LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum.

Transkript

1 LUFTFLÖDE Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum. Med en inblåsningstemperatur på 15 C behövs l/s och elev för att hålla den temperatur som var vid lektions start. För att hålla CO 2 halten under 1000 ppm krävs 8-10 l/s. Att forsla bort fuktigheten som produceras av personerna krävs 1-3 l/s.

2 J RELATIV FUKTIGHET OCH MAX KOLDIOXIDHALT I MELLANSVERIGE Klassrum 30 elever Konstanta luftflöden Månad OMS RH 20 C RH 24 C CO 2 Jan 5,0 19 % 11 % 1000 ppm Feb 5,0 19 % 11 % 1000 ppm Mars 5,0 22 % 14 % 1000 ppm Apr 5,0 30 % 22 % 1000 ppm Maj 5,0 43 % 35 % 1000 ppm Juni 5,0 55 % 47 % 1000 ppm Juli 5,0 64 % 56 % 1000 ppm Aug 5,0 60 % 52 % 1000 ppm Sep 5,0 45 % 37 % 1000 ppm Okt 5,0 35 % 27 % 1000 ppm Nov 5,0 27 % 19 % 1000 ppm Dec 5,0 22 % 14 % 1000 ppm

3

4 9 Stockholms skolor har byggts om och renoverats för nära fem miljarder kronor sedan början av 1990-talet. Bland annat har stora summor satsats på att förbättra ventilationen. Trots investeringarna har Sisab (Skolfastigheter i Stockholm AB) inte kommit tillrätta med alla problem. Elever och personal upplever fortfarande trötthet, huvudvärk och andra fysiska besvär. Symptom som oftast kopplas ihop med dålig innemiljö till följd av bristfällig ventilation.

5 GRUNDPRINCIPER FÖR VENTILATION, VÄRME/ KYLA I LOKALER MED OJÄMN BELASTNING OCH VÄRMEÖVERSKOTT Luftflödet skall kunna varieras efter årstid och tillfälligt behov i varje lokal. Tilluftssystemet skall ha så låg behandlingsgrad som möjligt. Tilluften skall kunna tillföras dragfritt, starkt undertempererad även under den kalla årstiden. Lokalens värmesystem skall bara värma vid lokaltemperatur under den önskade. VVS-systemen skall vara ljudlösa. Ett väl fungerande samspel mellan byggnadens värmetröghet och VVS-systemet. Ett minimum av tekniska komponenter som uppfyller ställda krav. Lätt inspekterbart och lätt rensat. Låg energiförbrukning.

6 ÅRSTIDSANPASSAD VENTILATION

7 INOMHUSKLIMAT KRAV I SKOLOR Ekvivalent rumstemperatur 20 C vid lektion. Relativ fuktighet 30-40% kalla årstiden 40-60% varma årstiden Låg statisk elektricitet. Inget hörbart eller ohörbart buller. Låg koncentration av partikulära föroreningar. Låg koncentration av gasformiga föroreningar. Bra och behaglig ljussättning och ljusnivå. Låg energiförbrukning.

8 VARFÖR VENTILERAR VI? Människans syrebehov Bortförande av kroppslukter och koldioxid Bortförande av fukt Bortförande av kemiska emissioner Bortförande av värmeöverskott

9 MODERNA SJÄLVDRAGSSKOLOR Vind- och termikdrivet variabelflödessystem med passiv värme och kyla ur marklager

10 J ELEKTROSTATISK UPPLADDNING BEROENDE PÅ RELATIV FUKTIGHET OCH AKTIVITET SITUATION <20% >65% RH Person gående på heltäckningsmata V 1500 V Person gående på PVC-golv V 250 V Person vid arbetsbänk V 100 V Plastfodral (PVC) V 600 V DIP i plastlåda V V

11 SYSTEMFEL? Är det rätt att ventilera med konstanta luftflöden när behovet varierar kraftigt under dagen och med årstiderna? Är det rätt att värma tilluften till C när den i huvudsak skall användas till att kyla lokaler med värmeöverskott? Speciellt när de höga tilluftstemperaturerna resulterar i olämpligt höga rumstemperaturer, klagomål på torr luft och dåligt inomhusklimat, samt försämrade studieresultat. Är det rätt att skapa så stora lufthastigheter i lokalerna att svala och komfortabla rumstemperaturer ej ens kan hållas vid arbetsdagens början på morgon vilket medför att byggnadens värmetröghet inte kan utnyttjas effektivt? Är det rätt att förorena och behandla frisk uteluft genom att transportera den genom kanaler, filter, batterier och fläktar som ofta försämrar luftens kvalitet?

12 BEHOVS- OCH ÅRSTIDSANPASSAD VENTILATION

13 VARVTALSTYRNING AV FLÄKTAR OCH PUMPAR VARVTAL FLÖDE TRYCK EFFEKT 100% 100% 100% 100% OBS! Gäller varvtalsstyrning med frekvensomriktare

14 FRISKLUFTSSYSTEM MÖLNDALSMODELLEN

15 SKOLOR OCH KONTOR Temperaturnivån i klassrum och kontor är väl så viktigt för inomhusklimatet som luftomsättningen.

16 HÖGA LUFTOMSÄTTNINGAR VINTERTID EN AV HUVUDORSAKERNA TILL FÖR HÖGA RUMSTEMPERATURER OCH DÄRMED TORR OCH KVALMIG LUFT

17 UTOMHUSKLIMATVARIATIONER I SVERIGE Sommar: Temp +30C Absolut fuktighet 18 g/kg Vinter: Temp -20C Absolut fuktighet 0,5 g/kg

18 INOMHUSKLIMAT KRAV I KONTOR Ekvivalent rumstemperatur 21 C vid lektion. Relativ fuktighet 30-40% kalla årstiden 40-60% varma årstiden Låg statisk elektricitet. Inget hörbart eller ohörbart buller. Låg koncentration av partikulära föroreningar. Låg koncentration av gasformiga föroreningar. Bra och behaglig ljussättning och ljusnivå. Låg energiförbrukning.

19 BEHOV- OCH ÅRSTIDSANPASSAD FF-VENTILATION I FLERBOSTADSHUS Lägre undertryck minskade dragproblem. Bra forcering vid matlagning. Större donöppningar. Lägre ljud, ingen igensättning. Varmare lägenheter. Lägre energiförbrukning.

20 VANLIGA PROBLEM MED FF-VENTILATION I FLERBOSTADSHUS Dragprolem vintertid. Kalla lägenheter. Dålig forcering vid matlagning. Ljudproblem (Hårt strypta don) (Igångsättning badrumsdon) Stora undertryck. -Svårt att öppna dörrar. Torrt inomhusklimat vintertid. Hög energiförbrukning.

21

22

23

24

25

26 KOLDIOXID 1. Upp till ppm Inga symptom eller observerbara effekter ppm Lätta fysiologiska förändringar ppm Tydliga fysiologiska förändringar men prestationsförmågan oförändrad. 4. > ppm Sådana fysiologiska störningar så att prestationsförmågan sänks. Källa. H. Örnhage Forskningschef FOA. Skrift Dykarmedicin IX Koldioxid. Hämtat från US Navy Diving Manual, Navships

27

28

29

30