Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning
|
|
- Ellinor Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning
2 Text: Foto: Ingela Löfqist & Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet i Kristianstad Niels Andresen, Hushållningssällskapet i Kristianstad Ingela Löfquist, Hushållningssällskapet i Kristianstad Steffan Lundmark, Hushållningssällskapet i Kristianstad Utgivare: Hushållningssällskapet i Kristianstad, Box 9084, Kristianstad, Tel: (vx) Trycksaken har bekostats gemensamt av Sverige och EU Tryck: PrintExpo i Kristianstad Utgivningsår: 2005
3 Mot en uthållig djurhållning Den här skriften kommer att redogöra för de viktigaste skillnaderna man hittills funnit mellan ekologisk och konventionell djurhållning i fråga om utfodring, djurmiljö, djurhälsa, miljöpåverkan och produktkvalitet. Ekologisk och konventionell djurhållning utvecklas hela tiden, vilket innebär att man inte kan betrakta produktionsformerna som statiska. Djurhållningen förändras i takt med utvecklingen av ny teknologi, fördjupad kunskap om hälsa, beteende och näringsfysiologi samt inte minst jordbrukspolitiska beslut och marknadstrender. Ekologisk djurhållning har i jämförelse med konventionell djurhållning en högre självförsörjning av foder på gården, alla djur har tillgång till utevistelse under växtsäsongen samt huvuddelen av fodret som djuren äter är ekologisk producerat. Djurhållning med hög produktion är inte ett mål i sig om det är förenat med miljöbelastande foderråvaror från andra världsdelar och stallsystem där djurens möjligheter till ett naturligt beteende är begränsade. I Sverige diskuteras ofta om omläggning till ekologisk djurhållning verkligen förbättrar villkoren för miljön och djuren? Mycket tyder på det, om man inte fastnar i detaljer i diskussionen för där finns alltid möjlighet till förbättringar inom alla produktionssystem. 1
4 Samspel mellan växter och djur Raps intressant inhemsk proteingröda. Klöver en av drivkrafterna för ekologisk odling och därmed också ekologisk djurhållning. Utvecklingen av fabrikstillverkat kraftfoder till mjölkkor (kg per kg levererad mjölk). I det ekologiska lantbruket är målsättningen att ha en balanserad djurhållning i förhållande till växtodlingen på gården. De grödor som produceras på gården blir foder till djuren och gödseln som djuren producerar blir en växtnäringstillgång i odlingen. Detta minimerar transporterna och bidrar till utvecklingen av ett långsiktigt och uthålligt lantbruk. För det konventionella lantbruket finns endast regler om spridningsareal för stallgödsel som indirekt reglerar djurtätheten. Målsättningen i ekologisk djurhållning är att utfodra djuren med enbart ekologiskt foder, men i nuläget är det tillåtet att använda en mindre andel konventionellt foder (5 % till idisslare, 15 % till fjäderfä och grisar). Anledningen till att detta har varit tillåtet är att tillgången till foderråvaror inte har varit tillräcklig i den ekologiska produktionen. Inom kort kommer denna möjlighet att försvinna. Produktionskostnaderna i ekologisk mjölkproduktion har uppskattats öka med öre per kg mjölk vid samma avkastningsnivå vid utfodring med enbart ekologisk foder. Inom konventionell produktion har andelen importerade fodermedel ökat kraftigt under senare år främst på grund av pressen på att producera billiga livsmedel. Det är framför allt proteinfodermedel som utgörs av importerade råvaror. Inom svinoch fjäderfäproduktion importerades ca en fjärdedel av fodret under 2003, medan den importerade andelen fodermedel i kraftfoder till nötkreatur var drygt en tredjedel. Huvuddelen (ca 4/5) av det tillverkade kraftfodret till nöt används inom mjölkproduktionen. Soja och raps utgjorde cirka två tredjedelar av importfodret till nötkreatur under Kraftfoderanvändningen i konventionell mjölkproduktionen har ökad markant under de senaste tjugo åren (se figur). Ekologiska producenter köper en mindre andel industritillverkade foderblandningar jämfört med konventionella konventionella. Andelen importerat foder i Lantmännens ekologiska färdigfoder för gris utgör cirka 6 %, medan den importerade delen i hönsfoder är cirka 12 %. Under år 2003 åt korna i ekologisk mjölkproduktion drygt en ton fabrikstillverkad kraftfoder medan de konventionella korna konsumerade nästen dubbelt så mycket. Den dagliga kraftfodertilldelning var i medeltal 3 kg lägre per ko på ekologiska mjölkgårdar jämfört med konventionella gårdar i kokontrollen 2001 och mjölkavkastningen cirka 8000 respektive 9000 kg mjölk per årsko. Självförsörjningsgraden med foder var i genomsnitt lite mindre än 90 procent av det årliga behovet på ekologiska mjölkgårdar i Västsverige och Danmark. I konventionell mjölkproduktion varierade andelen hemmaproducerat foder mellan 51 till 66 procent på 140 utvalda gårdar med utfodringsrådgivning. 2
5 Anpassad utfodring till djuren Utfodringen inom ekologisk djurhållning skall anpassas till djurslaget vilket innebär att exempelvis idisslare huvudsakligen skall livnära sig på grovfoder medan kraftfodergivan begränsas. Detta stimulerar till en hög andel vallfoder i foderstaten till nöt och får. Inom konventionell produktion finns inga begränsningar på kraftfoderandel, förutom de rent hälsomässiga, eftersom en idisslare behöver en viss mängd grovfoder för att magarna skall fungera. En tung köttrastjur föds oftast upp mycket intensivt, där upp till procent av det dagliga foderintaget är kraftfoder i syfte att nå en hög tillväxtstakt. En ekologisk ungtjur får däremot maximalt äta 30 procent kraftfoder per dag. En dansk undersökning har visat att den ekologiska mjölkkon får lite mindre än 3 4-delar av sitt foderbehov ifrån grovfoder under sin tio till elva månaders laktationsperiod jämfört med drygt hälften för en konventionell ko. Djur som föds på en ekologisk gård skall kunna dia eller dricka helmjölk under en längre period än i konventionell produktion. Ekologiska griskultingar får dia två till tre veckor längre än konventionella, som vanligtvis avvänjs vid fem veckors ålder. Ju tidigare avvänjning desto större krav på foderkvaliteten på smågrisfodret som skall ersätta mjölkens höga näringsvärde, vilket ökar beroendet av högt förädlade importerade foderrråvaror. Ekologiska mjölkraskalvar får alltid dricka helmjölk från korna i tolv veckor medan de flesta konventionella får pulvermjölk i cirka åtta veckor. I system där mjölkraskalvar har fått dia amkor har tillväxten i försök varit betydligt bättre jämfört med utfodring i hink under de första 8 veckorna av kalvarnas liv. I ekologisk djurhållning skall alla djurslag, även gris och höna, utfodras med fri tillgång till grovfoder eller bete. Det ger djuren möjlighet att äta sig mätta och få sysselsättning. Konventionella slaktsvin äter upp sin mat på knappt 40 minuter per dag och är inte ute på bete utan lever hela sitt liv inne på stall. Bristande sysselsättning kan leda till stressituationer som utlöser aggressivt beteende mellan grisarna. Naturligt betar och bökar grisen stora delar av dagen. Det är vanligt att en gris dagligen spenderar mellan sex och åtta timmar på att leta föda. Därför ger fri tillgång på grovfoder och betesdrift grisen större möjlighet att utöva ett naturligt beteende. Vallfodret är den viktigaste födan för ekologiska idisslare. Djur som föds på en ekologisk gård skall kunna dia. 3
6 Produktion på djurens villkor Ekologiska höns kan värpa sina ägg i rede. Inom ekologisk djurhållning tas stor hänsyn till djurens behov och naturliga beteende, produktionssystem anpassas efter djurens villkor. Alla djurslag i ekologisk produktion ska vistas på bete under större delen av dygnet sommartid. Betet ger djuren både föda och möjlighet till att beta, böka, sprätta och springa - vilket i flera studier har visats befrämja en god hälsa. Utevistelsen ger motion, som ökar syreupptagningsförmågan och ger bättre hjärtkapacitet. Dessutom smörjer motion lederna och förbättrar ledbroskets näringsförsörjning, vilket innebär att djuren har lättare att röra sig. Inom den konventionella djurhållningen finns det inte krav på betesgång för tjurar och kalvar under ett halvt år. Detta innebär att uppskattningsvis minst 20 procent av det konventionella nötköttet kommer från djur som aldrig varit ute. Det är främst ungtjurar av mjölkras som tillbringar hela sitt liv inomhus, från födelse fram till slakt. Alla ekologiska djur skall kunna röra sig fritt och får inte vara bundna. Vissa undantag finns, då äldre nötkreatur tillåts att vara uppbundna under stallperioden i gamla stallar. Detta under förutsättning att djuren hålls på bete under en längre period eller blir rastade regelbundet under vintern. Vid ny- eller ombyggnation av stallar är det lösdrift som gäller. Konventionella nötkreatur får bindas upp, förutom kalvar som är under 6 månader gamla. Betet en viktig resurs i ekologisk djurhållning Ekologiska kor får inte kalva uppbundna, utan kalvning inomhus skall ske i kalvningsbox. Kon får då en lugnare miljö samt möjlighet att slicka kalven och ge di, vilket stimulerar kons livmoder att dra ihop sig och risken för kvarbliven efterbörd och livmoderinflammation minskar. Ekologiska mjölkraskalvar stannar hos kon åtminstone under råmjölksperioden vilket ger bättre förutsättningar för god djurhälsa. Detta har påvisat i ett flertal studier. Efter en veckas ålder skall kalvarna hållas i grupp tillsammans med andra jämngamla kalvar. En ekologisk sugga erbjuds en hydda eller box med material, oftast halm, att bygga bo med. Hon skall kunna gå ut igen efter två veckor om hon grisat inne på stall. Däremot kan en sugga i konventionell produktion fixeras i en grisningsbox, under en hel vecka. Hon har då mycket begränsat utrymme och kan inte ens vända sig om. Syftet är att skydda smågrisarna från att bli ihjältrampade. Stabila djurgrupper är viktigt för betesdriften. 4
7 Miljö med livskvalitet Studier om grisar där man jämfört system inne och ute för digivande suggor, visade att gyltor som hålls utomhus hade kortare grisningstid, vilket ger spädgrisarna en bättre start i livet. Smågrisarna växte även bättre utomhus. Dessutom påvisades att utesuggor bökar mycket trots fri tillgång på foder. Alltså har även mätta grisar ett bökningsbehov. Målsättningen är att uppfödningen av ekologiska slaktdjur skall ske i en integrerad besättning, för att minska smittrycket och stress i samband med miljöbyten. Tendens finns dock till ökad specialisering även inom ekologisk produktion eftersom slakterierna önskar fler slaktdjur per leveranstillfälle. Två tredjedelar av de svenska konventionella grisarna förmedlas idag och knappt hälften av alla förmedlade har inget mellangårdsavtal utan blandas vid leverans med andra grisar från många olika besättningar. Drygt häften av de ekologiska grisarna förmedlas men alla ekogrisar har långsiktiga mellangårdsavtal med maximalt tre besättningar. Ekologiska grisar skall kunna gå ut dagligen under hela året, till skillnad mot konventionella som föds upp inomhus. De ekologiska djuren skall även hållas samman i grupper både ute och inne, då forskning visar att blandning stressar djuren. Ju större grisar som blandas desto värre skador. Alla djur skall också ha tillgång till en liggplats på en hel, rikligt ströad yta. I konventionella stallar finns det vanligtvis mycket begränsat med strö i redan stimulifattiga miljön. Många konventionella ungnöt erbjuds endast spaltgolv som liggplats och har ingen möjlighet för att välja annan viloplats. Höns använder huvuddelen av dagen till att picka och sprätta efter föda. Trynkraft grisar behöver vettig sysselsättning för sitt tryne. Höns använder huvuddelen av sin vakna tid till födosök. I en studie ägnade hönsen mer än halva dagen åt att picka på marken och att sprätta i den. Totalt i landet finns det fortfarande mer än dubbelt så många konventionella höns i förbjudna oinredda burar än ekologiska hönor. Högsta beläggningen för ekologiska värphöns är 6 höns/m 2 inomhus och dessutom har de tillgång till rastgård utomhus under sommarhalvåret. Frigående konventionella höns har en beläggning på 9 höns/m 2 och i inredda burar är beläggningen ca 13 höns per m 2. Konventionella höns hålls inomhus året runt och har ingen tillgång till dagsljus. Integrerad produktion är en viktig målsättning i ekologisk köttproduktion. 5
8 God hälsa i naturlig miljö I ekologisk djurhållning ska stor hänsyn tas till djurens behov och beteende. Målet är att skapa bra livsmiljöer och trivsel som ligger till grund för en god djurhälsa. I ekologisk produktion får inte behandling med kemiska medel användas rutinmässigt eller förebyggande som i konventionell produktion. Istället eftersträvar man att hålla ett lågt smittotryck genom lägre djurbeläggning, flera olika djurslag, integrerad produktion och en planerad betesgång. Helmjölk en god start i livet. Ekologiska grisar mår bättre jämfört med konventionella. Ett flertal undersökningar visar att de lider betydligt mindre av luftvägssjukdomar, delvis beroende på att djuren vistas ute en stor del av dygnet. Lunginflammationer och lungsäcksinflammationer var tre till fem gånger vanligare hos konventionella slaktsvinen. Ekologiska grisar visade även lägre frekvens av svansbitning och bölder, vilket indikerar en bättre välfärd hos ekogrisar. Ekologiska grisarna har däremot fler ledinflammationer. En ökad vaccination mot rödsjuka hos slaktsvinen skulle troligen minska förekomsten av sjukdomen. Ett flertal nordiska undersökningar har visat på en bättre juverhälsa och en lägre mastitförekomst i de ekologiska mjölkbesättningarna jämfört med konventionella. Även behandlingar av kvarblivna efterbörder var signifikant lägre i de ekologiska besättningarna. Dessutom visar en dansk undersökning på färre penicillinresistenta bakterier i ekologiska mjölkkobesättningar. Troligen tack vare en mer återhållsam användning av antibiotika. Gyttjebad ger trivsel och livskvalitet för ekogrisar. Ekologiska kalvar som dricker helmjölk och har fått möjlighet att tillfredställa sitt sugbehov genom napp eller spene, mår bättre enligt flera studier. Färre dagar med diarréer, färre antal veterinärbehandlingar samt bättre tillväxt och dessutom färre beteendestörningar för de ekologiska. I de jämförande studier som har gjorts visar slaktskadestatistiken på fler parasitära anmärkningar hos ekologiskt uppfödda ungnöt och lamm. Förklaringen till detta är dels förbudet mot förebyggande avmaskning samt dels är djuren ute på bete under en längre betesperiod. I konventionell produktion används rutinmässiga avmaskningar, vilket innebär att en del djur behandlas utan att det finns behov. Risken är att ett omfattande användande av kemiska avmaskningsmedel leder till ökad resistens, vilket är fallet inom konventionell lammproduktion i vissa delar av världen idag. Forskning har även visat att antibiotikaresistenta bakterier har spridits till mikrofloran hos människor via mat, vatten eller genom direktkontakt. 6
9 Skuggarealen minskar Miljöpåverkan av ett produktionssystem kan utvärderas i energiförbrukning, växtnäringsförluster, spridning av främmande ämnen till omgivningen (tungmetaller, bekämpningsmedelsrester), markanvändning och klimatpåverkande utsläpp. Frågeställningarna är komplexa och tolkningen av forskningsresultaten inom området beror i många fall på vilka glasögon man har på när man skall utvärdera miljökonsekvenserna av ett produktionssystem. Ekologisk djurhållning importerar mindre mängder foder än konventionell djurhållning, vilket innebär att foderarealen eller skuggarealen i andra länder minskar drastisk vid en omläggning till ekologisk djurhållning. I produktionen av proteinkraftfoder används stora mängder handelsgödsel och pesticider samtidigt som areal som tas i anspråk blir sårbar för jorderosion. Vidare ökar trycket för att avverka skog och plöja upp savannområden för att använda marken till foderproduktion. Dessa arealer är miljökänsliga områden och till exempel orsakar sojaodling på savannområden i Brasilien en årlig jorderosion på 8 ton jord/ha eller cirka 3,6 kg jord per kg sojamjöl. Skuggarealen för att upprätthålla landets nuvarande djurhållning har uppskattas till % av Sveriges åkerareal. Markanvändningen i ekologisk svinproduktion har beräknats ligga på 0,14 ha till 0,18 ha per producerat slaktsvin, vilket skall täcka odlingsareal för fodergrödor samt utevistelsesytor under växtsäsongen. I konventionell produktion utgörs begränsningen i djurhållningen av spridningsarealen för gödsel, denna areal kan beräknas till 0,06 ha per producerat slaktsvin i integrerad produktion. Djurets miljöpåverkan exporteras dock till andra gårdar såväl inom landet som utomlands. Den ekologiska grisens miljöpåverkan är huvudsakligen på gården där den föds upp. Lupin nygammal proteingröda i den ekologiska odlingen. Raps och trindsäd i kombination kan ersätta importerat proteinfoder. Genom ekologisk djurhållning påverkas förbrukningen av bekämpningsmedel på foderarealen markant. I ekologisk svin- och mjölkproduktion minskade användningen med drygt 90 % jämfört med konventionell produktion enligt svenska studier. I ekologisk nötköttsproduktion behandlas mindre än 1 % av foderarealen. Anledningen till att ekologisk djurhållning använder bekämpningsmedel i foderproduktionen är att det ännu är tillåtet att köpa en liten andel konventionellt foder. Utvecklingen i importen av de viktigaste proteinfodermedel till nötkreatur 7
10 Många dimensioner på miljöpåverkan Jordbruket använder energi direkt i form av el, diesel och annan olja. Indirekt energianvändning är energiåtgången för alla insatsmedel som handelsgödsel, bekämpningsmedel, foder och tjänster. I den direkta energianvändningen är skillnaderna inte stora mellan konventionell och ekologisk djurhållning. I den indirekta energianvändningen är skillnaderna emellertid tydliga. Mindre miljöpåverkan med ekologisk mjölkproduktion. Energieffektiviteten i ekologisk mjölkproduktion är högre än i konventionell produktion, vilket kan relateras till den lägre indirekta energianvändningen till handelsgödsel och foderimport. Energiförbrukningen var i en dansk undersökning procent högre i konventionell jämfört med ekologisk produktion av vallfoder. Vissa energistudier av konventionell och ekologisk svinproduktion kommer till slutsatsen att energiåtgången är högre för ekologiska grisar jämfört med konventionella grisar på grund av den högre foderförbrukningen i den ekologiska produktionen. De flesta analyser beaktar dock inte de indirekta energibehoven till stallbyggnader, vilket kan utgöra upp till en 1/3-del av det totala energiförbrukningen i konventionell svinproduktion. Käringtand - kväveleverantör med intressante egenskaper i utfodringen. Ekologisk djurhållning balanserar växtnäringsförsörjningen på gården. Användningen av syntetiska aminosyror är inte tillåten i ekologisk produktion. Det innebär att foderstater till ekologiska grisar och höns oftast har ett högre råproteininnehåll, för att täcka behovet av essentiella aminosyrer, jämfört med konventionella foderstater. Detta innebär att kväveeffektiviteten i ekologisk grisoch värphönsproduktion är lägre än i konventionell produktion. Stora anläggningar till svin och höns innebär emellertid stora ammoniakutsläpp, som deponeras inom några mil från utsläppskällan och kan bidrag med övergödning och försurning i närområdet. Provtagning av mjölk från ekologiska och konventionella mjölkgårdar visade på lägre genomsnittlig ureahalt i mjölk från ekologiska kor jämfört med konventionella kor. Detta indikerar lägre råproteinhalt i ekologiska foderstater jämfört med konventionella. Studier visar att förlusterna i såväl träck som urin minskar vid lägre råproteinhalt i foderstaten samtidigt som kväveeffektiviteten ökar i mjölkproduktionen. Växtnäringsbalanser på ekologiska och konventionella mjölkgårdar visar att kväveöverskottet i genomsnitt är kg lägre per hektar i den ekologiska produktionsformen. Utlakningspotentialen per ha är således betydlig mindre i ekologisk produktion jämfört med konventionell. 8
11 Nyttigare fettsyror med grön föda Jämförande studier mellan konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel är främst gjorda mellan olika vegetabilier, medan de animaliska produkternas kvalitet är sparsamt undersökt. Ekologisk mjölk innehåller mer av den nyttiga omega-3-fettsyran jämfört med vanlig mjölk enligt en skotsk undersökning. Omega-3-fettsyrorna är viktiga för hjärtats funktion, leder och skelett. Höga omega-3-halter kan förklaras med en hög grovfoderandel i foderstaten.i en dansk undersökning kunde man konstatera att innehållet av E-vitamin och carotenoider var högre i ekologisk mjölk jämfört med konventionell. E-vitamin och carotenoiderna är viktiga för mjölkens hållbarhet och har stor betydelse för immunförsvarets funktion. I Danmark utfodras konventionella kor med stora mängder majsensilage och ekologiska kor äter mera klöver och gräs, vilket troligen är orsaken till dessa skillnader. I en svensk undersökning av leverantörsmjölk från ekologiska och konventionella gårdar i slutet av 90-talet konstaterades en högre anmärkningsfrekvens av lukt- och smakfel i ekologisk mjölk. Orsaken till detta fenomen är ännu inte helt klarlagt, men svenska forskare har konstaterat att mycket hög andel baljväxtensilage, speciellt med rödklöver, kan öka andelen mjölkprov med avvikande lukt och smak. I några jämförande studier mellan konventionellt och ekologiskt producerad mjölk har det konstaterats lägre nivåer av klorerade kolväten, PCB, nitrat och mycotoxiner i ekologiskt producerad mjölk. Gröna växtdelar som föda påverkar köttets och mjölkens kvalitet. Griskött producerat på bete har högre halter av önskade omega-3-fettsyror. En svensk studie kom fram till att ras, slaktvikt och slaktålder hade större inverkan på köttkvaliteten än om grisarna var ekologiska eller konventionella.andra utländska studier visar på mörare kött samt högre smakintensitet hos utegrisar jämfört med grisar uppfödda inne. Angående grisköttets kvalitet har ett antal studier gjorts för att se hur olika foder och grönbete påverkar köttet. Enligt en svensk studie var slutsatsen att tillgången till bete inte förändrade köttets teknologiska kvalitet (ph, vätskehållande förmåga mm) men däremot fanns det skillnader i fettsyrasammansättingen. Griskött producerat på grönbete hade högre halt av de önskade fleromättade omega- 3-fettsyrorna samt även en högre halt E-vitamin. Flera senare studier om svin bekräftar att fodret påverkar sammansättingen av fettsyror i köttet ( Du blir vad du äter ), även om ras, kön och miljö har en viss påverkan. Det är främst genom de gröna växtdelarna som djuren får i sig omega 3-fettsyrorna medan spannmål har en mindre gynnsam sammansätting av fettsyror med högre andel omega 6-fettsyror. Liknande studier hos idisslare påvisar samma resultat, att fettsyrasammansättningen påverkas av fodret Henke Larsson, tidigare storkonsument av ekologisk mjölk. 9
12 Sammanfattning - Ekologisk djurhållning minskar importen av miljöbelastande proteinfoder och därmed skuggarealen för foderproduktion i miljökänsliga områden - Ekologisk mjölkproduktion minskar kväveöverskottet på gårdsnivå - Ekologisk djurhållning minskar den indirekta energiåtgången till foderimport och handelsgödsel - Ekologiska nöt och får stimulerar till energi- och kväveeffektiv ekologisk vallodling - Ekologiska idisslare äter cirka 3 4-delar av sitt foderbehov som grovfoder - Alla ekologiska djur är ute på bete på sommaren - Alla nyfödda ekologiska djur får dia och får mjölk från det egna djurslaget - Ekologiska kalvar mår bra och har mindre beteendestörningar - Ekologisk djurhållning minskar hälsoproblemen för kor och suggor runt kalvning och grisning - Ekologisk svinproduktion förbättrar djurhälsan - Ekologisk mjölk och kött har en nyttigare fettsyrasammansättning med högre andel omega-3-fettsyror Lästips Djurhälsa och djurvälfärd i ekologiskt lantbruk. Lund, V. Centrum f. Uthålligt lantbruk (CUL), Konsumentverkets rapporter och foldrar om ekologisk och konventionell ägg-, mjölk- och och köttproduktion, Konsumentverket. Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige. Formas, Stockholm 2003 Effekter av olika sätt att producera livsmedel en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion. Drake, L. & Björklund, J. CUL, SLU, Ekologisk lantbruk, fördjupning. Granstedt m.fl. LTs förlag Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk odling. Hushållningssällskapet Kristianstad, % ekofoder vilka konsekvenser innebär det för utfodring, miljö och näringspolitik. Swensson m. fl. Svensk Mjölk Dokumentation av produktionsresultat i ekologisk mjölkproduktion på sju gårdar I Vestsverige från 1996 till SLU Skara cul.slu.se ekolantbruk.se livsmedelssverige.org konsumentverket.se ekokott.org sva.se slv.se foejo.dk lr.dk sjv.se okologi.dk krav.se
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merJordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling
Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna
Läs merdjurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs merLimousin á la carte Produktionssätt
1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merSTÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merHur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Läs merFODER i ekologisk produktion
FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merDjurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Läs merResultat och kostnader i ekologisk grisproduktion
Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar
Läs merSlakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013
10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merEkologisk nötköttsuppfödning
Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merJos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp
1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,
Läs merEkologisk produktion 2
Eviras anvisning 18217/7 Ekologisk produktion 2 Villkor för animalieproduktion Livsmedelssäkerhetsverket Evira Eviras anvisning 18217/7 Ekologisk produktion 2 Villkor för animalieproduktion 2015 Eviras
Läs merAmsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar
Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets
Läs merStrategi för uppfödning av slaktsvin
Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie
Läs merNaturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött.
Klimatdebatten har satt fokus på Naturbetesmarker på sommaren och konventionell slutgödning på stall ställs allt oftare mot ekologiskt uppfött kött. Vad är naturbeteskött och vilken miljönytta gör det?
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merGRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006
med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 Ludvika nionde bästa kommun i landet
Läs merProteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851
Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför
Läs merRAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,
Läs mer2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:
2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i
Läs merSlaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik
Läs merBiffiga stutar ska ge kött av guldklass
Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera
Läs merFemkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte
Läs mer1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.
Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs mer1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.
1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merDiskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs merFaktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter
Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merKRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat
KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merNötköttsproduktion i Frankrike
Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige
Läs merpå Gotland Några goda råd
på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merManual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04
Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.
Läs merDanmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012
Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård
Läs merDjurhållningsplats för får och get
EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merSlaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik
Läs merModulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder
Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård
Läs merEnergikollen modul 21C
Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merGris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött
Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna
Läs merKRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.
Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt
Läs merFrågor och svar om tillämpningen av beteslagen
2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merDjurhållning 5.4 Grisar
Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merHjälp oss att göra våra regler bättre!
Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland
Läs merFå strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Läs merFLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK
UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merSchysst kött. För djuren, för människorna och för miljön
Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har
Läs merBruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?
nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av
Läs merSvavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16
Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften
Läs merGrisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning
Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots
Läs merActive stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring
Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merSammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun
Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,
Läs merUngdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merOmläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merNy djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Ny djurskyddslag föreslagen Jonas Carlsson, Avdelningen för Djurvälfärd, Svensk Mjölk jonas.carlsson@svenskmjolk.se År 1988 infördes en ny djurskyddslag
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merKastrera den du älskar
Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs mer