Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer
|
|
- Robert Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Länskonferensen Kalmar län, Öland Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer Niclas Hjerdt och Joakim Langner, SMHI niclas.hjerdt@smhi.se, joakim.langner@smhi.se
2
3
4 Upplägg Definitioner - Vad är en värmebölja? Effekter - Varför varna för höga temperaturer? Varningssystem i Sverige och utomlands. Utvärdering av 2012 och Framtidsscenarier. Åtgärder (exempel från Region Skåne)
5 Definitioner WMO, som lyder under FN, definierar värmebölja så här: "Över fem dagar i sträck med högsta dagstemperatur mer än 5 grader över den för årstiden normala under perioden ". I Sverige definierar SMHI värmebölja som en period med maxtemperaturer över 25 grader minst 5 dagar i sträck. Enligt denna definition råder därmed inte värmebölja under perioder med ovanligt höga vintertemperaturer. När det gäller de varningar som SMHI ger ut så pratar vi inte längre om varning för värmebölja utan varning för höga, mycket höga samt extremt höga temperaturer. Trösklarna är satta efter hälsoeffekter men de varningar som SMHI utfärdar kan säkert användas av andra värmekänsliga sektorer också om man tänker igenom vad trösklarna innebär för respektive verksamhet.
6 Värmeböljor Är det farligt? Augusti 2003, med kraftigt ökad dödlighet på kontinenten extra dödsfall i Europa, varav upp till i Frankrike
7 Värme: Fysiologi Vilka drabbas? Hård fysisk aktivitet (alla åldrar) Riskgrupper Bidragande Fuktig hetta Luftföroreningar Vad händer i kroppen?
8 Känsliga grupper Äldre (har sämre förmåga att reglera kroppstemperaturen) Personer med hjärt- och kärlsjukdomar Personer med lungsjukdomar Sängliggande, handikappade och sjuka som har svårt att röra sig Personer med demens, psykisk sjukdom kan ha svårt att uppfatta kroppens signaler och svårt att ta till sig information Personer som använder medicinering som påverkar kroppens vätskereglering och temperaturreglering Personer med ämnesomsättningssjukdomar inklusive övervikt
9 Dödlighet och temperatur i Sverige Rocklöv och Forsberg 2007 Sambandet mellan daglig mortalitet och dygnsmedeltemperatur
10 Förebyggande åtgärder Information till riskgrupper om risker, anpassningsåtgärder, och hur man bäst agerar när värmeböljan slår till Hemtjänstpersonal Information Hälso- och sjukvården Utbildning Journalmarkeringssystem Behov av beredskap Värmevarningssystem
11 Vad menar vi med ett varningssystem? Förberedelse Uppföljning Varning Åtgärder
12 Bakgrund värmevarning i Sverige Klimat och sårbarhetsutredningen 2007 SMHI, Regeringsuppdrag om utökad varningstjänst, rapporterat dec 2009 Socialstyrelsen, Regeringsuppdrag om Effekter av värmeböljor och behov av Beredskapsåtgärder i Sverige, april 2011 Projekt beviljat av MSB
13 Varför värmevarningssystem? Aktiva råd annan information är ineffektiv Förebyggande av värmerelaterade sjukdomstillstånd Uttorkning Värmestress Värmeslag (solsting) Anpassningsstrategi som siktar på sårbara grupper i befolkningen Varning Utbildning Information
14 Projekt för värmevarning Målet är ett varningssystem som några dagar i förväg kan förutsäga då extrem värme kommer att inträffa Effektmålet är ett förbättrat underlag till främst vårdgivare för sin planering vid en förväntad episod SMHI och Umeå universitet har arbetat i projektet. Referensgrupp med Socialstyrelsen, MSB, Botkyrka Kommun, Landstinget i Östergötland, Region Skåne. Projektet förlängt till 2014 Dialog med avnämare och förbättringar Studie av interaktionseffekter med marknära ozon (UmU) Prognoser för marknära ozon (SMHI)
15 15 Förslag på tröskelnivåer för varningar baserat på data från Stockholm Den relativa dödligheten ökar med ~10% när 3-dmv för max T på 26 C och däröver Meddelande Den relativa dödligheten ökar med ~20% när 3-dmv för max T på 30 C och däröver Klass 1-varning Den relativa dödligheten ökar med ~30% när 5-dmv för max T på 30 C och däröver, eller 3-dmv för max T på 33 C och däröver Klass 2-varning Ingen interaktion med ozon eller PM är ännu inkluderad (studier planeras)
16 Nivåer i varningssystemet (maj-sep) Meddelande om höga temperaturer: Prognos på dygnsmax minst 26 C tre dagar i följd med minst 50 % sannolikhet. Meddelande om höga temperaturer läggs ut på SMHIs hemsida och skickas till registrerade e-postmottagare. Upp till 48 timmars förvarning. Klass 1-varning för mycket höga temperaturer: Prognos på dygnsmax minst 30 C tre dagar i följd med minst 50 % sannolikhet. Varning läggs ut på SMHIs hemsida och distribueras till registrerade e- postmottagare. 24 timmars förvarning. Klass 2-varning för extremt höga temperaturer: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med dygnsmax minst 30 C kan bli längre än 5 dygn och/eller dygnsmax minst 33 C tre dagar i följd med minst 50 % sannolikhet. Varning läggs ut på SMHIs hemsida och distribueras till registrerade e- postmottagare. 24 timmars förvarning.
17 Vad betyder nivåerna i praktiken? Om man räknar med att det dör ca 300 personer per dygn i Sverige så innebär 10% riskökning att det dör ytterligare 30 personer/dygn (!!) vid meddelandenivån, det dubbla vid klass 1 varning och det tredubbla vid klass 2 varning om trösklarna överskrids i hela landet. Jämför detta med hur många som dör av andra väderhändelser i Sverige! Eftersom huvuddelen av befolkningen bor i södra delen av landet räcker det att värmen täcker den delen för att ungefär dessa konsekvenser ska uppnås. Utöver detta har vi ökad förekomst av värmerelaterade sjukdomstillstånd som inte leder till döden men som kommer att belasta vårdsektorn. Det är alltså allvarliga konsekvenser redan vid meddelandenivå så det är viktigt att informationen når ut redan då.
18 Vad gör SMHI? SMHI går officiellt ut med meddelande/varning om prognoserna visar på att trösklarna kommer att överskridas Meddelande och varning om värmebölja sprids via ordinarie kanaler: Tjänsteman i beredskap på Länsstyrelser, Landsting och centrala myndigheter (mejl) Beredskapsfunktioner/TiB i kommuner i de fall dessa finns (mejl) Media SMHIs varningssida på smhi.se SMHIs väderappar (endast varning) Det går att prenumerera på varningar via RSS på SMHIs varningssida dock inte på meddelande om värmebölja i nuläget, kommer senare. Arbete med information till olika målgrupper Fortsatt arbete tillsammans med Umeå universitet med att inkludera koppling till luftföroreningar (ozon) i systemet
19 Värmevarning i andra länder 12 länder i Europa har värmevarningssystem idag I Finland utfärdas varningar sedan 2011 med samma kriterier som kommer att användas i Sverige Exempel från UK
20 20 Tröskelnivåer i några andra länder Frankrike: 3-dmv för max T: Risk: 27 C; Hög risk: 32 C, Fara: 41 C Italien: 3-dagars medelvärde för maximal upplevd temperatur: 25.5 C-37.5 C: 10-20% ökad dödlighet 37.5 C-39.5 C: >20% ökad dödlighet Storbritannien: Max och Min temperatur för 2 dagar: Max T överstiger 30 C och min T (natt) överstiger 15 C två dagar i rad
21 Vanliga råd till allmänheten i länder med varningssystem Undvik värmeexponering Begränsa utomhusaktiviteter Använd lätta kläder Drick ordentligt Vädra (nattetid), kyl rum som används Kyl kroppen (duscha svalt) Hjälp känsliga Ändra arbetstiderna Följ väderprognoserna
22 Varma perioder sommaren maj juli
23 Varma perioder sommaren 2013 Inga varningar för kraftig värme utfärdades, däremot ett antal meddelanden vilka var knutna till två distinkta perioder med värme: en i slutet av maj respektive en annan, lite längre period under senare delen av juli. Trots mediabilden av att vi åtnjutit en varm sommar har vi inte haft några riktigt höga temperaturer. Toppnoteringen på 31.1º är i själva verket tämligen låg. 29 maj 1 juni Norrbotten. Meddelande om värmbölja juni Södra och östra Götaland. Meddelande om värmbölja 20 juni juni Södra och östra Götaland, östra Svealand, Västernorrland. Meddelande om värmbölja 24 juni Början av augusti Stockholm och Upplands län. Meddelandenivå men inget meddelande.
24 Antal tredygnsperioder 26 C ( ) (Medelvärde för samtliga stationer)
25 4 2 4 Antal tredygnsperioder 26 C Diff vs
26 26 Årsmedeltemperatur Sverigemedelvärde, 37 stationer : 2.92 C : 2.20 C : 3.50 C : 3.90 C Medelvärde: C
27 Förändringar i klimatet IPCC AR5 WGII
28 Extrem temperatur i framtiden Hur ofta överskrids dagens ( ) 20-års värmerekord i framtiden ( )? Year Nikulin m fl, Tellus A, 2011
29
30
31 Befolkningspyramid Sverige 2008 och 2060 ålder tusental per årsklass Källa: SCB
32 Frågor från SMHI till Kalmar län Hur hanterar Kalmar län SMHIs varningar om värme? Vilka åtgärder föranleder ett meddelande/varning? Hur sprids informationen regionalt och lokalt? Från SMHI skickar vi notifiering till TiB på Lst och Landsting om ett meddelande/varning går ut. Vi räknar med att Lst och Landsting sköter den vidare spridningen till rätt mottagare regionalt och lokalt. Självklart kan ju också alla se meddelanden/varningar på SMHIs varningssida och i väderapp (gäller dock endast varning).
33 Exempel på åtgärder Råd till känsliga grupper Åtgärder på äldreboenden etc. Åtgärder inom hemtjänst/socialtjänst Åtgärder inom primärvård Åtgärder på sjukhus Ledningsgrupper, myndighetssamverkan Planerna beskriver ibland även långsiktig anpassning av byggnader och miljöer Se exempel på åtgärder från Region Skåne
34 Mer fakta kring värmebölja, varningstjänsten och bakomliggande rapporter: Tack!
Varningssystem för värmebölja
Stockholm 2013-05-24 Varningssystem för värmebölja Joakim Langner, SMHI joakim.langner@smhi.se Mallversion 1.0 2009-09-23 Värmeböljor Är det farligt? Augusti 2003, med kraftigt ökad dödlighet på kontinenten
Läs merÖkat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003
Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade
Läs merNär det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja
När det blir för varmt råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-6 Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt Grafisk produktion och illustration:
Läs merSKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling
SKL 3 dec 2014 Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Flera
Läs merHandlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning
Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende
Läs merHUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?
HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet
Läs merRutiner vid värmebölja/höga temperaturer
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den
Läs merHur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning
Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Disposition Folkhälsopolitiken och FHI Behovet av klimatanpassning
Läs merVad är en värmebölja och vad innebär det?
RÅD VID VÄRMEBÖLJA Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja är en period med ovanligt
Läs merHälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM
Hälsoeffekter av ett förändrat klimat My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM Hur kommer klimatet förändras? Figurer: SMHI 2011 Årsmedeltemperatur Årsmedelnederbörd My Svensdotter 11/27/12 2 Vad
Läs merHälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur
Läs merREALTIDSDATA SOM KVALITETSFÖRBÄTTRING AV VÄRMEVARNINGSSYSTEM
REALTIDSDATA SOM KVALITETSFÖRBÄTTRING AV VÄRMEVARNINGSSYSTEM Christofer Åström 1, Andreas Tornevi 1, Pär Bjelkmar 2, Bertil Forsberg 1 1 Umeå Universitet 2 Folkhälsomyndigheten BAKGRUND Värmevarningssystem
Läs merRiktlinje vid värmebölja
Riktlinje 1 (13) Riktlinje vid värmebölja Riktlinje 2 (13) Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1. Syfte med riktlinjen...4 2. Ordinär eller extraordinär händelse?...4 3. SMHI:s varningssystem...4 4. Värmeböljor
Läs merHur påverkar klimatförändringen människors hälsa?
Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa? Hälsopåverkan av klimatförändringen Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier? Åtgärder
Läs merBeredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska
Beredskapsplan vid värmebölja! Särskilda råd till läkare och sjuksköterska Allvarliga hälsoeffekter av värmebölja Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall hos känsliga befolkningsgrupper.
Läs merGuide för Övning: Värmebölja
Guide för Övning: Värmebölja Övningen prövar Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne, larmkedjan vid en värmevarning samt omsorgsorganisationernas åtgärder vid höga
Läs merNordic Conference on Climate Adaptation Beredskapsplan för värmebölja
Nordic Conference on Climate Adaptation Beredskapsplan för värmebölja Klimatsamverkan Skånes arbete Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Extrema temperaturer
Läs merRutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (7) Rutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland
Läs merHur ska vi anpassar oss?
Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merRÅD VID VÄRMEBÖLJA. Foto: Mikael Wallerstedt
RÅD VID VÄRMEBÖLJA Foto: Mikael Wallerstedt Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja
Läs merKvalitetsförbättringsarbete Handlingsplan vid värmebölja
Kvalitetsförbättringsarbete Handlingsplan vid värmebölja Maria Öhrn, ST-läkare Arbets- och miljömedicinska kliniken Norrlands Universitetssjukhus 2015-05-12 Bild: Matton Förord Som del i min ST-utbildning
Läs merSammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104
Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat
Läs merRåd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31
Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5
Läs merHandlingsplan för värmebölja 2019
Handlingsplan för värmebölja 2019 i Sollentunas kommunala hälso- och sjukvård Varför är vi här idag? Effekter av värmebölja/höga temperaturer Med värmebölja avses när väderprognoserna visar att temperaturen
Läs merHandlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015
Handlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015 INNEHÅLL Målgrupp 3 Hälsoeffekter av värmebölja/höga temperaturer 3 Värmevarningar 5 Larmkedja för varning 6 Riskgrupper 7 Allmänna
Läs merVärmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Läs merBotkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren
Botkyrkas klimatarbete Gunilla Isgren Kort fakta - Botkyrka 92.000 invånare Stad i norr och landsbygd i söder Mälaren i norr Östersjön i söder Målkonflikt byggande och klimatanpassning Hur har vi arbetat
Läs merVerktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet
Sku Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet Climatools 2007-2011 Annika Carlsson-Kanyama, FOI Sanna Sparr-Olivier, Botkyrka kommun www.climatools.se Olika verktyg utvecklas och provas tillsammans
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html
Läs merInformation och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer
Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer för kommunens vård- och omsorg samt primärvården i Region Skåne Utdrag från Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Läs merExtrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Läs merHandlingsplan för perioder av extrem hetta i Sunne kommun
1 Handlingsplan för perioder av extrem hetta i Sunne kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-09-16, 105 2 Inledning sid 3 Definition sid 3 Omgivningsfaktorer sid 3 Nulägesbeskrivning sid 3 Mål sid 4 Framtidens
Läs merHantera värmeböljor. information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg
Hantera värmeböljor information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-5 Foto inlaga: s. 3 Arash Atri/Scandinav, s. 4 Marcus
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merBengt Ståhlbom, CYMH, vchef
Hur påverkas p vår v r hälsa h av klimatförändringarna? Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef 2 Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar 3 Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier 4 Röda
Läs merExtremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?
Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem? Gustav Strandberg, Karin Jonsson (SMHI) Mats Nordenskjöld (if) Maria Rothman (Norrköpings kommun) Erik Glaas, Mattias
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merSMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp
SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap
Läs merLotta Andersson. Redskap för klimatanpassning
Lotta Andersson Redskap för klimatanpassning Vad kan redskap vara? Metoder - ett sätt att analysera något t.ex. klimatmodeller, hydrogiska modeller, sårbarhetsbedömningar bedömning av sårbarhet (t.ex.
Läs merINFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER Uppföljning. Varningsmeddelande nivå 1 och nivå 2,
INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER 2002 Vädervarning Bakgrund Redan 1994 träffades en överenskommelse mellan SMHI och Räddningsverket för att definiera SMHIs uppgifter inom räddningstjänstens
Läs merEffekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag
Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige Redovisning av ett regeringsuppdrag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merVärmebölja i Värmland Rutin för vård och omsorg. Värmlands län 2016
Värmebölja i Värmland Rutin för vård och omsorg Värmlands län 2016 PUBLIKATIONSNUMMER 2016:13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2016:13 ISSN 0284-6845 Rapporten är sammanställd av Anna-Karin Klasa. Foton:
Läs merKlimatrisker och krisberedskap. Välkomna!
Klimatrisker och krisberedskap Välkomna! Praktikaliteter Wifi: använd guest inget lösenord Prata i mikrofon så att deltagarna via webben kan höra Presentationer och filmer kommer att läggas ut på webben
Läs merFAKTABLAD NR 49 2011
FAKTABLAD NR 49 2011 Värmeböljor i Sverige I Sverige är värmeböljor, definierade utifrån en absolut temperatur, ganska ovanliga jämfört med Sydeuropa. Vi är dock anpassade till ett kallt klimat vilket
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merVarning vattnet stiger! Tema ett
Konferens, datum Varning vattnet stiger! Tema ett Doktorand, Centrum för klimat och säkerhet http://www.laboisselleproject.com/siebe-gorman-mine-rescue/ Varningskedjan 1 Mätning 2 Prognoser 3 Varningskommunikation
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merKlimatanpassning ett samarbete. Marie-Louise Folkesson Staffanstorps Kommun
Klimatanpassning ett samarbete Marie-Louise Folkesson Staffanstorps Kommun Klimatanpassning ett samarbete En klimatanpassad risk- och sårbarhetsanalys Ett regionalt samarbete med översvämningsproblem Ett
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merVad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Läs merHandlingsplan vid värmebölja Västerbottens läns landsting 2013-06-10
Handlingsplan vid värmebölja Västerbottens läns landsting 2013-06-10 Enligt Socialstyrelsens redovisning 2011om åtgärder vid extrem värme, så saknas i princip beredskapsplaner för värmeböljor i allt väsentligt.
Läs merVarmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?
Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat? Reglabs årskonferens, 9 februari 2016 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Foto Halmstads kommun Vad händer med
Läs merLuftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Läs merSammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av
Läs merAtt hantera hälsoeffekter av värmeböljor. Vägledning till handlingsplaner
Att hantera hälsoeffekter av värmeböljor Vägledning till handlingsplaner Att hantera hälsoeffekter av värmeböljor Vägledning till handlingsplaner Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.
Läs merStrategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
Läs meröverlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen
HSN 2009-01-27 p 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Medicinska Ledningsstaben 2008-12-03 HSN 0801-0055 LS 0809-1095 Handläggare: Ann Fjellner Yttrande över Remiss, Uppdrag i budget 2008
Läs merHändelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys
Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon
Läs merDavid Hirdman. Senaste nytt om klimatet
David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -
Läs merVilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?
Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merKlimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Klimatförändringar och samhället 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Vad händer med klimatet? Vad har vi observerat? Sveriges temperatur och nederbörd från1860
Läs merVad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?
David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merPilotprojekt Konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning
Pilotprojekt 2017-2018 Konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning Förnyat arbetssätt och utvecklad samverkan Metodik för konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning.
Läs merStäder, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merHISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008
HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid
Läs merHur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?
Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Magnuz Engardt, Joakim Langner, SMHI Per Erik Karlsson, IVL. Jenny Klingberg, Håkan Pleijel, Göteborgs universitet
Läs merUtlysning av forskningsmedel inom prognoser och fo rvarning fo r extrema solstormar- Steg 2.
samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) 2015-09 Svante Ödman Bodil Lundberg Utlysning av forskningsmedel inom prognoser och fo rvarning fo r extrema solstormar- Steg 2. MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap
Läs merSMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010
SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
Läs merVarningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström
Varningstjänsten på SMHI Ida Dahlström Innehåll Varningstjänsten - tre discipliner Hur arbetar vi vid allvarligare varningssituationer Varningsstatistik från 2009-2015 Prognos- och varningstjänsten på
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merSyfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser
Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Läs merLönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting
Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är
Läs merFörsta hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd. Innehåll
2009-06-24 Första hjälpen vid värmerelaterade sjukdomstillstånd Innehåll Så hanterar du värmeböljor. Bakgrund. Sjukdomstillstånd på grund av värme. Gör så här vid värme. Solsting. Värmesjuka. Värmeslag.
Läs merVärmebölja/höga temperaturer rutin
Värmebölja/höga temperaturer rutin Extrem värme är farlig för alla, men äldre och kroniskt sjuka är särskilt utsatta. En värmebölja kan innebära ett kraftigt ökat antal dödsfall och ohälsa i dessa grupper
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merSocialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström
Socialstyrelsen Höstmöte SFVH 2016 Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström Socialstyrelsen leds av en styrelse som har det formella ansvaret att leda vår verksamhet. Ingemar Skogö, ordförande, Charlotta
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merAnvändning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)
Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR) Robert Ekman, docent, Jan Schyllander, utredare, Anders Jonsson, statistiker, Myndigheten för
Läs merPOSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer
POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av Beredningsgruppen för SocialKOLA 2013-02-27 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för Social-KOLA i Västernorrland (Socialchefer eller
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merKaries hos barn och ungdomar
2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region
Läs merHur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys
Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merBilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.
Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merAtt veta och inte tro Rätt klimat i rätt utrymme
Att veta och inte tro Rätt klimat i rätt utrymme Anita Karlin, Vårdenhetschef Anestesikliniken-Operation 1, Södra Älvsborgs Sjukhus Junith Brostedt, Drifttekniker Styr- och övervakning, Västfastigheter
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs mer