Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Transkript

1 Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander Centrum för folkhälsa Stockholms läns landsting Swedish National Air Pollutio n and Health Effects Program SNAP

2 London 1952 London killer fog, Dec Förhöjda halter SO 2 5 ggr över normalt Sot 4 ggr över normalt Dödlighet extra fall 3 ggr över normalt Lungsjuklighet 2,5 ggr över normalt Hjärt-kärlsjuklighet 1,5 ggr över normalt (Bell & Davis 2001) mg/m³ Dec 2 Dec 4 Centrum för folkhälsa SO 2 Dec 6 Dec 8 Piccaddilly 7 dec 1952 Greaves, Daily Herald Archive/NMPFT/ Science & Society Picture Library Sid 2 Dec

3 Sid 3 Sammanfattning Kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter från partiklar: Luftvägar, hjärta, kärl Besvär, påverkan på lungfunktion, försämring av astma, lunginflammation, lungcancer, hjärtkärlsjukdom, KOL, död Foster, spädbarn, barn, ungdomar, astmatiker, lungsjuka, hjärtsjuka, lågutbildade, rökare, gamla Kortsiktiga effekter inte bara skördeeffekter Hälsoeffekter både av lokala och avlägsna källor Inga tröskeleffekter Både grova och fina partiklar har hälsoeffekter

4 Sid 4 Kortsiktiga effekter inte bara skördeeffekter Bell & Davis, EHP 2002

5 Sid 5 Kortsiktiga hälsoeffekter Le Tertre et al 2002

6 Långsiktiga hälsoeffekter Centrum för folkhälsa Sid 6 CAFE PM group draft proposal µg/m³ PM2.5 annual mean Dockery et al, NEJM 1993: 6 Cities

7 Storskaliga Centrum för folkhälsa Sid 7 HEI karta partiklar exponeringsskillnader Krewski et al 2000

8 Sid 8 Luftföroreningar från lokala källor ger hälsoeffekter Korttidseffekter Troligen underskattade i de flesta studier pga bristande kartläggning av både exponering och hälsa Sjukhusinläggning för luftvägssjukdom (Stockholm) Ökad känslighet för pollen (Stockholm) Långtidseffekter Troligen underskattade i de flesta studier pga bristande exponeringskartläggning Försämrad lungfunktionsutveckling (Kalifornien) Lungcancer (Stockholm, Oslo) För tidig död (Holland) Plötslig hjärtdöd (Stockholm) Viktiga lokala källor: Vägdamm, avgaser, fordonsslitage, vedrök

9 Exponering för luftföroreningar från trafik Q 0 Centrum för folkhälsa Sid 9 Emissionsdata Q 1 Hemadresser från frågeformulär eller register Geocoding NO x PM NOx 1990 Linjär interpolering Stockholm Centre for Public Health and Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet

10 NOx Centrum för folkhälsa Sid

11 NOx Centrum för folkhälsa Sid

12 NOx Centrum för folkhälsa Sid

13 NOx Centrum för folkhälsa Sid

14 NOx Centrum för folkhälsa Sid

15 Sid 15 Partiklar eller gaser?

16 Sid 16 Norsk kohortstudie Design män år i Oslo undersöktes Hjärtsjukdom, blodtryck, kolesterol, BMI, rökvanor, alkohol, yrke, utbildning, fysisk aktivitet I perioden : dödsfall, varav hjärtinfarkter Luftföroreningar Modellering av halter utomhus vid bostaden SO2 från uppvärmning i 1 km rutor 1979 och 1995, källor och mätningar NOx från trafik och andra källor, från källor. Gaturumstillägg för 50 mest trafikerade gator Nafstad et al EHP 2004

17 Norsk kohortstudie Resultat Centrum för folkhälsa Riskökning för exponering för NOx (per ug/m3): Död 8% i hjärtinfarkt 8% i lungsjukdom 16% i lungcancer 11% Andra tidsfönster liknande resultat Ingen förändring av risken inom perioden Inga tydliga effekter av SO2 Sid 17

18 Sid 18 Lung cancer i Stockholm - LUCAS Exponering för trafikavgaser motsv > 30 µg/m³ NO ökade risken att få lungcancer med ca 50%. Riskökningen oberoende av rökning. Ökad risk också för yrkesmässigt exponerade för avgaser Km

19 Hjärtinfarkt och luftföroreningar: Överlevt, dött på sjukhus, dött innan kommit till sjukhus Centrum för folkhälsa Sid 19 4 NO 2 från trafik 4 CO från trafik OR (95% CI) 2 1 Överlevt Dött på sjukhus Dött på annan plats PM från trafik Överlevt Dött på sjukhus Dött på annan plats SO 2 från uppvärmning *Justerat för ålder, kön, sjukhus, rökvanor, socioekonomi, fysisk inaktivitet, diabetes

20 Sid 20 Hälsoeffekter på barn Försämrad utveckling av lungfunktionen Fler symptom från luftvägarna Astmatiska barn behöver medicinera mer Ökad risk för pollenallergi Ökad risk för astma? Ökad risk för barncancer?? Ökad risk för cancer senare i livet???

21 Sid 21 Utveckling av lungfunktionen: Andel barn med låg lungfunktion

22 TB1 Centrum för folkhälsa Sid 22 Har olika partiklar olika hälsoeffekter?

23 Bild 22 TB1 Illustrative electronic microscopy picture of a PM sampled on a filter from near a street diesel soot (small gray spheres) dominates the sample (Source: C. Trimbacher, Umweltbundesamt Wien), från Date: Mon, 03 May :32: From: Jurgen Schneider Subject: WHO systemativ review summary reoprt - pls check until next MONDA Y To: "Bernd Seifert ( )" Summary report_4.doc Tom Bellander;

24 Sid 23 WHO om grova partiklar Många studier visar association mellan PM och hälsoeffekter Färre studier av PM2.5, visar liknande effekter som PM Få studier av PM-2.5, ger visst stöd för hälsoeffekter, särskilt korttidseffekter på luftvägar Långtidseffekter mer osäkra Tillräckligt för att motivera kontroll

25 Sid 24 Inga tröskeleffekter Befolkningsdosen påverkar folkhälsan MKN för PM Långtidsexponering och död Korttidsexponering och död i sjukdomar i hjärta och lungor Gaturum Urban bakgrund Fina partiklar (PM2,5) Dockery et al, NEJM 1993 Fina och grova partiklar (PM) Daniels et al, Am J Epidemiology 2000 Typiska svenska nivåer

26 Hälsoeffekter även under kommande norm för årsmedelvärde? Partiklar (PM) MKN µg/m 3 År 40 Motsvarar ca µg/m3 PM2,5 Sid 25 Förslag från CAFE working group: PM2, µg/m3 Fina partiklar (µg/m3 PM2,5) Typiska svenska nivåer

27 Sid 26 WHO Global AQG:s 2006: PM, ozon, kvävedioxid svaveldioxid Working group, Bonn Oktober 2000

28 Sid 27 WHO 2005: Partiklar Årsmedel PM2.5: ug/m3 PM = 2*PM % av jordens befolkning beräknades år 2000 bo i områden med högre nivå Dygnsmedel PM: 50 µg/m³, högst 3 dygn/år PM = 2*PM2.5

29 Sid 28 WHO 2005: Kvävedioxid Årsmedel NO2: 40 µg/m³ Timmedel NO2: 200 µg/m³ If, however, NO2 is monitored as a marker for complex combustion-generated pollution mixtures, a lower annual guideline value should be used (WHO, 2000).

30 Sid 29 Sammanfattning Kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter från partiklar: Luftvägar, hjärta, kärl Besvär, påverkan på lungfunktion, försämring av astma, lunginflammation, lungcancer, hjärtkärlsjukdom, KOL, död Foster, spädbarn, barn, ungdomar, astmatiker, lungsjuka, hjärtsjuka, lågutbildade, rökare, gamla Kortsiktiga effekter inte bara skördeeffekter Hälsoeffekter både av lokala och avlägsna källor Inga tröskeleffekter Både grova och fina partiklar har hälsoeffekter