Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen , 164

Transkript

1 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen , Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och krisberedskapsorganisation, under ledning av säkerhetssamordnaren, ska kontinuerligt bedriva det aktiva säkerhetsarbetet i kommunen. 2. Syfte Ulricehamns kommuns säkerhetspolicy syftar till att motverka skador och störningar i den kommunala verksamheten och att skapa trygghet för kommunens invånare samt att lägga en bra grund för det systematiska säkerhetsarbetet inom kommunen. Systematiskt säkerhetsarbete innebär bl.a. att man: Systematiskt analyserar, värderar och åtgärdar risker och tillbud inom kommunens verksamhetsområde. Tidigt tar hänsyn till säkerhets- och trygghetsfaktorer i alla planeringsprocesser. Ökar säkerhetsmedvetandet hos anställda och invånare inom kommunen. Minskar de totala skadekostnaderna inom kommunens verksamheter. Minimerar störningar i den kommunala servicen. Syftet med det systematiska säkerhetsarbetet är att skapa bra förutsättningar för trygghets- och säkerhetsfrågor, både inom kommunens verksamheter och i samhället i stort. 3. Omfattning Säkerhetspolicyn gäller för: Alla verksamheter som bedrivs av kommunen, inklusive verksamhet i hyrda lokaler. Anställda, entreprenörer, inhyrd personal, konsulter och leverantörer. Kommunala bolag och verksamheter där kommunen har bestämmandeinflytande. Alla tjänster och produkter som tillhandahålls av Ulricehamns kommuns verksamheter. 4. Mål Ulricehamns kommun ska vara en säker och trygg plats för alla som bor, arbetar eller vistas i den. För att tillgodose detta ska kommunen aktivt arbeta för att skydda invånarna, miljön och dess verksamheter mot olyckor, skador, sabotage och andra störningar. Kommunen ska, i samverkan med andra aktörer, kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan - med såväl individ- som samhällsperspektiv. Säkerheten ska samtidigt utformas så att tillgång och öppenhet inom kommunens verksamheter förblir så stor som möjligt. 1(6)

2 5. Ansvar Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhetsfrågorna i kommunen samt att fastställa policy och riktlinjer för den övriga verksamheten. Kommunens säkerhets- och krisberedskapsorganisation är direkt underordnad Kommunstyrelsen. Verksamheten leds av säkerhetssamordnaren. Två (2) ggr/ år ska säkerhetsfrågor tas upp på kommunstyrelsemöten av säkerhetssamordnaren, både frågor som har kommit upp samt en verksamhetsredogörelse om det pågående säkerhetsarbetet. Förvaltningsledningen Kommunledningsgruppen, tillsammans med bolagschefer, utgör styrgrupp för säkerhetsarbetet. Kommunledningsgruppen leds av kommuncheferna och de fattar beslut efter samråd med ledningsgruppen och säkerhetssamordnaren om löpande inriktning av arbetet. Inom ramen för ledningsgruppens arbete sker kontinuerlig planering och uppföljning av säkerhets- och krisberedskapsområdet. Säkerhetssamordnaren Säkerhetssamordnaren, tillika säkerhetsskyddschef, är direkt underordnad kommuncheferna och arbetar aktivt med kommunens säkerhets- och krisberedskapsfrågor. Processer Varje process ska ha en väl förberedd och övad krisledningsorganisation. Varje process ska också ha krisledningsplaner för den egna övergripande krisledningen samt checklistor och rutiner för hur de olika verksamheterna ska agera vid en kris. Verksamheter Respektive verksamhetschef har ansvaret för säkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde och att säkerhetspolicyn med tillhörande riktlinjer och anvisningar följs samt att personalen är informerad. Det ska på varje arbetsplats finnas upprättade säkerhetsrutiner som är anpassade för verksamheten. Säkerhetsombud Säkerhetsombud ska finnas på varje arbetsplats. Deras uppgift är att vara observanta på risker för att förebygga olyckor och skador, dels på egen hand och med hjälp av framtagna hjälpmedel. Säkerhetsombuden ska verka för att olyckor och tillbud anmäls enligt fastställda rutiner. De ska även stötta verksamhetsansvariga så att säkerhetsrutiner är uppdaterade och personalen är informerad om innebörden. Säkerhetsombud ska vara kontaktperson mot säkerhetsgruppen och stötta verksamhetsansvarig på arbetsplatsen att upprätthålla en hög nivå på säkerheten. Övrigt Alla anställda inom Ulricehamns kommun är skyldiga att aktivt arbeta för ökad säkerhet. Medarbetare är skyldiga att påpeka brister i säkerheten till överordnad. 2(6)

3 6. Organisation Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar om vad som ska göras utifrån de beslut som fattas av kommunfullmäktige. I kommunens nya organisation (from 2011) har kommunstyrelsen allt verksamhetsansvar och en övergripande ledningsfunktion. Förvaltningsledningen Ansvarar för strategisk planering och styrgrupp för säkerhetsarbetet samt leds av kommunchefen. Säkerhetssamordnaren presenterar förslag till beslut för förvaltningsledningen med tydliga mål, arbetsprocess, behov av resurser för uppgiftens lösande samt förslag på sammansättning av lämplig projektgrupp, den s.k. Säkerhetsgruppen. Kommunchefen fattar beslut, efter samråd med kommunledningsgruppen och säkerhetssamordnaren, om inriktning av arbetet och tilldelning av resurser samt lämplig sammansättning av säkerhetsgrupp (beroende på projektets omfattning). Säkerhetssamordnaren kan också kallas till ordinarie förvaltningsledningsmöten i säkerhets- och krishanteringsfrågor vid behov. Processcheferna är operativt ansvariga för säkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. Kommunledningsstaben Säkerhetssamordnaren ingår i kommunledningsstaben som ansvarig för säkerhets- och krisberedskapsarbetet och deltar på alla ordinarie möten. Kommunledningsstaben leds av kommunchefen. Säkerhetssamordnaren använder kommunledningsstaben som forum för att lyfta säkerhets- och krishanteringsfrågor, kommande arbetsuppgifter och projekt samt förslag till beslut som ska lyftas i kommunledningsgruppen. Säkerhetsgruppen Skapas vid behov och är projektbaserad. Arbetar under ledning av säkerhetssamordnaren och består av personal relevant för just det specifika projektet. Flera säkerhetsgrupper kan, vid behov, skapas och arbeta samtidigt, oberoende av varandra, under ledning av säkerhetssamordnaren. Säkerhetsgruppen arbetar med övergripande säkerhets- och krishanteringsfrågor, beredning av säkerhetsarbetet och beslut på operativ nivå. 3(6)

4 Säkerhetssamordnaren Ingår i kommunledningsstaben och deltar som rådgivare i kommunledningsgruppen, vid behov. Har en egen budget och samordnar hela kommunens säkerhets- och krisberedskapsarbete. Skapar och leder alla säkerhetsgruppers projektarbeten. Ansvarar för att leda både det systematiska säkerhetsarbetet (SSA) och det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) inom kommunen. Skall rapportera, utvärdera och lämna förslag till åtgärder vid risker, tillbud, incidenter och skador. Genomföra säkerhetsronder ute på kommunens olika verksamheter och dess olika avdelningar som en kontroll på att deras förebyggande säkerhetsarbete fungerar. Arbeta med krisberedskapsfrågor inom ramen för extraordinära händelser. Ansvarar för information, utbildning och övning av kommunens krisledning och kommunens krisorganisation. Informera, utbilda och vägleda de personer som tilldelats någon form av säkerhetsansvar på sin verksamhet. Vid behov genomföra internutredningar. Är ordförande i Brottsförebyggande arbetsgruppen (BRA). Säkerhetsombud Varje fristående verksamhet/arbetsplats med eget ansvar, ska utse en eller flera säkerhetsombud. Arbetsområdet för säkerhetsombuden är att: Övervaka att handlingsplaner för kommunens säkerhetsarbete finns och är aktuella. Informera om kommunens säkerhetsarbete på arbetsplatsen. Föreslå och vidta skadeförebyggande åtgärder på arbetsplatsen. Delta i information och utbildningar från säkerhetsgruppen. Se till att inträffade tillbud och skador anmäls enligt gällande rutiner samt genomföra eller biträda vid riskinventering. Säkerhetsombuden ska vara en del av brandskydds- och utrymningsorganisationen. Säkerhetsombudet ska ges de befogenheter och den utbildning som krävs för att kunna bedriva ett aktivt och systematiskt säkerhetsarbete (SSA) och systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Utbildningen bör omfatta: Brandkunskap, utrymningsstrategier, kunskap om olika larm, försäkringskunskap, internkontroll, åtgärder mot stöld och skadegörelse, sjukvård, riskhantering och skaderapportering. Denna utbildning organiseras och leds av säkerhetssamordnaren. Kontaktperson vid larm Verksamhetens säkerhetsombud ska vara kontaktperson vid larm och skall ha erforderlig kännedom om de larm som finns på arbetsplatsen samt delta vid information och utbildning från säkerhetssamordnaren om larmen på arbetsplatsen. Enklare översyn skall kunna utföras av kontaktperson och han/hon skall även känna till rutinerna vid avstängning samt återställning av larmet helt eller delvis. 4(6)

5 7. Uppgifter för Ulricehamns säkerhetsorganisation Kommunstyrelsen Säkerhetssamordnare/grupp Säkerhetsombud Beslutar om policy och riktlinjer för säkerhetsoch krisberedskapsarbetet. Tar fram förslag på policy och riktlinjer för säkerhets- och krisberedskapsarbetet till KS. Tar fram anvisningar för säkerhets- och krisberedskapsarbetet till verksamheterna. Ansvarar under ledning av kommunchef att samordna kommunens säkerhets- och krisberedskapsarbete. Genomför tillsyn och rådgivning i säkerhets- och krisberedskapsfrågor. Genomför information, utbildning och övning av kommunens krisledning och dess krisorganisation i olika krisscenarion. Tar fram instruktioner, handlingsprogram och checklistor för verksamhetens säkerhetsoch krisberedskapsarbete. 8. Organisationsschema för Ulricehamns säkerhetsorganisation Kommunstyrelsen Kommunens ledningsgrupp Säkerhetsgrupp Kommunens ledningsstab Säkerhetssamordnare Säkerhetsgrupp Säkerhetsgrupp Säkerhetsombud Kommunens olika verksamheter 5(6)

6 9. Tillämpning Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt och tillförlitligt sätt i samtliga av kommunens verksamheter. Det systematiska säkerhetsarbetet ska innefatta: Fortlöpande risk- och konsekvensanalyser. Skadeförebyggande åtgärder. Tillbudsrapportering med krav på uppföljning. Information, utbildning och övning av kommunens krisledning och krisorganisation. Samverkan och samordning mellan olika aktörer vid en kris ska beaktas med tanke på kommunens geografiska områdesansvar. Säkerhetssamordnaren ska inför varje nytt verksamhetsår upprätta en verksamhetsplan för det kommande årets säkerhets- och krisberedskapsarbete. Denna verksamhetsplan ska redovisas för kommunstyrelsen. 10. Uppföljning och utvärdering Kommunens säkerhetspolicy ska årligen ses över och vid behov revideras. Kommunens systematiska säkerhetsarbete ska årligen utvärderas. Olyckor, tillbud och felanmälningar ska kontinuerligt följas upp, både lokalt ute i verksamheterna och centralt i de olika processerna samt i ett övergripande perspektiv. Detta för att kommunen ska kunna lära från det inträffade och kunna arbeta förebyggande så att det inte inträffar igen. 11. Rutiner Säkerhetspolicy och riktlinjer för kommunens säkerhets- och krisberedskapsarbete återfinns på Kommunityn under Säkerhet och Krishantering. 12. Lagrum 2006:544 Lag om extraordinära händelser. 2003:778 Lag om skydd mot olyckor. SRVFS 2004:3 Allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete. SRVFS 2003:10 Skriftlig redogörelse för brandskyddet. 2003:789 Förordning om skydd mot olyckor. 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS). 1998:808 Miljöbalken. 1987:10 Plan och bygglagen. 1994:1720 Lag om civilt försvar. 6(6)