genomförts om det är rätt statistikunderlag och att antagandena är rimliga för kommunen. Någon mätning har ej skett och eventuellt kan det behöva ske en bedömning av de fakta som SMHI:s rapport använt sej av för att kontrollera om benso(a)pyren överskrider NUT. Därefter får avgöras om ytterligare kontroll genom mätning ska ske. 13

14 Arsenik, kadmium, bly, nickel Årsmedelvärde MKN ÖUT NUT Arsenik 6 ng/m 3 3,6 ng/m 3 2,4 ng/m 3 Kadmium 5 ng/m 3 3 ng/m 3 2 ng/m 3 Nickel 20 ng/m 3 14 ng/m 3 10 ng/m 3 Bly 0,5 µg/m 3 0,35 µg/m 3 0,25 µg/m 3 Tabell 11: Sammanställning av MKN, ÖUT, NUT enligt Luftkvalitetsförordningen och bilaga 1 Inom IVL:s urbanmätnät har två kommuner, Jönköping och Ystad, valt att analysera sina partikelfilter (PM 10) från år 2012 avseende metaller (bly, kadmium, nickel, arsenik). Jönköpings kommun valde även att analysera PAH (bl.a. benso(a)pyren). Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde (IVL Rapport B 2126). Inom Samverkansområde Luft Östergötland har insamling skett av underlag för analys av bens(a)pyren samt metaller. Resultat från detta har ännu inte redovisats. Med hänvisning till resultat i andra kommuner t ex Jönköping så bedöms att halterna av bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i Motala kommun underskrider MKN, ÖUT och NUT. Kontroll genom mätning av metallerna arsenik, kadmium, nickel och bly behöver ej ske i gaturum eller i urban bakgrund. Kolmonoxid (CO) MKN ÖUT NUT Högsta 8-timmarsmedelvärde under ett dygn 10 mg/m 3 7 mg/m 3 5 mg/m 3 Tabell 12: Sammanställning av MKN, ÖUT, NUT enligt Luftkvalitetsförordningen 14 och bilaga 1 CO mäts av några få kommuner och även av Naturvårdsverket. MKN avser högsta 8-timmarsmätning under ett dygn. Förhöjda halter av CO kan förväntas under dagar då veteranbilsparader eller motsvarande inträffar. Enligt uppgift så förekommer det under en dag/år i Motala. en är att det ej behöver ske mätningar av kolmonoxid i Motala kommun. 14

15 Lagar, litteratur och annan information Miljöbalken (1998:808) Luftkvalitetsförorordningen (2010:477) Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:9) om kontroll av luftkvalitet Naturvårdsverket Luftguiden Handbok 2014:1 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Naturvårdsverket Utkast Inledande kartläggning och objektiv skattning av luftkvalitet Vägledning om kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft juni 2017 IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Rapport B 2126, Rapport nr C129, oktober IVL Svenska miljöinstitutet-luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/15 Mätningar inom Urbanmätnätet, Rapport Nr C253, mars IVL Svenska miljöinstitutet. Luftkvalitetn i Sverige 2015 och vintern 2015/16 Mätningar inom Urbanmätnätet SMHI Meteorologi nr 159, 2015Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden, Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2010/2011, dnr MH Luftkvalitetskontroll i Motala tätort under år 2015 i gaturum och i urban bakgrund samt vinterhalvår i urban bakgrund 2014/2015, dnr 2015-MH Luftkvalitetskontroll i Motala tätort under år 2016 i gaturum, Motala kommun, miljö- och hälsoskyddsenheten, dnr 2017-MH