Säkerhetspolicy & säkerhetsstrategi

Transkript

1 Policy Säkerhetspolicy & säkerhetsstrategi

2 2 A. Säkerhetspolicy anger de övergripande målen 1 Bakgrund I Luleå kommuns "Vision 2015" sägs att en av byggstenarna för att nå visionens mål är att skapa ett samhälle som i minsta möjliga mån störs av olyckor. Detta mål är direkt kopplat till ett brett olycksförebyggande arbete i såväl förvaltningar som i de kommunala bolagen. För att nå målen krävs en grundläggande riskmedvetenhet och förmåga att förebygga och åtgärda de risker som finns och som kan uppstå. Kommunfullmäktige fastställde den första säkerhetspolicyn för Luleå kommun. I denna reviderade policy anges de övergripande målen för kommunens säkerhetsarbete och till policyn finns också en säkerhetsstrategi som anger hur vi ska nå målen. 2 Mål Målen med Luleå kommuns förebyggande säkerhets- och trygghetsarbetet ska vara att: Kommunen ska erbjuda invånarna och de som vistas i kommunen en säker och trygg kommun. Säkerställa en väl fungerande verksamhet inom kommunen och i dess bolag, vilket innebär så få störningar och egendomsförluster som möjligt. Genom ett aktivt och effektivt säkerhetsarbete bidra till bästa möjliga ekonomi för kommunen och de kommunala bolagen. Öppenheten i kommunens verksamheter förblir så stor som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Säkerhetspolicyn ska ligga till grund för ett samordnat och aktivt säkerhetsarbete inom hela den kommunala organisationen. 3 Ansvar Nämndernas och bolagens ansvar för säkerhetsarbetet ska skrivas in i reglementen och ägardirektiv.

3 3 Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för god säkerhet och för att säkerhetspolicyn efterlevs. Nämnden är ansvarig för säkerheten i respektive verksamhet och bolagsstyrelsen för säkerheten i de kommunala bolagen. Förvaltnings- och bolagsledningarna ansvarar för att politiska säkerhetsmål och riktlinjer förankras och efterlevs i verksamheten. Säkerhetsgruppen är en samarbetsgrupp i de säkerhetsfrågor som berör förvaltningar och kommunala bolag, men ska även arbeta med förebyggande säkerhetsarbete för alla kommuninvånare. Säkerhetssamordnaren arbetar med övergripande planering, samordning och uppföljning av det interna arbetet med säkerhet och trygghet. 4 Tillämpning Säkerhetsarbetet ska på förvaltnings- och bolagsnivå integreras i den befintliga organisationen. Alla anställda inom Luleå kommuns verksamheter ska aktivt arbeta för ökad säkerhet och är skyldiga att påpeka säkerhetsbrister till överordnad. Säkerhetspolicyn ska ligga till grund för planering och genomförande av säkerhetsarbetet. Den ska vidare ingå i nämndernas styrkort som en del av planerings- och budgetprocessen inför ett verksamhetsår. Nämndernas uppdrag i handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Luleå kommun enligt lag om skydd mot olyckor ska också tas med i styrkort och planeringsprocess. 5 Giltighet Kommunfullmäktige ska varje mandatperiod fatta beslut om reviderad säkerhetspolicy. Säkerhetsstrategin ska vara ett levande dokument i en kontinuerlig process kopplad till verksamhetens ändrade förutsättningar, varför den vid behov revideras årligen. Säkerhetssamordnaren svarar, i samråd med säkerhetsgruppen, för revideringen.

4 4 B. Säkerhetsstrategi - anger hur vi ska nå målen 1 Kommunens styrande dokument Säkerhetsstrategin anger hur vi ska nå uppsatta säkerhetsmål och förtydligar ansvarsfördelningen i organisationen. Säkerhetsmålen vilar på ett antal styrande kommunala dokument: Kommunstyrelsens styrkort. Nämndernas styrkort. Säkerhetspolicyn. Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor. Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lag om skydd mot olyckor. Planer för extraordinära händelser. Förvaltningarnas systematiska brandskyddsarbete. Förvaltningarnas arbetsmiljöarbete. 2 Lagar och förordningar Det finns även lagar som styr kommunens säkerhetsarbete. Några exempel: Kommunallag (1991:900). Lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Säkerhetsskyddslag (1996:627). Lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar (1990:217) Därutöver finns ett stort antal lagar och förordningar som tangerar det kommunala säkerhetsarbetet, t ex smittskyddslagen, sekretesslagen, lagen om totalförsvar och höjd beredskap, lagen om sjöfartsskydd, lagen om hamnskydd, lagen om allmän kameraövervakning, hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och skollagen. 3 Organisation Luleå kommun bedriver ett omfattande olycksförebyggande arbete på alla nivåer, i alla förvaltningar och i alla kommunala bolag. Det rör bl a säkra skolskjutsar och

5 5 skolvägar, offentliga miljöer, kajer och badplatser, äldres säkerhet mm. För att göra Luleå ännu säkrare har kommunfullmäktige i december 2004 antagit handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (se strategin 5.2). 3.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för att Luleå kommun har en god säkerhet och för att lagar, förordningar och de olika policydokumenten efterlevs. Kommunstyrelsen är också räddnings- och beredskapsnämnd och har för det förberedande arbetet ett räddnings- och beredskapsutskott. Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott är krisledningsnämnd som inkallas efter beslut av kommunstyrelsens ordförande i samråd med kommunchef och räddningsledare. Krisledningsnämnden får överta beslut och verksamheter, som berör krisen, från andra nämnder. Till krisledningsnämnden finns en stab och i Luleå består den bl a av kommunchef, räddningschef, informationschef, säkerhetssamordnare och administratör. Till staben kallas förvaltnings- och bolagschefer beroende på händelse. 3.2 Nämnder/styrelser Nämnden är ansvarig för säkerheten inom respektive verksamhet och bolagsstyrelsen för de kommunala bolagen. Nämnderna har 2004 fått en rad uppdrag i handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor och ska till kommunstyrelsen redovisa måluppfyllelsen varje år. Handlingsprogrammet ska revideras 2008 och nämnderna ska då få prioritera vad som är viktigt att förebygga i deras respektive verksamhet. Under ska också dammhaveriplaner och planer för extraordinära händelser revideras och nämnderna får även här ett ansvar för att i planerna säkra sin och kommunens verksamhet och åligganden. 3.3 Förvaltningar och bolag Förvaltnings- och bolagsledningarna ansvarar för att politiska säkerhetsmål och riktlinjer förankras och efterlevs i verksamheten. Chefer på alla nivåer ska ha kunskap om hur säkerhetsarbetet bör bedrivas och personalen ha nödvändig utbildning. Förvaltningarna och bolagen ska delta i framtagandet av planer för extraordinära händelser och andra säkerhetshöjande åtgärder. Vidare se till att uppdragen i

6 6 handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor tas med i planerings- och budgetprocessen. 3.4 Säkerhetsgruppen Säkerhetsgruppen är en samarbetsgrupp i de säkerhetsfrågor som berör förvaltningar och kommunala bolag, men den ska även arbeta med förebyggande säkerhetsarbete för alla kommuninvånare. Gruppen ska de närmaste åren fungera som referensgrupp, bl a vid arbetet med dammhaveriplaner, planer för extraordinära händelser samt för handlingsprogrammet enligt lag om skydd mot olyckor. Gruppens medlemmar rapporterar vidare till respektive förvaltnings- eller bolagsledning och säkerhetssamordnaren till övriga. 3.5 Säkerhetssamordnaren Säkerhetssamordnaren arbetar med övergripande planering, samordning och uppföljning av det interna arbetet med säkerhet och trygghet i de kommunala förvaltningarna och bolagen. Säkerhetssamordnaren rapporterar till kommunstyrelsen i säkerhetsfrågor och har i det dagliga arbetet ett nära samarbete med räddningschef och kommunchef. Samordnaren har också i uppdrag att ha omvärldsbevakning och att främja samarbete med länsstyrelse, kommuner och myndigheter. 4 Risker Luleå kommun har många och olika risker. Det är både traditionella risker som brand, trafikolyckor, olyckor med farliga ämnen, arbetsplatsolyckor, men också risker som rör den kommunala sårbarheten, t ex el- vatten- och värmeförsörjning. Luleå har en riskgeografi som till stor del placerar riskobjekten på Uddebo industriområde. Transport av farligt gods, via väg och järnväg, inom tätortens centrala delar ökar kommunens riskbild. I kommunens planer för extraordinära händelser har en rad risker identifierats. Några exempel: Dammhaveri, flyghaveri, pandemi, takras i publik anläggning, långvarigt elavbrott, förorenat vatten eller avbrott på huvudledning, storbrand i oljehamnen, stort oljeutsläpp i skärgården, storbrand i världsarvet, fartygsolycka, mm. Den kommunala riskanalysen revideras löpande, bl a i handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor och i planer för extraordinära händelser.

7 7 5 Aktivt säkerhetsarbete Kommunens säkerhetsarbete ska kännetecknas av ett samordnat och aktivt arbete. Samordningsansvaret åligger säkerhetssamordnaren, men det dagliga säkerhetsarbetet utförs i förvaltningar och i bolag och omfattar kommande år: 5.1 Risk- och sårbarhetsanalyser Riskanalyser ska i vardagen göras på alla nivåer i all kommunal verksamhet. Systematiska och återkommande risk- och sårbarhetsanalyser görs bl a av säkerhetssamordnaren för olika kommunala risker och i planer för extraordinära händelser. Räddningstjänsten gör också kontinuerligt riskanalyser för sina verksamhets- och tillsynsområden. 5.2 Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor Planering och genomförande av förebyggande åtgärder i form av handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor ska göras varje mandatperiod. Kommunfullmäktige fastställde 2004 det handlingsprogram som nu gäller och där fick nämnderna och bolagen olika uppdrag i form av säkerhets- och prestationsmål. Innevarande mandatperiod ska handlingsprogram, både för det förebyggande arbetet som för räddningstjänst, revideras och föreläggas kommunfullmäktige för beslut. 5.3 Planer för extraordinära händelser 2003 kom den första lagen som reglerade hur kommuner och landsting ska hantera extraordinära händelser. Med extraordinära händelser avses händelser som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser reviderades lagen och då upphävdes den tidigare lagen samt lagen om civilt försvar. I den nya lagen finns fyra viktiga nyheter: Kommunen ska göra risk- och sårbarhetsanalyser av vilka extraordinära händelser som kan inträffa och ange vilka konsekvenser de kan leda till. Kommunen får ett tydligare områdesansvar där man ska samordna och svara för all krishantering. Förtroendevalda och anställda ska utbildas och övas i krishantering.

8 8 Kommunen ska rapportera till länsstyrelsen vilka planer som finns och vad som gjorts när något inträffat. Uppdragen tydliggör kommunens skyldigheter och Luleå kommun kommer de närmaste åren att, liksom tidigare, leva upp till lagstiftningens intentioner. 5.4 Dammhaveriplaner Luleå, Boden och Jokkmokks kommuner bedriver i samverkan med Vattenfall ett projekt som innebär att kommunerna via ett GIS-system får möjlighet att simulera olika dammhaverier och höga flöden i både stora och lilla Lule älv. I samband med att projektet inleddes enades berörda kommuner att samverka för att ta fram nya dammhaveriplaner som då ersätter de tidigare från Planerna beräknas vara klara 2007/2008 och förutsätts bli mindre detaljrika än tidigare planer. Ett första scenario överlämnades till kommunerna i november 2006 och redovisade ett dammhaveri i det stora magasinet Seitevare i lilla Lule älv. Resterande dammar i älven ska enligt tidsplanen vara klara i maj Scenarierna ger då kommunerna data direkt i datorn via ortofoton (flygfoton) i färg om hur mycket vattennivån stiger, hur lång tid det tar för vattnet att nå kommunen, kulminationsnivåer mm. 5.5 Säkerhetsskydd och säkerhetsanalys Luleå kommuns säkerhetsskyddsplan reviderades 2005 och fastställdes av kommunstyrelsen. Till planen finns en säkerhetsanalys som är hemlig och som årligen revideras av säkerhetssamordnaren i samverkan med säkerhetspolisen. Analysen omfattar bl a vilka uppgifter i kommunen som ska hållas hemliga, vilka anläggningar och platser som kräver säkerhetsskydd samt säkerhetsklassning av nyckelpersoner. Säkerhetsskyddslagen ålägger kommunen att vidta särskilda åtgärder för att skydda rikets säkerhet. Skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. Skydd av uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet. Skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för politiska syften (terrorism) även om brotten inte hotar rikets säkerhet. Hot mot förtroendvalda och tjänstemän har ökat i Sverige och Luleå kommun har 2005 tagit fram riktlinjer för den personliga säkerheten. Även dessa riktlinjer ses över med jämna mellanrum för att anpassas till rådande situation.

9 9 5.6 Oljeskadeskydd Under 2006 arbetade en grupp, med företrädare för räddningstjänsten, miljökontoret, hamnen, tekniska förvaltningen och kustbevakningen, med oljeskadeskyddsplanerna. Dessa är nu reviderade och finns på intranät Nyckeln. När något behöver ändras görs det på Nyckeln. En arbetsgrupp, under oljehamnschefens ledning, fortsätter arbete med att förebygga och säkra oljeutsläpp till lands och till sjöss. 5.7 Riskfinansiering Kommunen ska ha en väl avvägd riskfinansiering, där försäkringar ingår som en viktig del. Frågan om kommunen ska anlita försäkringsbolag eller ha ett så kallat captivebolag, dvs eget eller försäkringsbolag i samverkan med andra, har diskuterats de senaste åren. För närvarande anlitar Luleå kommun försäkringsbolag. En försäkringssamordnare anställdes 2006 med uppgift att arbeta med övergripande planering och förebyggande arbete. Det ska ske i samverkan med all kommunal olycksförebyggande verksamhet och tjänsten adjungeras i säkerhetsgruppen. Luleå kommun har dålig skadestatistik på skador under självrisk varför en rapporteringsrutin bör införas där chefer i de kommunala förvaltningarna kan rapportera skador och incidenter. Försäkringssamordnaren har i uppdrag att se över hur en sådan rutin kan införas. 5.8 Utbildning och övning I den nya lagstiftningen om extraordinära händelser framgår att kommunen ska utbilda och öva förtroendevalda och anställda i krishantering. Under 2005 och 2006 har krisledningen övats och utbildats och kommande år planeras utbildning för förtroendevalda och startövningar för krisledning och förvaltningar. Länsstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten planerar en stor krisövning i Norrbotten Information Information, externt såväl som internt, är en viktig del i säkerhetsarbetet. Kommunens olika informationskanaler ska nyttjas vid informationsinsatser som syftar till att förbättra säkerheten. Kommunen har också ett informations-

10 10 ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Information till media om en kris ska ske så tidigt och så snabbt som möjligt. Information från krisledningsstab eller krisledningsnämnd förs genom informationschefen i huvudsak ut via media, externa webbens krissida, intranät Nyckeln, telefonväxeln, presskonferenser, pressmeddelanden, flygblad och högtalarbilar. Utformning och spridning samt valet av kanaler för kommunicering ska särskilt beakta mottagargrupper med olika former av handikapp. Kommunens krisinformationsplan ska revideras under mandatperioden. 6 Övrigt Säkerhetspolicyn och säkerhetsstrategin har reviderats/utarbetats av säkerhetssamordnare Urban Rönnbäck och diskuterats i säkerhetsgruppen i januari Den vidare politiska prövningen görs i räddnings- och beredskapsutskottet och därefter fastställer kommunstyrelsen policyn. Det är sedan upp till respektive nämnd och förvaltningschef att tydliggöra målen i säkerhetspolicyn och säkerhetsstrategin i det löpande arbetet.