Beredskap för värmebölja. Arbetsrapport om pilotförsök i Uppsala kommun sommaren 2016

Transkript

1 Beredskap för värmebölja Arbetsrapport om pilotförsök i Uppsala kommun sommaren 2016

2 Folkhälsomyndigheten, 2017

3 Innehåll Inledning... 5 Syfte med pilotförsöket... 5 Mål för pilotförsöket... 5 Genomförande och resultat... 6 Projektorganisation... 6 Förberedande aktiviteter... 6 Aktiviteter under värmeböljan den juli Uppföljning och resultat av pilotförsöket Arbetsgruppens uppföljning av pilotförsöket Enkät till verksamhetschefer i vård och omsorg Uppföljningsfrågor om webbutbildningen Slutsatser från pilotförsöket Övergripande slutsatser Larmkedja Tekniska hjälpmedel Andra möjligheter till förebyggande och förberedande arbete Nästa steg Bilaga 1. Instruktioner till larmkedjans funktioner Bilaga 2. Nyhetsnotiser

4 4

5 Inledning Under åren genomför Folkhälsomyndigheten projektet "Att stärka förmågan att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer". Ambitionen är att projektet ska bidra till att minska dödlighet och sjukdom som orsakas av höga temperaturer. I projektet ingår att ta fram vetenskapligt underbyggd kunskap för att motverka negativa hälsoeffekter orsakade av en värmebölja. Steg ett bestod i att under 2015 ta fram kunskapssammanställningen Hälsoeffekter av höga temperaturer kunskapssammanställning. Steg två var att genomföra pilotförsöket tillsammans med Uppsala kommun under år Resultatet av pilotförsöket ska bidra till att utveckla en nationell vägledning för kommuner, landsting/regioner och privata vårdgivares hantering av värmeböljor. Till projektet finns en referensgrupp bestående av representanter från SMHI, Region Skåne, Socialstyrelsen, Botkyrka kommun och Umeå universitet. Syfte med pilotförsöket Syftet med pilotförsöket är att inom Uppsala kommuns verksamhet utveckla och testa ett förslag till en ändamålsenlig larmkedja vid meddelande eller varning för höga temperaturer. Syftet är också att ta fram målgruppsanpassade råd och informationsmaterial som behövs för att minska negativa hälsoeffekter av höga temperaturer och sprida dessa till identifierade målgrupper både i förberedande fas och inom larmkedjan. Larmkedjan och råden ska anpassas till de behov som beskrivs inom ramen för projektet samt hantera organisatoriska förutsättningar som kan utgöra hinder i kedjan. Resultaten från pilotförsöket ska användas i framtagandet av en nationell vägledning för hantering av höga temperaturer. Mål för pilotförsöket Pilotförsöket har följande målsättningar: Organisatoriska hinder för beredskap för värmebölja har kartlagts utifrån förutsättningar i Uppsala kommun. Ett förslag på ändamålsenlig larmkedja har tagits fram för Uppsala kommun, med startpunkt i inkommen värmevarning från SMHI. Projektet har tagit fram medicinska råd och annat informationsmaterial som behövs för att målgrupperna ska kunna agera på ett adekvat sätt. En kommunikationsstrategisk insats har gjorts före och under sommaren. En utvärdering har gjorts under hösten och sammanställs därefter i en arbetsrapport. 5

6 Genomförande och resultat Projektorganisation En arbetsgrupp upprättades för pilotförsöket, bestående av avdelningschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska vid Äldreförvaltningen, kommunens beredskapssamordnare, samt en klimatanpassningssamordnare från Länsstyrelsen i Uppsala län och en beredskapssamordnare vid Region Uppsala. Från Folkhälsomyndigheten deltog två utredare och en kommunikatör. Arbetsgruppen samlades till fyra möten under pilotförsöket och hade däremellan ett antal telefonmöten. Arbetsgruppen tillförde kunskap och erfarenheter i utformningen av larmkedja och instruktioner, identifierade kontaktvägar till målgrupper, lämnade synpunkter på framtagna råd, informationsmaterial och webbutbildning, planerade kommunikationsinsatsen inför sommaren, samt planerade och genomförde uppföljningen av pilotförsöket. Förberedande aktiviteter Nedan redovisas de förberedande aktiviteter som vidtogs av Folkhälsomyndigheten och arbetsgruppen under vintern och våren Målgruppsanalys Folkhälsomyndigheten gjorde en målgruppsanalys inför pilotförsöket. Syftet med målgruppsanalysen var att identifiera de målgrupper som direkt berörs av arbetet med värmeböljor och som behöver prioriteras för att information ska nå fram i samhället på ett adekvat sätt och därigenom förbättra möjligheterna till en god hälsa för riskgrupperna. Viktiga slutsatser från målgruppsanalysen för fortsatt arbete var: Slutmålgrupper är de riskgrupper som identifierats på vetenskaplig grund genom kunskapssammanställningen. Identifierade målgrupper är sammantaget: Chefer; Tjänstemän; Läkare; Sjuksköterskor; Undersköterskor; Vårdbiträden inom kommunal omsorg/privat omsorg, inom särskilda boenden, inom hemtjänst, inom LSS samt inom landsting (Finns inom sjukhus, HC och hemsjukvård); MVCsjuksköterskor; Blivande föräldrar; BVC-sjuksköterskor; Hemmaboende utan vårdkontakt; Anhöriga. Målgrupperna och riskgrupper har olika behov av information och nås via olika kanaler. Behovet av information är inte lika över hela året, då värmeböljor är ett säsongsbetonat fenomen. Informationen måste därför styras i tid till när de olika målgrupperna har behov av information. 6

7 Intervjuer med strategisk personal och vårdpersonal Folkhälsomyndigheten genomförde intervjuer med dels strategisk personal och dels vårdpersonal i olika yrkeskategorier i Uppsala kommun. Syftet var att identifiera organisatoriska hinder för beredskap för värmebölja och möjligheter att föra värmevarningen ner i organisationen, identifiera behov av information, samt att skapa en bild av kommunens kunskapsläge och erfarenheter om beredskap och hälsoeffekter av värmeböljor. Larmkedja En larmkedja utvecklades för hur ett meddelande eller varning om höga temperaturer inkommer till kommunens tjänsteman i beredskap, TiB, och sedan kommuniceras via flera olika larmbärande funktioner ner till vårdpersonal och brukare. Larmkedjan bygger på att värmevarningen färdas längs tre grenar inom Uppsala kommun: 1. en gren med e-post från TiB till förvaltningen och vidare ner till verksamhetschefer, 2. en gren från TiB till IT-support eller IT-jour och som förmedlar varningen via en banner i journalsystemet Siebel, och 3. en gren från TiB till kommunikationsfunktionen eller kommunikatör i beredskap (KiB) som lägger ut information på intranät, uppsala.se och skickar ut pressmeddelande. Även den regionala beredskapsorganisationen illustreras i larmkedjans inledning, men har inte testats i pilotförsöket. Utöver den ordinarie informationskanalen med e-post (likhetsprincipen) innehöll alltså larmkedjan två grenar som var speciellt upprättade i syfte att föra värmevarningen snabbare ner till vårdgolvet; en via journalsystemet och en via webbinformation på intranät och externwebb. Webbinformationen kommunicerades därmed också till allmänheten och individer som är i riskgrupp men inte är under vård. 7

8 Instruktioner till fem funktioner och dokumentationsmall Tydliga instruktioner utvecklades för fem av funktionerna i larmkedjan, se bilaga Instruktion till tjänsteman i beredskap (TiB) 2. Instruktion till förvaltningschef, hälso- och sjukvårdsstrateg (HOSS) och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 3. Instruktion för verksamhetschef & MAS 4. Instruktion till legitimerad personal 5. Instruktion till kommunikatör & kommunikatör i beredskap (KiB) Instruktionerna var specifikt skrivna för varje funktion, men byggde på följande fyra rubriker för samtliga instruktioner: 1. Larma nästa funktion 2. Förmedla information 3. Återkoppla och uppdatera larm 4. Dokumentera En mall för dokumentation av aktiviteter under värmevarning togs fram och spreds tillsammans med larmkedja och instruktioner. Datum & tid Rapportör Händelse/ aktivitet Åtgärd/ beslut Status Minnesanteckning 8

9 Tekniska hjälpmedel i larmkedjan En ny funktionsmail upprättades för TiB-gruppen för att kunna ta emot SMHI:s mailprenumeration för värmevarningar. En funktionsmail upprättades för direktör på Omsorgsförvaltningen respektive Äldreförvaltningen samt till MAS och KiB. En banner (rörligt meddelande) togs fram för journalsystemet. Den innehöll information om värmevarning och hänvisade till mer information på Folkhälsomyndighetens tillfälliga webbsida för pilotförsöket. Information och råd förmedlas i skrifter och webbutbildning Råd om förberedande planering samt råd till vårdpersonal togs fram med utgångspunkt i WHO:s rekommendationer och Beredskapsplan för värmeböljor i Region Skåne, samt kompletterades och anpassades utifrån dialogen med personal i Uppsala kommun. Råden målgruppsanpassades och publicerades inför pilotförsöket i följande fyra skrifter: Planera vård och omsorg inför värmeböljor till chefer/arbetsledare för särskilda boenden, hemsjukvård och i primärvården. Råd vid värmeböljor särskilda råd till läkare, sjuksköterskor och annan legitimerad personal. Råd vid värmeböljor till vård- och omsorgspersonal inom hemtjänst, hemsjukvård, särskilt boende och primärvård. Råd vid värmeböljor till dig, dina vänner och anhöriga. 9

10 Målgruppsanpassat informationsmaterial togs fram utifrån kunskapssammanställningen, målgruppsanalysen och de olika råden. En publikation till vårdpersonal publicerades inför pilotförsöket: Hantera värmeböljor information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg. En prototyp till webbutbildning för vårdpersonal utvecklades i ett enkätverktyg inför pilotförsöket: Hantera värmeböljor i vård och omsorg testa vad du kan och lär dig mer! Länken lämnades ut tillsammans med övrigt material inför pilotförsöket. Webbutbildningen innehöll också utvärderingsfrågor om användbarheten av webbutbildning som verktyg samt om innehåll och svårhetsnivå, se nedan under uppföljning av projektet. Webbutbildningen vidareutvecklades efter pilotförsöket och fördes över till ett html-baserat webbverktyg. Kommunikationsstöd Information om målgrupper och tänkbara informationskanaler togs fram av Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten gjorde i ordning förberedda mallar för nyhetsnotiser och pressmeddelande, se bilaga 2. Äldreförvaltning och Omsorgsförvaltning utvecklade rutin för tjänstgörande administratörer, inkl. rutin för bevakning av funktionsmail sommaren Spridningstillfällen Informationspunkt om pilotförsöket och hälsorisker vid höga temperaturer vid möte den 2/6 för medicinskt ansvariga sjuksköterskor hos kommun och privata utförare, samt även för biståndshandläggare. E-post skickades till verksamhetschefer och MAS den 23/6, med information om värmeböljaprojektet och med länkar till att larmkedja, instruktioner och informationsmaterial fanns att hämta på Folkhälsomyndighetens webbsida. Kommunens medicinskt ansvariga Monica Brundin var med i direktsändning för Upplands radio den 19/7 och berättade om projektet, klimatförändringar och hälsorisker med värmeböljor 10

11 Aktiviteter under värmeböljan den juli Tidpunkt 21/7 22/7 kl Aktivitet KiB upptäcker att prognos från SMHI troligen kommer att generera en värmevarning och lägger ut nyhetsnotis på uppsala.se Viktiga råd vid värmebölja (se bilaga x) och intranätet. SMHI utfärdar ett meddelande om höga temperaturer. 22/7 kl TiB skickar i enlighet med upprättad rutin ut information om värmevarningen till funktionsmail för direktör på Omsorgsförvaltningen respektive Äldreförvaltningen samt till MAS och KiB. Enligt rutin försöker TiB också kontakta IT-jour eller IT-support så att de lägger ut banner i journalsystemet Siebel. TiB lämnar ett meddelande på telefonsvarare och blir uppringd av IT-jouren efter en halvtimme. 25/7 kl Tjänstgörande ansvarig för funktionsmail (medicinskt ansvariga) iordningställer utskick till verksamhetschefer och MAS hos Äldreförvaltningen (ÄLF), omsorgsförvaltningen (OMF) och privata utförare. Utskick går via tjänstgörande administratör vid ÄLF. 25/7 kl /7 Pressmeddelande SMHI varnar för värmebölja, se bilaga x. Uppföljning av mailet hur till funktionsmailen har nått mottagarna. Endast 90 av 239 mottagare har lämnat läskvitto, 57 olästa och 84 frånvaromeddelanden. 26/7 SMHI tar bort meddelande om höga temperaturer. 26/7 kl Enligt rutin meddelar TiB om borttagen värmevarning till funktionsmailen till medicinskt ansvariga, KiB, direktör OMF, direktör ÄLF. Under värmeböljan juli dokumenterades inga aktiviteter eller kontakter mellan kommunen och den regionala beredskapsnivån med Länsstyrelsen och Region Uppsala. Uppföljning och resultat av pilotförsöket En enkät till verksamhetschefer genomfördes också under tidig höst, med frågor om hur de tagit del av informationen om larmkedjan, informationsmaterialet och webbutbildningen, samt hur de spridit materialet vidare i verksamheten och vidtagit åtgärder. I själva webbutbildningen ställdes också uppföljande frågor. Arbetsgruppens uppföljning av pilotförsöket Två uppföljande möten hölls under hösten. Det första med Uppsala kommun för att gå igenom deras sammanställning av dokumentation från sommaren samt för att utforma enkäten till verksamhetschefer, se resultat nedan. Därefter hölls ett möte i 11

12 hela arbetsgruppen med diskussion och slutsatser utifrån enkäten och pilotförsöket som helhet. Enkät till verksamhetschefer i vård och omsorg Som del i uppföljningen av pilotförsöket skickades en enkät ut till verksamhetschefer för äldreboende, särskilt boende och hemtjänst inom Uppsala kommun och privata utförare. Enkäten gällde frågor om förberedande aktiviteter före sommaren och hanterande aktiviteter under värmeböljan juli, samt frågor om informationsmaterial och webbutbildning. Spridning av larmkedja och informationsmaterial före sommaren: Verksamhetscheferna tog själva i hög grad del av informationen som i juni skickades ut om larmkedjan och övrigt informationsmaterial. Samtliga svaranden anger att de spred information om larmkedjan i sina verksamheter före sommaren. Samtliga svaranden anger också att de spred informationsmaterialet och råden vidare till vårdpersonalen; till all vårdpersonal (76 %) och till legitimerad personal (71 %). Vid värmevarningen juli Verksamhetscheferna fick i hög grad vetskap om värmevarningen genom den upprättade larmkedjan (e-post från förvaltningen, patientjournalsystemet, intranät) men även direkt via SMHI:s väder-app. 94 % anger att de därefter vidtog åtgärder i verksamheten med anledning av värmevarningen. Informationsmaterial och webbutbildning 56 % anger att deras egen kunskap om hälsoeffekter av värme har ökat och 6 % att kunskapen ökat markant. 50 % känner sig bättre förberedda. Uppföljningsfrågor om webbutbildningen En prototyp till webbutbildning utvecklades under pilotförsöket. Webbutbildningen innehöll också utvärderingsfrågor om webbutbildning som verktyg samt om innehåll och svårhetsnivå. Utvärderingen har använts som underlag i vidareutvecklingen av webbutbildningen inför slutlig publicering från projektet. Slutsatser från pilotförsöket Övergripande slutsatser Pilotförsöket gav värdefulla resultat och slutsatser som främst bidrar till att stärka beredskapsfaserna Förbereda och Hantera, men projektets resultat och 12

13 slutsatser kan också användas för fortsatt arbete i beredskapsfaserna Lära och Förebygga. Uppsala kommun och de privata vårdgivarna bidrog med en värdefull insats i form av nya eller bekräftande kunskaper och reflektioner i allt ifrån förberedande och hanterande fas till uppföljning av pilotförsöket. Pilotförsöket skapade en möjlighet för Uppsala kommun och privata utförare att komma igång med sitt beredskapsarbete för värmebölja. Möjligheten till avsatt tid för kunskapsutbyte, samverkan och övning har stärkt deras beredskap för hantering av värmebölja. Beredskapen för hantering av värmebölja behöver börja i god tid före sommaren. I en förberedande fas kan beslut fattas i ordinarie ansvarskedja vilket det i många fall inte finns mandat, tid eller av andra skäl möjlighet till under rådande värmebölja. Information och utbildning kan då i god tid gå ut brett i verksamheten, inte minst till sommarpersonal, men också till kommunikatörer och IT-ansvariga som då kan förbereda och testa underlag och rutiner för sina respektive insatser. Att se över lokaler och göra inköp av material före sommaren ger vårdpersonalen bättre förutsättningar att så tidigt som möjligt kunna vidta åtgärder som minskar hälsoeffekterna av en värmebölja. Larmkedja Bra med flera alternativa grenar i larmkedjan, där värmevarningen färdas dels i ordinarie informationskanal (likhetsprincipen) och dels via snabbare informationskanaler direkt till vårdpersonalen. I det här fallet via journalsystemet respektive via intranät och externwebb som då också når allmänheten. För igenkänning och resurseffektivitet bör vårdorganisationer överväga att utforma en larmkedja för värmebölja på liknande sätt som för andra vädervarningar eller andra beredskapssituationer. Det är dock viktigt att beakta att beredskap för värmeböljor har särskilda utmaningar och avgränsningar: 1) Särskilt viktigt att beakta är den kommunikationsutmaning som uppstår vid beredskap för värmebölja. Värme är för de allra flesta något positivt och därför söker man gärna utevistelse och solexponering, även inom vården. Detta kan medföra att man trivialiserar eller bortser från problemet, särskilt om kunskap saknas om att riskerna med värme kan vara komplexa utifrån individuella hälsotillstånd och medicinering, och att symtom på värmestress kan vara diffusa och smygande. På samma sätt är det en kommunikativ utmaning att nå det stora antalet personer som är i riskgrupp men inte är under vård eller i vårdkontakt. Kommunikationen behöver utformas så att den når personer som inte har kunskap om de risker som värme kan medföra och därför kanske inte uppfattar sig tillhöra en riskgrupp. 2) Beredskapen för värmebölja avgränsar sig i hanterandefas främst till själva vårdorganisationen. Larmkedjan har då fördel av att vara utformad specifikt för 13

14 att nå vårdpersonalen och bör inte försenas genom att komma in för högt i organisationen. Ju fler led i larmkedjan desto mer sårbar är den för förseningar. En svaghet i larmkedjan är övergången från kontorstid till kväll/helg-tid. Jourfunktioner var utpekade funktioner i pilotförsökets larmkedja, men själva övergången är sårbar. Kopplat till punkten ovan, så behöver SMHI utöka antalet möjliga prenumerationer till e-post för att nå till rätt person direkt (möjliggör ansvarsprincipen och likhetsprincipen). SMHI bör också överväga att (i prenumerationen) meddela när värmevarningen inte längre gäller. Värmevarningens första nivå meddelande skapar viss begreppsförvirring och medför en onödig pedagogisk utmaning i ett sammanhang där man i övrigt försöker kommunicera larm och varning och beredskap. Tekniska hjälpmedel Positivt att använda patientjournalsystem (rörlig banner) för att snabbt få ut värmevarningen till legitimerad personal. Befäst och förstärk. Att få varningen via SMHI:s väderapp skapar en möjlighet för flera att få varningen direkt från SMHI. Sprid information om denna app, samt andra tillgängliga appar, till exempel Kris-appen. Att godkänna och förbereda funktionsmail tar tid och är viktigt att utreda i förberedande fas för att underlätta spridningen av värmevarningen. Andra möjligheter till förebyggande och förberedande arbete Även andra möjligheter till förebyggande och förberedande arbete har identifierats i pilotförsöket. Att nå ut med information till riskgrupper utan vårdinsats. Involvera fastighetsförvaltning, bland annat genom fastighetsägares egenkontroll. Förebyggande arbete i fysisk planering. Kartering av värmeöar i befintlig bebyggelse. Övervakning och data över värmerelaterade hälsoeffekter. Krav i upphandling/avtal med privata utförare. Tillsyn via miljö- och hälsoskydd, inklusive tillsynsvägledning. Tillsyn genom biståndshandläggare. 14

15 Nästa steg Råden, instruktionerna och informationsmaterial revideras samt förfinas utifrån pilotförsökets resultat. Slutsatserna används i framtagandet av nationell vägledning som publiceras under våren

16 16 Bilaga 1. Instruktioner till larmkedjans funktioner

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 Bilaga 2. Nyhetsnotiser 6 råd för bättre hälsa under sommarens värmeböljor Klimatförändringarna gör att vi får räkna med att värmeböljor blir vanligare även i Sverige. Dessa perioder av höga temperaturer kan vara påfrestande på hälsan. Gravida, äldre och kroniskt sjuka hör till dem som är särskilt känsliga. Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Det gäller särskilt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma hinner kroppen inte återhämta sig och det kan vara svårt att få ned temperaturen inomhus. Främst är det personer som är äldre, kroniskt sjuka, eller har vissa typer av funktionsnedsättning som är särskilt utsatta. Men även riktigt små barn och gravida räknas till riskgrupperna under en värmebölja. Förebyggande insatser i vård och omsorg samt råd till allmänheten kan minska ohälsotal och dödlighet som orsakas av perioder av höga temperaturer. Här är 6 viktiga råd till personer som tillhör riskgrupperna och deras anhöriga: 1. Håll koll på inomhustemperaturen Risken för hälsoproblem ökar om temperaturen når upp till 26 grader eller mer under tre dagar i följd. 2. Drick mer Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som t.ex. grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka. 3. Ordna en sval miljö Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt. 4. Ordna svalka En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder. 5. Ta det lugnt Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar. 6. Förvara läkemedel i kylskåp om det är varmare än 25 grader. Om du tar något läkemedel, t.ex. väteskedrivande, kan dosen behöva justeras. Ta kontakt med läkare. Varningssignaler på negativ värmepåverkan är förhöjd kroppstemperatur, puls eller andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Genom systematiskt beredskapsarbete som ökar handlingsförmågan går det att minska både dödstal och sjuktal orsakade av värme. Därför arbetar Folkhälsomyndigheten med att ta fram nationell vägledning för beredskap inför värmeböljor. Tillsammans med Uppsala kommun genomför vi ett pilotförsök under 2016, för att under 2017 ha den nationella vägledningen på plats. Mer information finns på 22

23 Förslag till nyhetsnotis på under sommar 2016: Pilotförsök om värmebölja bidrar till nationell vägledning Perioder av höga temperaturer kan vara påfrestande på hälsan, och med klimatförändringarna kommer värmeböljorna att bli betydligt vanligare. Därför testar vi just nu beredskapsrutiner och råd till vård- och omsorg i Uppsala kommun. Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Det gäller särskilt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma hinner kroppen inte återhämta sig och det kan vara svårt att få ned temperaturen inomhus. Främst är det personer som är äldre, kroniskt sjuka, eller har vissa typer av funktionsnedsättning som är särskilt utsatta. Men även riktigt små barn och gravida räknas till riskgrupperna under en värmebölja. Förebyggande insatser i vård och omsorg kan minska ohälsotal och dödlighet som orsakas av perioder av höga temperaturer. Folkhälsomyndigheten genomför därför ett pilotförsök tillsammans med Uppsala kommun för att utveckla kommuners beredskap för värmeböljor. Pilotförsöket kommer att ge viktiga underlag till en nationell vägledning om hantering av värmeböljor i svensk vård- och omsorg. Den nationella vägledningen ska färdigställas inför sommaren 2017 och ska innehålla underlag som kan underlätta arbetet med regional och lokal beredskap för värmebölja. Förutom att förmedla kunskap om beredskap och exempel på larmkedjor kommer vägledningen att innehålla informations- och utbildningsmaterial samt råd till yrkesgrupper inom vård och omsorg. Underlag för pilotförsöket hittas på 23

24 Solna Nobels väg 18, SE Solna Östersund Forskarens väg 3, SE Östersund.