Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004"

Transkript

1 Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Ekokötts årliga genomgång av statistiken kring KRAV-slaktade djur. MARIA ALARIK YLVA ÅKERFELDT KRAV-slakt års slaktstatistik visar en positiv trend för antalet KRAVgodkända nötkreatur som ökade med 18 % jämfört med föregående år. De certifierade och KRAV-godkända nötkreaturen utgjorde drygt 6 % av total ungnötsslakt i Sverige Det är framförallt stutarna som har ökat. De KRAV-slaktade lammen har dessvärre minskat med 1500 lamm i år, de utgjorde 6 % av total slakt. Det är alltså en bit kvar till målet på 10 % KRAV-certifierade idisslare i ekologiskt lantbruk som är vårt mål till För grisarna är efterfrågan god och såväl pris som klassning har förbättrats jämfört med föregående år. Grisproduktionen är på väg uppåt. Nytt för i år är sjukdomsstatistiken där vi följer upp slaktskadestatistiken för alla tre djurslagen. Resultatet från sjukdomsstatistiken redovisas i nästa nummer av Ekologiskt lantbruk. Underlaget för statistiken bygger på Jordbruksverkets uppgifter från landets samtliga Djurslag Kvalitetsgränser 2004 Medel KRAV-tillägg 2004 Lamm Märkes/Ordinär 14 25,9 kg, 2- till 3, E+ till O 3,34 kr Ungnöt Märkes/Bästbetalda ,9 kg, 2- till 4-, E+ till O- 4,00 kr Ordinär ,9 kg, 2- till 4-, E+ till P+ samt ,9 kg, P+, ,25 kr Högsta tillägg 75 96,9 kg, 55-% 8,70 kr Näst högsta tillägg 73 94,9 kg, 53-54% 4,06 kr Lägsta tillägg Övrig kvalitet 1,16 kr Mellankalv Märkes (Scankontrakt) ,9 kg, E+ P+, 1-3 Inget KRAV-tillägg Ordinär (Scankontrakt) ,9 kg, E+ O-, 1-3 Inget KRAV-tillägg Kalv Lamm Ungnöt Diagram 1. Antalet slaktade KRAV-godkända djur Källa: SJV. Tabell 1. Kvalitetsgränser som gav KRAV-tillägg inom föreningsslakten Källa: Swedish Meats kontrollslakterier och CDB-data som matchas mot en lista från KRAV på uppfödare av KRAVdjur av olika djurslag, samt för grisar data från Swedish Meats. Förutom slaktutfallet på KRAVdjuren som vi jämför med motsvarande uppgifter för de konventionellt slaktade, redovisar vi även hur slakten fördelar sig under årets veckor samt hur KRAV-tillägget varierat. För att få ekonomi i den kostsammare KRAV-produktionen krävs att en stor andel av de slaktade djuren uppfyller kvalitetskraven för KRAV-tillägg. I tabell 1 visas de gränsvärden som gällt under 2004 för KRAV-tillägg. KRAV-slakten Volymerna för KRAV-slakten under perioden 1998 till 2004 visas i diagram 1. Där ser vi hur nötkreaturen ökar stadigt, 2004 slaktades drygt KRAVungnöt. Trots att många väntar på KRAV-kontrakt satsar man ändå på certifierad produktion och slakten sker vid både Swedish Meats och andra slakterier. Att den har kunnat öka beror sannolikt på flera orsaker. En kan vara bristen på svenskt nötkött och att betalningsförmågan för kvalitetskött varit relativt god. En annan orsak är säkert den goda slaktkroppskvaliteten som gör att det ekologiska köttet platsar på marknaden och troligen ofta kvalitetsmärks på olika sätt. För grisarna går det också framåt. Efter en downperiod 22 EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2005

2 2003 ökar åter slakten till år 2004, och Swedish Meats prognos för 2005 ligger på grisar. För ekologiska lamm går det sämre, 2004 slaktas 1500 lamm färre än året innan, totalt inte mer än KRAV-lamm. Det tycks inte finnas någon stor efterfrågan från handeln, och endast en mindre del av slakt- kropparna säljs som KRAVmärkt kött. Lammslakten totalt i Sverige har varit oförändrad sedan föregående år. Säsongsvariation Inom framförallt lammslakten har vi en betydande säsongsvariation som svarar dåligt mot marknadens behov vilket avspeglas i priserna olika veckor. På lamm varierar KRAV-tillägget från 2,00 och 5,00 kronor per kg. Slakten vill alltså med priset styra fler djur till första halvåret var fördelningen 32 %/68 % på första respektiveandra halvår. Nötkreaturens högsta KRAVtillägg på 4 kronor har varit oförändrat hela året. Veckoslakten är ganska jämn på i medeltal 370 djur per vecka, med en topp före årsskiftet och ett underskott i vecka Grisslakten ligger också ganska jämn över året med en topp före jul och motsvarande låg slakt årets första veckor. Priset låg under större delen av året på + 9 kr vilket visar att efterfrågan är god och att man även har kompenserat för ett lågt baspris. Lamm En hög andel av lammen, 78 %, klarade Märkeskvalitet/Ordinär och därmed också kvalitetskraven för att få KRAV-tillägg. Det var ingen skillnad jämfört med året innan, se tabell 2. Den största anledningen till att lammen inte klarade KRAV-tillägget var att de var för feta. Andelen feta lamm minskade dock under 2004 (9,9 %) jämfört med år I stället var en del lamm för magra (3,8 %). Fettgruppen beror till viss del på grovfoderkvalitet och betestillgång som varierar mellan år. 7,4 % av lammen hade för dålig formklass, ingen förändring från I diagram 4 visas slaktkropparnas fördelning på olika formklasser. De svarta staplarna visar hur de ekologiska lammen fördelar sig över formklasser och de vita staplarna visar konventionell slakts fördelning. Den största delen av KRAV-lammen återfinns som tidigare år i formklass O+, liksom även de konventionella. KRAV- lammen har en något högre medelklassning, 93 % har O eller bättre jämfört med de konventionella som har 91 % som fått O eller högre. Diagram 2. KRAV-Lammslakten veckovis under år KRAV-lammen har även mindre spridning i klassningen, medan de konventionella lammen har en flackare kurva och fler djur i de riktigt höga och låga klasserna. Det är svårt att förstå varför handeln med KRAV-lammen går så trögt, trots en mycket bra kvalitet och ett tydligt mervärde. Det finns också ett ökat intresse för lammkött i Sverige inte minst genom de nya svenskarna som ofta har högt kvalitetsmed- Diagram 3. KRAV-tillägg för lamm under år Djurslag Antal Inom valda För lätt, % För tung, % För dålig För mager, % För fet, % kval.gränser, % form, % Lamm (11 728) 78,2 (78,4) 4,7 (4,8) 1,7 (1,6) 7,4 (7,2) 3,8 (3,1) 9,9 (10,5) Mellankalv (2 217) 70,8 (66,4) 13,6 (12,4) 14,0 (15,4) 1,7 (11,1) Ej rel. 2,1 (9,5) Ungtjur (6 332) 77 (75) 16 (16) 3 (3) 4 (4) 4 (6) 0,6 (0,3) Stut (4 942) 70 (68) 18 (19) 1 (1) 15 (15) 2 (2) 4 (4) Kviga (2 780) 37 (34) 48 (52) 0,6 (0,6) 7 (9) 2 (3) 18 (17) Ungko (2 303) 24 (22) 56 (60) 2 (1) 54 (53) 13 (12) 10 (10) Tabell 2. Antalet KRAV-slaktade djur 2004 av olika djurslag och kategorier, andelen inom valda kvalitetsgränser samt orsakerna till att de inte klarade gränserna (2003 års siffror inom parentes). Källa: SJV EKOLOGISKT LANTBRUK 9/

3 Rasfördelning ungnöt vetande och därmed utgör en ny intressant målgrupp. Med en bättre fördelning av slakten med ökning första halvåret skulle KRAV-lammproduktionen kunna öka istället för minska, och det skulle även leda till att KRAV-lammen sålde bättre året runt. År 2004 slaktades drygt 30 % av lammen under första halvåret, och det var ingen ökning jämfört med året innan. Korsning 33 % 7 % 8 % Lantras 1 % 51 % Diagram 6. De olika rasgruppernas andel av det totala antalet slaktade ekologiska ungnöt Diagram 4. Lammens fördelning på olika formklasser vid slakt. Ekologiska lamm med svarta staplar och de konventionella lammen med vita staplar. Diagram 5. Lammens fördelning på olika fettgrupper vid slakt. Ekologiska lamm med svarta staplar och de konventionella lammen med vita staplar. Importörsvägen 5-21, Årsta Tel Fax e-post: Ungnöt Av alla de drygt KRAV ungnöt som slaktades 2004 erhöll djur högsta KRAV-tillägg. Fler djur klarade kvalitetskraven under 2004 jämfört med Andelen som fick det högsta tillägget var 61,5 % under 2004 (58,6 % 2003), andelen som fick det lägre tillägget var 15,2 % (15,7 % 2003) och den totala andelen som klarade kraven för högsta eller näst högsta KRAVtillägget var 76,7 % ( ,3 %). Se tabell 2. Det är liksom tidigare ungtjurarna som har lättast att klara kraven för Märkeskvalitet/ Bästbetalda. 77,1 % gjorde det jämfört med 2003 då andelen var 75,2 %. Stutarnas utfall förbättrades också en aning jämfört med året innan, 69,7 % höll måttet för Märkeskvalitet/Bästbetalda jämfört med 68,0 % under föregående år. På hondjurssidan är det generellt svårt att uppnå kraven för högsta KRAV-tillägg, bland kvigorna klarar 37,4 % gränserna, och bland ungkorna 23,7 %. Se tabell 2. En jämförelse av slaktresultatet med konventionellt uppfödda och slaktade djur (tabell 3) visar att de ekologiskt uppfödda djuren liksom föregående år, har en högre genomsnittlig formklass än de konventionella. Fettgrupperna visar inga större skillnader, medan vikterna är lite högre för KRAV-djuren. Om man i övrigt jämför utfallet för de ekologiskt uppfödda djuren med föregående år är det inga stora skillnader för någon djurkategori vad gäller form, klass eller vikt. Rasjämförelser för ungnöt Rasfördelningen bland KRAVgodkända ungnöt var hälften mjölkras, en tredjedel korsningar och ungefär lika andel tung och lätt köttras. Jämfört med 2003 har andelen lätta köttraser ökat något på bekostnad av de tunga. Se diagram 6. Handjur representeras här av de till volymen största raserna Charolais och Simmental. Tjurar av tung köttras har lägre andel inom Märkeskvalitet än stutar. Bland Charolais klarar 86% av stutarna men bara 74% av tjurarna Märkeskvalitet. Det beror lika mycket på för hög slaktvikt (11,8 %) som för magra slaktkroppar (11,5 %). Bland stutarna är det 7 % resp. 6 % som är för lätta eller för tunga. För Simmental ligger slaktmognad vid något lägre vikt, 85 % av tjurarna och hela 90 % av stutarna klarar Märkeskvalitet. Se tabell 4 för medeltal och andelar inom Märkeskvalitet. Bland de lätta köttraserna är Hereford den till antalet största rasen och Aberdeen Angus den 24 EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2005

4 Ras Antal Inom Medel- Medel Medel M-kval, % vikt, kg form fett Charolais Tjur 442 (477) 74 (70) 352 (345) 9,4 (9,0) 5,8 (5,3) Stut 70 (69) 86 (88) 347 (337) 7,8 (7,4) 7,5 (6,8) Simmental Tjur 319 (279) 85 (82) 339 (336) 8,2 (8,3) 6,0 (6,0) Stut 29 (33) 90 (79) 318 (325) 6,0 (6,1) 7,5 (7,6) Angus Tjur 132 (91) 82 (85) 326 (325) 7,7 (7,8) 7,3 (6,9) Stut 51 (35) 65 (63) 324 (297) 6,6 (6,1) 9,7 (8,1) Hereford Tjur 672 (520) 82 (78) 316 (315) 7,4 (7,2) 7,0 (6,8) Stut 161 (135) 63 (73) 310 (312) 6,2 (6,1) 9,2 (8,9) SLB Tjur 1290 (1033) 69 (70) 303 (307) 4,4 (4,5) 6,2 (6,4) Stut 1682 (1180) 57 (56) 303 (307) 3,9 (3,9) 7,2 (7,2) SRB Tjur 1260 (1339) 74 (73) 300 (302) 5,2 (5,1) 6,5 (6,4) Stut 3146 (2212) 74 (72) 303 (301) 4,5 (4,5) 7,4 (7,4) Tabell 4. En jämförelse av slaktresultatet för KRAV-slaktade ungtjurar och stutar inom de vanligaste raserna inom respektive rasgrupp (2003 års resultat inom parentes). Källa: SJV näst största. För Angustjurarna går det bra, 89 % klarar märkeskvalitet, motsvarande siffra för Herefordtjurar är 82 %. Största risken att falla utanför Märkeskvalitet är för låg vikt (9 % för AA resp. 14 % för H). Däremot går det sämre för stutarna, 65 % av Angustjurarna och 63 % av Herefordstutarna klarar gränserna. Bland Angusstutarna är 29 % för feta och 10 % för tunga, och bland Herefordstutarna är 25 % för feta och 12 % för lätta. Bland mjölkraserna har SRB störst andel ungtjurar inom Märkeskvalitet med 74 %, och SLB 69 %. SRB-stutarna klarar Märkeskvalitet lika bra som ungtjurarna (74 %) medan SLBstutarna ligger på 57 %. handjuren klassas ner främst för att de är för lätta (ca %) medan SLB-stutarna även har problem med för dålig formklass (33 %). 15 % av SLB-tjurarna har för dålig formklass. Bland SRB har 10 % av stutarna och 5 % av tjurarna för dålig formklass. Korsningsdjuren Handjur av korsningsras klarar gränserna för märkeskvalitet till ca 80 %, 82 % för ungtjurar och 79 % för stutar. Ungtjurarna har i genomsnitt formklassen 7,8 och stutarna 5,9. De tunga köttraserna ligger på 8,8 (R+) för tjurar och 6,9 (R-) för stutar. De lätta köttraserna har formklass 7,2 (R-) för tjurar och 6,1 (O+) för stutar. För mjölkrasdjur och korsningar fungerar kvalitetsgränserna förhållandevis bra med tanke på att slaktkropparna på mjölkdjuren inte är avlade för köttinnehåll. För de rena köttraserna stämmer det sämre. Bland de tunga köttraserna kastreras endast 12 % av handjuren fast kastraterna klarar vikt och fett bättre än tjurarna. För de lätta köttraserna är det tvärtom, man kastrerar 21 % av handjuren och sänker andelen i Märkeskvalitet med 17 %. Bland mjölkraser och korsningar är det inte så stor skillnad i slaktutfallet och där finns de flesta stutarna, hela 66 % av mjölkrasdjuren kastreras, och motsvarande siffra för korsningsdjuren är 41 %. Bland hondjuren är det bara de tunga köttraserna som klarar sig bra, Charolaiskvigor klarar märkeskvalitet till 67 %. Simmentalkvigor ligger på 47 % och ungkor på 56 %. Alla de övriga ligger under 40 % och den vanligaste orsaken till att de klassas ner är för låg vikt. Här finns det anledning att fundera över om avräkningssystemet ger rätt betalt för rätt kvalitet, det förefaller som om viktsgränserna sorterar bort alltför många bra slaktdjur. Under 2005 har nedre viktsgränsen för KRAV-tillägg sänkts till 250 kg vilket bör rätta till en del av problemet. Ska vi klara en god ekonomi i nötköttsuppfödningen behöver vi bättre betalt för kvigor och ungkor som utgör en tredjedel (28 %) av KRAVungnöt till slakt. Kalv Det finns inte några KRAV-kontrakt för kalv vid Swedish Meats, men det slaktas ändå KRAV-godkända kalvar vilket utgör 6,7 % av den totala mängden mellankalvar under Därför använder vi kvalitetskriterierna för Märkeskvalitet/Ordinär = Scankontrakt för godkända KRAV-kalvar även här. Bland de ekologiskt uppfödda mellankalvarna höll 70,8 % kvalitetsgränserna för Scankontrakt (se tabell 2). Det är en större andel än under förra året (66,4 %), Djurslag Formklass, Fettgrupp, Medelvikt, kg medeltal medeltal Eko Konv Eko Konv Eko Konv Lamm 6,6 (6,7) 6,7 6,4 (6,5) 6,2 18,4 (18,6) 18 Mellankalv 4,8 (4,8) 4,7 4,8 (5,0) 4,9 136,9 (133,5) 138 Ungtjur 6,8 (6,7) 6,1 6,4 (6,2) 6,5 318 (317) 315 Stut 4,9 (4,8) 4,4 7,4 (7,5) 7,4 306 (305) 297 Kviga 6,0 (5,8) 5,7 8,5 (8,3) 8,2 272 (266) 266 Ungko 3,7 (3,7) 3,6 6,9 (6,9) 7,0 271 (266) 271 Tabell 3. Genomsnittlig formklass, fettgrupp och slaktvikt för ekologiskt och konventionellt uppfödda lamm, mellankalvar och ungnöt år 2004 (2003 års siffror inom parentes). Källa: SJV EKOLOGISKT LANTBRUK 9/

5 men då var kvalitetsgränserna heller inte desamma. Viktintervallet för Scankontrakt var större under 2004 och formkravet lägre. Medelvikten för mellankalvarna ökade återigen något, från 133,5 kg till 136,9 kg under Den vanligaste anledningen till att kalvarna inte uppfyllde kvalitetskraven var fel vikt, antingen för låg vikt (13,6 %) eller för hög vikt (14,0 %). Det var bara 1,7 % av kalvarna som hade för låg formklassning för Scankontrakt (dvs P eller P-), vilket är en betydligt lägre andel än förra året då 11,1 % hade för dålig formklass. Men då ska man komma ihåg att formklassen P+ innefattas i kvalitetskraven år 2004 men inte under Med valda kvalitetsgränser för fettgrupper kan inte mellankalvarna vara för magra, men andelen för feta kalvar minskade betydligt från 9,5 % till endast 2,1 % trots att kvalitetskraven var desamma bägge åren (1- till 3). Formklass och fettgrupp var i stort sett lika som de konventionella kalvarna, se tabell 3. När det gäller köttfärgen har fler ekologiska kalvar trestjärnigt kött (35 %) jämfört med konventionella (29 %). Det beror bland annat på att ekokalvarna diar länge, ekologiska kalvar kallas också ofta för dikalv. Köttfärgen är betalningsgrundande. För Scankontrakt krävs två eller tre stjärnor, och tre stjärnor ger det högsta priset i noteringen. På kalvar önskas en så ljus köttfärg som möjligt, vilket gör att *** är det mest eftersträvansvärda. Ekologisk kalv tillhör sortimentet delikatesser eller primörer, och intresset är stort från bland annat restaurangsidan som på senare år upptäckt att de svenska kalvarna är väl så bra som importerade från Belgien. Det borde finnas ett utrymme för ökad produktion i framtiden. Djurslag Antal st Inom kvalitets- För lätt % För tung % För låg köttgränserna % procent % högsta KRAV-klass ,7 5,6 4,4 15,5 Tabell 5. Procentuell andel av slaktsvinen som låg inom kvalitetsgränserna för högsta KRAV-pristillägg i föreningsslakten och orsakerna till att de hamnade utanför. Källa: Swedish Meats Diagram 7. KRAV-tilläggens storlek för slaktsvin under Källa: Swedish Meats Djurslag Antal Slaktvikt Kött- Avräknat pris kg procent kr/kg KRAV ,4 57,2 18,27 (tillägg 6,97) Konv ,1 57,7 11,30 Tabell 6. Genomsnittlig slaktvikt och köttprocent samt genomsnittligt avräknat pris för ekologiskt och konventionellt uppfödda slaktsvin slaktade inom Swedish Meats. Medeltalen gäller de godkända grisarna. Källa: Swedish Meats Det är glädjande att de ekologiska grisarna åter ökar i landet. Det finns en tydlig efterfrågan i handeln och lönsamheten är så pass god för närvarande att flera producenter är på gång att starta produktion. Slaktresultatet har också stadigt förbättrats. År 2004 var det 76,7 % som klarade högsta kvalitetsklass vilket är en förbättring med nästan 7 procentenheter jämfört med Men eftersom viktintervallet för högsta KRAV-tillägg är bredare i år är resultaten mellan åren inte jämförbara. Men det är ändå ett faktum att de ekologiska grisproducenterna kunnat glädja sig åt att fler grisar ( st) erhöll högsta merbetalning. Se tabell 5. Den vanligaste orsaken till att en del grisar inte klarade högsta merbetalning var för låg köttprocent, 15,5 % av grisarna låg under 55 % kött var motsvarande procentandel 17,7 och året dessförinnan 19,9 %, så det har skett en betydande kvalitetshöjning av de ekologiska grisarna i detta avseende under de senaste åren. Det var 5,6 % av grisarna som var för lätta, vilket är en liten försämring jämfört med Betydligt färre grisar var för tunga för högsta KRAV- tillägg jämfört med året innan, men det beror nog på att övre viktgränsen är höjd från 93 till 97 kg. Jämförelse med konventionella slaktsvin Slaktvikterna för ekogrisarna låg i genomsnitt på 85,4 kg, vilket är identiskt med förra året och i närheten av de konventionella grisarnas vikt på 86,1 kg, en liten ökning jämfört med året innan (tabell 6). Den genomsnittliga köttprocenten för de ekologiska grisarna visar en gynnsam utveckling över åren, den var 57,2 %, jämfört med 56,9 % under 2003 och 56,7 % under De ekologiska grisarna närmar sig de konventionella i detta avseende. Swedish Meats genomsnittliga avräkningspris 2004 för KRAV-grisar var 1,13 kr högre per kilo jämfört med året innan. Det är ett resultat av att såväl den genomsnittliga noteringen som KRAV-tillägget var högre än året innan. Eko = trend Årets slaktstatistik visar återigen att vi kan glömma de gamla fördomarna om att ekologiskt kött har sämre och ojämnare kvalitet än konventionellt. Tvärtom finns det goda skäl att marknadsföra det som högsta kvalitet. Det OS-vinnande kocklandslaget har också lyft intresset för de ekologiska råvarornas smak och kvalitet både bland restauranger och konsumenter, vilket ofta syns i artiklar i fack- och dagspress. Dags alltså för ett genombrott för det ekologiska köttet! Vill du läsa mer? Det kompletta materialet som är en 36-sidig skrift, Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2004, finns att beställa från Ekokötts kansli mot porto och exp.avgift 30 kr på telefon eller via e-post: Den kan även laddas ner i pdf-format från Ekokötts hemsida 26 EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2005

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003 En En sammanställning av av slaktresultat för för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, kalvar, lamm och svin slaktade 2003 Förord Detta kompendium innehåller

Läs mer

Förord. Tina Klang. Projektledare

Förord. Tina Klang. Projektledare Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2012 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2012 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Förord. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på HS Konsult AB

Förord. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på HS Konsult AB Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2010 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2010 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm LRFs Statistikplattform Nöt, gris och lamm SVENSK MARKNADSBALANS NÖTKÖTT, 1 TON SLAKTKROPPSEKVIVALENTER Senast uppdaterad 216-11-3 År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING 2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad juni 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris inleder det fjärde året i följd

Läs mer

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2016 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nöt Får och lamm Sedan inledningen

Läs mer

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Swedish Meats är helt dominerande på de stora djurslagen och har rationaliserat hårt. MARIA ALARIK och YLVA ÅKERFELDT Ekokötts reklamkampanj för ekologiskt

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt

Läs mer

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur

Läs mer

Statistik från. sametinget januari. Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009

Statistik från. sametinget januari. Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009 Statistik från sametinget januari 2010 Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009 Layout: Norrfolket i Kiruna AB 12.2009 Statistik över renslakt för höstperioderna från 2005 till 2009

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Värdekedjeanalys av -märkt nötkött Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Introduktion Rapportens syfte är att analysera prisutvecklingen för respektive konventionellt nötkött

Läs mer

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Prognosen för 2017 indikerar

Läs mer

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Prognosen för 2017 indikerar

Läs mer

Slaktutbyte något att räkna med?

Slaktutbyte något att räkna med? Slaktutbyte något att räkna med? Av Carin Clason, Hallands Husdjur och Helena Stenberg, Taurus Slaktutbyte något att räkna med? Sammanfattning Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte

Läs mer

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Den svenska prisbilden har

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar som

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut

Läs mer

Klassificeringsverksamheten 2000

Klassificeringsverksamheten 2000 2001-04-06 Kontrollenheten Klassificeringsverksamheten 2000 Ett lugnt klassificeringsår Internationell utblick Årtusendets första år kan vad gäller klassificeringsverksamheten beskrivas som lugnt. Detta

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2017

Priser på jordbruksprodukter juni 2017 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-07-03 Priser på jordbruksprodukter juni 2017 är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom. Priset för ungtjur klass R3 i var 25 procent

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro

Läs mer

Ekonomi och Marknad augusti Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad augusti Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad augusti 014 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad ges ut av LRF Kött för att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund av de

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall, JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg Komplement till artiklar Statistik från Danmark 1 2017 Statistik renrasiga djur, tabell 1-8 Kalvningstatistik för enskilda år kan bli missvisande för raser bara ett fåtal. En sammanslagning av sex års

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Nr 34. Feb. 2005 Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen? Eva Persson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt inriktade grisförsök,

Läs mer

Ekonomi och marknad. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och marknad. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och marknad -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Asien, och i synnerhet

Läs mer

Beskrivning av Jordbruksverkets verksamhet med klassificering av slaktkroppar

Beskrivning av Jordbruksverkets verksamhet med klassificering av slaktkroppar 2003-10-01 Dnr Kontrollavdelningen Beskrivning av Jordbruksverkets verksamhet med klassificering av slaktkroppar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 2 Organisation för köttklassningsverksamheten i Sverige

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Handlingsplan Nöt. För att öka svensk nötköttsproduktion 2016-01-20

Handlingsplan Nöt. För att öka svensk nötköttsproduktion 2016-01-20 Handlingsplan Nöt För att öka svensk nötköttsproduktion 2016-01-20 1 Sammanfattning 4 Inledning 6 Bakgrund 7 Produktion och marknadsutveckling i stort 7 Världsmarknadsprisutveckling för nötkött 7 Marknadsbalans

Läs mer

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska

Läs mer

Handlingsplan Nöt. För att öka svensk nötköttsproduktion 2015-12-08

Handlingsplan Nöt. För att öka svensk nötköttsproduktion 2015-12-08 Handlingsplan Nöt För att öka svensk nötköttsproduktion 2015-12-08 Aktörer som har varit delaktiga i framtagandet: HKScan, Bergendahls, Business of Sweden, Gård & Djurhälsan, Hushållningssällskapet, Jordbruksverket,

Läs mer

Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur

Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur Relationship between heart girth and liveweight in growing cattle Anna Hessle, Ingemar Olsson och Jan-Eric Englund Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter maj 2016 2011-05 2011-27 2011-49 2012-19 2012-41 2013-11 2013-33 2014-03 2014-25 2014-47 2015-17 2015-39 2016-08 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

SVENSKA LIMOUSINFÖRENINGENS ELITAUKTION PÅ KVIGOR

SVENSKA LIMOUSINFÖRENINGENS ELITAUKTION PÅ KVIGOR SVENSKA LIMOUSINFÖRENINGENS ELITAUKTION PÅ KVIGOR Lördagen den 31 oktober Visning kl. 10.00 och auktionen börjar 13.00 Huvudsponsorer: Svenska Limousinföreningen, Scan AB, Dickssons Kött & Handel AB, Sveland

Läs mer

KAP, Kött Avel Produktion.

KAP, Kött Avel Produktion. Svensk Mjölks bestämmelser angående KAP, Kött Avel Produktion. Till den av SJV utfärdade föreskriften om nötkreatur som används till avel har Svensk Mjölk meddelat följande regler för KAP. 1. Allmänt.

Läs mer

ETT SVENSKT SYSTEM FÖR KVALITETSKLASSIFICERING AV NÖTKÖTT. Slutrapport. Matlandet Sverige Dnr 19-10925/12

ETT SVENSKT SYSTEM FÖR KVALITETSKLASSIFICERING AV NÖTKÖTT. Slutrapport. Matlandet Sverige Dnr 19-10925/12 ETT SVENSKT SYSTEM FÖR KVALITETSKLASSIFICERING AV NÖTKÖTT Matlandet Sverige Dnr 19-10925/12 Slutrapport Helena Stenberg, projektledare Helena. Stenberg@taurus.mu 1 Bakgrund Efterfrågan på svenskt kvalitetskött

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Animalieproduktion 2011

Animalieproduktion 2011 Animalieproduktion 2011 JO0701 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Jordbrukets produktion A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Produkten

Läs mer

Köttkvalitet vid nötköttsproduktion i. Jämtlands län

Köttkvalitet vid nötköttsproduktion i. Jämtlands län Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Köttkvalitet vid nötköttsproduktion

Läs mer

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar JO 27 SM 1501 Ekologisk animalieproduktion 2014 Organic animal production 2014 I korta drag Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter Under 2014 ökade produktionen av ekologiska mejeriprodukter

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Ekologisk animalieproduktion 2014 JO0609

Ekologisk animalieproduktion 2014 JO0609 Statistikenheten 2015-08-28 1(12) Ekologisk animalieproduktion 2014 JO0609 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Avel i ekologiska besättningar

Avel i ekologiska besättningar Avel i ekologiska besättningar författare: Lotta Rydhmer, Anna Näsholm, Titti Måntelius, Maria Alarik, Ylva Åkerfeldt redaktör: Maria Alarik Projektansvariga organisationer: HS Landsbygdskonsult AB Box

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Förord. Uppsala i december 1999. Maud Gustafsson Fahlbeck. Ekokött ek. för. Box 412 751 06 Uppsala

Förord. Uppsala i december 1999. Maud Gustafsson Fahlbeck. Ekokött ek. för. Box 412 751 06 Uppsala Förord Det talas mycket om ekologisk köttproduktion och under senare år har vi kunnat läsa i bl a lantbrukspressen att efterfrågan av KRAV-godkänt kött är större än tillgången. Många frågar sig varför

Läs mer

Sida 2 av

Sida 2 av Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad december 014 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund

Läs mer

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet FOTO: CHRISTINA FORLIN På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet Idisslare är skapta för att äta grovfoder. Sedan fem år sker slutuppfödningen med enbart

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-01 Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

NÖTKÖTT kriterier vid inköp av nötkött i restaurangbranschen

NÖTKÖTT kriterier vid inköp av nötkött i restaurangbranschen Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 02/04:50 5 poäng NÖTKÖTT kriterier vid inköp av nötkött i restaurangbranschen BEEF market research in the restaurant line of business Daniel Edvinsson Ämne: Ekonomi

Läs mer

Hur kan vi klara slakten?

Hur kan vi klara slakten? Hur kan vi klara slakten? Tommy Öhman: Vi har en EU-godkänd styckningslokal där vi styckar våra egna lamm, kalvar och nöt. Vi är fyra producenter, och alla är kravcertifierade. Våra djur slaktas på Swedish

Läs mer

Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem

Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem Anna Rydberg, JTI Institutet för Jordbruks- och miljöteknik Kjell Andersson, SLU, Institutionen för husdjursgenetik Bakgrund Faktorer

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-07-04 Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var

Läs mer

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Kravgrisproduktionen på 90-talet 100 procent ekologiskt foder till grisar Rådgivarens perspektiv Maria Alarik Ekogrisrådgivare Kravgrisproduktionen på 90-talet Små besättningar 5-50 suggor Grisning i hydda året runt Sommarbete och vinterbete,

Läs mer

Orsaker till mekaniska skador på nötslaktkroppar som uppstått under transporten till slakteriet eller på slakteriets stall

Orsaker till mekaniska skador på nötslaktkroppar som uppstått under transporten till slakteriet eller på slakteriets stall Orsaker till mekaniska skador på nötslaktkroppar som uppstått under transporten till slakteriet eller på slakteriets stall Survey of the causes to injuries on cattle carcasses during transport or in the

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2016

Priser på jordbruksprodukter september 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-29 Priser på jordbruksprodukter september 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad juni 216 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nöt Får och lamm Exporttillväxten

Läs mer

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish

Läs mer

Årets största mathelg

Årets största mathelg Årets julbord Årets största mathelg Svenska livsmedelsproducenter säljer för 21 miljarder. 12% av årsomsättningen. En hel del köps färdigt till julbordet Köps färdigt 92% 86% 74% 69% 56% 30% 17% Hemlagat

Läs mer

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Rådde 2 april 2014 Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Anna Hessle, SLU Skara Resultat från projekt Delar av två pågående forskningsprojekt: REKS Hållbara matvägar

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2016

Priser på jordbruksprodukter november 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-11-30 Priser på jordbruksprodukter ember 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Ekologisk livsmedelsmarknad

Ekologisk livsmedelsmarknad Ekologisk livsmedelsmarknad Halvårsrapport om den ekologiska livsmedelsförsäljningen i detaljhandeln inklusive Systembolaget. Januari Juli 2016 sammanställd av Ekoweb.nu 18 års erfarenhet av ekomarknaden

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer