Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård

Transkript

1 Avdelningen för hälso- och sjukvård Enheten för metodstöd och behovsanalys Christina Ståhl PM Datum (7) Återrapportering effekter av klimatförändringar på befolkningen och för hälso- och sjukvården Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden gav i januari 2012 hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att inventera tänkbara effekter av klimatförändringar på befolkningen och för hälso- och sjukvården. Uppdraget skulle också inkludera inventering av om det redan idag sker anpassning inom hälso- och sjukvården. Avgränsning har gjorts till tänkbara effekter av klimatförändringar på befolkningen kopplat till hälsa och hälso- och sjukvården. Metod och syfte Underlaget till denna PM har tagits fram genom att gå igenom material inklusive beslut. Intervjuer har också gjorts med nyckelpersoner. Syftet är att översiktligt redovisa vad som gjorts inom området och om möjligt även ge förslag till stödjande åtgärder. s klimatberedning s klimatberedning arbetade med att kartlägga, sammanställa och föreslå klimatåtgärder i Skåne. Arbetet presenteras i Klimatrapport för Skåne - en rapportserie i fem delar. En arbetsgrupp tog fram en underlagsrapport om klimatförändringar och hälsa. I arbetsgruppen fanns representation från avdelningen Folkhälsa och miljö (sammankallande), Smittskyddsenheten, verksamhetsföreträdare med Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): Internet:

2 Datum (7) kunskap om allergier, socialmedicinska enheten och arbets- och miljömedicin. Klimatsamverkan Skåne (KSS) I november 2009 antogs Strategiskt program för Skånes klimatarbete (del 1 av rapporterna) av regionfullmäktige. Klimatberedningen konstaterade behovet av att de offentliga aktörerna, Länsstyrelsen i Skåne, Kommunförbundet Skåne och de skånska kommunerna arbetade tillsammans. Det gäller gemensamma principiella ställningstaganden, metodval, tidsperspektivet etc. För att hantera detta har en plattform för effektiv samverkan Klimatsamverkan Skåne skapats. Ordförandeskapet roterar och under är ordförande. deltar i styrgruppen med tre ordinarie ledamöter samt två ersättare. Dessa utses av regionstyrelsen. En organisationsöversyn pågår nu inför det fortsatta arbetet fram till Arbetet fokuseras på tre områden; transporter, energianvändning och klimatanpassning. Sambanden med befolkningens hälsa hanteras i arbetsgruppen för klimatanpassning. representeras i arbetsgruppen av Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet. Ett antal projekt har startats och genomförts under de tre år som klimatsamverkan varit igång. Urval av områden för aktiviteter sker utifrån vilka insatser som ger mest effekt och/eller hur akuta de är. Förberedelser kring de hot som är mer påtagliga som stormar och översvämningar har kommit längst. Kommunerna är centrala i arbetet. Regionstyrelsen beslutade om förutsättningarna för Region Skånes deltagande i Klimatsamverkan Skåne för perioden Enligt beslutet avsätts 5 miljoner kronor för 2013 och regiondirektören får i uppdrag att tillsätta nödvändiga tjänstemannaresurser. Även formerna för återkoppling till regionstyrelsen formaliseras. Beslutet innehåller också förslag på ytterligare satsningar, utöver pågående arbete. Vad har gjorts så här långt? Extrema temperaturer och värmeböljor Ett av områdena i klimatberedningens rapport är risken för att extrema temperaturer ökar. borde därför ha en bättre beredskap för att möta och förebygga hälsoeffekterna vid värmeböljor. Genom utbildning av personal, översyn av sjukvårdlokaler samt andra resurser och genom att hitta samarbetsformer med kommuner och frivilligorganisationer bedömdes beredskapen kunna öka.

3 Datum (7) En risk sårbarhetsanalys genomfördes 2011 kring scenario värmebölja. Utgångspunkten var klimatberedningens rapport, Socialstyrelsens rapport om värmebölja (2011) och länsstyrelserna med flera myndigheters scenariobeskrivning. Den regionala analysen och syntesen grundades på analyser genomförda av 14 förvaltningar och funktioner i, varav två funktioner genomförde gemensam analys. Åtgärder och rekommendationer diskuterades i Krisberedskaps och säkerhetsrådet. Broschyr har tagits fram Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder. Utskick av broschyren har gjorts till alla vårdcentraler (bilaga). Klimatsamverkan Skåne har ett pilotprojekt med Staffanstorps kommun och stadsdel Rosengård i Malmö riktat till vårdcentraler. Projektet sker i samarbete med Umeå Universitet (i samverkan med SMHI) och Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund. Målsättningarna med projektet är at ta fram: Varningssystem o Hänsyn till temperatur, luftfuktighet, varaktighet o Testa precision för olika varningstider (1-3 dygn före) o Differentiering med hänsyn till mikroklimat Modifierar när varningssystem skall slå på Kan ge indikation på personalbehov inom kommun Handlingsplan hemtjänst, äldrevård m m o Bemanning o Vad göra Checklistor: vätskeintag, avkylning, förändrad medicinering? o Förankring Information till allmänhet, anhöriga En test ska köras sommaren 2013 i pilotkommunerna i samverkan med den lokala primärvården. Till sommaren 2014 ska varningssystemet kunna användas i hela Skåne. Steg 2 i projektet är att belysa samband med fysisk planering och fastighetsåtgärder (även kopplat till åtgärdsförslag i Risk och sårbarhetsanalysen kring scenario värmebölja). Pollenfällor Pollenförekomst har ett starkt samband med klimatförändringar på tre sätt: 1. Längre pollensäsonger, eventuellt hela året 2. Varmare klimat och högre CO 2 -halter ger ökad pollenproduktion och vissa fall högre halt av allergener 3. Nya växter kan etablera sig i Sverige.

4 Datum (7) Eftersom en hög andel av befolkningen har någon form av pollenallergi ca 25 % - bedöms den sammanlagda hälsoeffekten kunna bli avsevärd. Rekommendationen från Klimatberedningen var därför att öka pollenmätningarna i Skåne för att få en täckning av en så stor del av Skåne som möjligt. Folkhälsoberedningen beslutade därför 2010 att ytterligare en pollenfälla ska placeras i Skåne. Denna placerades ut mars 2011 på sjukhuset i Hässleholm Smitta Ett varmare klimat ökar också risken och förlänger säsongen för smitta via livsmedel, vatten och djur. Vid uppkomsten av nya sjukdomar i landet är det viktigt att snabbt kunna tillhandahålla korrekt information och fortbildning till läkare och övrig vårdpersonal. Inom detta område handlar det mycket om kunskap både till befolkningen och inom hälso och sjukvården. Exempel på effekter är att de fästingburna sjukdomarna ökar, nya myggarter som kan överföra sjukdomar, badsårsfeber när våra badvatten blir varmare och ökad algblomning och dess påverkan. Ett annat viktigt område är risken för föroreningar och smitta i dricksvatten, där föroreningar från avlopp och översvämmade betesmarker med EHEC, campylobakter, salmonella och cryptosporider utgör riskfaktorer. Viktiga nyckelaktörer är smittskydd och infektionsklinikerna där det finns rutiner för smitta oavsett orsak. I detta ingår även information och utbildning. Kommunernas miljöförvaltningar och VA-förvaltningar och - bolag är viktiga medaktörer. Viss information lämnas redan idag vid behov på Förebyggande arbete i befolkningen Sjukdomsrisker kan också minskas genom ökad kunskap hos allmänheten om hur man förebygger smitta och känner igen olika symptom har identifierats ha en nyckelroll när det gäller generell information till befolkningen kring hur man beter sig vid extrem värme både för att skydda sig som person men också hur man hanterar livsmedel, ökad risk för smitta mm ger redan idag viss information av denna typ men det är inte strukturerat. Vårdcentralernas kunskap om sina listade individer är också av betydelse för att kunna ge riktad information vid behov. Risk och säkerhet kopplat till klimatförändringar in i det ordinarie beredskapsarbetet I klimatberedningens rapport konstateras att ska, och kommuner och länsstyrelsen bör, se till att risk och säkerhet kopplat till klimatförändringar kommer in i det ordinarie beredskapsarbetet eftersom där

5 Datum (7) finns metoder för att möta även händelser med allvarliga konsekvenser som vi tror eller vet kommer att inträffa. Enligt lag ska landsting och regioner minska sårbarheten och förbättra förmågan att hantera kriser när de inträffar. Regionstyrelsen har därför beslutat om direktiv för s risk- och sårbarhetsarbete. Målet är att förebygga risker och minimera konsekvenser av de allvarliga eller extraordinära händelser som kan drabba s verksamhet. s risk- och sårbarhetsarbete har utvärderats av och Malmö högskola. Resultatet visar att genom införande av en arbetsprocess för risk- och sårbarhetsarbete har lyckats uppnå de nationella målsättningar som fastställts för regioner och landsting. Men utvärderingen visar också att en hel del arbete återstår, bland annat när det gäller att få till stånd en helhetssyn på arbetet med risker och sårbarheter när det gäller kopplingarna till en utvecklad samhälls- och omvärldsanalys. Likaså måste kontinuitetsplaner fortsatt utvecklas baserat på värden och verksamheter som är viktiga att skydda och upprätthålla i regionen. Inom koncernkontoret finns avdelningen för Krisberedskap och säkerhet. Avdelningen ansvarar för samordning av krisberedskapsoch säkerhetsfrågor samt för att upprätthåller en ständig katastrofmedicinsk beredskap. En krishanteringsplan för, baserad på risk- och sårbarhetsanalys, har fastställts av regionfullmäktige och kriskommunikationsplan för av regionstyrelsen. Enligt reglementet är regionstyrelsens arbetsutskott s krisledningsnämnd. Regiondirektören har inrättat ett koncernövergripande, tvärfunktionellt Krisberedskaps- och säkerhetsråd. Rådet utnyttjas för att strategiskt samordna s risk-, krisberedskapsoch säkerhetsarbete utifrån legala och regionala krav och har en rådgivande funktion. Regiondirektören har också beslutat om inrättande av ett krisberedskapsoch säkerhetsforum. Forumet är främst ett samråds- och samverkansorgan där medarbetare från samtliga s förvaltningar med ansvar för risk- och sårbarhetsarbete och säkerhet ges möjlighet att tillsammans med koncernövergripande företrädare utveckla och samordna risk- och sårbarhetsarbetet och säkerhetsarbetet. intern klimatstrategi Det finns ett uppdrag att ta fram en intern klimatstrategi för. Det pågår för närvarande en kartläggning av s totala miljö-

6 Datum (7) /klimatpåverkan. Denna kartläggning ska vara klar i april Därefter planeras arbetet med en klimatstrategi komma igång. Andra områden som lyfts med behov av risk och sårbarhetsanalys Det finns några andra områden som bl. a i klimatberedningens rapport lyfts som aktuella i det fortsatta arbetet: Reflektioner Livsmedelshantering, både s egen hantering och när det gäller upphandling Transporter och dess hälsopåverkan både på t ex luftföroreningar och buller, samt sambanden med fysisk aktivitet (aktiv transport) Det finns ett ökat intresse för risk- och sårbarhetsfrågor i allmänhet och klimatfrågorna i synnerhet. Dock är det idag en fråga i taget som är i fokus. En bredare ansats skulle kunna ha effekt på flera olika mål. Det finns t.ex. en arbetsprocess för risk- och sårbarhetsarbete och en modell för analyser som också används men det är inte alltid tydligt vem som är mottagare och som har ett ansvar för att vidta åtgärder. Dessutom sker omvärlds- risk- och sårbarhets- miljö-, klimat- och patientsäkerhetsarbetet i parallella processer, ett förhållande som ytterligare förstärker behovet av en helhetssyn. Det kan finnas anledning att överväga om det behövs en särskild planering för hälso och sjukvården eller om nuvarande struktur är tillräcklig. Uppföljning och återrapportering av genomförda aktiviteter kan förbättras t.ex. i årsredovisningen. I olika politiska beslutade styrdokument finns mål som påverkas av klimatarbetet och det är viktigt att återrapportering sker utifrån styrdokumenten. Området bör också vara en naturlig del av internkontrollsystemet. I det övergripande samhällsplaneringsansvaret har Regional Utveckling huvudansvaret inom. Nyckelaktörer i klimatarbetet inom s ansvarsområde i förhållande till befolkning och patienter är vårdcentraler, akutmottagningar och Detta behöver bli en tydligare del av uppdragsstyrningen utifrån vilka krav som bör ställas. Befintliga strukturer bör användas så långt som det är möjligt. Den nationella nivån har ett ansvar för att följa vad som sker i omvärlden inom olika områden. har en krishanteringsplan som är koncernövergripande och omfattar all verksamhet som helt eller delvis finansieras av regionen. Det är viktigt att denna följs och bryts ner i lokala samstämmiga planer. Det är således viktigt att ha generiska planer som inte enbart gäller för vissa sakområden (t.ex. svåra olyckor) utan även fungerar vid

7 Datum (7) händelser med extrem värme (ingår i pågående pilotprojekt). För vissa händelser, som t.ex. extremt väder, kan dock särskilda action card eller checklistor till den generiska planen behöva tas fram för en trygg hantering inom hälso- och sjukvård, arbetsmiljö, drift- och serviceverksamhet, medicinsk teknik, IT och telefoni. Det är viktigt att action cards och checklistor hålls aktuella och är välkända även under semesterperioden. Åtgärder kopplade till klimat avseende fastigheter är ett ansvar för Regionservice. Generella förebyggande åtgärder i klimatarbetet har också betydelse. Det kan handla om att använda rätt material, använda material på rätt sätt, ta hand om avfall, att luftkonditionering sker utan utsläpp och så långt som möjligt minimeras genom byggtekniska åtgärder etc. När det gäller material har koncerninköp en viktig uppgift. Samarbetet med kommunerna och länsstyrelsen sker inom ramen för Klimatsamverkan Skåne. Klimatsamverkan har möjlighet att inte bara fungera som samverkansorgan för de offentliga aktörerna i Skåne utan skulle kunna ha en funktion för klimatarbetet internt i. En samlad en bild av det arbete som görs internt kan leda till effektivare arbete och som ger bättre resultat snabbare och förhoppningsvis med effektivare resursanvändning. Utvecklingsområden Att arbeta genom befintliga strukturer Ökad tydlighet kring vem som är mottagare och vem som har ett ansvar för att vidta åtgärder utifrån s process för risk- och sårbarhetsanalyser. Klimatsamverkan Skåne och dess potential Uppföljning och återrapportering av pågående arbete Inom uppdragsstyrningen utveckla kraven generellt kring arbete med klimatanpassning och mot nyckelaktörer i vården i synnerhet.