Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus
|
|
- Bo Öberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus
2 Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Ekosystemtjänster
3 Grön infrastruktur och hälsa Människor som bor i stadsmiljöer som innehåller mycket vegetation är friskare än människor som bor i områden med mindre grönska
4 Vuxna och grönska De som lever i gröna grannskap har lägre dödlighet bl.a. p.g.a. lägre risk för kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar förekomst av hög blodtryck upplevelse av stress och utsöndring av stresshormoner förekomst av typ 2 diabetes
5 Att leva i gröna grannskap ökar överlevnaden efter stroke mentalt välmående förväntad livslängd
6 Barn och grönstruktur: fysisk aktivitet Markytan täkt med träd i grannskapet ökar fysisk aktivitet hos Kanadensiska barn (11-13 år; n=5138) I Janssen, A Rosu, 2015, International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 12:26 Sannolikheten för att barnet ska ägna sig åt intensiv fysisk aktivitet ökar med ökad omgivningsgrönska (Kaliforniska barn 8-14 år, n=208, med en accelerometer och GPS på bältet) E Almanza et al. 2012, Health & Place 18: Liknande experiment i Bristol, UK högre intensitet av fysisk aktivitet hos pojkar när i en grönområde, jämfört med andra utomhusomgivningar BW Wheeler et al. 2010, Preventive Medicine 51: Liknande data även från: Australia, New Zealand, Tyskland,
7 Barn och grönstruktur: kognitiv funktion Barn som flyttade till grönare områden ökade mest i kognitiv funktion (17 amerikanska barn från låg-inkomstfamiljer 7-12 år) - NM Wells 2000, Environment and Behavior 32: 775 Barn i skolor där man kan se mycket träd och buskar från skolfönstret får bättre testresultat, fler planerar för högre utbildning och kriminaliteten minskar (101 statliga skolor i USA) Matsuoka 2010, Landscape and Urban Planning 97(4):
8 Barn och grönstruktur: kognitiv funktion Grönska från skolfönstret ökade uppmärksamhet och återhämtning från stress (experiment med 94 barn i USA) - Li and Sullivan 2016 Landscape and Urban Planning 148 (2016) Bättre utveckling i arbetsminne och uppmärksamhet hos barn som har mera grönska hemma, på skolvägen och runt skolan (2593 barn i Barcelona, följdes upp efter 12 månader) - Dadvand et al PNAS 112 (26):
9 Barn och grönstruktur: stress Barn som bor i grönare områden är motståndskraftigare mot stress (337 New York barn ca 8-10 år, både föräldrar och barn svarade på enkät ) - NM Wells, GW Evans 2003, Environment and Behavior 35: 311 Ungdomar som bor i områden som är rika av parker upplever mindre stress (68 ungdomar i NY, USA) - Feda et al. 2015, Indoor and Built Environment, Vol. 24(5)
10 Barn och grönstruktur: ADHD AF Taylor and FE 2011, Kuo, Applied psychology: Health and Well-being, 3 (3): Enkätsvar från 421föräldrar till barn 5-18 år Barn som lekte mer inomhus eller utomhus bland byggnader hade starkare symptom än barn som lekte ute på gräsplan eller bland träden (oberoende av inkomst och kön)
11 Barn och grönstruktur: blodtryck Grönare granskap är associerad med lägre blodtryck i Tyska10-åringar (2078 st.) I Markevych et al. 2014, BMC Public Health 14: 477
12 Barn och grönstruktur: allergier och astma Resultaten är inte entydiga
13 Barn och grönstruktur: födelsevikt Portland, Oregon, USA: en ökning i markytan täckt med träkronor runt bostadsadressen (radie: 50 m) minskar risken för lågviktsfödslar (n=5696) (GH Donovan et al. 2011, Health & Place 17: 390) Barcelona, Spanien: Födelsevikten ökar med mer grönska runt bostadsadressen (100 m) hos låginkomsttagare (n=8246) (P Dadvand. 2012, Environment International 40: 110) Tel Aviv, Israel: Ökad födelsevikt och minskad risk för lågviktsfödslar (n=39 132) med mer grönska runt bostadsadressen (250 m) (K Agay-Shay et al. 2014, Occup Environ Med 71: 562)
14 Barn och grönstruktur: födelsevikt Los Angeles, USA: Ökad födelsevikt och minskad risk för lågviktsfödslar (n=80 000) med mer grönska runt bostadsadressen (50, 100 och 150 m) (O Laurent et al Health & Place 24: 190). Munich, Tyskland: Ökad födelsevikt (n=3203) med mer grönska runt bostadsadressen (500 m)
15 Vad är mekanismen? Ökad fysisk aktivitet mindre fetma Finns studier som stödjer detta men även många som inte gör det Fysisk aktivitet kan ha en del i det hela, men förklarar inte allt
16 Vad är mekanismen? Ändrad stressförmedling (HPA axis) ändrade kortisolutsöndringsmönster Typiska stressrelaterade krämpor associerade med höjda kortisolnivåer: ökad fettsamling på magen, insulinresistens, hög blodtryck, icke-fungerande immunförsvar.
17 Vad är mekanismen? Förhöjda nivåer av luftföroreningar och buller i städer Luftföroreningar ökar förekomsten av kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar Buller ökar förekomsten av diabetes, fetma, kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar Kommer den positiva effekten av grönstruktur från: ändrad fysiologi och beteende mindre kortisol, bättre immunförsvar, mer fysisk aktivitet? eller ändrade miljöförhållanden dämpad buller och utfiltrering av luftföroreningar?
18 Hur mäter man exponeringen till grönska? Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) Visar mängden levande vegetation Uppskattas från sattelitbilder (GIS) Vegetation har hög reflektion i nära infraröda bandet (NIR) och låg reflektion i det röda (RED) synliga bandet. NDVI= (NIR-RED)/(NIR+RED) -1 < NVDI > +1 Hus Ger inget kvalitativt värde
19 Problem med grönstruktur-studier De flesta studier är tvärsnittsstudier som inte belyser upphoven till samband Mycket svårt att kontrollera för socioekonomiska faktorer!
20 Tack!
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Läs merGrön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Läs merStäder, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna
Läs merHälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA
Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige
Läs merSAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader
SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln
Läs mer-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!
23 november 2017 Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! -Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! Antonios Georgelis antonios.georgelis@sll.se www.camm.sll.se
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merHälsoeffekter av utomhusvistelse
Hälsoeffekter av utomhusvistelse En introduktion till HERO-projektet Patrick Bergman Leg Sjukgymnast, Med Dr. patrick.bergman@lnu.se +46 480 44 63 32 Upplägg Vad vi vet Vad vi inte vet HERO Vilka är vi?
Läs merTrafikbuller och hälsa
2018-05-04 Trafikbuller och hälsa Kristoffer Mattisson, Dr Med vet, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd 1 Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige 2 000 000 utsatta för
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merSKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling
SKL 3 dec 2014 Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Flera
Läs merLuftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom
Läs mer2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi
Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för
Läs merUpplevelse av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Upplevelse av urban grönska Åsa Ode Sang Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Upplevelse av urban grönska Besöker Ser Tänker
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs merCatharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö Presentationens innehåll Vad forskningen kan mena med trivsel Miljöfaktorer
Läs merAvhandling Livsgnista hos mycket gamla
Avhandling Livsgnista hos mycket gamla Johan Niklasson Överläkare och medicine doktor Geriatriska institutionen, Umeå universitet Geriatriska kliniken, Sunderby sjukhus Om engelska ordet morale Morale
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kontorsarbetsplatsernas miljö och utformning är under ständig omprövning. Historiskt ser vi fem pendelsvängningar som gett upphov till varsin kontorstyp. Med start från förrförra
Läs merRegional miljöhälsorapport 2017
Regional miljöhälsorapport 2017 Östergötlands län Arbets- och miljömedicin Linköping Underlag Enkäten: - Miljöfaktorer - Upplevda besvär - Hälsotillstånd Kompletterande uppgifter: - Kön, ålder, civilstatus,
Läs merCyklingens värde för folkhälsan
FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH www.gih.se/rhm Cyklingens värde för folkhälsan Peter Schantz professor, dr med sc Föreläsning SKL Nationell Cykelkonferens Östersund 23 maj 2018 Cyklingens
Läs merFysisk aktivitet Det viktigaste man kan göra för sin hjärna! Anders Hansen Specialistläkare psykiatri
Fysisk aktivitet Det viktigaste man kan göra för sin hjärna! Anders Hansen Specialistläkare psykiatri Hur testar man koncentrationen? Fokusera på pilen i mitten! Effekter på barn (1) 20 minuters rörelse
Läs merAstma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merNaturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens. Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch
Naturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch Varför behöver vi veta det här? Läkemedel måste ibland användas som ett komplement Icke-farmakologiska behandlingar
Läs merNär stamcellerna kommer till klassrummet
När stamcellerna kommer till klassrummet Klas Blomgren Översikt Hjärnans utveckling Plasticitet och stamceller Fysisk aktivitet Psykisk aktivitet berikad miljö 1 Huvudet och hjärnan Pannloben Hjässloben
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs merStressfysiologi, 2011-11-09
Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom
Läs merHur ojämlik är hälsan i Sverige?
Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har
Läs merHELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad
HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Agneta Persson, avdelningschef Offentliga rummet, C4 teknik, Kristianstads kommun, agneta.persson@kristianstad.se Ett initiativ från Lunds kommun Partnerskapsprojekt
Läs merNaturkontakt på skolgårdar
Naturkontakt på skolgårdar Märit Jansson docent och universitetslektor i landskapsplanering Institutionen för Landskapsarkitektur, Planering och Förvaltning SLU, Alnarp Barns perspektiv på utemiljö Vad
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merHälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller
2019-05-07 Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller Kristoffer Mattisson, Dr Med vet, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd 1 Buller är en av de miljöstörningar som påverkar flest människor
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merTesta din hälsa! -En interaktiv föreläsning om träning och stillasittande
Testa din hälsa! -En interaktiv föreläsning om träning och stillasittande Jonas Johansson Idrottsfysiolog Medicine doktor i Folkhälsa Projektkoordinator KRAFT Andreas Hult Medicine doktor i Idrottsmedicin
Läs merAnsökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt Hur optimerar man hälsoförbättrande potentialen av grönstruktur?
Stockholms läns landsting 1 (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-11-05 TRN 2015-0170 Handläggare: Shewen Nysmed Tillväxt- och regionplanenämnden Ansökan om bidrag ur miljöanslaget
Läs merSitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?
NYCKELN TILL EN FRISK GENERATION hur får vi världens friskaste barn? Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merÖvergripande inledning om samhällsplanering
Övergripande inledning om samhällsplanering med fokus på miljö och hälsa hos barn och unga Tom Bellander Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet & Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms
Läs merNy kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen?
Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen? Översikt Några teser Skadliga faktorer Luftföroreningar Buller Trångboddhet Hälsofrämjande faktorer Gröna miljöer
Läs merFakta och myter inom stress - Om kortisol
Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM
Läs merVäxelvis boende och barns upplevelse av stress
Växelvis boende och barns upplevelse av stress Jani Turunen Stockholms universitet jani.turunen@sociology.su.se Växelvis boende Ett relativt nytt fenomen Ökat från ca 1% av barn med separerade föräldrar
Läs merVad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
Läs merSTADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
Läs merRegiontabeller Fysisk hälsa
1 Bra eller mycket bra hälsa Mora Orsa Älvdalen 2004/05 68 63,2-73,0 61 56,4-65,6 64 60,8-67,6 17 570 2008 68 62,9-73,4 67 61,6-71,9 68 64,1-71,5 17 340 2010 75 69,6-80,2 63 * 57,8-68,1 69 65,6-73,0 17
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merFörtätad bebyggelse, miljö och hälsa
Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merPsykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande
Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet,
Läs merStadsplanering för ökad hälsa
SKLs Trafik- och gatudagar 2014 Stadsplanering för ökad hälsa Pia Lindeskog Sakkunnig/Dr med vet Folkhälsomyndigheten 2. 2014-10-16 Folkhälsopolitik Övergripande mål samhälleliga förutsättningar för en
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merVarför är det viktigt att arbeta med buller?
Utbildningsdag om buller, osäkerheter och bullerutredningar, Malmö 23/5 2019 Varför är det viktigt att arbeta med buller? Frans Mossberg, projektledare Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet www.ljudcentrum.lu.se
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merHellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Läs merFrämja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.
Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling Kronisk stress och dåligt hanterad stress
Läs merstadsklimatet värme och gröna strukturer
Att planera för värme i stadsmiljön i ett framtida klimat Stockholm, 5 september 2018 Bakgrund om stadsklimatet värme och gröna strukturer Jorge H. Amorim, David Segersson Frågor: A C Finns verkligen ett
Läs merBÄRARE: Hunden har genmutationen för PLL i enkel uppsättning, den andra genen är normal (Nm)
Primär Lins Luxation(PLL) TESTRESULTAT Ett forskarteam viduniversity of Missouri, College of Veterinary Medicine i USA fann under 2009 genmutationen för PLL och bara en kort tid senare meddelade Animal
Läs merTrafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?
Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret? Jönköping 2017-10-18 Jarl Hammarqvist Hälsa är ett tillstånd av fullständigt Hälsa fysiskt, är ett psykiskt tillstånd och av fullständigt socialt
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merFysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH
Fysisk aktivitet för barn och ungdomar Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Exponering Mekanism Riskfaktorer Utfall Begreppet fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Hjärta/kärl Plaque CVD - Intensitet
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merHälsoeffekter av cykling
Hälsoeffekter av cykling 13 september 2013, Västerås Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Konsult ProActivity AB Föreläsningens upplägg: Hälsoeffekter av cykling Samhällsekonomi Samhällseffekter
Läs merHur ska vi anpassar oss?
Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic
Läs merFYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)
FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR), idrottslärare, med dr Örjan Ekblom, fysiolog, med dr Ulrika Berg barnläkare, med dr Patrick Bergman, sjukgymnast, med dr Li Villard, sjukgymnast, med dr
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merOm betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Läs merPartiklar i inomhusluft
Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-
Läs merNutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?
Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra? Seminarium om Kroppshets och Övervikt 12 Februari 2019 Elin Ekblom Bak, Lektor, Gymnastik- och idrottshögskolan Vårt samhälle
Läs merGrönska i relation till hälsa
Grönska i relation till hälsa En översikt samt studie i Göteborg, med inriktning på grönskans effekter på hälsotillstånd och bullerstörning Annika Paldanius ST-läkare Eva M Andersson Docent, statistiker
Läs merHÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN
HÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN Vem vinner vad? Christian Dymén Tekn dr Planering och beslutsanalys Ansvarig FO Jämställdhet och jämlikhet christian.dymen@trivector.se 010-456 56 77 KALLA FAKTA VINSTER &
Läs merHär finns en kort beskrivning av CropSAT
Här finns en kort beskrivning av CropSAT 1 Målet med det här dokumentet är att ge en introduktion till konceptet med att använda satellitbilder för att undersöka växande grödors status. Användare av CropSAT
Läs merSå kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan
Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan Lina Wahlgren, Doktor i idrott lina.wahlgren@gih.se FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö www.gih.se/rhm Idrotts- och
Läs merGlobala konsumtionstrender för livsmedel. Anna Andersson, AgriFood Economics Centre. Vad vill konsumenterna ha för information om livsmedel?
OMVÄRLD OCH MARKNAD Anna Andersson, AgriFood Economics Centre Vad vill konsumenterna ha för information om livsmedel? Jonas Nordström, AgriFood Economics Centre, Lunds Universitet 1 Fokus på globala konsumtionstrender
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merSammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006
Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk
Läs merBuller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster
Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition
Läs merFrämja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet
Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring
Läs merMetaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler
Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem
Läs merSnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
Läs merDoftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin
Doftkänslighet -medicinska aspekter Lena Hillert Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin -triggar känslor, minnen Dofter G -kan ge positiva upplevelser i f -kan ge negativa
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merStadsform som får oss i form
Stadsform som får oss i form samband mellan byggd miljö och fysisk aktivitet i olika åldrar Peter Schantz professor i idrottsvetenskap inriktning rörelse, hälsa och miljö Stadsform som får oss i form Stadsform
Läs merPå professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter
På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,
Läs merVARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP
VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP Den som inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom (Stanley 1800-tal)
Läs merSamband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige
Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande
Läs merTräd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält
Träd i tätorter Foto: Karl Ingvarsson Anna Stenström & Lisa Karnfält Skyddsvärda träd - för naturvården Mer än 1 meter i diameter eller Hålträd över 40 cm i diameter eller Gamla träd eller Träd med hotade
Läs merPresentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006
Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror
Läs merHur påverkar klimatförändringen människors hälsa?
Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa? Hälsopåverkan av klimatförändringen Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier? Åtgärder
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 24/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke Anna Oudin Kristina Jakobsson Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke
Läs merInomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande
Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god
Läs merFriluftsliv och naturupplevelser
2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp
Läs merSpelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson
Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas
Läs merWHO Environmental Noise Guidelines for the European Region
WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholm läns landsting WHO Guidelines
Läs merKartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska
Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska Åsa Ode Sang, Göran Sevelin Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016)
Läs merUPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR
UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR analys av enkätdata från AktiKonprojektet Maria Öhrn, ST-läkare/doktorand KONTORSTYPER Cellkontor o enskilt kontor (1 pers) o delat kontor
Läs merTID MÅNDAG 18/1 TISDAG 19/1 ONSDAG 20/1 TORSDAG 21/1 FREDAG 22/1 8.15-9.00 8.30 Drop in registrering
Vecka 3 TID MÅNDAG 18/1 TISDAG 19/1 ONSDAG 20/1 TORSDAG 21/1 FREDAG 22/1 8.15-9.00 8.30 Drop in registrering på 3 kurser. Ta med ID-handling 9.15-10.00 Introduktion till hela T4 Kursledare: Josefine Bäckström
Läs mer