Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005"

Transkript

1 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005

2 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik över ekologiskt uppfödda och KRAV-godkända djur som slaktats år 2005 på svenska slakterier. Alla Sveriges kontrollslakterier ingår i sammanställningen som täcker ca 95% av alla slaktdjur från KRAV-godkända besättningar av djurslagen nötkreatur, lamm och svin. Ekokött har tagit fram dessa data sedan 1998 vilket gör det möjligt att avläsa trenden år från år för att se om önskvärda förbättringar har skett. Årets upplaga av slaktstatistiken innehåller som föregående år bearbetade data vad gäller vikter och klassning för nötkreatur, lamm och gris. Även KRAV-slaktens fördelning över året redovisas. För andra året redovisas även sjukdomsstatistik för ekologiskt uppfödda lamm, nötkreatur och svin, baserad på de besiktningsanmärkningar som registreras vid slakten. Slaktstatistiken skall ge ett underlag för rådgivningen till ekologiska djuruppfödare och vara en kunskapskälla för den enskilde lantbrukaren i dennes produktionsplanering för ekologisk köttproduktion. Arbetet med datainsamling, statistisk bearbetning samt författandet av detta kompendium har utförts av Ylva Åkerfeldt, på uppdrag av Ekokött, Sveriges ekologiska köttproducenter ek för. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på Ekokötts hemsida, Kompendiet skickas till berörda rådgivare samt slakterier, och kan beställas från Ekokött, Box 412, Uppsala, tel , eller via E-post till Projektet har finansierats inom ramen för det svenska miljöprogrammet med medel från EU och Sverige gemensamt. Uppsala i oktober 2006 Maria Alarik Ekokött ek för

3 Innehållsförteckning INLEDNING...1 KVALITETSGRÄNSER OCH KRAV-TILLÄGG...1 METOD...2 SLAKTRESULTAT LAMM...3 KLASSNING...4 VIKTER...4 JÄMFÖRELSE MED KONVENTIONELLA LAMM...5 FÖRDELNING PÅ FORMKLASSER OCH FETTGRUPPER...5 VECKOSLAKT...6 BESIKTNINGSANMÄRKNINGAR...7 SLAKTRESULTAT KALV...8 KLASSNING...8 VIKTER...9 JÄMFÖRELSE MED KONVENTIONELLA KALVAR...9 FÖRDELNING PÅ FORMKLASSER OCH FETTGRUPPER...9 KÖTTFÄRG...10 VECKOSLAKT...10 BESIKTNINGSANMÄRKNINGAR...11 SLAKTRESULTAT UNGNÖT...12 KLASSNING...13 VIKTER...14 JÄMFÖRELSE MED KONVENTIONELLA UNGNÖT...14 FÖRDELNING PÅ FORMKLASSER OCH FETTGRUPPER...15 RASER...18 VECKOSLAKT...19 BESIKTNINGSANMÄRKNINGAR...20 SLAKTRESULTAT SLAKTSVIN...21 KLASSNING...23 VIKTER...23 JÄMFÖRELSE MED KONVENTIONELLA SLAKTSVIN...24 FÖRDELNING PÅ KÖTTPROCENT...24 VECKOSLAKT...25 BESIKTNINGSANMÄRKNINGAR...26 SAMMANFATTNING...27 LAMM...27 KALV...27 UNGNÖT...28 SLAKTSVIN...29 SJUKDOMAR...29 MER VÄRT KÖTT...30

4

5 Inledning Sammanställning av slaktresultat i ekologisk produktion för 2005 innefattar liksom tidigare år vikt, formklass och fettgrupp för ekologiska lamm, mellankalvar och nötkreatur, samt vikt och köttprocent för grisar. Bland nötkreaturen redovisas de fyra ungnötskategorierna ungtjur, stut, kviga och ungko. I rapporten visas också hur stor andel av slaktdjuren som har en slaktkvalitet som kan berättiga till KRAV-tillägg på flera nivåer, samt orsakerna till att en del djur faller utanför gränserna för KRAVtillägg. Jämförelser har gjorts med konventionellt producerade djur vad gäller kvalitetsklasser. Från och med 2002 omfattar slaktstatistiken för ungnöt även jämförelser mellan rasgrupper och från 2003 även raser. På grund av begränsade resurser är det avsnittet kraftigt nedbantat i år. Egenskapen köttfärg hos KRAV-uppfödda mellankalvar finns, liksom de tre föregående åren, med i statistiken. Dessutom redovisas puckelalmanackan, d.v.s. antalet slaktade djur per vecka för de olika djurslagen. Sjukdomsanmärkningar i slakten för ekologiskt uppfödda lamm, nötkreatur och svin redovisades förra året för första gången och följs upp i årets upplaga. Syftet med undersökningen är att fortlöpande göra sammanställningar av statistik från slakten av ekologiskt uppfödda djur, för att se hur slaktkvaliteten överensstämmer med rådande betalningssystem, hur väl de ekologiska djuren klarar konkurrensen med konventionellt uppfödda slaktdjur, samt hur produktionstekniken som kan avläsas i slaktkroppskvalitet förändras och förhoppningsvis förbättras inom ekologisk uppfödning. Det sker också kontinuerligt regelskärpningar inom KRAV och anpassningar till EU:s regelverk som gör att produktionsförutsättningarna beträffande t ex foder ändras. Hur detta påverkar slaktkroppskvaliteten kan man se i statistiken och därmed kan rådgivningen styra upp produktionen i önskvärd riktning. Kontinuerliga sammanställningar över sjukdomsanmärkningar vid slakt kan ge information om hur de ekologiska djuren står sig hälsomässigt jämfört med de konventionella, och ge underlag till vilka insatser som bör göras för att ytterligare förbättra djurhälsan i de ekologiska besättningarna. Den enskilda lantbrukaren ska även kunna ha användning av rapporten vid analys av den egna produktionen. Det är endast ungdjur som säljs som KRAV-märkt kött som ingår, det vill säga lamm, ungnöt och slaktsvin. Vuxna slaktdjur ger inget eller lågt KRAV-tillägg. Mellankalv har numera inget KRAVtillägg i Swedish Meats notering, men består ändå av en relativt stor grupp djur som ofta säljs direkt till kund genom riktad försäljning och återfinns därför i statistiken för att kunna jämföras med tidigare år. Kvalitetsgränser och KRAV-tillägg Analyserna har utgått från de slaktkvaliteter som ger det högsta och i förekommande fall näst högsta KRAV-tilläggen på avräkningspriset i föreningsslakten. Orsaken till att föreningsslaktens kvalitetsgränser används i analyserna är att den största andelen ekologiskt producerat kött som säljs till handeln slaktas av dem, och att dessa gränser speglar vilka kvaliteter som efterfrågas mest inom handeln. Kvalitetsgränserna för KRAV-godkänt kött under år 2005 jämfört med 2004 har inte ändrats för lamm. Vid årsskiftet 2004/2005 skedde däremot stora förändringar i kvalitetskriterierna för KRAVtilläggen för ungnöt. Tidigare fanns det två olika nivåer för KRAV-tillägg där Märkeskvalitet gav högsta tillägg och Ordinär kvalitet eller motsvarande gav ett lägre tillägg. Numera finns det bara ett KRAV-tillägg och det följer inte heller Swedish Meats övriga kvalitetsgränser. Under 2005 har KRAV-tillägget betalats för ungnöt ,9 kg, formklass E+ till O- och fettklass 2- till 4+. Det motsvarar i stora drag bägge de tidigare tilläggsklasserna. Skillnaderna är att formklassen P+ tidigare berättigade till det lägsta tillägget samt att något fetare djur kan få KRAV-tillägg då fettklasserna 4 och 4+ numera innefattas i KRAV-tillägget. För grisarna har KRAV-tilläggen följt viktsintervallet för bäst betalda viktgrupp och intervallet som angetts i tabell 1 är det som gällt under större delen av 2005 förutom under julslakten då bäst betalda viktgrupp justeras nedåt. Intervallet i kilo mellan lägsta och högsta viktgräns är detsamma som under 2004, men däremot var då gränserna två kilo lägre både för lägsta och högsta viktgräns. För slaktsvin Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

6 med 55% kött eller mer, men max 5 kg tyngre eller lättare än bäst betalda viktgrupp, utgår också högsta KRAV-tillägg men med 50 öres avdrag för varje högre eller lägre kilo. För näst högsta KRAVtillägg är kvalitetsgränserna desamma som året innan. För de ekologiska slaktsvin som inte klarar gränserna för något av dessa kvalitetskrav utgår ett mindre tillägg. För mellankalv betalades inget KRAV-tillägg ut under Motivet att föda upp ekologisk mellankalv kan vara att man säljer på en nischmarknad mer eller mindre direkt till kund och att man på så sätt ändå kan få merbetalning för djuren. Tidigare har vi valt kvalitetsgränser för våra beräkningar utifrån vad som gäller för Scankontrakt på kalv, då dessa bör spegla den kvalitet som marknaden efterfrågar. Dessa gränser blir dock allt snävare och överensstämmer allt mindre med verkligheten för de ekologiska kalvuppfödarna där direktförsäljning och nischmarknader har mer varierande önskemål om framförallt vikt och fettansättning hos djuren. Vi har därför valt att behålla de kvalitetsgränser vi använde under 2004, vilket också underlättar jämförelser mellan åren. Det är kalvar med vikter ,9 kg, formklass E+ till P+ och fettgrupperna 1- till 3. Tabell 1. Kvalitetsgränser som ger KRAV-tillägg inom föreningsslakten Källa: Swedish Meats Djurslag Kvalitetsgränser 2005 Lamm 14-25,9 kg, 2- till 3, E+ till O Ungnöt ,9 kg, 2- till 4+, E+ till O- Slaktsvin Högsta tillägg 73-94,9 kg, 55% Näst högsta tillägg 73-94,9 kg, 53-54% Lägsta tillägg Övrig kvalitet Metod Årets slaktkvalitetsstudier bygger som vanligt på data från Jordbruksverkets sammanställning av slaktstatistik från landets samtliga kontrollslakterier. Dessa siffror matchas mot en lista från KRAV på uppfödare av kravdjur av olika djurslag. Slaktresultat i form av klassning, fettgrupper, köttfärg, vikter och slaktvecka samt sjukdomsanmärkningar vid slakt för ekologiska slaktdjur hämtades från Jordbruksverket. Jämförelseresultat för konventionella slaktdjur hämtades från Jordbruksverkets sammanställningar. För att kunna databearbeta formklasser och fettgrupper har dessa översatts till siffervärden enligt tabell 2. Ett undantag är dock uppgifterna för slaktsvin där matchningen mellan KRAV:s och SJV:s filer inte blir korrekt. Där använder vi som tidigare istället Swedish Meats data som är sorterade efter KRAVstämplade och ej KRAV-stämplade djur och som innehåller uppskattningsvis åtminstone 9 av alla KRAV-slaktade grisar. Det fåtal grisar som slaktas vid privata slakterier ingår därför ej i statistiken. För att identifiera rasen på de slaktade nötkreaturen har samkörning med CDB-data gjorts, och detta har givit slaktuppgifter dels för rasgrupperna tung köttras, lätt köttras, korsning, mjölkras och lantras samt för varje enskild ras. Allt detta samlas ihop utan att de enskilda uppfödarnas eller slakteriernas resultat syns i data, och sedan görs beräkningar av medeltal och spridningar för alla olika djurslag och kategorier. I år görs endast en beräkning av rassammansättningen i KRAV-slakten på grund av bristande resurser. Vi hoppas återkomma med dessa intressanta data nästa år. Slaktresultaten i undersökningen beräknas omfatta omkring 95 procent av det totala antalet ekologiskt uppfödda ungnöt, lamm och slaktsvin som slaktades 2005 i Sverige. Om inget annat anges är Jordbruksverket källan i rapportens tabeller och diagram. 2 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

7 Tabell 2. Formklasser och fettgrupper samt siffervärden som använts för beräkning av genomsnitt. Formklasser Formklasser i siffror Fettgrupper Fettgrupper i siffror E E E U U U R R R O O O P P P Slaktresultat lamm Under 2005 slaktades KRAV-lamm. Det är glädjande nog en ökning med 7,3% eller drygt 700 lamm, efter minskningen på lamm mellan 2003 och Totalt slaktades närmare lamm under 2005, vilket också är en ökning ( st) jämfört med föregående år. Eftersom både KRAV-slakten och den totala slakten ökade är andelen KRAV-lamm, 6,, i stort sett oförändrad jämfört med Trots regeringens mål om ökad ekologisk produktion ses ingen förbättring utan snarare en minskad andel sett flera år tillbaka i tiden. Trenden med en nedgång i antalet besättningar med tackor anslutna till KRAV håller i sig och antalet besättningar minskade återigen, 237 besättningar var anslutna under 2005, jämfört med 263 besättningar år 2004 och 284 besättningar året dessförinnan. Under 2005 fanns tackor anslutna till KRAV, en minskning från 2004 med ca tackor. Antalet tackor per besättning är oförändrat. Nedgången i antalet besättningar anslutna till KRAV beror antagligen på att slakterierna i princip inte tecknar nya KRAV-kontrakt och att besättningar utan kontrakt inte får något KRAV-tillägg för köttet. Besättningar slutar utan att slakterierna tecknar nya kontrakt med nya besättningar. En stor andel av de KRAV-uppfödda lammen slaktas konventionellt. Av de lamm som slaktas som KRAV säljs fortfarande en stor del som konventionellt kött. Lamm som slaktas under våren säljs till större del som KRAV-kött jämfört med lamm som slaktas på hösten. Under 2005 blev det även krav på att man måste skicka minst 18 lamm åt gången, innan var det minst 11 lamm, för att få dem slaktade som KRAV-lamm hos Swedish Meats. Då andelen djur som klarat kvalitetskraven ökat kan man inte se några negativa konsekvenser av detta i slaktstatistiken. Möjligen kan detta påverka att man låter en del lamm bli lite tyngre innan de skickats på slakt. Leveranskravet medför naturligtvis också att mindre besättningar slutar med KRAV-produktion. Tabell 3. Utveckling av antalet KRAV-anslutna besättningar och besättningsstorlek enligt KRAV:s uppgifter under åren Källa: KRAV År Besättningar Tackor/besättning Kvalitetsgränserna för KRAV-godkända lamm har inte ändrats mellan år 2004 och För att få KRAV-tillägg måste lammens slaktvikt vara mellan 14-25,9 kg, formklassen mellan E+ och O samt fettgruppen mellan 2- och 3. I diagram 1 ser man att KRAV-tillägget har varierat mellan 1,50 kr och Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

8 5,00 kr över året. Det genomsnittliga tillägget per vecka har varit 3,22 kr/kg under 2005, att jämföra med 3,34 kr/kg under 2004 och 3,79 kr/kg under Minskningen beror troligtvis på slakteriernas svårighet att avsätta allt KRAV-lammkött som ekologiskt med tillhörande merpris. En stor del av slaktkropparna säljs tyvärr som konventionell vara och därmed till lägre pris. KRAV-tillägget följer avräkningspriset i övrigt och är som högst under våren/försommaren för att sedan minska under hösten. KRAV-tillägg lamm Diagram 1. KRAV-tilläggets storlek för lamm vecka för vecka under Källa: Swedish Meats öre/kg Vecka Klassning Det är en fortsatt hög andel av de ekologiska lammen som håller god kvalitet. Hela 83% av lammen klarade kvalitetsgränserna för KRAV-tillägg under 2005 och det var dessutom en stor förbättring jämfört med tidigare ( ,2% och ,4%). En viktig orsak till det goda resultatet var färre djur med dålig formklassning. Det var 4,4% av lammen som klassades som O- eller sämre jämfört med 7,7% år Jämfört med föregående år var det även en lägre andel djur som var för lätta, för magra eller för feta, men här var förändringarna mindre. Andelen för tunga djur är liten och oförändrad jämfört med Den största enskilda orsaken till att man inte klarade gränserna för KRAVtillägget var, liksom tidigare, för feta lamm. Det är viktigt att lära sig slaktmognadsbedöma för att kunna skicka lammen vid rätt tidpunkt för att kunna få ut KRAV-tillägget. Tabell 4. Procentuell andel av lamm som låg inom kvalitetsgränserna för KRAV-pristillägg (14,0-25,9 kg, 2- till 3, E+-O) och orsakerna till att de hamnade utanför. Djurslag Antal Inom kvalitetsgränserna, För lätt, För tung, För dålig För mager, För fet, % % % form, % % % Lamm ,0 2,9 1,7 4,4 2,8 8,7 Vikter Det var 2,9% av slaktkropparna som vägde under 14 kg och därför klassades som för lätta medan 1,7% vägde 26 kg eller mer och klassades som för tunga. I diagram 2 visas slaktviktsfördelningen av lammen och hur stor andel i varje viktsintervall som låg inom kvalitetsgränserna för KRAVpristillägget. Det framgår att det, liksom förra året, är en stor andel lamm inom varje viktsintervall som håller en bra kvalitet. 4 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

9 Antal djur Lamm Lamm ( st) inom kvalitetsgränserna (8 959 st) Diagram 2. Slaktviktsfördelning av lamm samt hur stor andel som höll gränserna för KRAV-pristillägg vid olika viktsintervall (14,0-25,9 kg, E+ till O, 2- till 3) ,9 9-9, , , , , , , , , , ,9 31- Slaktvikt (kg) Jämförelse med konventionella lamm Medelvikten för KRAV-lammen var 18,9 kg och det var en ökning med 0,5 kg jämfört med 2004 då medelvikten var 18,4 kg. KRAV-lammen var något tyngre jämfört med de konventionella som hade medelvikten 18 kg (källa utan decimalangivelse). Som nämnts ovan var det en större andel KRAVlamm som klarade kravet för formklass och medeltalet ökade också från 6,6 till 7,0 (R-). Formklassen var också 0,3 procentenheter högre jämfört med konventionellt uppfödda djur. KRAV-lammen var samtidigt lite fetare än de konventionella. Fettgruppen var för KRAV-lammen i medeltal 6,5 vilket är mitt emellan 2+ och 3-, ungefär samma medeltal som 2004 och lite högre än de konventionella som har ett medeltal på 6,2. Tabell 5. Genomsnittlig slaktvikt, formklass och fettgrupp för ekologiskt och konventionellt uppfödda lamm Djurslag Antal Slaktvikt (kg) Formklass Fettgrupp Eko. Konv. Eko. Konv. Eko. Konv. Eko. Konv. Lamm ,9 18 7,0 6,7 6,5 6,2 Fördelning på formklasser och fettgrupper I diagram 3 visas slaktkropparnas fördelning på olika formklasser. De svarta staplarna visar hur de ekologiska lammen fördelar sig över formklasser och de vita staplarna visar konventionell slakts fördelning. Den största delen av KRAV-lammen har tidigare återfunnits i formklass O+, men under 2005 ökade andelen djur i formklass R+ och speciellt i klass R som var den största klassen för KRAV-lammen under detta år. De konventionella lammen har som tidigare sin största andel i O+. KRAV-lammen har alltså en något högre klassning och större andel djur som klarar formklassen O eller högre, 96% ( %) jämfört med de konventionella där 9 fått O eller högre. Lamm Eko. 25% 2 15% 12% 22% % Konv. Diagram 3. Lammens fördelning på olika formklasser vid slakt. Ekologiska lamm med svarta staplar och de konventionella lammen med vita staplar. 1 5% 2% 3% 3% E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

10 3 2 Lamm 17% 3 18% 17% Diagram 4. Lammens fördelning på olika fettgrupper vid slakt. Ekologiska lamm med svarta staplar och de konventionella lammen med vita staplar. 1 6% 5% 2% 2% Diagram 4 visar hur lammen fördelar sig på olika fettgrupper. Både KRAV-lammen och de konventionella lammen har sin största andel vid 2+. Den finns även många lamm i 2, 3- och 3. Tidigare år har kurvan inte varit riktigt normalfördelad med en dipp vid 3-, men under 2005 är andelen i 3- och 3 nästan identisk både för de ekologiska och konventionella lammen. De ekologiskt uppfödda lammen har en övervikt mot de fetare klasserna, och färre som klassar sig som riktigt magra. Allt detta hänger ihop med högre slaktvikter och högre klassning vilket också har samband med fetare djur. Veckoslakt I snitt slaktades det ca 210 KRAV-lamm per vecka, men med stora variationer såväl över året som mellan enskilda veckor. Det sker en fortlöpande anpassning av lammproduktionen mot marknadens önskemål som är jämn produktion hela året. Därför har antalet vårlamm ökat på senare år och allt fler besättningar ställer om till flera betäckningssäsonger och en större del av lamningarna sker under december till februari. I diagram 5 visas antal slaktade lamm veckovis under 2005 och där ser man hur vinter- och vårlammen ökar något i förhållande till höstlammslakten men det är fortfarande stor skillnad mellan vår- och höstslakt. Jämfört med tidigare år kan man ändå se en tydlig trend även hos de ekologiska lammen mot en allt större andel slaktade lamm under första halvåret, i år med en tydlig topp i samband med efterfrågeökningen till påsken. Ca 36% av den totala KRAV-slakten, lamm, slaktades under första halvåret jämfört med 2004 då lamm slaktades under motsvarande tidsperiod vilket utgjorde 32% av det årets totala KRAV-lammslakt. Det sker väldigt lite KRAVlammslakt runt nyår och från mitten av april till slutet av juli. Den låga slakten runt nyår beror antagligen på att priset är lågt för att sedan stiga kraftigt under tidig vinter och vår. Priset avspeglar efterfrågan. Under kvartal 1 slaktas vinterlammen vilket ger en topp i mars månad. Anledningen till att det slaktas få lamm från och med april och fram till juli beror troligen på att många lamm är födda i marsmaj som är den vanligaste lammningstiden, och ämnade att gå på bete och höstslaktas. Den genomsnittliga veckoslakten under våren lägger ribban för försäljningen under hela året, så det finns fortfarande utrymme för mer vårlamm. 6 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

11 500 Lamm Antal Vecka Diagram 5. Lammslaktens fördelning på veckonummer under Den horisontella linjen visar hur många lamm som skulle ha slaktats varje vecka vid jämn tillförsel. Besiktningsanmärkningar Det finns uppgifter på slaktade KRAV-lamm under år 2005, varav av dem hade en eller flera anmärkningar, d.v.s. 9,9%. Från den konventionella slakten finns uppgifter på slaktade lamm varav av dem hade en eller flera anmärkningar, d.v.s. 9,7%. I tabell 6 kan man se att den vanligaste orsaken till anmärkning hos såväl ekologiska som konventionella lamm är parasiten lilla leverflundran. Trots att den ekologiska uppfödningsformen inte tillåter förebyggande, rutinmässig avmaskning var det mindre andel av de ekologiska djuren som hade denna anmärkning jämfört med de konventionellt uppfödda. Det är glädjande att skickliga ekologiska uppfödare genom beteshygien och klok hantering av djurgrupper kan hålla parasiterna i schack utan onödiga behandlingar. Parasiter kan påverka även tillväxten som sätts ned, vilket gör att låg parasitförekomst är viktig på flera sätt, såväl i ett ekonomiskt som i ett hälsomässigt perspektiv. Övriga anmärkningar förekommer bara i mycket liten omfattning hos lamm. Förutom lilla leverflundran är övriga parasitrelaterade anmärkningar något vanligare bland de ekologiska djuren, medan lunglidanden (lunginflammation och pleurit) är mer förekommande bland konventionellt uppfödda lamm. Generellt kan sägas att det bland får i allmänhet är en mycket liten del av djuren som har slaktanmärkningar jämfört med de andra djurslagen. Tabell 6. Andel djur med olika slaktanmärkningar, lamm Anm.% KRAV 2005 Anm.% Totalt 2005 Anm.% KRAV 2004 Kod Sjukdom 4,4 5,0 7,5 82 Lilla leverflundran 1,0 0,8 0,8 84 Parasitära granulom 0,7 0,3 0,2 88 Övrig leverskada 0,6 0,9 0,8 63/64 Lunginflammation 0,3 0,2 0,2 80 Stora leverflundran 0,3 0,5 0,5 75/76 Pleurit Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

12 Slaktresultat kalv Spädkalv, gödkalv och mellankalv är de olika kategorier som finns vid klassificering av kalvslaktkroppar. Gödkalven eller dikalv som den ekologiska kalven ofta kallas, ska ha en kropp med ljus köttfärg samt vitt eller nästan vitt fett, kroppsformen ska vara mjukt rundad. Vikten ligger vanligen mellan 75 och 115 kg. Mellankalv är ett ungt djur i viktsintervallet 115 till 155 kg, med de för kalvslaktkropp utmärkande egenskaperna ljus köttfärg, fin struktur, god lyster och att bindväv inte framträder tydligt i någon muskel. Kalvar bedöms inte bara efter form och köttets struktur utan också i hög grad efter färg på köttet. Färgen påverkas av kalvens ålder och utfodring. Färgen bedöms med en stjärna för mörk köttfärg och tre stjärnor för ljust röd färg. Ett äldre djur med låg vikt (<115 kg) kan mycket väl klassas som mellankalv, medan ett ungt snabbvuxet djur med hög vikt (>155 kg) också kan klassas som mellankalv. Slaktkroppens utseende har större betydelse än vikten. Kategorin spädkalv och gödkalv har minskat år från år i KRAV-slakten och inget KRAV-tillägg har betalats ut för dessa under flera år. Därför har vi valt att utesluta dessa kategorier i vår sammanställning. Däremot är kött från ekologisk gödkalv mycket uppskattat både bland restauranger och konsumenter, men säljs istället genom riktad försäljning direkt från uppfödare till kund och går då som dikalv. Mellankalvarna har, liksom de tre föregående åren, inte heller erhållit något KRAV-tillägg inom Swedish Meats, dock slaktades st ekologiskt uppfödda mellankalvar under Det var ungefär lika många som under föregående år då st slaktades. Även här säljs en ökande andel av kalvarna direkt till slutkund genom återtag eller riktad försäljning. Totalt i landet slaktades mellankalvar under 2005 och de ekologiskt uppfödda djuren utgör därmed 6,8% av det totala antalet mellankalvar. Eftersom många KRAV-uppfödare, trots uteblivna KRAV-tillägg, ändå producerar mellankalv kan det vara av intresse att studera utfallet och att jämföra med konventionell produktion. Motivet att föda upp ekologisk mellankalv kan vara att man säljer på en nischmarknad direkt till kund och att man där kan ta ut en merbetalning för djuren. Tidigare har vi valt kvalitetsgränser för våra beräkningar utifrån vad som gäller för Scankontrakt på kalv, då dessa bör spegla den kvalitet som marknaden efterfrågar. Dessa gränser blir dock allt snävare och överensstämmer allt mindre med verkligheten för de ekologiska kalvuppfödarna där direktförsäljning och nischmarknader har mer varierande önskemål om framför allt vikt och fettansättning hos djuren. Vi har därför valt att behålla de kvalitetsgränser vi använde under 2004, vilket också underlättar jämförelser mellan åren. Det är kalvar med vikter ,9 kg, formklass E+ till P+ och fettgrupperna 1- till 3. Klassning Bland de ekologiskt uppfödda mellankalvarna höll 71,7% de valda kvalitetsgränserna vilket är en liten förbättring jämfört med 2004 då 70,7% uppfyllde samma kvalitetskriterier. Den vanligaste anledningen till att kalvarna inte uppfyllde kvalitetskraven var fel vikt, antingen för låg vikt (10,5%) eller för hög vikt (17,). Jämfört med 2004 var det lika stor andel som inte klarade viktkravet, men då var det ungefär lika många som var för lätta resp. för feta. Under 2005 var det däremot en tydlig förskjutning mot fler för tunga djur. Det var bara 2,2% av kalvarna som hade för låg formklassning för de valda kvalitetsgränserna (d.v.s. P eller P-), men det var ändå en liten försämring jämfört med förra året då 1,7% hade för dålig formklass. Med valda kvalitetsgränser för fettgrupper kan inte mellankalvarna vara för magra, men andelen för feta kalvar minskade återigen, från 9,5% år 2003 och 2, under 2004 till endast 1, trots att kvalitetskraven var desamma alla tre åren (1- till 3). Tabell 7. Procentuell andel av samtliga KRAV-uppfödda mellankalvar som låg inom valda kvalitetsgränser och orsakerna till att de hamnade utanför. Djurslag Antal Inom kvalitetsgränserna, För liten För stor För dålig För mager För fet % % % form, % % % Mellankalv ,7 10,5 17,0 2,2 Ej rel. 1,1 8 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

13 Vikter I diagram 6 ser vi slaktviktsfördelningen för ekologiska mellankalvar. Man kan konstatera att i princip alla kalvar som hamnar inom rätt viktsintervall klarar även de övriga kvalitetskraven. Medelvikten för ekologiska mellankalvar har ökat betydligt de senaste åren och därmed också risken att de blir för tunga. Nästan 14% (303 stycken) av mellankalvarna slaktades med en slaktvikt strax över den godkända ( ,9 kg). Tänkbara orsaker kan vara en felaktig vikt- och slaktmognadsbedömning eller att slaktdjuren inte kunde hämtas vid rätt tidpunkt. Ytterligare en anledning kan vara att kalvarna säljs via kanaler där man faktiskt har önskemål om tyngre alternativt lättare kalvar. 600 Mellankalvar Antal djur Mellankalv (2210 st) inom valda kvalitetsgränser ,9 kg (1584 st) Diagram 6. Slaktviktsfördelning för ekologiskt uppfödda mellankalvar. De svarta staplarna anger andelen inom varje viktsgrupp som klarade de valda kvalitetskraven , , , , , , ,9 Slaktvikt (kg) , , , Jämförelse med konventionella kalvar Medelvikten på den ekologiska mellankalven har återigen ökat något sedan föregående år (+2,2 kg) och ligger på 139,1 kg vilket nästan är jämförbart med konventionella mellankalvar. Gör man en jämförelse av formklass och fettgrupp har de ekologiska mellankalvarna något bättre formklass, 0,1 enhet, jämfört med de konventionella. De ekologiska mellankalvarna har tidigare varit fetare än de konventionella, men under 2004 bröts trenden och de ekologiska var då 0,1 enhet magrare istället. Under 2005 var bägge grupperna något magrare än tidigare år och det var ingen skillnad i fettgrupp, både de ekologiska och konventionella hade 4,7 i medeltal, vilket motsvarar strax under fettgrupp 2. Den genomsnittliga formklassen för ekologiskt uppfödda mellankalvar var oförändrad från föregående år, 4,8 (mellan O- och O). Tabell 8. Genomsnittlig slaktvikt, formklass och fettgrupp för ekologiskt och konventionellt uppfödda kalvar. Djurslag Antal Slaktvikt (kg) Formklass Fettgrupp Eko. Konv. Eko. Konv. Eko. Konv. Eko. Konv. Mellankalv , ,8 4,7 4,7 4,7 Fördelning på formklasser och fettgrupper I diagrammen 7 och 8 visas mellankalvarnas fördelning på formklasser respektive fettgrupper. De svarta staplarna tillhör de ekologiskt uppfödda kalvarna, och de vita staplarna representerar de konventionellt uppfödda. I diagram 7 framgår att de ekologiska kalvarna liksom tidigare har sin formtopp vid O medan de konventionella har sin topp förskjuten längre ner på skalan mot sämre form. Jämfört med de konventionella har de ekologiska en betydligt större andel i den höga formklassen O+. Vad gäller fettklasserna återfinns drygt 6 av de ekologiskt uppfödda mellankalvarna i fettgrupperna 2- och 2. De konventionella kalvarna har även de sin största andel (57%) i fettgrupperna 2- och 2 men kurvan är planare med framför allt något fler djur i de fetare klasserna 2+ och 3, även om skillnaden är mindre nu än tidigare. Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

14 Mellankalvar 4% 17% 35% 32% 8% 2% E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- Diagram 7. Mellankalvarnas fördelning på olika formklasser vid slakt. Ekologiska mellankalvar med svarta staplar och de konventionella kalvarna med vita staplar. 35% 3 25% 2 15% 1 5% 4% 15% 32% 29% 1 Mellankalvar 5% 3% Diagram 8. Mellankalvarnas fördelning på olika fettgrupper vid slakt. Ekologiska mellankalvar med svarta staplar och de konventionella kalvarna med vita staplar. Köttfärg Köttfärgen är en viktig kvalitetsfaktor i kalvuppfödningen, och den redovisas här för fjärde året. I tabell 9 visas hur köttfärgen klassificerades för de mellankalvarna. Köttfärgen delas in i tre grupper, 1 stjärna (*) för mörkt röd färg och två resp. tre stjärnor för ljusare färg. På kalvar önskas en så ljus köttfärg som möjligt, vilket gör att *** är det mest eftersträvansvärda. För att kunna bearbeta materialet är stjärnorna översatta till siffror; 1 för *, 2 för ** samt 3 för ***. Köttfärgen är betalningsgrundande och en eller två stjärnor ger avdrag på priset. Det var 32% av de ekologiskt uppfödda kalvarna som hade den riktigt ljusa köttfärgen ***. Det var en något större andel än bland de konventionella där 29% fick den högsta klassningen. Eftersom en av orsakerna till riktigt ljus köttfärg kan vara ett minimum av grovfoder i foderstaten kan det tyckas förvånande då ekologiska mellankalvar ska ha fri tillgång till grovfoder med hänsyn till KRAV:s regler. Förklaringen är att de ekologiska kalvarna istället föds upp som dikalvar med en stor andel mjölk i foderstaten, som också ger det ljusa köttet. Jämfört med de konventionella kalvarna var det ungefär lika stor andel som fick två stjärnor, men så lite som 5% som fick en stjärna jämfört med de konventionella där 8% hade riktigt mörk köttfärg. Jämför man med 2004 var det en större andel som fick två stjärnor, 62% jämfört med 57%, men en mindre andel som fick en eller tre stjärnor. Tabell 9. Köttfärgens fördelning för ekologiskt och konventionellt uppfödda kalvar. Köttfärg Mellankalv Eko. Konv. * 5% 8% ** 62% 63% *** 32% 29% Medelvärde 2,27 2,21 Veckoslakt Den veckovisa slakten av ekologiskt uppfödd mellankalv varierar mellan 12 och upp till drygt 80 djur i veckan, se diagram 9. Liksom tidigare kan det ses en tydlig minskning under sommarmånaderna och en topp i slutet av året, och variationen är snarlik den under Höstkalvarna är mest svårsålda på marknaden. Från handelns sida är det önskvärt med en jämnare tillförsel av kalvkött över året. Det finns många restauranger som uppskattar och kan betala för det fina ekologiska kalvköttet, men förutsättningen är att det kan finnas på menyn hela året. På sikt är det därför nödvändigt med en jämn tillförsel om handeln ska vara intresserad av ekologiska kalvar och vara beredda att betala högre priser, vilket idag endast sker genom riktad försäljning. 10 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

15 Mellankalv Antal Vecka Diagram 9. Antalet slaktade mellankalvar fördelade på veckonummer under Den horisontella linjen visar hur många mellankalvar som skulle ha slaktats varje vecka vid jämn tillförsel. Besiktningsanmärkningar Det finns uppgifter på slaktade ekologiska mellankalvar varav 933 av dem hade en eller flera anmärkningar, d.v.s. 41,9%. Det är en försämring jämfört med 2004 då 35,7% hade någon anmärkning vid slakt. Det är också högre än de konventionellt uppfödda mellankalvarna där 35, hade någon anmärkning under Den i särklass vanligaste sjukdomsanmärkningen såväl på ekologiska som konventionella mellankalvar var lunginflammation. Var femte ekologisk mellankalv hade denna anmärkning och det är något mer än de konventionella (18,7%) och även fler jämfört med Även pleurit (lungsäcksinflammation) förekommer, om än i betydligt mindre utsträckning. Därför kan man inte nog betona vikten av att kalven får i sig råmjölk som skydd mot infektioner. När kalven går med kon i flera dagar är det viktigt att se till att kalven verkligen får i sig mjölk. Något som också kan funderas över är hur kalven hålls under uppfödningen. En viktig faktor är inomhusklimatet där varm och fuktig luft i dåligt ventilerade stallar är negativt. Bra ventilation, gärna i utomhushyddor för två kalvar per hydda kan förbättra hälsan. Sektionera väl mellan åldersgrupper och dela in kalvarna i mindre grupper. KRAV-reglerna säger att man inte får ta emot kalvar från fler än tre besättningar, och en fördel är att endast föda upp kalvar från en besättning. Leverbölder är den näst vanligaste anmärkningen både hos ekologiska och konventionella mellankalvar. Anmärkningsvärt är att KRAV-kalvarna har fler leverbölder än de konventionella. Leverbölder sätter man ofta i samband med hög andel kraftfoder i foderstaten, men ett mycket spätt grovfoder kan ha samma verkan. Ett väl sammansatt grovfoder är därför viktigt i ekologisk uppfödning. Trots att man inte avmaskar generellt i ekologiska besättningar kan man konstatera att parasiter inte är något problem hos de ekologiskt uppfödda mellankalvarna. Mindre än en procent har anmärkning för parasitära granulom (spolmasklever), lilla eller stora leverflundran. Det är otillfredsställande att den statistik som finns tillgänglig visar på en sämre hälsa hos de ekologiska djuren jämfört med de konventionellt uppfödda. Ska vi kunna stå för god djuromsorg i den ekologiska produktionen måste vi också kunna visa att de ekologiska djuren mår bättre. Att studera besiktningsanmärkningar ger en begränsad och kanske missvisande bild av hälsoläget, det finns även en mängd störningar och sjukdomar som uppträder före slakt som leder till behandlingar och som inte visar sig i slakten och som troligen skulle ge en annan bild över sjukdomsförekomst i ekologisk och konventionell nötkreaturshållning. En förkortning av karenstiden för antibiotika i 2007 års KRAVregler kan göra att fler kalvar kan behandlas vid behov och därigenom förbättra hälsan. För att få en mer komplett bild av de ekologiska djurens hälsa behövs nya studier över behandlingsfrekvenser och sjukdomsutbrott i ekologiska och konventionella besättningar. Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

16 Tabell 10. Andel djur med olika slaktanmärkningar, mellankalv. Anm.% KRAV 2005 Anm.% totalt 2005 Anm.% KRAV 2004 Kod Sjukdom 20,7 18,7 16,1 63/64 Lunginflammation 13,3 7,5 11,7 86 Leverböld 2,8 2,5 2,2 75/76 Pleurit 1,5 1,4 0,9 88 Övrig leverskada Slaktresultat ungnöt I årets slaktanalys jämförs olika djurkategorier i konventionell och ekologisk djurhållning. Under 2005 slaktades KRAV-ungnöt, vilket är en liten ökning med drygt 900 djur jämfört med 2004 då ungnöt KRAV-slaktades. Det är framför allt på handjurssidan som ökningen skett, där ungtjurarna ökade 9% och stutarna med 4%. Antalet slaktade hondjur var i stort sett konstant jämfört med 2004, dock var det en liten minskning av kvigor men motsvarande ökning av ungkor. Det är en stor del av de ekologiskt uppfödda djuren som är handjur, under 2005 var närmare tre fjärdedelar ungtjurar eller stutar. Den totala ungnötsslakten i Sverige minskar stadigt och under 2005 slaktades djur i kategorierna ungtjur, stut, kviga och ungko, vilket är en minskning med drygt djur. Därmed utgör de KRAV-godkända ungdjuren 6,9% av den totala volymen, jämfört med 2004 då KRAV-ungnöten utgjorde 6,2%. Att stutar är en uppfödningsform som passar bra för ekologisk produktion avspeglar sig också i slaktandelen. Av stutarna är det en så stor andel som 14,9% som är KRAV-uppfödda. När det gäller resterande ungnötskategorier är 6,8% av kvigorna, 4,7% av ungtjurarna och 5,9% av ungkorna KRAV-uppfödda. Tyvärr säljs inte allt kött från ekologiskt uppfödda djur som KRAV-kött var ett ekonomiskt svagt år för KRAV-slakten inom Swedish Meats, till stor del beroende på att inte hela slaktkroppen såldes som KRAV-kött ser dock betydligt ljusare ut med en ökad efterfrågan och bättre ekonomi i slaktledet. Det finns fortfarande en kö för att få KRAV-kontrakt vid Swedish Meats, och en del producenter har för små volymer för att kunna leverera minst tre djur per gång. Swedish Meats och även många privata slakterier slaktar KRAV-djur för lokala koncept som Kaprifolkött och Gröna Gårdar med flera exempel. Det förekommer också att KRAV-tillägget betalas för bra slaktkroppar trots att köttet sedan säljs som konventionellt. Rationaliseringen inom jordbruket med färre och större enheter avspeglas även i de ekologiska besättningarna. Antalet KRAV-anslutna besättningar fortsätter att minska år från år, samtidigt som antalet djur per besättning ökar. Enligt KRAV:s statistik fanns det under år stycken KRAVgodkända producenter med ungnötsuppfödning och 216 stycken med uppfödning av stutar. Det är en liten minskning jämfört med året innan då motsvarande antal var 967 resp. 216 stycken. Besättningsstorleken har under tiden blivit något större; 50,5 mjölkkor per besättning ( ,6 st och ,3 st) och 25,1 am/dikor per besättning ( ,0 st och ,8 st). Vid årsskiftet 2004/2005 skedde stora förändringar i kvalitetskriterierna för KRAV-tillägg. Tidigare fanns det två olika nivåer för KRAV-tillägg där Märkeskvalitet gav högsta tillägg (4 kr/kg under 2004) och Ordinär kvalitet eller motsvarande gav ett lägre tillägg (1,25 kr/kg under 2004). Numera finns det bara ett KRAV-tillägg och det följer inte heller Swedish Meats övriga kvalitetsgränser. Under 2005 har KRAV-tillägget varit 4 kr/kg under hela året och betalats för ungnöt ,9 kg, formklass E+ till O- och fettklass 2- till 4+. Det motsvarar i stora drag bägge de tidigare tilläggsklasserna, skillnaderna är att formklassen P+ tidigare berättigade till det lägsta tillägget samt att fler feta djur kan få KRAVtillägg då fettklasserna 4 och 4+ numera innefattas i KRAV-tillägget. Lättare djur i viktintervallet ,9 kg får ett högre KRAV-tillägg än tidigare (från 1,25 kr till 4 kr/kg), vilket ger en bättre totalekonomi för de flesta ekologiska uppfödare. Detta gynnar i första hand hondjuren. 12 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

17 På grund av förändringarna i kriterierna för KRAV-tillägg går det inte att göra jämförelser över utvecklingen fullt ut med föregående år. Det som ligger närmast till hands är att jämföra utfallet under 2005 med andelen som fick antingen det högsta eller lägsta KRAV-tillägget under Man ska dock ha i åtanke att kriterierna inte är exakt lika mellan åren. Klassning Av de KRAV-ungnöt som slaktades 2005 uppfyllde djur kvalitetskraven för KRAVtillägg, vilket utgör 76,3%. Ingen större skillnad jämfört med 2004 då 76,7% av djuren fick något KRAV-tillägg. Det är som tidigare ungtjurarna som har lättast att klara kriterierna för KRAV-tillägg, 85, gjorde det jämfört med 2004 då andelen var 86,6%. Det är också många stutar som uppnår KRAV-tillägg, 81,8% även om det var nästan 5 procentenheter färre jämfört med De nya kriterierna för KRAV-tillägg verkar främst ha gynnat kvigorna där hela 68,7% uppfyllde kraven under 2005 jämfört med föregående år då endast 55% fick något KRAV-tillägg. För ungkorna blev dock 2005 ett sämre år då endast 42,8% fick KRAV-tillägg jämfört med året innan då 47, av ungkorna klarade kvalitetsgränserna för något tillägg. Men effekten av prissättningen gör ändå att ungkorna i snitt får ett högre tillägg. Det ska också beaktas att skillnader mellan åren kan bero på t ex olikheter i rasfördelning av slaktade djur. Om en stor andel av de slaktade djuren är av tung köttras ett år blir resultatet bättre än om mjölkraserna dominerar gruppen slaktade djur. Sådana skillnader har vi inte analyserat eller tagit hänsyn till här. Tabell 11. Procentuell andel av ungnöt som låg inom kvalitetsgränserna för KRAV-tillägg inom Swedish Meats betalningssystem för KRAV-godkänd slakt 2005, antal djur i varje klass 2005 samt andel djur med något KRAVtillägg Material från samtliga kontrollslakterier i Sverige. Djurslag Antal Med KRAVtillägg, antal Med KRAVtillägg, % Något KRAVtillägg 2004, % Ungtjur ,0 86,6 Stut ,8 86,5 Kviga ,7 55,0 Ungko ,8 47,1 Ungnöt, totalt ,3 76,7 Den vanligaste orsaken till att ungnöten hamnade utanför gränserna för KRAV-tillägg var för lätta djur. Det var 16,2% under 2005 som vägde under 250 kg. Även om gränsen är sänkt jämfört med tidigare år är det fortfarande hondjuren, och då framför allt ungkorna, som har svårast att uppnå tillräcklig vikt vid slaktmognad. Det var en tredjedel av ungkorna och en fjärdedel av kvigorna som var för lätta, jämfört med 17,3% av stutarna och endast 5,9% av ungtjurarna. Det är få djur som är för tunga, oavsett kön. Den näst vanligaste orsaken till uteblivet KRAV-tillägg var för dålig form och 13, hade formklass P+ eller lägre. Det är i första hand svårt för ungkorna att uppnå tillräckligt bra formklass och 48,2% lyckas inte med det. Problemet finns även bland stutarna där 13,4% hade för dålig formklass. Däremot är det väldigt få kvigor, 6%, som inte klarar kraven för formklass. Drygt var tionde, 10,5%, av ungkorna var för magra och det finns även en risk för otillräcklig fettansättning hos ungtjurarna vid slakt, där 5,3% var för magra. Det är bara fettklasserna 5-, 5 och 5+ som utesluter från KRAV-tillägg och det är således endast ett mindre antal, av djuren, som är för feta. Störst risk är det för kvigorna där 3,9% var för feta för KRAV-tillägg. Förutom kön spelar givetvis rasen en stor roll vad gäller vikter och klassning. Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

18 Tabell 12. Orsakerna till att KRAV-uppfödda ungnöt av olika kategorier inte klarade gränserna för KRAV-tillägg. Material från samtliga kontrollslakterier i Sverige. Djurslag Antal Med KRAVtillägg, % För lätt, % För tung, % För dålig form, % För mager, % För fet, % Ungtjur ,0 5,9 3,0 4,1 5,3 0,0 Stut ,8 17,3 4,2 13,4 1,1 0,4 Kviga ,7 24,9 1,2 6,0 2,0 3,9 Ungko ,8 33,0 1,1 48,2 10,5 2,3 Ungnöt ,3 16,2 2,9 13,1 3,9 1,0 Vikter I diagram 10 visas hur samtliga KRAV-ungnöt fördelar sig på olika viktsintervall och hur stor andel i varje viktsintervall som klarade kvalitetskraven för KRAV-tillägg. Man ser att det är lättare att uppnå kraven för rätt formklass och fettgrupp i de högre viktsintervallen. Till stor del är det också en effekt av att det i första hand är ungtjurar och stutar som föds upp till de riktigt höga vikterna, vilka också har en betydligt bättre klassning än kategorierna kviga och ungko Ungnöt totalt Ungnöt totalt ( st) inom kvalitetsgränserna ( st) Antal djur , ,9 174, , , , , ,9 324, ,9 Slaktvikt (kg) , , , ,9 474, ,9 Diagram 10. Slaktviktsfördelning för samtliga KRAV-slaktade ungnöt De svarta staplarna anger hur många djur som klarade kvalitetsgränserna för högsta KRAV-tillägg. Jämförelse med konventionella ungnöt En jämförelse av slaktresultatet med konventionellt uppfödda och slaktade djur, se tabell 13, visar att de ekologiskt uppfödda djuren, liksom föregående år, har en högre genomsnittlig formklass än de konventionella. Störst skillnad är det för ungtjur som har 0,7 enheter högre formklass och stutarna vars formklass är 0,5 enheter högre än de konventionellt uppfödda. Även kvigor och ungkor visar en positiv avvikelse, om än inte lika stor. Jämfört med 2004 är den genomsnittliga formklassen oförändrad för ungtjur och stut, medan den är 0,2 enheter högre för både kviga och ungko. Det är ingen större skillnad mellan ekologiskt och konventionellt uppfödda djur avseende fettgrupp, förutom för kvigor där de ekologiska har 0,3 enheter högre fettgrupp än de konventionella. Jämfört med 2004 är den genomsnittliga fettklassen oförändrad för ungtjur, stut och kviga, medan ungkorna är 0,2 enheter fetare. Slaktvikterna för de olika djurkategorierna är genomgående högre (1-10 kg) för de ekologiska djuren jämfört med de konventionella. Slaktvikterna är även 4-5 kg högre jämfört med föregående år, förutom för ungtjurar som vägde 1 kg mindre i snitt. 14 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

19 Tabell 13. Genomsnittlig slaktvikt, formklass och fettgrupp för ekologiskt och konventionellt uppfödda och slaktade ungnöt år Djurslag Antal djur Formklass Fettgrupp Vikt kg Vikt kg Eko Konv medeltal medeltal Eko (år 2004) Konv Eko Konv Eko Konv Ungtjur ,8 6,1 6,4 (2+) 6,5 317 (318) 315 Stut ,9 4,4 7,4 (3-) 7,4 310 (306) 300 Kviga ,2 5,8 8,5 (3-3+) 8,2 277 (272) 269 Ungko ,9 3,6 7,1 (3-) 7,1 275 (271) 274 Fördelning på formklasser och fettgrupper Formklassens fördelning för KRAV-ungtjurar har samma utseende som tidigare. Den är utspridd över hela skalan från E till P- och med två pucklar, den ena vid R och den andra vid O och O-. De konventionella djuren har inte dessa pucklar utan där är huvuddelen av djuren samlade vid O och O-. Att en stor andel av de ekologiska ungtjurarna har de höga formklasserna R+ och R beror sannolikt på ett större köttrasinslag i de ekologiska djuren. 4 av ungtjurarna ligger på formklass R eller högre (4 2004). Det är en betydligt större andel av de ekologiskt uppfödda djuren som ligger i de riktigt höga formklasserna. Stutarnas klassningsfördelning är mer normalfördelad med tyngdpunkten på formklass O- där 35% av KRAV-stutarna finns. Även om kurvornas form är relativt lika för de ekologiska och de konventionella har de ekologiskt uppfödda stutarna sin formkurva mer förskjuten mot högre formklasser. Generellt är det mest mjölkrastjurar som blir stutar. Det förklarar den starka snedfördelningen till de lägre formklasserna. Kvigorna har en bättre formkurva än stutarna, normalkurvan är inte lika sned. Dessutom har andelen kvigor i formklass R eller högre rejält ökat under de senaste åren. Under 2005 klassades 26% av kvigorna som formklass R eller högre jämfört med 2 under 2004 och 17% året dessförinnan. De ekologiska kvigorna har även en bättre formkurva än de konventionellt uppfödda. En tänkbar förklaring kan även här vara ett större köttrasinslag bland ekologiska kvigor. Ungkorna har svårare än kvigorna att klassa sig högt, såväl de ekologiska som de konventionella har sin största andel i P+. Precis som de övriga kategorierna av ungnöt har dock de ekologiskt uppfödda ungkorna en större andel i de högre formklasserna. 25% Ungtjurar 2 15% 1 6% 1 17% 12% 1 17% 16% Diagram 11. Ungtjurarnas fördelning på olika formklasser vid slakt. Ekologiska ungtjurar med svarta staplar och de konventionella ungtjurarna med vita staplar. 5% 4% 4% E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning

20 4 3 Stutar 28% 35% Diagram 12. Stutarnas fördelning på olika formklasser vid slakt. Ekologiska stutar med svarta staplar och de konventionella stutarna med vita staplar % 5% 6% 1 12% E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- 25% Kvigor 2 15% 18% 19% 18% 18% 13% Diagram 13. Kvigornas fördelning på olika formklasser vid slakt. Ekologiska kvigor med svarta staplar och de konventionella kvigorna med vita staplar. 1 5% 6% 5% E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- 35% Ungkor 3 25% 23% 27% Diagram 14. Ungkornas fördelning på olika formklasser vid slakt. Ekologiska ungkor med svarta staplar och de konventionella ungkorna med vita staplar. 2 18% 15% 1 5% 3% 4% 7% 13% 3% E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- Ungtjurarnas fettgrupper ligger samlade på den nedre delen av skalan med låg fettansättning. Ingen risk för överfeta ungtjurar, men där är risken större att de blir för magra istället. Jämfört med de konventionella är de ekologiskt uppfödda ungtjurarna överrepresenterade i de magraste klasserna. Stutarnas fettgrupper har en tydlig topp vid fettgrupp 3 där 3 återfinns. Jämfört med föregående år är det ännu fler av stutarna som återfinns väl samlade i intervallet 2+ till 3+ och färre som är riktigt magra eller feta. Fettansättningen visar som tidigare stor spridning hos kvigorna, med en topp vid fettgrupp 3, 7 håller fettgrupp 3 eller högre, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med tidigare år. Här finns ett problem om man vill höja vikterna på kvigorna, risken är stor att man då drar på sig för hög fettansättning och så kanske man inte uppnår rätt kvalitet av den orsaken. Jämfört med de kon- 16 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Förord. Tina Klang. Projektledare

Förord. Tina Klang. Projektledare Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2012 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2012 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Ekokötts årliga genomgång av statistiken kring KRAV-slaktade djur. MARIA ALARIK YLVA ÅKERFELDT KRAV-slakt 1998-2004 25000 2004 års slaktstatistik visar en positiv

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003 En En sammanställning av av slaktresultat för för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, kalvar, lamm och svin slaktade 2003 Förord Detta kompendium innehåller

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur

Läs mer

Förord. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på HS Konsult AB

Förord. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på HS Konsult AB Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2010 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2010 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Swedish Meats är helt dominerande på de stora djurslagen och har rationaliserat hårt. MARIA ALARIK och YLVA ÅKERFELDT Ekokötts reklamkampanj för ekologiskt

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

Gödkalv Mellankalv 2009

Gödkalv Mellankalv 2009 Gödkalv 2009 Andel i klasserna procent Medel- Andel i *grupperna Region Antal E+ E E- U+ U U- R+ R R- O+ O O- P+ P P- poäng * ** *** Syd 51 0 0 0 0 0 0 2 2 10 33 10 24 14 6 0 5,0 4 45 51 Nord 1 0 0 0 0

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Information juni 2004

Information juni 2004 2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa! BVD står för Bovin Virus Diarré, vilket betyder virusdiarré hos nötkreatur. Sjukdomen är vanlig bland nötkreatur över hela världen. Under det senaste årtiondet

Läs mer

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM En förutsättning för en ekonomisk mjölkproduktion är att det är rätt antal djur i ladugården. Tomma platser kostar pengar. Överbeläggning å andra sidan är ofta

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Bakgrund IVL har, i samarbete med JTI, erhållit anslag från SLF för en förstudie, som syftar till att lägga grunden för ett projekt med

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar JO 27 SM 1501 Ekologisk animalieproduktion 2014 Organic animal production 2014 I korta drag Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter Under 2014 ökade produktionen av ekologiska mejeriprodukter

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren. Kapitel 10 Slakt

Läs mer

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen. 1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

129 människor drunknade 2013

129 människor drunknade 2013 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om

Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om Ekostödet och oberoendet av insatsmedel jämnar ut intäkterna mellan åren. Det verkar som att lönsamheten är bättre i ekologisk produktion

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie 0 Sammanfattning En samarbetsgrupp mellan har studerat ändrad användning

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar

Läs mer

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro

Läs mer

FODER- och VETERINÄRINFORMATION

FODER- och VETERINÄRINFORMATION Rapport från FODER- och VETERINÄRINFORMATION i IDUNNs regi Lördagen den 3 feb 2007 på Strömsholm Efter kaffe/te och bullar samlades vi; 25 intresserade personer, för att lyssna o lära oss mer om utfodring

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer