Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap
|
|
- Hanna Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra människor. Det är grundtanken i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen hos Länsstyrelsen i Uppsala län. På så sätt har länsstyrelsen fått med sig sina samarbetspartner i arbetet kommuner, landsting, polis och statliga myndigheter. Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap i länet. Det gäller också när det är dags att göra risk- och sårbarhetsanalyser i samarbete med kommuner och landsting. Då finns det två arbetsmetoder att välja mellan: att peka med hela handen eller att uppmuntra och entusiasmera alla parter för att göra samarbetet så attraktivt som möjligt. Förankra arbetet och skapa engagemang I Uppsala har länsstyrelsen inriktat sig på att skapa engagemang. Eftersom vi är beroende av andra så gäller det att engagera människor och låta dem förstå att vi måste arbeta med risk- och sårbarheter utifrån ett brett perspektiv. Vi måste vara goda försäljare och kunna förklara för alla aktörer varför samverkan gagnar alla parter, säger Jakob Wetterud, avdelningsdirektör vid Länsstyrelsen i Uppsala län. Införsäljningen måste ske i två steg, enligt Jakob Wetterud. Först måste vi förankra arbetet hos de högsta cheferna, så att de dels inser nyttan av att samverka kring analysarbetet, dels uppmuntrar sina medarbetare att arbeta med risk- och sårbarhetsanalysen tillsammans med oss. Vi fortsätter sedan att uppmuntra och förtydliga för medarbetarna varför vi behöver dem i analysarbetet. Landets länsstyrelser är inte helt överens om hur arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser ska tolkas och genomföras. Två inriktningar dominerar: Den ena utgår från att länsstyrelsen bara ska analysera sitt eget verksamhetsansvar. Jacob Wetterud Avdelningsdirektör Länsstyrelsen i Uppsala län Fakta om länsstyrelsen i Uppsala Uppsala Länsstyrelsen är en mångsidig myndighet med mycket varierande uppgifter. Länsstyrelsen verkar för att de nationella målen får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden. Länsstyrelsen i Uppsala län har ca 180 medarbetare som arbetar bland annat med miljöskydd, trafik- och samhällsplanering, sociala frågor, naturvård, lantbruks- och bidragsärenden och beredskapsfrågor. Risk-/hotbild Kärnkraften är dimensionerande för en stor del av beredskapsenhetens arbete genom det ansvar som vilar på länsstyrelsen. Översvämningar, långvariga elavbrott, utbrott av smitta, utsläpp av farliga ämnen och antagonistiskt hot är exempel på händelser som skulle kunna pröva länets förmåga i hög utsträckning. Vi löser uppgiften, men det blir svårt, säger Jakob Wetterud.
2 Vi måste vara goda försäljare och kunna förklara för alla aktörer varför samverkan gagnar alla parter Den andra utgår från att länsstyrelsen ska arbeta utifrån det geografiska områdesansvaret vid risk- och sårbarhetsanalysen och titta på alla händelser som kan ske inom länet. Länsstyrelsen i Uppsala län tolkar uppdraget så att man ska göra båda sakerna. Samordnande och stöttande inom länet Inom det regionala samarbetet i Uppsala län har länsstyrelsen i sin risk- och sårbarhetsanalys tittat på sin roll som samordnande och stöttande myndighet vid ett antal scenarion. Det rör sig om kriser som blir så stora att den som har verksamhetsansvaret inte klarar av att hantera krisen eller där flera kommuner är drabbade och måste dela på resurser. Det kan röra sig om större elavbrott, pandemi (en världsomfattande influensa) och kemikalieolyckor. Vid ett större elavbrott är arbetet med själva avbrottet elbolagens ansvar. Men blir det som vid stormen Gudrun, där flera kommuner och hela län drabbas, och där dessutom statliga resurser som militär, bandvagnar och elverk tillförs, då kan länsstyrelsen få ansvar för att samordna insatserna. Det kan röra sig om kontakter med ansvariga myndigheter eller privata aktörer, men även att ta ansvar för prioriteringar, säger Jakob Wetterud. En pandemi är inte regional utan global och i första hand en fråga för landstinget och Socialstyrelsen. Vår roll är främst att se till att samhällsviktig verksamhet som elförsörjning, telekommunikationer och dricksvatten fungerar under en pandemi. Det kan ske genom att kommunerna byter tjänster eller folk med varandra. En kemikalieolycka hanteras av räddningstjänsten. Men om flera kommuner är inblandade och inte kommer överens så blir det länsstyrelsens uppdrag att utse räddningsledare. Analysarbetet har visat att regionen kommer att klara av dessa händelser, men inte utan svårigheter. Det som gör det svårt är dels en brist på resurser, dels att ansvaret i stora delar ligger hos privata aktörer, vilket inte underlättar hanteringen. Vi löser uppgiften, men det blir svårt, säger Jakob Wetterud. Särskild arbetsgrupp fungerar som tankesmedja Länsstyrelsen i Uppsala län har också tagit på sig en roll att stödja och samordna efterarbetet kring de risk- och sårbarhetsanalyser som har gjorts hos länets kommuner, landsting och polis. Forumet för det arbetet är en grupp kallad Ag RSA (Arbetsgrupp risk- och sårbarhetsanalys). Jakob Wetterud beskriver gruppen som en tankesmedja som bedriver ett processarbete för att implementera resultatet av sina av risk- och sårbarhetsanalyser. I arbetsgruppen finns beredskapssamordnare från länets alla kommuner, landstinget och en representant från polisen. Vi träffas en gång i månaden och diskuterar hur vi ska arbeta med risker och sårbarheter. Det M E D V I N D I S Ä K E R H E T S A R B E T E T
3 kan handla om vilka frågor som ska analyseras eller att hitta typhändelser som vi tillsammans kan arbeta med för att jämföra vår förmåga att klara en kris. Det arbete som sker i gruppen är viktigt, men det viktigaste arbetet sker på hemmaplan, säger Jakob Wetterud. Regelbunden avstämning med länets politiker Arbetet inom arbetsgruppen sprids sedan på olika sätt. För länsstyrelsens del sker detta särskilt vid två viktiga, traditionella träffar. Varje höst anordnar länsstyrelsen en konferens i Gimo som riktar sig till länets politiker. Under konferensen informerar vi bland annat om hur vi arbetar inom Ag RSA samt hur arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen fortskrider. Vi försöker även att förankra det kommande arbetet inom området, berättar Jakob Wetterud. På våren har vi en motsvarande konferens riktad mot förvaltningschefer från kommuner och landsting för att sprida kunskaperna. Den konferensen har en tydligare betoning på det operativa arbetet. Ofta utgår vi från olika scenarier och diskuterar i workshops hur man kan agera under en kris. I länsstyrelsen uppgifter ingår också att sammanställa en regional riskoch sårbarhetsanalys. För att kunna klara denna uppgift krävs att berörda parter inom ett län samverkar. Det gagnar ingen om alla arbetar på sin kant. I grund och botten syftar allt vårt arbete inom området till att stärka samhällets förmåga att hantera extraordinära händelser, oavsett om perspektivet är lokalt eller regionalt, säger Jakob Wetterud. TIPS I SÄKERHETSARBETET Uppmuntra och entusiasmera alla parter för att göra samarbetet så attraktivt som möjligt. Förankra och stäm av regelbundet Ta del av hur andra arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser Involvera näringslivet. Använd etablerade klassificeringssystem. Tipsare: Jakob Wetterud, avdelningsdirektör. Olika tillvägagångssätt prövas För att kunna genomföra detta analysarbete utgår man från fem olika händelser som analyseras och värderas: översvämning elavbrott smitta utsläpp av farligt ämne antagonistiskt hot, exempelvis bombhot Analysarbetet sker genom att en händelse i taget hanteras vid en workshop ute i en av länets kommuner. Vi har sedan valt att använda fem olika tillvägagångssätt för att analysera dessa händelser, allt från scenariobaserade metoder till att arbeta med IT-baserat analysstöd. Eftersom kommunerna kommit olika långt i sitt beredskapsarbete vill vi ge dem en verktygslåda med åtgärder att välja mellan, säger Jakob Wetterud. L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A
4 I grund och botten syftar allt vårt arbete inom området till att stärka samhällets förmåga att hantera extraordinära händelser, oavsett om perspektivet är lokalt eller regionalt KOMMENTARi Exemplet belyser vikten av processinriktat arbetssätt, samverkan och återkoppling. KONTAKTi Länsstyrelsen i Uppsala län Telefon: Vi höll vår första workshop i Tierp i oktober 2006, den handlade om översvämning. Sedan rullar det på med andra händelser i workshops som hålls i andra kommuner. Kärnkraftberedskapen dimensionerande I en viktig fråga har Länsstyrelsen i Uppsala län eget ledningsansvar. Det gäller räddningstjänst vid kärnteknisk olycka där det bland annat ingår att ansvara för åtgärder för att skydda allmänheten och att sanera efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning ett tungt ansvar i ett län som rymmer kärnkraftverket i Forsmark. Kärnkraften är dimensionerande för en stor del av beredskapsenhetens arbete genom det ansvar som vilar på länsstyrelsen. Vi övar regelbundet och utgår från en övningsplan som tagits fram tillsammans med bland andra kommunerna, landstinget, Räddningsverket, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftsinspektion och SMHI, berättar Jakob Wetterud. Ibland är dock arbetet med kärnkraften enklare än annan beredskapsplanering eftersom det här finns färdiga strukturer och färdiga nätverk. En fördel är också att det vi bygger inom kärnkraftsberedskapen med övningar och personalpool, det kan vi även använda vid andra typer av händelser. Resultatinriktade metoder Länsstyrelsen i Uppsala län har fått beröm för sitt sätt att driva in eftersökta uppgifter från myndigheter med vad Krisberedskapsmyndigheten kallar resultatinriktade metoder. Vi gjorde en hemställan om att få se ett antal statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalys för att skapa en bild av hur de tolkade sin uppgift. Hemställan gjordes via Krisberedskapsmyndigheten eller Regeringskansliet som ändå samlade in uppgifterna. De kopierade och skickade allt vi önskade vidare till oss. Länsstyrelsen i Uppsala län har även lyckats väl med att få in nödvändiga uppgifter från de privata intressen som ingår i krisberedskapsarbetet. Där har vi använt oss av enkäter för att göra det lättare. Alla kontakter går via handelskammaren i Uppsala där Magnus Åkerman är mycket intresserad av de här frågorna, säger Jakob Wetterud. Arbetet har underlättats av att Länsstyrelsen i Uppsala län konsekvent har arbetat med nationella och internationella klassificeringssystem. Vi har utgått från gängse normer för exempelvis transporter av farligt gods. Det blir lättare för andra att förstå om man använder de system som finns och inte hittar på något nytt. M E D V I N D I S Ä K E R H E T S A R B E T E T
5 Jakob Wetterud ser risk- och sårbarhetsanalysen som en grund att stå på och utgå från i beredskapsarbetet. Men det är också ett sätt att få ut kunskaper om krisberedskap i den dagliga verksamheten. Genom en väl underbyggd risk- och sårbarhetsanalys kan vi se vilken förmåga vi har och utveckla den. Man kan alltid utgå från analysen när man ska öva olika scenarion. Grönt ljus ändå inte helt nöjd Regeringskansliet har gett grönt ljus till Länsstyrelsen i Uppsala län för den genomförda risk- och sårbarhetsanalysen. Men Jakob Wetterud är ändå inte helt nöjd. Jag vill förbättra arbetet med analysen så att vi blir vassare och förbättrar krishanteringsförmågan ännu mer. Det vill jag göra genom att satsa på fler övningar, genom att förbättra vår förmåga att skapa lägesbilder och genom att använda GIS, geografiska informationssystem, mer effektivt som beslutstöd och pedagogiskt verktyg. Jag vill dessutom öka samverkan med den privata sektorn. P Genom en väl underbyggd riskoch sårbarhetsanalys kan vi se vilken förmåga vi har och utveckla den. Man kan alltid utgå från analysen när man ska öva olika scenarion. L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A
Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merSå klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län
Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också
Läs merExtrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Läs merJordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för
J O R D B R U K S V E R K E T : Krisberedskapen ska fungera i alla lägen TOMAS ERIKSSON Krisberedskapen ska fungera i alla lägen, inte bara vid ett eller två scenarion. Det är utgångspunkten i Jordbruksverkets
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merInnebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17
Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merStyrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun
Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merLandstingsuppföljning 2010
Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240
Läs merKRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merSyfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser
Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merSÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.
>> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merRSA från lokal- till europeisk nivå
RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merUtvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43
Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering
Läs merBilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet
B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete
Läs merKrishantering för företag
Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merStyrdokument krisberedskap Timrå kommun
Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merKommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1
Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:
Läs merKrishantering för företag
Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merProcess- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt
Process- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt Presentation på Rönneberga gård Torsdagen den 10 maj 2012 Per Sundström, Enheten för samhällets informationssäkerhet Välkommen till process- och rapporteringsverktyget
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merRevisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård
Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag
Läs merStyrdokument för kommunal krisberedskap
1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merStörningar i elförsörjningen
Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.
Läs merMedborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland
2012-01-30 19 48 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merÖverenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas
Läs merBilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
Läs merRisk- och sårbarhetsanalyser
Risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Nyheter inom området Jonas Eriksson - MSB Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser MSB har bemyndigats att utfärda föreskrifter
Läs merNr 199. Handlingsplan för extraordinära händelser till och med 2014 (KSN )
Ser. A Nr 199, 2011-12-12 Nr 199. Handlingsplan för extraordinära händelser till och med 2014 (KSN-2010-0531) Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser
Dnr: KS 0002/16 Plan för hantering av extraordinära händelser ljusdal.se Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund....4 2 Syfte och Mål...5 2.1 Övergripande mål...5 3 Samverkan...6 3.1 Geografiskt
Läs merKärnteknisk händelse
Kunskapsseminarium Samverkan Stockholmsregionen 26 september 2019 Kärnteknisk händelse Föreläsning 3 Länsstyrelsens roll och ansvar vid kärnteknisk händelse Staffan Forsell, lokal övningsledare, Länsstyrelsen
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merHEL-projektet i korthet:
HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Vara kommun
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av
Läs merInternetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef
Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets
Läs merRSA Risk- och sårbarhetsanalys
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om
Läs merFSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning
& - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning Deltagande organisationer Representanter från kommuner = Adjungerande deltagare i 2 Former för samverkan Frivilligt samverkansforum med deltagare från det
Läs merKommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Läs merÖverenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
1 (16) Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar 2018-2020 Innehållsförteckning Datum 2 (16) 1. Överenskommelse... 3 2. Uppföljning... 4 3. Krisberedskap... 5 3.1 Målbild
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merHandlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014
Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning
Läs merRoller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Läs merRSA vart har det tagit oss hittills och hur kommer vi vidare?
RSA vart har det tagit oss hittills och hur kommer vi vidare? Om RSA-arbete i Jönköpings kommun Erica Storckenfeldt Upplägg Arbete hittills Riskanalys Sårbarhetsanalys Vidareutveckling Skyddsvärt Kontinuitetshantering
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare
Läs merVåra roller vid en kris
Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga
Läs merBorås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga
RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Syfte Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. Samverkansmetodik Myndigheter och organisationer
Läs merHöstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga
Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,
Läs merVägledning för kommunens arbete med styrdokument
Vägledning för kommunens arbete med styrdokument 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer MSB 2018 11041 Publikationsnummer MSB1363 mars 2019 ISBN 978-91-7383-928-0
Läs merMedborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland
Kommunfullmäktige 2012-01-30 19 48 2012-08-27 152 354 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna
Läs merEn trygg, säker och störningsfri region
Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas
Läs merRapport Hantering av krisberedskap. Timrå kommun
Rapport Hantering av krisberedskap Timrå kommun Februari 2016 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer 7 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund En
Läs merFråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?
12:1 Dnr KS/2017:569-035 2017-11-15 1/3 Svar på interpellation ställd av Eva-Lotta Ekelund (MFP) om information till allmänheten om vilket stöd och vilka insatser kommunen avser att ge och göra i olika
Läs merTillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (6) Antecknat av Jenny Selrot Mötesdatum 2011-11-01 Mötestid 08.30-12.00 Närvarande Länsstyrelsen i Värmlands län: Leif Gustavsson Johan Olsson Johan Seger
Läs merSÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden
2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merGranskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.
Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,
Läs merLagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
Läs merStyrdokument för kommunens arbete med krisberedskap
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 149 Den 2016-11-01 Dnr 2016/00011 Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunstyrelsens beslut Reviderat styrdokument
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs mer