Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef"

Gun Axelsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Hur påverkas p vår v r hälsa h av klimatförändringarna? Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

2 2

3 Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar 3

4 Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier 4

5 Röda staplar - temperaturer högre än den normala Blå staplar - temperaturer lägre än den normala (medelvärdet för ).

6 Extrema temperaturer Temperaturrekord per årtionde: Stockholm, Uppsala, Lund Flertalet värmerekord senaste 50 åren Flertalet köldrekord före 1880

7 Vilken temperatur är r optimal? Både extremt låga och extremt höga dygnsmedeltemperaturer ger en ökad dödlighet i befolkningen Den optimala dygnstemperaturen (=lägst dödlighet) varierar. Den har beräknats till: Oslo och Stockholm grader London 20 grader Korea 32 grader Rocklöv och Forsberg 2008

dödlighet i befolkningen Den optimala dygnstemperaturen (=lägst dödlighet)

8 Dödlighet 65+, Risk för ökad dödlighet med temperaturen över 90 percentilen och effekten modifierad med relativa luftfuktigheten (RH > 80 % def som hög RF) 1

9 Dödlighet 65+, Ökning av dödlighet en given dag för 1 grads ökning över 90 percentilen. Kombinerad effekt med hög luftfuktighet Rocklöv och Forsberg

10 Fler episoder med extremt höga h temperaturer Höga temperaturer ökar Dödsfall Sjukhusinläggningar Beredskapsbehov inom vård och omsorg äldre i hemmet äldre och sjuka i vården ofta under semestertid SOU 2007:60 1

Beredskapsbehov inom vård och omsorg äldre i hemmet

11 Hettans effekt varierar Meteorologi Temperatur Varaktighet Luftfuktighet Luftföroreningar Samhällsbyggnad Värmeöar Vegetation Bostadens konstruktion Individfaktorer Ålder Civilstånd Sjukdom Medicinering

Samhällsbyggnad Värmeöar Vegetation Bostadens

12 Sydeuropa augusti extra dödsfall Kraftigaste ökningen efter 10 dagar Först äldre och sjuka Sedan alla åldersgrupper Mest i Storstad Värmeö i städer (1-6 grader högre temp) Bo ensam Sova på översta våningen 1

sjuka Sedan alla åldersgrupper Mest i Storstad Värmeö i

13 Kroppens kylningssystem Anpassning Svettning Ökat hjärtarbete Mer blod till huden Försvårar anpassning Dålig kondition åldrat hjärt/kärlsystem Kronisk sjukdom Läkemedel Vätskedrivande Hindrar pulsökning Svettminskande (antidepressiva) Stör temperaturreglering (antipsykotiska) Små barn, övervikt? 1

Kronisk sjukdom Läkemedel Vätskedrivande Hindrar pulsökning Svettminskande

14 Sårbara grupper internationella studier Gamla Ensamboende Sjuka Fattiga? Högre dödlighet i USA och Paris, men ej i Barcelona Behöver studeras i enskilda länder 1

15 Skåne juli 2006 Medeltemperatur i Lund 21,7 grader +3,8 SD mot 5 SD i södra Europa extra sjukhusinläggningar (+9 %) pga hetta Andningsorganens sjukdomar (+ 35 %) Sannolikt samverkan med ozon Vi planering under semesterperioder behöver hänsyn tas till möjlighet av svår värmebölja (platser, personal) Sannolikt att man i framtiden måste möta lika extrema episoder som i Sydeuropa Rocklöv och Forsberg 1

Vi planering under semesterperioder behöver hänsyn tas till möjlighet av svår värmebölja (platser,

16 Värme, sjuktal och dödstal d dstal Reviewartikel 2011 Åström, Forsberg, Rocklöv 1jan dec 2010: heat wave, morbidity, mortality, elderly, temperature 6 studier temperatur-morbiditet (sjuklighet) 24 studier temperatur-mortalitet (dödlighet) Sammantaget: Hetta orsakar ökad dödlighet pga sjuklighet i hjärta/kärl- eller andningsorganen.

temperatur-morbiditet (sjuklighet) 24 studier temperatur-mortalitet (dödlighet)

20 Mortalitet ökar samma dag eller dagen efter en extrem het dag 10 Michelozzi (12 European cities), 17 Basu (Kalifornien), 18 Bell (Santiago), Stafoggia (20), Almeida (21), Ishigami (22), Baccini (23),Rocklöv (27).efter varaktig hetta Anderson(16), D lppoliti(24), Rocklöv(28) No confounding effect från luftföroreningar Basu(17), Almeida(21), Rocklöv(27), Rocklöv(28) Könsskillnader Medelhavsländerna år: D lppoliti(24) Australien Kvinnor >75 år: Vaneckova(31), Shanghai äldre kvinnor, Huang (34) USA ingen skillnad kvinnor-män, Basu (17), Stafoggia (37) Socioekonomi Ingen skillnad i USA, Europa, Australien (17,22,32). Högre dödlighet i de sämst ställda områdena

efter varaktig hetta Anderson(16), D lppoliti(24), Rocklöv(28) No confounding effect från luftföroreningar Basu(17), Almeida(21), Rocklöv(27), Rocklöv(28)

21 Senaste rönen r 2011 Asien: Både ökning och sänkning av temperaturen ökar risken för död i hjärt-kärlsjuklighet. Hettan orsakar akuta besvär medan kyla ger en fördröjd effekt. Hettan medför också ökad risk för död i luftvägsbesvär (Liu 2011). USA: Ökad dödlighet från värmeböljor som var intensiva och varaktiga och som pågick tidigt under sommaren (Anderson 2011) Asien: HFMD ökar med ökad temperatur. Orsakerna är Hii, Rocklöv et al 2011). Review: Bred påverkan på hälsan: infektioner, mental hälsa osv. (McMichael 2011) Hjärt-kärldödlighet ökar under heta perioder på sommaren >45 år. Död pga av generellt varma perioder >80 år. Kalla perioder död pga kyla: hjärtkärlsjuklighet (Rocklöv och Forsberg 2011). 1

22 Senaste rönen r forts. Sverige: Samverkan mellan värmebölja och hög luftfuktighet hos den befolkningen >65 år (Rocklöv och Forsberg 2010) Review: pollen, inomhusallergen, interaktion mellan pollen/luftföroreningar, svampsporer, astma, atopi, perinatala effekter (Cecci, Amato, Forastiere, Forsberg et al 2010) Dödlighet i hjärt-kärl, luftvägsbesvär i 12 Europeiska städer. Större påverkan på äldre i respiratoriska sjukdomar (luftvägar) än HK (Michelozzi 2010). Sverige: Ökat antal sjukhusbesök efter sommaren 2006 (Rocklöv och Forsberg 2009) Winter mortality modifies the heat-mortality association the following summer (Rocklöv Forsberg 2009)

23 Nederbörd rd Södra Sverige gränszon Ökad torka/nederbörd? På årsbasis + 15 % 2100 Sommar torrare Maximal nederbörd under 7 dagar + 20 % Häftigare regn Fuktskador i hus Ökade krav på dagvattensystem Ökad risk för översvämning 1

24 Klimatförändring påverkar p luftföroreningar Väntas ge ökning av partiklar med 2%/år i södra Skandinavien Svag ökning av ozonhalt i Södra Sverige 1

25 Indirekta effekter Pollen Pollen året om Nya pollentyper Ökade pollenproduktion Inomhushusmiljö Mer fukt/mögel inomhus 1

26 Kemikalier Bekämpningsmedel Nya grödor, längre odlingssäsong Ökad risk för angrepp som tidigare inte varit problem Emissioner från material i bostaden Fukt Temperatur Förorenad mark Översvämningar Ras och skred 1

27 Tekniker och lösningarl Ökad motståndskraft Cool cities Parker i städer kan vara upp till 5 grader svalare än omgivande områden. 10 % ökning av grönytor i en stad har beräknats sänka den genomsnittliga temperaturen med upp till 4 grader. Högreflekterande eller ljusa material som ökar reflektionen av värme Gröna tak och fasader Skugga i utemiljöer genom vegetation eller på annat sätt Öka beredskap Komplexa system-överaskningar Klimat-flyktingar? Värmeplan Informera

28 Hur kan vi förbereda f oss? Vätska Äldre ej vänta på törstkänsla Uppmärksamhet hos vårdare Sval eller luftkonditionerad omgivning Lösa kläder Duscha kallt Undvik kroppsansträngning Vid riskabla läkemedel-veta vad man skall göra (vätskedrivande-daglig vägning) Hajat mfl, Lancet 2010

Relevanta dokument

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa?

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa? Hälsopåverkan av klimatförändringen Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier? Åtgärder