Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport från AMM Arbets- och miljömedicin Lund Miljömedicinskt utlåtande avseende luftkvaliteten i Ystad Maria Albin Emilie Stroh Ralf Rittner

2

3 Miljömedicinskt utlåtande avseende luftkvaliteten i Ystad Problembeskrivning Från Rickard Sandberg, Ystad-Österlenregionens miljöförbund, har inkommit en begäran om miljömedicinskt utlåtande avseende luftkvaliteten i Ystad. Klagomål har inkommit avseende obehaglig lukt och irritation i luftvägar och ögon. Dessa klagomål är mest frekventa vid sydliga vindar och kommer då från sjukhusområdet och söderut. Det kan då komma flera klagomål per dag från olika personer. Frågeställningen rör främst verksamhetsutövningen i hamnen och vilken grad av hälsorisk denna kan vara förenad med, samt vilka effekter som kan vara aktuella. Hälsoeffekter av luftföroreningar från förbränning Luftföroreningar är ett av de viktigaste hoten mot människors hälsa i omgivningsmiljön. Ett flertal studier har visat att även måttligt förhöjda halter av små partiklar ger upphov till allvarliga hälsoeffekter i form av ökad dödlighet och sjuklighet (Tabell 1). En viktig sjukdomsmekanism anses vara att små partiklar ger upphov till en inflammation som påverkar både luftvägar och hjärt-kärlsystem. WHO har publicerat riktlinjer för hur befintliga studier kan vägas ihop så att hälsoeffekter av en viss förändring eller halt av luftföroreningar kan beräknas. Utifrån dessa har det beräknats att av människan orsakade luftföroreningar i form av partiklar (PM 10 ) i Sverige årligen orsakar cirka 5000 förtida dödsfall motsvarande 3-4 månaders kortare livslängd. På grund av intransport från kontinenten är Skåne särskilt drabbat. Antalet förtida dödsfall på grund av luftföroreningar beräknas här vara 950 per år, med i genomsnitt 10 månader kortare livslängd i städerna och i genomsnitt 7 månader kortare livslängd på landsbygden. Tabell 1. Väl dokumenterade effekter på grund av exponering för partiklar i luften* Luftvägar Hjärt-kärlsystemet Korttidseffekter (tillfälligt förhöjda halter) Ökad risk för död i akut Ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom luftvägssjukdom (hjärtinfarkt, stroke) Ökat antal sjukhusbesök på Ökat antal sjukhusbesök på grund av luftvägssjukdom grund av hjärt-kärlsjukdom Ökad risk för försämring hos Ökad risk för påverkan på vuxna med astma hjärtrytm Ökad risk för försämring hos barn med astma Långtidseffekter Ökad dödlighet Ökad dödlighet Ökad risk för lungcancer Ökad risk för kronisk bronkit Sämre lungtillväxt hos barn *Från Miljökvalitetsnorm Partiklar Projekt inom Miljösamverkan Skåne. Miljösamverkan Skåne Effekterna av luftföroreningar har inte visats ha någon tröskel under vilken ingen effekt observeras. Varje enhets ökning beräknas därför ha samma effekt, oavsett om den sker i lågdos- eller högdosområdet. Detta innebär att det ur folkhälsosynpunkt är angeläget att reducera exponeringen även för de stora grupper som exponeras för måttliga föroreningshalter.

4 Tabell 2. Luftföroreningars hälsoeffekter i Sverige (Från Socialstyrelsen: Miljöhälsorapport 2009) Riktvärden och föroreningssituationen i Skåne Vid fastställande av riktvärden har IMM och WHO gjort en rent hälsobaserad bedömning, medan miljökvalitetsnormen också är en avvägning mot övriga samhällsintressen. Anledningen till att WHO (2005) trots detta ligger förhållandevis högt vad gäller NO 2 (Tabell 2) är att man menar att det är osäkert om de effekter som uppmätts i relation till måttligt förhöjda halter orsakas av NO 2 i sig, eller beror på en samtidig förhöjning av bl a små partiklar (mindre än PM 10 ). Tabell 2. Riktvärden (årsmedelvärden) för olika luftföroreningar NO 2 PM 10 SO 2 Miljökvalitetsnorm (2010) 40 µg/m 3 40 µg/m 3 Miljömål (delmål 2010) 20 µg/m 3 20 µg/m 3 5 µg/m 3 (2005) Miljömål (generationsmål 2020) 15 µg/m 3 Lågrisknivå (IMM) 15 µg/m 3 WHO µg/m 3 20 µg/m 3 Beräkningar av befolkningens exponering för kväveoxider och partiklar i Skåne, har utförts med hjälp av en emissionsdatabas (Se vidare Miljökvalitetsnorm Partiklar Projekt inom Miljösamverkan Skåne 2009). Det finns en tydlig gradient i årsmedelvärdena för NO 2, med de högsta halterna i länets sydvästra delar. För de allra flesta i befolkningen överskrids inte miljökvalitetsnormen på 20 µg/m 3 för år I lokala trafikmiljöer exempelvis i stadskärnan i större städer - är dock överskridanden relativt vanliga. För partiklar överskrider däremot nästan hela befolkningen det av Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet rekommenderade hälsobaserade värdet på 15 µg/m 3. I innerstadsmiljöer överskrids också delmålet för partiklar (20 µg/m 3 ).

5 Småskalig uppvärmning är den viktigaste källan till partikulära luftföroreningar i Skåne (53%), följt av vägtrafik (31%), samt sjöfart (7%). Beräkningarna, som avser 2008, inkluderar enbart utsläpp från Skånes territorium, sjöfart som passerar förbi Skåne är inte medräknad. Studier av hälsopåverkan av den internationella sjöfarten uppskattar att båtarnas utsläpp orsakar ca 100 förtida dödsfall/år i Öresundsregionen. Länsstyrelsen i Skåne skriver i sin uppföljning av miljömålsarbetet att någon förbättring av luften i skånska tätorter inte uppmätts under 2000-talet. Situationen är besvärlig eftersom Skåne är tätbefolkat med mycket transporter genom och runt länet, därtill är Skåne också särskilt utsatt för luftföroreningar från kontinenten. Vidare kan sjöfartens stora utsläpp ställa till lokala problem i hamnstäder. Miljömålet frisk luft bedöms mycket svårt eller ej möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in. Framför allt krävs utsläppsminskningar inom vägtrafik och sjöfart både inom Skåne och i norra Europa. Luftföroreningssituationen i Ystad Modellering av NO Modelleringen av NO 2 har gjorts med hjälp av en emissionsdatabas samt spridningsmodell (Gustafsson S, 2007; bifogad), med basår 2008 (dvs verksamheter som tillkommit senare är ej inkluderade). Emissioner är i viss mån inlagda som schablonhalter, speciellt rörande fartygstrafiken. Långväga bidrag av NO 2 är pålagt med en faktor 3 µg/m 3, vilket sannolikt är något i underkant (ibland används faktor 4-5 µg/m 3 ). Modelleringen avser NOx-halter, som sedan räknats om till NO 2 enligt en empirisk formel framtagen av Miljöförvaltningen i Malmö: NO 2 =NOx (0,74+(28/(NOx+153)). Modelleringen har gjorts vid Arbets- och miljömedicin i Lund, som delunderlag för denna bedömning. Resultaten av modelleringen redovisas uppdelad på kvartal återfinns i Bilaga 1. Generellt observeras de högsta halterna i hamnområdet, där de ligger kring miljömålsnormen för 2010 (20 µg/m 3 ). Särskilt hamnkontoret och terminalen för Bornholmsfärjan överskrider dessa halter (årsmedelvärde 25,5 µg/m 3 och medelvärde för juni-augusti 30,6 µg/m 3 ). Halterna är annars generellt högst mars-maj samt, jämfört med vintermånaderna, något förhöjda under sommar och höst. Beräkning och mätning av luftföroreningar för Ystad 2007 IVL Svenska Miljöinstitutet genomförde 2007 en spridningsberäkning av emissioner av luftföroreningar åt Ystad kommun, samt genomförde vissa luftmätningar. Årsemissionen för olika källor beräknades för Ett anmärkningsvärt resultat var att av olika typer av källor (fasta anläggningar, fartyg inom pir, fartyg utanför pir, vägtrafik i tätort) beräknades fartyg vid pir stå för den största andelen av emissionerna av olika ämnen (NOx: 263,5 av totalt 425,8 ton/år; Partiklar (PM 10 ): 11,6 av totalt 22,3 ton/år; SO 2 : 112,6 ton av totalt 136,9 ton/år), med undantag för bensen där vägtrafik var viktigast (5,2 av totalt 5,5 ton/år). I beräkningarna ingick dock ej emissioner från arbetsmaskiner (som nationellt står för ca 13% av NOx och 3% av PM 10 ), småbåtar, samt småskalig uppvärmning. Det anges att det inte skall förekomma mycket småskalig uppvärmning i Ystad enligt kommunen. En kontrollberäkning av de skattade totala emissionerna per invånare stämde väl med nationella beräkningar avseende partiklar (vilket skulle kunna tala för att väsentliga källor inte

6 förbisetts), men var betydligt högre avseende NOx och även högre för SO 2, vilket författarna tillskrev de höga fartygsemissionerna/person i Ystad. Förhärskande vindriktning under året var sydväst och väst, men även flera tillfällen med nordvästliga vindar förekom. Beräknad PM10-halt i urban bakgrund var ca 17 µg/m 3 som årsmedelvärde och i centrala Ystad i gaturum ca 20 µg/m 3. Uppmätt PM 10 -halt (Östra Förstaden) låg som årsmedelvärde på ca 21 µg/m 3. I utkanten av Ystad låg beräknat årsmedelvärde för NO 2 på ca 5-10 µg/m 3, i urban bakgrund i innerstaden (parker och dylikt) på ca µg/m 3 och i gaturum i innerstaden samt vid vägar runt hamnområdet på µg/m 3. Uppmätt NO 2 -halt (Östra Förstaden) låg som årsmedelvärde på ca 13 µg/m 3. Uppmätt årsmedelvärde för SO 2 (Östra Förstaden) låg strax under 3 µg/m 3. Rapporterade besvär i enkäten Folkhälsa i Skåne 2008 En bred enkät om hälsa och miljö skickades ut 2008 till drygt personer och besvarades av drygt (54%; Hälsoförhållanden i Skåne Folkhälsoenkät Skåne 2008, Region Skåne 2009). En specialbearbetning av enkäten har gjorts vid Arbets- och miljömedicin som underlag för detta utlåtande. Jämförelse har gjorts mellan kommunerna i Ystad- Österlenregionens miljöförbund och med två kommuner (Höganäs och Eslöv) som är jämförbara med Ystad med avseende på folkmängd Av tabell 1 framgår att besvärande luftföroreningar rapporteras av betydligt fler (var fjärde) tillfrågad i Ystad jämfört med övriga kommuner (omkring var tionde person). Vad gäller trafikmängd och befolkningstäthet bedöms Eslöv här vara mest jämförbart med Ystad. Bilden vad gäller besvärande buller är något annorlunda. Här ligger Ystad och Eslöv på ungefär samma nivå med ca 25% besvärade, medan övriga kommuner ligger under 20%. Vad gäller störande lukt, belyser enkäten inte störande lukt från fartygstrafik. Däremot finns en fråga om störande lukt från industrier. Klart fler anger daglig störning i Ystad än i övriga kommuner. Andelen som aldrig upplever luktstörning från industri är lägst i Ystad, följt av Eslöv. Tabell 1 Besvärande luftföroreningar i bostadens omgivning* Ja Nej Ingen åsikt Ystad (N=462) 24,9% 70,8% 4,3% Tomelilla (N=397) 11,3% 83,4% 5% Simrishamn (N=436) 8,7% 87,4% 3,9% Höganäs (N=451) 8,9% 86,7% 4,2% Eslöv (N=417) 11,5% 83,0% 5,5% Frågan löd: Tänk på omgivningen där Du bor, tycker Du att det finns besvärande luftföroreningar? * På grund av avrundningsfaktorn adderar procentandelarna inte alltid upp till 100.

7 Tabell 2 Störande ljud i bostadens omgivning* Ja Nej Ingen åsikt Ystad (N=465) 26,5% 70,3% 3,2% Tomelilla (N=397) 19,1% 76,6% 4,3% Simrishamn (N=436) 14,7% 82,6% 2,8% Höganäs (N=454) 18,1% 76,6% 4% Eslöv (N=419) 24,8% 71,4% 3,8% Frågan löd: Tänk på omgivningen där Du bor, tycker Du att det finns störande ljud? * På grund av avrundningsfaktorn adderar procentandelarna inte alltid upp till 100. Tabell 3 Besvärande lukt från industrier i eller i närheten av bostaden* Dagligen Var vecka Mer sällan Aldrig Ystad (N=464) 1,7% 3,2% 13,1% 81,7% Tomelilla (N=402) 0,5% 0,2% 6% 93,3% Simrishamn (N=435) 0,7% 0,9% 4,8% 93,6% Höganäs (N=453) 0% 1,3% 7,3% 91,4% Eslöv (N=418) 0,2% 2,6% 10,8% 86,1% Frågan löd: Har Du de senaste 3 månaderna känt Dig besvära av något av följande i eller i närheten av Din bostad? Lukt från industrier (övriga delfrågor gällde: Ljud från grannar, Vägtrafikbuller, Tågbuller, Flygbuller, Bilavgaser, Vedeldningsrök). Givna svarsalternativ var: Ja, minst en gång per dag; Ja, minst en gång per vecka; Ja, mer sällan; Nej, aldrig * På grund av avrundningsfaktorn adderar procentandelarna inte alltid upp till 100. Miljömedicinsk bedömning Exponering för luftföroreningar, särskilt små partiklar, är ett betydande folkhälsoproblem i Södra Sverige, vilket bl.a. avspeglas i en beräknad förkortning av den genomsnittliga livslängden på 7-10 månader. Främst på grund av intransport från kontinenten, mycket transporter, men även stora utsläpp från sjöfarten som ger lokala problem i hamnstäderna, är problemet större än i Sverige som helhet där den beräknade effekten är 3-4 månader. En vetenskaplig samsyn råder om att effekter visats på såväl lungor och luftvägar som hjärta och kärlsystem, troligen med inflammation som en viktig sjukdomsmekanism. Effekterna avspeglas i fler dödsfall, fler sjukhusinläggningar, funktionsnedsättning och ökade symptom. För PM 10 anses effekter finnas ner i lågdosområdet, vilket innebär att det är väsentligt att reducera exponering även vid måttligt förhöjda nivåer. I Ystad karakteriseras de lokala utsläppen av luftföroreningar av ett mycket högt bidrag från fartyg vid pir (största utsläppskälla med ca 50% av PM 10 respektive NOx). Detta är ett väsentligt tillskott. Genomförda modelleringar och mätningar av luftföroreningar i Ystad visar att de högsta NO 2 - halterna finns i hamnområdet och i gaturum i innerstaden. Här förekommer överskridanden av miljömålsnormen för 2010 på 20 µg/m 3. Halten av partiklar ligger som bakgrund på 17 µg/m3 och i gaturum i centrala Ystad på drygt 20 µg/m3. I likhet med övriga Skåne överskrids därmed IMMs hälsobaserad lågrisknivå, men i centrum överskrids också WHOs riktvärde och Miljömålet för 2010.

8 Enkätsvar om miljön i och omkring bostaden visar att fler besväras av luftföroreningar än i andra jämförbara kommuner, fler rapporterar också besvär av lukt från industrier. Sammantaget finns från miljömedicinsk synpunkt starka skäl att försöka reducera utsläppen av framförallt partiklar, men även NOx. Utsläppen från sjöfarten är här av stor betydelse. Lund Maria Albin Överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, Skånes universitetssjukhus, Lund Emilie Stroh Fil lic, Yrkes- & Miljöhygieniker Referenser Hälsoförhållanden i Skåne- Folkhälsoenkät Skåne Region Skåne Gustafsson S. Uppbyggnad och validering av emissionsdatabas avseende luftföroreningar för Skåne med basår Licenciatavhandling, Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys, Lunds universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet AB: Uppbyggnad av EDB och spridningsberäkning samt mätning av luftföroreningar. För Ystad. IVL; Göteborg Miljökvalitetsnorm Partiklar Projekt inom Miljösamverkan Skåne. Miljösamverkan Skåne BE31FFE1/164940/SlutrapportMKNPartiklarMiljosamverkanSkane pdf Socialstyrelsen. Miljöhälsorapport _ _rev.pdf

9 BILAGA 1

10 Vinter: December - Februari Vår: Mars - Maj Sommar: Juni - Augusti Höst: September - November

11 Från Ystad-Österlenregionens miljöförbund, har inkommit en begäran om miljömedicinskt utlåtande avseende luftkvaliteten i Ystad. Klagomål har inkommit avseende obehaglig lukt och irritation i luftvägar och ögon. Frågeställningen rör främst verksamhetsutövningen i hamnen och vilken grad av hälsorisk denna kan vara förenad med, samt vilka effekter som kan vara aktuella. I Ystad karakteriseras de lokala utsläppen av luftföroreningar av ett mycket högt bidrag från fartyg vid pir (största utsläppskälla med ca 50% av PM 10 respektive NOx). Detta är ett väsentligt tillskott. Genomförda modelleringar och mätningar av luftföroreningar i Ystad visar att de högsta NO 2 -halterna finns i hamnområdet och i gaturum i innerstaden. Här förekommer överskridanden av miljömålsnormen för 2010 på 20 µg/m 3. Halten av partiklar ligger som bakgrund på 17 µg/m 3 och i gaturum i centrala Ystad på drygt 20 µg/m 3. I likhet med övriga Skåne överskrids därmed IMMs hälsobaserad lågrisknivå, men i centrum överskrids också WHOs riktvärde och Miljömålet för Enkätsvar om miljön i och omkring bostaden visar att fler besväras av luftföroreningar än i andra jämförbara kommuner, fler rapporterar också besvär av lukt från industrier. Sammantaget finns från miljömedicinsk synpunkt starka skäl att försöka reducera utsläppen av framförallt partiklar, men även NOx. Utsläppen från sjöfarten är här av stor betydelse. Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet: